Herr talman! Låt mig börja med att tacka för initiativet till denna debatt som vi nu ska ha om hushållens ekonomi. Det är minst sagt ett väldigt angeläget ämne. Väldigt många hushåll drabbas stenhårt av alla prisökningar. Många mammor och pappor kämpar just nu för att få ekonomin att gå ihop. Så tack, Mikael Damberg och Socialdemokraterna, för att ni har initierat debatten!

12 procent - så hög var inflationen i februari. Det är den högsta på 30 år. Det betyder att den som arbetar får se sina intjänade pengar minska i värde i rasande takt. Den som har sparat, varit sparsam genom åren, inser nu att de pengarna inte kommer att räcka lika långt som man hade tänkt.

Inte minst märks inflationen på alla prisökningar på varor i matbutiken när man ska handla till sig själv och till familjen. Jag känner verkligen, herr talman, med alla mammor och pappor som just nu vänder på varje krona för att få maten att räcka månaden ut.

Herr talman! Detta besvärliga ekonomiska läge prövar även oss i det här rummet - inte ekonomiskt, men det prövar oss som har tagit ett ansvar politiskt. Att navigera i ett besvärligt ekonomiskt läge där vi har mycket hög inflation samtidigt som vi har lågkonjunktur kräver ansvar. Det kräver att man gör rätt saker i rätt ordning.

Vi kan inte göra det vi oftast eller alltid gör i lågkonjunkturer, det vill säga brett stimulera efterfrågan och gå med planerade stora underskott. Då eldar vi nämligen på inflationen. Det är ungefär som att kasta pengar på inflationsbrasan. Brasan blir större, pengarna brinner upp och priserna blir väldigt mycket högre. Det skulle komma att drabba barnfamiljer ännu mer.

Herr talman! Regeringen har en tydlig plan för hur vi ska kunna ta oss igenom det besvärliga ekonomiska läget. Det handlar om tre delar. Till att börja med måste vi bekämpa inflationen samtidigt som vi stöttar hushåll och företag. Den andra delen handlar om att tackla lågkonjunkturen på bästa sätt. Det, menar vi, är genom en stark arbetslinje - att fler får ha ett jobb att gå till och en egen lön att leva på. Sist men inte minst, herr talman, handlar det om strukturreformer som på sikt kan få fart på svensk tillväxt igen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om hushållens ekonomi

Detta är tre viktiga delar i vår plan för att ta ansvar och hjälpa människor igenom den mycket tuffa tid som vi nu är i.

Herr talman! Jag ser att många parter och partier nu behöver ta ansvar. Det var därför jag kallade till mig matjättarna för någon vecka sedan för att vara väldigt tydlig med att även de har ett ansvar att ta. Finanspolitiken och penningpolitiken ska ta ansvar. Parterna på arbetsmarknaden, som just nu förhandlar, ser också ut att ta ett stort ansvar. Det måste också företag, handlare och matjättar göra.

Det är bra att flera av matjättarna nu har börjat sänka sina priser. Det underlättar något för dem som har allra minst marginaler.

Herr talman! Jag brukar säga att inflationen är löntagarnas allra värsta fiende, och jag menar det. Om inte inflationen dämpas kommer priserna att fortsätta öka. Det kommer att bli ännu tuffare för pensionärer, för barnfamiljer och för många andra. Det är därför vårt fokus just nu, till exempel att stötta barnfamiljer med höjt och förlängt bostadsbidrag, är så viktigt.

Jag återkommer med mer om detta i nästa runda.

(Applåder)

Herr talman! Vi har alla märkt av hur mycket dyrare allting har blivit. Det gäller för företagen, för den kommunala verksamheten och inte minst för hushållen, som vi pratar om här i dag.

Jag tycker att man ska vara ganska ärlig och säga att det inte finns jättemycket som riksdagens finansutskott kan göra för att snabbt lösa situationen med den höga inflationen. Men det finns en del man kan göra. Ett exempel, som Tidöpartierna har fattat beslut om, är att vi i praktiken har tagit bort skatten på jordbruksdieseln. Vi har sänkt den till EU:s absoluta miniminivå. Gemene man sitter kanske inte och betalar skatt på jordbruksdiesel dagligen. Men de som producerar vår mat, bönderna, betalar skatt på jordbruksdiesel. Om vi tar bort den skatten blir det billigare att producera mat.

