Olle Thorell (S) om Utrikespolitisk debatt

Fru talman! Utrikesdeklarationen fokuserar mycket på det osäkra säkerhetsläget i omvärlden och det viktiga stödet till Ukraina för att vinna freden. Detta är viktigt och nödvändigt. Sverige ska även fortsättningsvis vara en viktig och stark röst för demokrati, frihet och mänskliga rättigheter.

Jag ska dock i mitt anförande lyfta fram något annat, som vi kristdemokrater under lång tid har arbetat för i denna kammare, nämligen religionsfriheten. Mer än 80 procent av världens befolkning identifierar sig med en religion, och religionen har en viktig roll i många samhällen. Ändå har frågan om religionsfrihet haft en alldeles för låg profil i Sveriges utrikespolitik och utvecklingssamarbeten.

Religionsfrihet är en av de grundläggande rättigheterna i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna samt i Europakonventionen. Kränkningarna av religionsfriheten är dock stora i en internationell kontext, och i många länder ser man en negativ utveckling. Mer än tre fjärdedelar av världens befolkning lever i länder där religions- och övertygelsefriheten begränsas av staten eller olika grupper i samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Kränkningar av religions- och övertygelsefriheten hindrar människor från att leva sina liv i frihet. De motverkar utvecklingen av jämställda, fredliga och demokratiska samhällen och bidrar också ofta till liv i fattigdom och utsatthet.

När det gäller frågan om förföljelse av kristna är utvecklingen särskilt oroande, då förföljelsen har ökat de senaste åren. Den internationella människorättsorganisationen Open Doors offentliggör varje år en lista över de 50 länder där förföljelsen mot kristna är som störst. I januari släpptes listan för 2023, som visar att förföljelsen mot kristna har förvärrats och intensifierats. Den bedöms nu vara mycket eller extremt allvarlig. 360 miljoner kristna är utsatta för förföljelse på grund av sin tro. Det innebär att kristna är den mest förföljda religiösa gruppen i världen.

I Mellanöstern ser vi en mycket allvarlig situation. Religiösa minoriteter riskerar att helt försvinna från sina ursprungsländer och kristendomens vagga. Flera av länderna i Mellanöstern har varit drabbade av krig och konflikter. De kristna minoriteterna har levt - och lever - i en särskild utsatthet som tvingat många till flykt. Detta har lett till en alarmerande minskning av Mellanösterns kristna befolkning.

I Irak och Syrien har vi bevittnat hur den kristna befolkningen och vissa andra etniska och religiösa grupper har upplevt svår förföljelse, framför allt från terrorsekten IS. Kristna har tvingats till att konvertera eller fly eller har dödats. I Irak har den kristna befolkningen minskat från cirka 1,5 miljoner till knappt 200 000 de senaste 20 åren, vilket motsvarar en minskning med över 80 procent. I Syrien fanns det tidigare cirka 2 miljoner kristna, men nu är antalet nere på knappt en halv miljon.

De svårt utsatta kristna minoriteterna behöver vårt och omvärldens stöd för att leva i fred och säkerhet.

Vi kristdemokrater har länge arbetat för att religionsfriheten ska få en mer framskjuten plats i svensk utrikespolitik, men intresset från den tidigare regeringen har varit svalt. Efter den förra regeringens kompakta tystnad om förföljelsen av kristna är det välkommet att den nuvarande regeringen i sin utrikesdeklaration lyfter fram förföljelsen av kristna som en prioriterad fråga. Detta är också ett tydligt kristdemokratiskt inslag.

Fru talman! Avslutningsvis ska jag ta upp något som har berört många av oss djupt de senaste dagarna. Den kraftiga jordbävningen i Turkiet har orsakat en fruktansvärd humanitär katastrof med många döda, stort mänskligt lidande och enorm förödelse. Över 41 000 människor är döda, och antalet ökar för varje dag. Tiotusentals är skadade och miljontals hemlösa. Det är en ofattbar tragedi, och jag vill framföra mitt varma och djupa deltagande. Mina tankar är med de drabbade.

Hjälporganisationer på plats beskriver läget som katastrofalt och behoven som enorma. WHO kallar jordbävningen för den värsta naturkatastrofen på ett århundrade, och cirka 26 miljoner människor bedöms vara påverkade. Man konstaterar även att det framöver kommer att krävas stora resurser för att upprätthålla akut sjukvård och kunna bistå med annan hjälp. Det kommer fortsatt att behövas mycket stöd från Sverige och omvärlden, och här har vi som ordförandeland i EU en viktig roll i att samordna EU:s samlade stöd för att lindra nöd.

Herr talman! Det stämmer att vi kristdemokrater är varma anhängare av ett generöst och effektivt bistånd. Vi har också lyckats förhandla fram en hög, stabil och långsiktig nivå.

Det är viktigt att biståndet fokuserar på rätt saker, och i den överenskommelse vi har kommer en större andel av biståndet gå via civilsamhället, där det har varit mer effektivt. I och med det kan vi fokusera biståndet mer på humanitärt stöd, fattigdomsbekämpning och demokrati.

En del av biståndet till palestinska myndigheter och annat minskar eftersom det har funnits kritik. Vi måste försöka fokusera mer på de tematiska prioriteringarna. Vi tror att detta är ett viktigt inslag i det.

Herr talman! Biståndsandelen till civilsamhället kommer att öka och vara en viktig del som vi kommer att värna om. Det totala biståndsbeloppet minskar marginellt men är fortsatt stabilt. Något vi också har lyckats förhandla fram och som är väldigt viktigt är ett tak för avräkningen. Det betyder att biståndsorganisationer kan planera bättre och att det blir mer förutsägbart hur mycket av anslagen de kan räkna med.

Infoanslaget har ökat kraftigt de senaste tio åren, och nu gör vi en anpassning. Det här är för insatser i Sverige; det handlar inte om det stöd som går till utlandet för att bekämpa fattigdom.

Herr talman! Det stämmer att vi hade som utgångsläge att värna enprocentsmålet. Men i förhandlingarna har vi, som i alla förhandlingar, behövt både ge och ta. Jag är dock trygg med att vi har nått en nivå som är bra vad gäller både belopp och förutsägbarhet. Genom avräkningstaket på 8 procent kan biståndsorganisationerna veta ungefär hur mycket de får ut - till skillnad från under det socialdemokratiska styret då biståndsavräkningen kunde uppgå till 15-20 procent för att hantera flyktingmottagande här i Sverige. Det slog hårt mot det bistånd som skulle gå till att fattigdomsbekämpning och humanitärt stöd.

Herr talman! Jag är väldigt trygg med hur vi har förhandlat, och resultatet är väldigt bra med tanke på ingångsvärdena från en del andra partier.

Jag är samtidigt lite förvånad över att Socialdemokraterna i sin egen skuggbudget inte lyckas nå 1 procent utan landar på 0,91 procent. Trots att de inte behövde förhandla med andra partier har de själva övergett enprocentsmålet. Att då anklaga oss för att ha svikit vårt löfte är ganska magstarkt.

Ett mer effektivt bistånd med en större andel via civilsamhället kan fortfarande göra stor skillnad för fattiga och i det demokratiarbete som görs ute i världen. Det är inte ett motsatsförhållande.

(Applåder)