Karin Rågsjö

Fru talman! Med det underskott som finns i regionerna - två år på raken, om jag får uttrycka mig så - kommer det att bli extremt hårt för personalen. Vid alla de besök vi har gjort säger man att det är resursbrist. Det blir personalbrist. Och personalen kommer ju inte strömmande direkt till exempelvis Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som ska skära ned, eller till de övriga regionerna. Det är en sjukvårdskris vi står inför. Och jag är väldigt orolig för det. Jag är orolig för att cancerköerna ska öka, att köerna till BUP ska öka och så vidare. Vi stod i en halvrisig situation redan tidigare, fru talman.

Jag går snabbt över till några andra frågor som jag har. Det handlar om socialtjänsten, som också är en bransch i kris, minst sagt. Det kan man se när åtta av tio socialchefer har svårt att rekrytera socialsekreterare. Hälften av socialcheferna uppger att de har svårt att ge de insatser som individen har behov av och rätt till.

Ni i Tidöpartierna har haft väldigt många presskonferenser om vad ni ska göra i utsatta områden och så vidare. Då undrar man oroligt vad som kommer att hända med socialtjänsten, exempelvis. Hur ska man kunna arbeta förebyggande med en socialtjänst som i stort sett redan går på knäna och som har enorma problem? Det finns inte förebyggande insatser på de ställen där de skulle behövas. Ni hade behövt göra en jätteinsats direkt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Nu går åren. Det är två förlorade år för socialtjänsten. Jag kan inte se att nyrekryteringen kommer att minska med det arbete som pågår vad gäller Tidöpartierna - det måste jag säga. Jag är mycket skeptisk till detta.

Fru talman! Ledamoten lyfte fram personalen som guldet inom vården. Där håller vi verkligen med. Men då undrar jag lite försynt hur de otroliga underskotten - 24 miljarder i regionerna - ska bidra till personalens förutsättningar att få det de behöver. Det handlar om återhämtning och att de inte ska behöva stressa ihjäl sig och så vidare. Det är en av mina frågor.

Jag undrar också vad regionerna ska göra. De står med jätteproblem. Exempelvis ska Sahlgrenska Universitetssjukhuset skära ned med 2 000 personer. Region Sörmland ska skära ned med 700, varav 500 inom vården. Detta är alltså något som drabbar de anställda, och det kommer att drabba patienterna.

En annan fråga gäller primärvården. Vi är alla eniga om att den ska boostas. Primärvården ska växa och ha en huvuduppgift. Men nu kan vi i olika rapporter se att det inte går så bra. Det är resursbrist, och det finns inte tillräckligt med personal.

En ytterligare fråga är: Om det blir en ny pandemi - Gud förbjude, det vill vi verkligen inte! - hur kommer då äldreomsorgen att klara sig? Finns det tillräckligt med undersköterskor? Ni i SD talade ju er varma för just äldreomsorgen under pandemin. Nu ser vi att äldreomsorgen fortfarande har samma problem som Coronakommissionen beskrev i sina betänkanden. Är detta något som ledamoten har funderat på?

Fru talman! Om socialtjänsten hade fått resurser 2022 och nu hade man kunnat vara mer proaktiv mot de radikaliserade grupper som ledamoten lyfter fram. Familjerna hade man också kunnat bemöta på ett helt annat sätt, genom att vara på plats. Det har inte socialtjänsten möjligheter till i dag; det kan jag bara säga.

Nu går jag över till nästa fråga, som handlar om vården. KD brukar kalla sig för vårdpartiet. Det är väldigt hög svansföring. Det är 24 miljoner kronor i underskott i regionerna nästa år. Ni brukar också tala om statlig styrning. Då anser jag att det blir lite märkligt när staten överger regionerna. För vad ska ni säga till Västra Götaland när exempelvis 2 000 anställda ska bort på Sahlgrenska Universitetssjukhuset? Vad ska ni säga till dem? Och vad ska ni säga till Sörmland, en ganska liten region som har 1,7 miljarder i budgetmässig obalans på grund av inflationen? Hur ska de fixa det här - ska de säga upp de 700 personer som är varslade? Det gäller till exempel 400 vårdarbetare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Jag är väldigt orolig för vården, helt enkelt. Kommer cancerköerna att minska med den budget ni lägger fram? Det kan man fundera på. Kommer köerna till bup att minska med denna rekordsnåla budget i dessa tider?

Visst, det är inflation. Och då ska staten precis som under pandemin stötta upp, rikta pengarna, se till att vården kommer på plats och se till att människor får den vård de ska ha. Jag lovar, tyvärr, att vi kommer att stå här nästa år och se ökade vårdköer och ökade köer till bup på grund av resursbrist i regionerna. Det är inte regionernas fel att det har blivit så här, även om ledamoten säkert i nästa replik kommer att svara att det är så.

Fru talman och ledamoten! Jag tänker börja i den förebyggande sektorn - socialtjänsten. Åtta av tio socialchefer har svårt att rekrytera socialsekreterare, om man nu ska tala om att arbeta förebyggande. Hälften av socialcheferna uppger att de har svårt att ge de insatser som individen har rätt till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Ni kallar detta för en historisk satsning på socialtjänsten. Det är egentligen pengar för att förbereda en ny socialtjänstlag, och det är bara 200 miljoner.