Den är den typ av åtgärder, för att få ned kostnaderna i producentledet och såklart i kombination med riktade åtgärder för att hjälpa de ekonomiskt mest utsatta hushållen, som jag tror är det rimliga sättet att navigera i detta mycket tuffa ekonomiska klimat.

Herr talman! Det finns inga realistiska förslag från oppositionen för att få ned inflationen. Jag kan alltså tycka att det är lite märkligt att Socialdemokraterna har begärt den här debatten, även om det är ett viktigt ämne. Men om oppositionspartiernas budgetmotioner ska ge vägledning kan vi konstatera att det som de fyra partierna på den kanten är överens om är att höja bränsleskatterna med nästan 7 miljarder kronor. Och reduktionsplikten ska fördubblas. En fördubbling av reduktionsplikten skulle öka dieselpriset med 9 kronor per liter vid pump. Ovanpå det skulle det alltså vara ytterligare högre skatt.

Det hade gjort det dyrare för lantbruket, för livsmedelsproducenterna. Det skulle också göra det dyrare för åkerinäringen. Allt som vi handlar i våra butiker behöver trots allt transporteras dit med lastbilar. Det här hade självklart gjort att butikerna hade varit tvungna att ta ut ännu högre priser på mat och livsmedel från slutkunden. Det är inte en framkomlig väg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om hushållens ekonomi

Mot detta står Tidöpartierna, som tvärtom gör det billigare för bonden genom slopad skatt på jordbruksdiesel. Det kommer också att bli billigare för åkerinäringen genom slopad eller i alla fall kraftigt sänkt nivå på reduktionsplikten. Och om det blir billigare i producentleden kan det bli billigare även för konsumenten.

Det behöver givetvis genomföras i kombination med åtgärder som riktas till de ekonomiskt mest utsatta hushållen. Ett exempel på det såg vi förra veckan. Då presenterade vi fyra partier i regeringsunderlaget en förlängning och en förstärkning av tilläggsbidraget till bostadsbidraget. I stället för att den tillfälliga höjningen hade löpt ut nu vid halvårsskiftet kommer den att gälla hela året. Och i stället för att ligga på samma nivå kommer den dessutom att höjas.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om hushållens ekonomi

Herr talman! Som flera har varit inne på är det dags för regeringen att faktiskt göra någonting, att ha en krispolitik i en kris.

Precis som flera som talat här fick jag tillfälle att besöka Stadsmissionens matmission i måndags och fick se fördubblingen av antalet sökande som behöver mat för dagen. Det är nya grupper, unga och ensamstående föräldrar, som inte får matkassan att räcka till. De kommer för att försöka få den hjälp de kan få i denna kris. Från regeringen kommer tyvärr ingen vidare hjälp. Den kommer sent. Det kommer lite. Och det som kommer är utan verklig effekt för hushållen.

I den här debatten tror jag att det är viktigt att vi säger till svenska hushåll som just nu är i nöd att det går att göra saker. Regeringen kan göra saker. Man borde för länge sedan ha gett Konkurrensverket i uppdrag att bevaka prisökningarna och prisnivåerna i våra matbutiker som är bland de absolut högsta i Europa. Det räcker inte att sitta och fika med matjättarna och bara prata om priserna. Man måste göra någonting åt det.

Likadant är det när det gäller avgifterna, som just nu rusar. Till exempel är elnätsavgifterna ibland högre än den del av elräkningen som är för själva elens kostnad. Det är monopol. De avgifterna är 30 procent högre än i andra länder. De borde sjunka nu i stället för att rusa i höjden.

På motsvarande sätt kan regeringen göra någonting för att sänka kostnaderna och priserna. Det har talats mycket om att sänka kostnaderna för bönderna. Men det görs alldeles för lite. Det har i princip inte gjorts någonting utöver de åtgärder som vi drev igenom.

Det krävs också att man sänker kostnaderna för att anställa, i synnerhet utsatta. I mitt andra anförande kommer jag att återkomma till att det tuffaste för många hushåll just nu är att föräldrar inte har ett jobb att gå till och att ungdomar som ska ut i livet inte får jobb och kan bygga upp sin ekonomi och klara sig i denna djupa kris. I det läget bör man sänka kostnaderna för att anställa människor, såväl för prisernas som för jobbens och för de utsatta människornas skull. I stället har den här så kallade borgerliga liberala regeringen valt att chockhöja de kostnaderna med miljarder kronor, motsvarande tiotusentals jobb.