Ni beskriver att ni gör en riktad satsning på brottsförebyggande arbete med 80 miljoner kronor till förebyggande insatser mot gängkriminaliteten nästa år. I själva verket är det - det ser man när man kollar i budgeten - en nedskärning från 250 miljoner som har lagts till tidigare år.

Det låter nästan som att ni har haft Bagdad-Bob som förebild när ni har gjort alla typer av utspel. Resurserna till socialtjänsten är kraftigt minimerade, och jag undrar verkligen vad det ska bli av det förebyggande arbetet. Var finns de förebyggande insatserna? Skolan går ju också back med den budget som ni har.

Jag är extremt orolig för att vi går in i en period då människor kommer att känna sig relativt övergivna. Det gäller specifikt socialsekreterarna, som alltså ska göra ett jobb som når just de unga personer som behöver hjälp och stöd.

Fru talman! Det här känns som en ganska akut fråga. Jag tror att de här gängen, som jag kallar för maffia, har axat upp när det gäller att tränga in i välfärden. Ekobrottsmyndigheten har exempelvis varit väldigt tydlig med att det nu inte är narkotika som är den ekonomiskt stora delen av deras verksamhet utan välfärdsbrott. Precis som vi har diskuterat tidigare har de gått in i vårdcentraler, vaccinationer, HVB-hem och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det här är också väldigt farligt för demokratin. Det är inte bara så att våra skattepengar försvinner, utan det blir systemhotande till slut. Det är jättefarligt. Vi ska inte ha något som liknar den italienska maffian i Sverige. Det blir också en ökad korruption. Det har man tittat på exempelvis i Södertälje.

Vi anser väl att regeringen nu ändå borde titta på en stopplag mot privata företag. Det är väldigt akut. Det gäller att försäkra sig om att de kriminella gängen inte kommer in i verksamheten och att förstärka Ivos resurser för att kvalitetssäkra befintlig vård och omsorg. Den måste ha mer resurser för att kunna rikta sin verksamhet mot de frågorna.

Som patient hos exempelvis en tandläkare eller en vårdcentral måste man känna tryggheten att det är en okej verksamhet. Man måste titta på den röta som nu tyvärr finns här för att få bort den.

Vänsterpartiet och jag tror att efter att etableringsfriheten har införts har det blivit guld för själva marknaden när det gäller välfärd att ha den möjligheten att öppna vårdföretag på det sätt som man nu har med etableringsfrihet. Det har inte varit något bra.

Herr talman! Jag tänker att det behövs nationella krafttag här. De 21 regionerna ska inte behöva göra sin egen grej i detta, utan jag tror att det måste finnas något slags ram runt detta. Stockholm har precis börjat med att plocka tillbaka verksamheter som inte har fullgjort sina plikter, om man ska uttrycka sig så.

Den 16 november hade vi ett möte i socialutskottet och träffade då väldigt många aktörer. Vi träffade SKR, Ivo, polisen, Ekobrottsmyndigheten - alla som är involverade i detta. De lade upp väldigt många förslag på bordet om hur man ska hindra de aktörer som är klart olämpliga. Det handlade om tillståndsplikter, ökade resurser för tillsynsmyndigheterna och mycket annat.

Jag återkommer till att vi väldigt länge har föreslagit att kriminella ska stoppas från att starta välfärdsverksamheter inom hälso- och sjukvård genom en stopplag. Det handlar om att hindra privata aktörer som inte har rent mjöl i påsen från att kunna verka inom dessa verksamheter.

Sveriges Kommuner och Regioner köpte 2021 tjänster för 194 miljarder av privata aktörer på välfärdsmarknaden. Det är tjänster som egentligen skulle ha utförts i egen regi. Detta utgör ungefär 17 procent av sektorns totala kostnader, vilket är ett enormt belopp. Under 2023 publicerade Ekobrottsmyndigheten tillsammans med andra myndigheter en lägesrapport, och i den visar det sig att man räknar med att ungefär 9 miljarder går åt till ekonomisk brottslighet där olika typer av verksamheter har öppnats inom just hälso- och sjukvård, tandvård och så vidare. Mörkertalet är också stort. Det är galet mycket pengar som försvinner ut i svarta hål.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag anser att politiker väldigt länge har satt sig i marknadens knä utan att tänka på konsekvenserna. Vi tycker att detta är en jätteviktig fråga. Det är fortfarande så att dessa kriminella nätverk, som jag kallar maffian, kramar ut väldigt mycket pengar ur systemen. Det är förstås väldigt illa. Det handlar också om att jag ska kunna gå till en vårdcentral som så att säga inte styrs av maffialiknande organisationer.

Så här sa Amir Rostami: "Narkotikan har varit central för den organiserade brottsligheten och vi har haft tunnelseende. Det har gjort att vi har missat andra delar av inkomstkällorna för de kriminella gängen." Han är professor i kriminologi, och han pekar på just bedrägeribrotten och välfärdsbrotten, som eskalerar. Detta är en marknad som växer, det vill säga det illegala där man kan göra grova pengar på skattepengar men också genom att tvätta pengar rena.

Jag tänker också på de barn som kom hit som ensamkommande och de barn som nu placeras i HVB-hem. Detta är inte statsrådets ansvar, men ett kriminellt nätverk som infiltrerar ett HVB-hem har självklart en utomordentligt bra rekryteringsbas där. Det tror jag att det finns flera exempel på. Här behövs helt andra riktlinjer.

Jag undrar, herr talman, om statsrådet tänker stärka Ivos tillsynsarbete så att myndigheten ska kunna utöva en ännu hårdare granskning av dessa oseriösa aktörer. Blir det ett kraftfullt resurstillskott? Jag ser med oro framför mig att regionerna nu när de har enorma underskott knappast kommer att ha resurser att följa upp denna typ av superproblem i sina regioner. Allt kommer i stället att satsas på att försöka se till vi får en vård att lita på.

(forts.)

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Man kan undra om det finns en maffia i Sverige. Jag vill nog svara ja på den frågan.

Ekobrottsmyndigheten larmar om att gängens största inkomstkälla inte längre är narkotika utan välfärdsbrott. De driver vårdcentraler, sköter vaccinationer och tar hand om unga i riskzonen.

Det handlar om kriminella nätverk som tar sig in i välfärden. Vet vi vad som pågår? Nej, inte riktigt. Är det utpressning? Är det infiltration? Det är frågor som vi tror att man måste borra i.

Det välfärdsbygge som har etableringsfrihet med minimal kontroll bidrar till att välfärdskriminaliteten ökar. Jag tycker att välfärdssystemet är under attack. Kriminella gör ju vinster på de gemensamma skattemedlen genom att bedriva dessa verksamheter inom välfärden. Det är också ett sätt att ta ut vinst av skattepengar och tvätta pengar från den kriminella verksamheten.

Att den organiserade brottsligheten har letat sig in i den gemensamma välfärden innebär också miljardförluster och hotar människors allra mest omedelbara säkerhet och hälsa i kontakten med just vårdcentraler, vaccinationscentraler och så vidare.

I förlängningen är detta ett hot mot välfärdssystemet i sig, rättssäkerheten och demokratin. Detta är en allvarlig fråga.

Den 10 oktober träffade sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson tillsammans med socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönwall Sveriges Kommuner och Regioner, Socialstyrelsen, Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, och Ekobrottsmyndigheten för ett samtal om dessa oseriösa aktörerna i välfärden. Det är bra. Men vi menar att statsråden behöver göra väldigt mycket mer. Nu är det utredningar på gång. Det tycker vi är bra - att det händer saker.

Men exempelvis Ivo som får tilläggsdirektiv behöver också medel för att verka i denna riktning. Det är oerhört viktigt.

Vi har från Vänstern länge pekat på de allvarliga konsekvenserna av att släppa kontrollen över sjukvården och övrig välfärd till privata aktörer med minimal insyn. Och att kriminella nätverk nu av allt att döma tar denna chans att tjäna pengar och att tvätta pengar inom systemet är ganska logiskt. Vi anser att etableringsfrihet är en guldklimp för de kriminella nätverken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har kritiserat denna utveckling under ganska lång tid, men den har fått pågå obekymrat. Från att i huvudsak ha drivits i egen regi öppnades ju välfärden upp för väldigt många privata aktörer. I en nyligen publicerad rapport från Carina Gunnarsson inom ramen för SNS forskningsprojekt Brottslighet och samhälle lyfts även den mycket bristfälliga konsekvensanalysen gällande att öppna välfärden på det här sättet. Man kan ju tro att ingenting ska ske - man kan tro att människor är goda - men det finns alltid krafter som kan ta sig in.

Jag anser, herr talman, att statsrådet Acko Ankarberg Johansson inte helt har belyst vad man ska göra. Ska man inte försöka begränsa nyetablering av privata företag inom hälso- och sjukvården för att bromsa detta innan vi står inför ett ännu större problem än nu? Jag hittar helt enkelt inga svar i detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

Herr talman! Tack, Thomas Ragnarsson, för att du vidareutvecklar dessa frågor en aning! Det är jättebra att ledamoten också lyfter den skyddade yrkestiteln eftersom det är en av de frågor som Vänsterpartiet drev ganska länge. Vi är tacksamma för det.

Men tillbaka till äldreomsorgen! Det är personalen som ska göra jobbet inom äldreomsorgen. Ledamoten säger att det finns otroligt mycket pengar för att öppna vårdplatser, exempelvis; vi vet att det är äldre som hamnar på exempelvis akuten och behöver vårdplatser. Men detta stämmer inte. Tittar man runt i regionerna ser man att det sker enorma nedskärningar. I Sörmland ryker kanske 500 personer, till exempel. Det är alltså ingen jättesatsning.

Finns det ingen bottenplatta att stå på tror jag att det blir väldigt svårt när man går ut med riktade bidrag. Det finns liksom ingen som kan ta emot dem. När personalen springer i korridorerna är det väldigt svårt att genomföra riktade insatser från regeringen.

Min fråga kvarstår. Vi borde ha lärt oss betydligt mer av pandemin, och jag förväntade mig faktiskt att nästa regering skulle plocka upp Coronakommissionens olika synpunkter och göra något av dem. Det handlar om syrgas inom äldreomsorgen, exempelvis. Det finns massor av frågor som man hade kunnat "pointa ut", tycker jag, från Tidöpartierna, alltså Sverigedemokraterna och regeringen.

Jag tycker att det är förunderligt att vi fortfarande har en sådan personalsituation som vi har för undersköterskor inom äldreomsorgen. Det är de som får göra slitgörat och har de dåliga arbetstiderna och de extremt dåliga lönerna och så vidare.