Vi i Centerpartiet tror på att man kan göra någonting åt krisen. Man kan sänka priserna med hjälp av konkurrens. Och man kan sänka priserna genom sänkta kostnader, för att skapa fler jobb. Vi vädjar till regeringen: Sluta nu gräva ned er i Tidöavtal och konstiga SD-förslag. Fokusera på det som en borgerlig, liberal regering borde göra; det handlar om tillväxten, jobben, konkurrensen och sänkta kostnader. Reagera! Regera! Hushållen väntar på er.

Herr talman! I går kunde vi läsa i nyheterna att en massiv majoritet av svenska folket tycker att regeringen gör ett riktigt uselt jobb. Jag kan bara hålla med. De skenande priserna blir alltmer kännbara för allt fler, och de slår oerhört hårt mot de barnfamiljer och de pensionärer som redan tidigare kämpade för att få pengarna att räcka till varje månad.

Man kan dra ned på mycket, men inte på mat - alla måste vi äta. I valrörelsen svingades det friskt med såväl falukorvar som vallöften, men nu när priserna har stuckit ännu mer i höjden - inte bara på falukorv utan också på sådant som välling, smör och mjölk - då gör regeringen ingenting. De gör åtminstone ingenting som når dem som nu drabbas hårdast och ingenting för att hjälpa människor att sätta mat på bordet.

Regeringen har lagt månader på att ta fram ett katastrofalt dåligt utformat elstöd, sänkt skatten för de väldigt rika och lagt 7 miljarder på rabatt på fossila bränslen - som gav 14 öre, i en dag. Jo, förlåt - finansministern har också fikat med livsmedelsjättarna. Det var säkert jättetrevligt. Men varken barn eller pensionärer kan käka bensin. Barn behöver näringsrik, bra mat för att klara skolan och växa upp med god hälsa. Så sent som i går och i dag har det kommit larmrapporter från Folkhälsomyndigheten om att man bygger in en folkhälsokatastrof i den generation som växer upp just nu.

Regeringen har ett enormt ansvar för de barn som växer upp i Sverige, och det är dags att ta det. Sänk matmomsen på basvaror, och gör det nu! Det är inte paprika, mjölk och havregryn som kommer att elda på inflationen - däremot är det vad barn behöver för att må bra. Regeringen sitter på makten att i ett slag sänka matpriserna på näringsrika basvaror med 12 procent. Det är en subvention som skulle göra skillnad i verkligheten, omedelbart.

Herr talman! Tack, alla som deltar i debatten! Jag har lyssnat, och det är många kloka ingångar. Sedan finns det kanske också några som jag tycker är lite mindre genomtänkta, men dem får vi väl återkomma till i replikskiftena.

Låt det inte råda något tvivel om att regeringen har fullt fokus på det ekonomiska läget och tar det på allvar. Varenda dag sedan jag fick den här uppgiften och regeringen tillträdde arbetar vi för att vända en utveckling som inte har fungerat i Sverige, se till att dämpa inflationen och stötta både hushåll och företag som behöver hjälp.

Som jag sa i mitt första inlägg: Prioriteringen här och nu är att bekämpa inflationen och stötta dem som behöver det allra mest. I den budget som vi lade fram i november och som började gälla den 1 januari sänkte vi drivmedelsskatten med 1 krona. Vi såg till att reseavdraget höjdes. Vi lät a-kassan vara kvar på en högre nivå. Vi har ett elstöd om 55 miljarder som nu också går ut till hushåll och företag. Vi förlängde bostadsbidraget för barnfamiljer, och i vårbudgeten kommer vi att både ytterligare förlänga och höja det. Det är nämligen det allra mest träffsäkra man kan göra för alla de ensamstående mammor och pappor som kämpar för att få ekonomin att gå ihop.

Vi kommer att fortsätta kampen mot inflationen också, för att se till att ta Sverige igenom en väldigt tuff tid. Det är ekonomisk vinter, och det kommer att vara tufft ett tag till, men regeringen jobbar på både kort och lång sikt för att ta oss igenom den här ekonomiska situationen.

Jag vill nu säga något om matjättarna. Jag är övertygad om att det tryck som jag satte på dem när jag samtalade med dem, var och en för sig, får effekt. Det var alltså inte först och främst något kaffedrickande, utan raka och ärliga samtal. Men det som många här har gjort för att sätta tryck på livsmedelsindustrin påverkar också. Vi kan tillsammans ta ansvar och påverka. Vi kan ta ansvar i den ekonomiska politiken, och det ska vi göra. Många partier här inne gör det. Men vi kan också ta ett ansvar för att göra allt vi kan för att sätta tryck i olika delar av näringslivet där vi misstänker att de inte alltid tar det ansvar som de behöver ta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om hushållens ekonomi

Jag kommer att fortsätta detta arbete, hålla ögonen på matjättarna och ha återkoppling med dem. Jag är glad att det fick effekt. Att sätta tryck fungerar.