Jag har ett tips. Man kan exempelvis se att åtta av tio av de ensamkommande arbetar inom äldreomsorgen. Ta hand om dem!

Herr talman! Jag har några frågor. Jag arbetade väldigt mycket med pandemin under de år den pågick. Om det var något man var bekymrad över, herr talman, var det äldreomsorgen.

Nu undrar jag oroligt vad regeringen har lärt sig av pandemin. Detta hör ihop med vårdskador. Om en ny pandemi skulle segla in i Sverige skulle vi få samma trista resultat, herr talman, när det gäller just äldreomsorgen. Ni i Moderaterna var i opposition under de åren, och ni var väldigt pigga på att tala om vad som borde göras och inte göras. Nu när vi står här och pandemin är borta - folk vaccinerar sig och så vidare - är jag väldigt orolig. Kommer det en pandemi har vi inte gjort någonting, och ni gör ingenting i regeringsställning, som skulle göra att äldre går ur den med bättre förutsättningar.

Det fattas fortfarande utbildad personal. Det är fortfarande extremt dåliga arbetsförhållanden inom äldreomsorgen. Allt som Coronakommissionen pekade på är exakt som det var före pandemin.

Jag undrar hur ni har tänkt runt detta. När man tittar i Tidöavtalet ser man att det är typ fyra meningar om äldreomsorgen. Och i er budget kan man inte säga att det är väldigt mycket cash till kommunerna för äldreomsorgen. Pratar man med Kommunal, som kollar på dessa frågor hela tiden, herr talman, säger de att det återigen kommer att bli en kris inom äldreomsorgen i kommunerna. Hur har ni tänkt?

Herr talman! Tack, ledamoten, för svar!

Jag anser att Sverigedemokraterna har en enorm möjlighet att styra politiken med regeringen. Ni står med på varenda presskonferens som regeringen har. Det är inte så att ni sitter i en garderob och undrar vad som händer, utan ni är på banan med regeringen.

När det gäller Äldreomsorgslyftet var vi ett av de partier som var med och förhandlade fram det under förra mandatperioden. Det var väl bra att de pengarna fick vara kvar. De satt nog ganska löst, tror jag.

Sedan finns en annan fråga. Det handlar om bemanningen framöver. Vilka ska arbeta inom äldreomsorgen? Det kom en liten utredning häromdagen, herr talman. Det visar sig att åtta av tio ensamkommande jobbar inom vård och omsorg. Det kan man fundera på. Det är de som eventuellt ska utvisas och så vidare.

Herr talman och ledamoten! Ska vi klara av hela äldreomsorgen och vården måste vi ha ett flöde in av just invandrare. Jag undrar oroligt hur vi ska kunna fixa det. Hur ska vi kunna titta på frågorna om vårdskador och så vidare om man samtidigt har en vision att vi ska ha så få invandrare som möjligt? Vilka ska då göra detta jobb?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

Vilka ska vilja jobba inom äldreomsorgen? Vilka ska vilja hjälpa alla äldre på olika sätt? Det visar sig så tydligt att vi i Sverige är helt beroende av dem som har kommit hit.

Herr talman! Det kan låta som att Sverigedemokraterna har en väldigt liten och undanskymd roll bland Tidöpartierna och ingen power. Det är uppenbart att ni har det i alla andra frågor.

Men just i frågorna som handlar om välfärden är det uppenbart att ni står på en helt annan sida. Det handlar om mindre pengar till välfärden, mindre pengar till äldreomsorgen och så vidare.

Herr talman! Det hela går igen. Man kan säga en sak före valet som på en marknad där man langar ut fina saker till väljarna. Efter valet gäller ingenting av det. Jag tycker att det är pinsamt. Det kommer vi att tala om fram till nästa val. Det är viktigt att stå vid sitt ord.

Sverigedemokraterna har länge ansett sig vara ett välfärdsparti. Ni har i varje fall talat om det. Men det kan vi nog glömma nu, anser jag. Jag undrar precis som den tidigare ledamoten varför vi inte förutom bara i en liten passus i socialutskottet har fått reda på att det inte blir någon äldreomsorgslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

Vad bidde det då? Det undrar jag. Det bidde väldigt lite pengar till äldreomsorgen. Ni lärde er ingenting av pandemin, och det blir ingen äldreomsorgslag. Vad blir det för någonting?

Vilka frågor kommer ni att ladda in i det samarbete ni har med regeringen? Ni är ansvariga. Det är inte så att ni står vid sidan. Ni är ansvariga för politiken.

Herr talman! Föregående talare har redan beskrivit att lex Sarah finns i socialtjänstlagen och i lagen om stöd och service. Den har fått sitt namn av undersköterskan Sarah Wägnert som avslöjade vanvård på sin arbetsplats 1997. Bestämmelserna innebär att personalen i vissa verksamheter är skyldiga att rapportera missförhållanden. Lex Maria används av vårdgivare som ska anmäla vårdskador.

Herr talman! Det är ganska intressanta frågor vi ska debattera i dag. Riksrevisionen har granskat om statens insatser för lex Maria och lex Sarah är så effektiva att vårdskador och missförhållanden förhindras inom vård- och omsorgsverksamhet och om man uppfyller sitt ansvar mot enskilda i vården och omsorgen om äldre. Svaret på frågan är absolut nej. Det är väldigt sorgligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

Kommer ni ihåg Attendos äldreboende på Sabbatsberg i Stockholm? Där for de boende under pandemin minst sagt illa. Bristerna i omsorgen var så kopiösa att två företrädare för Attendo dömdes för brott. Det fallet visar hur viktigt det är att verksamheter och anställda kan anmäla och anmäler. De vårdtagande och anhöriga ska känna att man tar deras situation på allvar.