Det ska vi fortsätta med. Vi ger nu också Konkurrensverket betydande resurser att redan nu dra igång arbetet med att följa prisutvecklingen och konkurrenssituationen så att priserna kan sjunka ytterligare.

(Applåder)

Herr talman! Jag tycker nog att Mikael Damberg är lite sen på bollen. Att sätta ihop en kriskommission och sätta matjättarna i samma rum skulle inte vara så lyckat utifrån till exempel konkurrensperspektiv och kartellbildningsfrågan. Det viktiga är att priserna går ned, och nu börjar de göra det.

Jag tänker hålla ögonen på matjättarna och andra delar i livsmedelsindustrin liksom också andra delar av näringslivet. Jag tror att det tryck vi tillsammans sätter spelar roll.

Ja, jag är väl medveten om att flera partier veckan innan jag kallade matjättarna till mig tyckte att jag skulle göra just det. Det tyckte jag också, och när den senaste inflationssiffran kom och när vi såg att matpriserna driver inflationen fanns det också ett väldigt konkret tecken på att någonting inte stämmer. Jag kommer därför att fortsätta att inte bara följa utan också ha kontakt och relation med matjättarna för att prisstegringen inte ska öka.

Herr talman! En sak är väldigt klar och tydlig: Vänsterpartiet verkar älska inflation. I Vänsterpartiets budget ser man att de under tre år tänker låna upp ungefär 200 miljarder helt ofinansierat för att göra olika investeringar. Man kan vara säker på att det skulle bidra till inflationen.

Herr talman! Jag tycker nog att Ali Esbati underskattar behovet hos även ensamstående mammor och pappor att ha bil så att de kan köra till jobbet. Ensamstående mammor och pappor som har bostadsbidrag får nu en förhöjning och en förlängning. Det är väldigt nödvändigt och viktigt. Jag tycker att vi ska rikta insatser till dem som behöver det allra mest.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om hushållens ekonomi

Vad gäller elstödet ska man inte heller underskatta att många pensionärer med väldigt små marginaler nu får tillbaka en del av de kapacitetsavgifter som de själva har betalat in. Det underlättar för många med små marginaler.

Vi har en bred palett med åtgärder som underlättar för och stöttar svenska hushåll och företag. Det gör skillnad.

Herr talman! Att bekämpa inflation är en av min och regeringens absolut viktigaste uppgifter, eftersom vi vet vad inflation får för effekt på barnfamiljer och pensionärer med små inkomster. Det handlar om en helhet av den finanspolitik och ekonomiska politik som man bedriver. Vi tar ansvar i en tuff tid. Jag vet att vi kommer att komma igenom detta om vi gör det på rätt sätt.

Låt mig återigen påminna om den budget som började gälla för ett kort tag sedan. Det blev högre nivåer i a-kassan. Bostadstillägget förlängdes, och nu kommer det också att höjas. Vi satsade en tredjedel av reformutrymmet på välfärden. Vi gör många fler saker, till exempel skatteanstånd för företag som har det tufft.

Många saker görs för att stötta, men jag kommer alltid också att ta ansvar för helheten. Det kommer Ali Esbati aldrig att få eller kunna göra. I den helheten är det viktigt för mig att inte spä på inflationen så att det blir dyrare för de mammor och pappor som Ali Esbati pratar om.

Herr talman! Jag tyckte att början av Martin Ådahls inlägg var väldigt bra. Jag ska fortsätta där och såklart också svara på frågan.

Det finns några partier här i riksdagen som värnar arbetslinjen och vill att fler ska ha ett eget jobb att gå till. Det finns andra partier som inte tycker att 7-8 procents arbetslöshet ens är högt längre. Vi ser det som en av våra prioriterade uppgifter att få fler att ha ett jobb att gå till, ha en egen lön och vara oberoende av ersättningar från det gemensamma. Där finns det mycket att göra, och det kommer vi att fortsätta att göra.