Angående pandemin måste jag säga att det verkar som att all kunskap från pandemin försvann från regeringens och även SD:s arbetsbord när de lade sina budgetar, som vi ska diskutera den 12 december. Jag går alltså inte in på det på djupet nu, herr talman.

Det är uppenbarligen så att det är personalen man har att spela med exempelvis inom äldreomsorgen. Skär man ned, som man nu gör, blir det väldigt dåliga förutsättningar. Om man dessutom inte tar fram någon äldreomsorgslag, som det var tänkt, kanske det blir ännu sämre förutsättningar. Det är många diskussioner vi ska ha framgent.

Herr talman! Jag övergår till dagens debatt. Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens insatser inte är effektiva för att vård- och omsorgsverksamheter för äldre ska förhindra vårdskador och missförhållanden. Riksrevisionen anser att det saknas nationell styrning med tydlig målsättning att minska antalet missförhållanden inom omsorgen om äldre.

Socialstyrelsen har inte samma kunskap om missförhållanden och om vad som behöver utvecklas för att stärka arbetet med att förhindra missförhållanden inom omsorgen som man har inom hälso- och sjukvården. Här måste vi alltså göra någonting radikalt. Vi väntar ivrigt på det de kommande åren.

Verksamheterna bör enligt Riksrevisionen få ett utökat ansvar för att informera enskilda och deras närstående och för att ge enskilda och deras närstående en möjlighet att ge sin bild av en händelse och det som sker - att ta dem på allvar, helt enkelt.

Verksamhetens ansvar är enligt Riksrevisionens bedömning inte tillräckligt reglerat. Det behövs en tydligare styrning. Det kan inte vara fri lek, så att säga.

Vi anser därför att enskildas ställning bör stärkas i bestämmelserna om lex Maria och lex Sarah och att vård- och omsorgsverksamheternas ansvar för att informera enskilda och deras närstående bör utökas. Det är oerhört viktigt att man som både anhörig och äldre känner att den enskildes liv räknas, att om det händer något kan jag anmäla, och då händer det någonting på andra sidan. Det blir bara inte tyst.

För att det utökade ansvaret enligt bestämmelserna ska leda till reella resultat, för det är ju det vi vill se, krävs det enligt Riksrevisionen också att det finns en verksamhetskultur - som alltså inte fanns på Attendo - att utgå från händelser och lyfta fram dem på ett annat sätt, att lyssna på de äldre och de sjuka och ta dem på allvar. Jag yrkar bifall till reservation 2.

Jag vill också med emfas säga att visst kan man tycka att pengar inte betyder någonting och att man kan skära ned på administration. Jag måste ändå säga att inom äldreomsorgen vimlar det inte av administratörer, utan det handlar om händer och fötter och utbildad personal på golvet.

Herr talman! Min fråga går till Acko Ankarberg Johansson.

En ny prognos från Sveriges Kommuner och Regioner visar att vi står inför en nedskärningschock inom sjukvården. Läget är betydligt allvarligare än när regeringen lade fram sin budget i september. Om inget görs kommer vi att stå inför uppsägningar. Man kommer att lägga ned kliniker, vårdmottagningar kommer att få stänga, det blir längre vårdköer och så vidare. Det är ett ganska stort mörker som rullar in över sjukvården.

Region Sörmland har det absolut kämpigast av regionerna. I en intervju med Marie Engman på Nyköpings lasarett, ordförande för Sörmlands läkarförening, står det att hon "tror att sörmlänningarna - likt många andra i Sverige - får ställa in sig på sämre tillgänglighet och till och med en patientfarlig vård".

Är det inte så att vården kan bli patientfarlig på grund av regeringens och SD:s vägran att tillföra högre statsbidrag?

Fru talman! Jag fick inte ett enda rimligt svar från ministern, men det var ju väntat. Jag undrar väldigt mycket över vilken klubb regeringen vill vara med i. Den SD-beroende regeringen bryter nämligen mot en viktig demokratisk princip när man planerar att införa denna typ av angiverilagar. Sverige hamnar i en väldigt speciell situation då. Är det rimligt? Men det är det pris moderater, liberaler och kristdemokrater får betala för att kunna bilda regering, med SD som sitter bakpå och driver på.

"I tider av ekonomisk kris behöver vi en regering som ser till att vi får en välfärd att lita på och som underlättar välfärdsarbetarnas jobb. Välfärden behöver behålla erfaren personal och locka tusentals nya, inte ange elever, barn, klienter och patienter. Vi kräver att regeringen backar från införandet av angiverilagar och i stället på allvar prioriterar välfärdens uppdrag." Detta skriver Heike Erkers, förbundsordförande Akademikerförbundet SSR, Åsa Fahlén, förbundsordförande Sveriges Lärare, Veronica Magnusson, förbundsordförande Vision, Malin Ragnegård, förbundsordförande Kommunal, och Sineva Ribeiro, förbundsordförande Vårdförbundet. Dessutom har Läkarförbundet samma åsikt. Vi är alltså inte ensamma. Tack, alla organisationer, fackförbund och enskilda som slår vakt om Sverige!