Nedsättningen av arbetsgivaravgiften för unga var tillfällig över pandemin. Jag tror att sju av åtta partier här i riksdagen var överens om att den inte skulle förlängas nu. Jag kan ha fel; i så fall får ni återkomma.

En sådan nedsättning tror jag inte är det mest effektiva sättet just nu att hjälpa kommuner och företag. Det finns andra sätt, till exempel att pressa inflation, bygga el och se till att drivmedelspriser och andra priser blir lägre för alla de småföretag som nu kämpar.

Herr talman! Låt mig börja med den frågan. 12 miljarder är det vi satsar på regioner och kommuner i budgeten för det här året. Jag hade gärna önskat att det kunnat vara ännu mer, men det var en tredjedel av reformutrymmet i en tuff tid.

Jag tror inte att det är just arbetsgivaravgifterna för unga som är det avgörande här. Hade jag trott det hade jag förlängt nedsättningen. Jag ser drivmedelskostnader och energikostnader. Jag ser regelkrångel. Jag ser kompetensförsörjningsfrågor. Jag ser att de som står allra längst bort från arbetsmarknaden behöver stöd för att komma in. Det är därför vi så kraftigt sätter ned arbetsgivaravgifterna just för den gruppen, även för unga som står långt utanför. Nystartsjobb kallas det, Martin Ådahl. Det är ett effektivt sätt att sänka kostnaden för företag som anställer en person som står utanför men också öka chansen att komma in på arbetsmarknaden. Många unga kommer in på arbetsmarknaden utan att vi just nu sätter ned arbetsgivaravgiften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om hushållens ekonomi

Men jag utesluter ingenting. Det har jag sagt många gånger. Vi följer frågan noga.

Herr talman! Jag tycker, som jag sagt innan, att man inte ska utesluta olika typer av verktyg. Men det som jag ser hjälper de allra mest utsatta familjerna just nu mest är det riktade bostadsbidraget, som vi inte bara förlänger utan också höjer från 25 till 40 procent. Det är en kraftig höjning som kommer att göra skillnad. Med det sagt kommer det fortfarande att vara tufft för väldigt många människor.

Att välja att sänka matmomsen är någonting man absolut kan göra, men det är sällan det mest träffsäkra. Att välja ut några varor tror jag inte heller är det enklaste. Vad vi ser av erfarenheter är att risken finns att priserna höjs på andra ställen. Vi vet också att den underliggande inflationen inte påverkas av sänkt matmoms. Då finns det fortfarande skäl att misstänka att den kommer att fortsätta öka.

Jag rabblar inte - jag gör. Jag sänker skatten på drivmedel, förändrar reduktionsplikten, ser till att barnfamiljer fått ökat bostadsbidrag och mycket annat som jag inte hinner säga nu.

Herr talman! Jag tackar Märta Stenevi för både råd och frågor i den här diskussionen.

Jag delar helt bilden att vi måste hjälpa dem som har det allra tuffast. Civilsamhället gör fantastiska insatser, delvis med hjälp av stöd från det offentliga på olika nivåer. Men vi som är i det här rummet och vi som sitter i regeringen har också ett ansvar att underlätta för de barnfamiljer som har det allra tuffast. Det är därför vi nu förlänger och höjer det här bostadsbidraget. Mer kan absolut komma att behöva göras, för inga barn ska behöva gå hungriga vare sig till skolan eller från skolan. Alla barn ska få en skolgång som är bra men också självklart äta sig mätta. Det är därför bra att många av våra stöd, försörjningsstöd och andra, skrivs upp med inflationen. Det underlättar något, tillsammans med det vi gör för att sätta press på matjättar, stötta med bostadsbidrag och annat. Det kommer att vara en tuff tid framöver, men jag har alltid barnen och barnbarnen för mina ögon.

Herr talman! Den 22 januari 2020 röstade de fyra oppositionspartierna emot en förlängning av kärnkraftsreaktorerna Ringhals 1 och Ringhals 2 och vann med en rösts övervikt. De fyra Tidöpartierna röstade för en förlängning.

Herr talman! I dag vet vi att om vår sida hade vunnit då hade elpriserna i elprisområde 3 och 4, de södra och mellersta delarna av landet, varit 30-45 procent lägre om de två reaktorerna fortsatt hade varit i drift. Att vi hade haft lägre inflation med 30, 40 eller 45 procent lägre elpriser kan vi vara i princip helt säkra på. Det är alltså oppositionens modell: Högre elpriser, högre bränsleskatter och högre reduktionsplikt.