Fru talman! Det är inte många som har ställt sig upp och hurrat för utredningen som nu rullar fram. Det är inte bara vi i den här salen som har ifrågasatt vad som händer. Samtliga de stora facken inom vården har gått ut med hård kritik: Läkarförbundet, Vårdförbundet och Kommunal. Exempelvis anser Vårdförbundet att en angiverilag - en informationslag - bryter mot tystnadsplikten, etik och moral, som är grunden i arbetet med vård och omsorg. Nu är inte sjukvårdsministern här för att svara på de specifika frågorna, men vi kommer att debattera frågorna fler gånger.

Stora regioner har redan gått ut med att de aldrig kommer att ställa krav på sina offentliganställda att de på något sätt ska ange och informera. En grupp anställda inom hälso- och sjukvården har startat den nationella sjukvårdskampanjen Vi anger inte. De vägrar gå med på eventuella framtida lagkrav på att ange papperslösa till polisen och Migrationsverket. Det rör på sig. Privata vårdgivare är tydliga: Vi anger inte.

Regeringens svar är att köra på. Det ska utredas om det finns särskilda situationer där en anmälan skulle strida mot ömmande värden, men det betyder inte att man kommer att ge hela sjukvården ett undantag.

Det pratas om medicinsk etik. Och det är helt klart att denna plikt slår undan benen för detta. Det finns en risk att den inte bara blir praktiskt jobbig för vården utan att den också slår undan den etiska grund de jobbar utifrån.

Ekot vid Sveriges Radio rapporterade nyligen att regeringen och Sverigedemokraterna är överens om att utredaren inte på förhand ska utesluta några verksamheter, till exempel sjukvård. Det tycker vi är gravt oroväckande. Man ser framför sig hur hela området efter det att utredningen läggs fram kommer att täckas av den typen av lagstiftning.

En person säger följande: För mig finns inga undantag. Det är alldeles uppenbart att vi har kommit överens om att allt det som ska gälla offentligt anställda ska gälla alla. Så säger Jimmie Åkesson, ordförande för Sverigedemokraterna, i en intervju i Dagens Nyheter.

Min erfarenhet av regeringen, så här långt, är att den gör som SD säger. Annars blir det regeringskris. Utan SD - ingen regering. När SD sätter ned foten kommer regeringen att vika sig. Regeringen är helt beroende av dem.

Sverige som nation sticker numera ut i en del frågor. Humanism, värdighet och solidaritet har ersatts med en daglig avhumanisering av människor och hela kollektivet invandrare. Det är många som känner sig utpekade sedan regeringen tillträdde med Tidöavtalet som grund.

Mina frågor står kvar; de kommer att vara obesvarade. Avser ministern att vidta åtgärder för att utesluta anställda inom sjukvården i utredningen om anmälningsplikt avseende papperslösa? Avser statsrådet att vidta åtgärder för att säkerställa att anställda inom sjukvården inte ska vara skyldiga att ange papperslösa patienter?

Jag tror att det kommer att bli enormt motstånd mot den eventuella lagstiftningen när utredningen läggs fram. Jag är helt övertygad om det, och jag återkommer i mitt sista anförande i den frågan.

Herr talman! Angiveri - smaka på det ordet, för det är precis det vi ska tala om i dag. Informationsplikt är det inte, utan det här blir angiveri.

Ibland har vi vänsterpartister här i talarstolen beskyllts för att vara kommunister, vilket vi förstås inte är. Men det märkliga är att den här regeringen plockar fram en utredning med ett eventuellt lagförslag som påminner starkt om vad vi såg i de gamla kommunistländerna, i Östtyskland, i Sovjet och så vidare. Jag tycker att det är tragiskt.

Så här skriver Erik Helmerson i DN: "Läkare, lärare, socialanställda, från alla håll säger de nej till att ange människor som sökt deras hjälp. En angiverilag, som föreslås i Tidöavtalet, vore ett försök från staten att rensa ut den mänskliga moralen ur samhällskontraktet. Att plocka bort etiken ur en mänsklig ekvation. Då blir den också ett statligt försök att avskaffa något av vad det är att vara människa."

I inslag i medier har den ansvariga ministern påstått att det finns 100 000 papperslösa i Sverige, vilket inte kan styrkas. För oss framstår det som att man drar igång en utredning om eventuell lagstiftning som är extrem för det här landet och utgår från antaganden som inte är riktigt okej. Det blir väldigt märkligt. Siffran 100 000 låter väldigt maffig, men stämmer den egentligen? Det blir som att fernissa något som inte finns. Det låter bra, men är det sant?

Regeringen och Sverigedemokraterna fortsätter att ta ett steg mot en angiverilag som innebär att offentligt anställda ska vara skyldiga att anmäla papperslösa. Tanken är att personal inom skola, sjukvård och socialtjänst ska vara skyldig att rapportera till polisen och Migrationsverket när de kommer i kontakt med människor utan tillstånd att vara i Sverige.

Vänsterpartiet har tidigare krävt att regeringen omedelbart ska dra tillbaka förslaget om utredning av en angiverilag. Min interpellation fokuserade särskilt på anställda inom hälso- och sjukvården och riktade sig till sjukvårdsministern Acko Ankarberg Johansson. Och hon är som sagt inte heller här i dag.

Frågorna är väldigt specifika för hälso- och sjukvården på olika sätt. Det är nämligen så att alla som arbetar inom hälso- och sjukvården både offentligt och privat gör det under sekretess och tystnadsplikt. Det innebär att alla uppgifter som rör patientens personliga förhållanden skyddas av sekretess. Sekretessen regleras av offentlighets- och sekretesslagen för dem som arbetar inom staten, regionerna och kommunerna, medan de som arbetar hos privata vårdgivare ska följa reglerna om tystnadsplikt i patientsäkerhetslagen.

Hälso- och sjukvårdslagen är supertydlig med att vård alltid ska ges efter behov. De som är i störst nöd ska prioriteras först. Om man inför en anmälningsplikt, som ni väljer att kalla angiverilagen, för anställda inom sjukvården skulle det betyda att lagarna behöver ändras helt och hållet. Och det var detta som mina frågor till sjukvårdsministern gällde. Ett införande av anmälningsplikt för anställda inom sjukvården innebär att hälso och sjukvårdslagen, offentlighets- och sekretesslagen och patientsäkerhetslagen måste ändras. Det är ju konsekvensen av den här typen av lagförslag.

Fru talman! Detta är den sista debatten om hälso- och sjukvård under det här året, så att säga. Det har varit ganska många debatter, och det som har färgat detta år och som kommer att färga nästa år är det som står i en tidningsrubrik: Inflationen slukar vårdens pengar.

Jag tror att vi kommer att få läsa fler artiklar av detta slag. Vi står nämligen inför en välfärdskris, och kommuner och regioner kommer att få skära ned. Det gör man redan nu. Detta kommer självklart att drabba patienter. Det kommer också att drabba förebyggande insatser.

Många barn mår dåligt psykiskt - det har vi diskuterat tidigare. Det handlar om mycket: hemförhållanden, skola och fritid. Men det handlar också om väldigt tydliga signaler. Har du rötter i ett annat land är du en belastning - det är vad väldigt många barn känner i dag på olika orter runt om i Sverige. Exempelvis står angiveri på agendan. Det är kanske inte så lyckosamt för ett barn som bor i en invandrartät miljö. Sådant skrämmer. Familjen kan vräkas och så vidare.

Nu ska jag prata om antidepressiva läkemedel till barn och unga. Ökningen av förskrivningen av antidepressiva läkemedel de senaste åren är tydligast för barn. Andelen flickor i åldern 10-14 år som fått antidepressivt läkemedel förskrivet ökade med nästan 60 procent mellan 2014 och 2018 och med ytterligare 9 procent mellan 2019 och 2020. För pojkar i samma ålder var ökningen drygt 40 procent mellan 2014 och 2018. Det är exempellösa siffror. Även förskrivningen av läkemedel för adhd har ökat. Under 2017 hämtade 5,6 respektive 2,6 procent av alla pojkar och flickor i åldern 10-17 år ut minst ett adhd-läkemedel på recept. Det är höga siffror och något som vi behöver fundera på.

Enligt Socialstyrelsen är de stora regionala skillnaderna i förskrivningen väldigt oroande. Skillnaderna kan bero på överbehandling i vissa regioner med hög förskrivning och på underdiagnostisering och underförskrivning i andra regioner. Forskningen på området, när det gäller denna typ av behandling, är väldigt osäker i fråga om effekten och de långvariga konsekvenserna av barns och ungdomars bruk. Detta borde man undersöka.

Vi har lagt fram ett förslag. Vi vill att regeringen genomför en nationell översyn av läkemedelsförskrivningen när det gäller antidepressiva läkemedel och adhd-medicin till barn och unga och att regeringen tar initiativ till en genomgång av riktlinjer för medicinering av barn och unga. Jag yrkar bifall till reservation nummer 5.

Då går vi vidare till apoteken - det är väldigt spretiga debatter i dag. Syftet med apoteken är att man ska lindra och så att säga läka sjukdom genom godkända läkemedel. Jag tycker att man kanske kunde ha gett bra direktiv till Apoteket AB i stället för att göra utförsäljningen. Efter att Alliansen sålt ut apoteken har nya affärsmodeller utvecklats. Det är olika kluster. Det är kedjor. Det är livsmedelsaffärer som ligger nära apotek - man får bonus om man handlar i det apoteket. Man går samman, så att säga. Det är inte små gulliga familjeapotek, som man pratade om när man genomförde denna reform, utan det är stora kluster.

Själva folkhälsoarbetet när det gäller apoteken har skjutits i bakgrunden. Det är också för att det är konkurrerande enheter. Det är en marknad, helt enkelt.

Det är ingen nyhet att Vänsterpartiet vill titta över förstatligande. Det är vi inte ensamma om. När Novus gjorde en undersökning 2020 ville sex av tio svenskar återförstatliga apoteken.

Tillgången till läkemedel måste säkras även på landsbygden. Det har vi också talat om. Att tro att marknadskrafterna ska ta ansvar för att landsbygd och glesare landsbygd ska ha tillgång till medicin är att blunda för verkligheten och inte ta sitt politiska ansvar.

Enligt en etableringsanalys 2022 minskar samtidigt antalet apotek som varit lokaliserade mer än sex kilometer från ett annat befintligt apotek. Enkelt förklarat minskar antalet apotek på landsbygden, där tillgången redan är knapp, och ökar i städerna.

Det har varit en enorm ökning för oss som bor i storstäderna. Vi har inga problem att få medicin när som helst på lördagar, söndagar och kvällar. Det är väl jättebra. Men bor du någon annanstans i Sverige är det mer problematiskt.

Nu lämnar vi apoteken och åker vidare till tänderna. Vi anser att tänderna är en klassfråga. I Tidöavtalet står på sidan 8: Tandvårdsreform. En utredning tillsätts för att stärka tandvårdens högkostnadsskydd för att mer efterlikna det som finns i övrig vård. Äldre personer med sämst munhälsa ska prioriteras.

Det var inte riktigt det som sades under valrörelsen från Sverigedemokraterna. Det har vi redan talat om. Man kan fundera på när utredningen kommer och om den kommer över huvud taget. Det är en enorm jämlikhetsreform.

Det är inte heller obekant att Vänsterpartiet vill ha ett verkligt högkostnadsskydd i tandvården som det i sjukvården. Under de senaste decennierna har välfärden urholkats. Vi ser neddragningar och passivitet, och en naiv tro på marknaden har fått styra. Det vill vi vända.

Det är dags att bygga välfärd. En tandvårdsreform vore väldigt välkommen för väldigt många. Det kostar mycket att gå till tandläkaren i dag. Det kan jag intyga.

Det är alltid de med låga inkomster, oavsett ålder, som inte går till tandläkaren. De har ingen nytta av dagens högkostnadsskydd eftersom det bara gäller kostnader över 3 000 kronor, och det är endast halva kostnaden som ersätts. Bra tänder har alltid varit en klassfråga.

Vi har reformplaner för tandvården i Sverige. De syftar till ökad jämlikhet, förbättrad tillgänglighet och en bättre generell tandhälsa i befolkningen. Det förebygger också allvarliga sjukdomar, som vi också har berört här.

Tandhälsa skulle genom denna reform bli en del av den universella svenska välfärdsmodellen och skulle tveklöst innebära en progressiv landvinning. Men vi fattar. Vi tror inte att den SD-beroende regeringen kommer att ta det som står på sidan 8 i Tidöavtalet vidare.

Fru talman! Jag tror ju inte att barn och unga kommer att må bättre av de nedskärningar i skolan som vi nu ser lite runt om i landet. Jag kan också referera till en undersökning som Friends har gjort, som visar att mobbningen på grund av etnicitet har ökat otroligt. Det kanske man ska fundera över. Det kan inte vara något positivt.

Låt mig gå tillbaka till detta med tandvårdsreformen. Den här SD-beroende regeringen har ju spottat ur sig utredningar av diverse slag. Det är exempelvis en utredning på gång om angiveri. Det finns massor med utredningar. Men detta ligger alltså i något slags byrålåda.

Om man då ska genomföra den stora reform som detta ändå är - jag menar att det inte bara handlar om äldre, utan dålig tandhälsa har kanske att göra mer med klass än med ålder - kan det ändå hända att det inte blir något av den. Det blir återigen något som kommer väldigt nära nästa val, och då vet vi att det inte är något som någon kommer att lyfta i nästa regering. Men vi kommer att kämpa för det, kan jag säga.

Jag är orolig över utredningen. När man går ut och säger saker och ting före ett val är det väldigt bra att sedan förhålla sig till det man har sagt. I alla frågor som har att göra med invandring, brottslighet och så vidare har ni ju följt det som ska göras till punkt och pricka, Johnny Svedin, men just detta med tandvårdsutredningen och generellt stöd, som ska likställas med det vi har för kroppen, finns det ju ingenting av just nu.

Fru talman! Jag undrar lite, ledamoten Johnny Svedin. Jag står här med en tidning, Dagens Medicin, där det står: "Inflationen slukar vårdens pengar." Att gömma sig bakom att det bara är administratörer som får gå från vården tycker jag inte känns okej. Detta är en kris i hela hälso- och sjukvården.

Ledamoten tog upp detta med barn som har olika psykiska diagnoser och far ganska illa. Där är vi helt överens. Det sker en enorm förskrivning av exempelvis antidepressiva läkemedel och även läkemedel mot adhd. Vad man förskriver ser väldigt olika ut runt om i landet.

Vi hade några enkla små förslag i vår lilla motion, nämligen att regeringen bör genomföra en nationell översyn av förskrivningen av antidepressiva läkemedel och att regeringen bör ta initiativ till en genomgång av riktlinjer för medicinering av barn och unga. Men det var bara vi i Vänsterpartiet och Miljöpartiet som var positiva till detta, vilket var lite tråkigt.

Jag undrar förstås om ledamoten kanske tycker att det är något som han kan föra vidare, eftersom Sverigedemokraterna har en enorm impact på den här regeringen. Det är på grund av er som det över huvud taget finns en regering just nu, så att säga.

Min andra fråga handlar om den tandvårdsreform som ni gick ut och sa skulle genomföras. Precis som Anders W Jonsson sa lät det väldigt svulstigt: Nu ska det bli en tandvårdsreform! Sedan har den sjunkit ihop till väldigt lite. Nu gäller den äldre personer med sämst munhälsa, och det är något helt annat än en generell tandvårdsreform, som vi tycker behövs.

Hur tror ledamoten Johnny Svedin att detta kommer att bli i slutändan?