Tidöpartierna har drivit igenom elstöd till hushållen. Vi har sänkt skatten på bränslen. Vi har höjt milersättningen kraftigt. Vi har behållit de tillfälligt högre nivåerna i a-kassan. Vi har skjutit till resurser till välfärden till kommunsektorn. Vi har underlättat för företagen att få skatteanstånd. Vi har förlängt och dessutom förstärkt bostadstillägget i bostadsbidraget. Vi kommer att sänka reduktionsplikten, och vi kommer att bygga ny kärnkraft.

Det är väldigt mycket som har förstörts under Socialdemokraternas tid vid makten. Sverige hade högst dieselpriser i hela världen långt innan Putins vidriga krig i Ukraina och efterföljande energikrig mot resten av kontinenten.

För oss är det absolut högsta prioritet att komma till rätta med inflationen. Den ska ned. Vi har en diger reformagenda som kommer att stärka hushållens köpkraft. Det ska bli billigare att tanka bilen. Det ska bli billigare att betala elräkningen. Det ska löna sig bättre att arbeta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om hushållens ekonomi

Herr talman! Jag vet inte om jag hängde med. Det är klart att vi vill ha debatt, annars hade vi inte varit här. Då hade vi gjort någonting annat. Jag är här. Jag förstod inte riktigt vad som menades, ursäkta mig.

Det sades att vi inte har några nya besked. Vi kom med besked i förra veckan, som jag var inne på i mitt anförande. Det var en förlängning och en förstärkning av den tillfälliga höjningen i bostadsbidraget.

Herr talman! Det är också väldigt mycket på statsbudgetens utgiftssida som indexeras upp i paritet med inflationen. Där hittar vi garantipensionen till de ekonomiskt sämst ställda äldre. Där finns även sjukpenningen, sjukersättningen och föräldrapenningen. De indexeras upp i paritet med inflationen.

Att säga att vi inte kommer med några nya besked när vi har presenterat nya besked här i närtid är lite märkligt.

Herr talman! Socialdemokraternas elräkningsakut var det absolut ingen som ville ha. Möjligen ville Socialdemokraterna själva ha den, men absolut ingen annan och definitivt inte branschen. Det var en tämligen ogenomtänkt och orealistisk reform. Det var vad jag sa i mitt första anförande. Vi har inga realistiska förslag från oppositionssidan som skulle komma till rätta med inflationen.

Det är samma sak med barnbidragen. Vi hade i tidigare replikskiften en diskussion om matmomsen. Den är så bred och träffar ju alla. Jag har för egen del inget behov av ett högre barnbidrag. Då är det bättre att rikta sig till de barnfamiljer som är ekonomiskt väldigt utsatta. Bostadsbidraget är till skillnad från barnbidraget behovsprövat. Det går bara till barnfamiljer med väldigt låga inkomster.

Barnbidraget går till alla. Det går till riksdagsledamöter, bankdirektörer, deltidsarbetande undersköterskor, arbetslösa och sjuka. Det är en väldigt bred och därmed väldigt ineffektiv reform.

Herr talman! Den modell som Centerpartiet har föreslagit är hundra procent orealistisk och hundra procent ogenomförbar. Att ha något slags prisdifferentiering beroende på var i en kommun som en bensinmack är belägen är hundra procent orealistiskt och hundra procent ogenomförbart.

Detta är inte en fråga om att kunna lita på någon. Det är klart att man måste förhandla. Hade Sverigedemokraterna fått 51 procent hade det varit jättelätt - då hade jag kunnat lova en himla massa saker. Men inget parti här i kammaren har ju 51 procent. Alla partier måste förhålla sig till andra partier för att försöka söka majoriteter - annars händer ingenting alls. Detta är ju ingenting nytt; det är grunden för den svenska parlamentariska demokratin. Partier sätter sig ned tillsammans med andra partier, pratar om saker, förhandlar och ser om de kommer fram till någonting. Det handlar inte om att man inte kan lita på någon.

Detta är en jätteangelägen fråga för Sverigedemokraternas del och för min del, men det betyder inte att jag kan veta exakt hur en sådan förhandling kommer att förlöpa. Det vore ju fantastiskt om jag visste det, men det vet jag inte. Det är klart att vi måste förhandla.

Herr talman! I denna debatt är det tyvärr bara att konstatera att de hushåll som väntade på kraftfulla åtgärder från regeringen får vänta ytterligare ett antal månader innan den känner sig nödgad att göra något.

Men jag vill prata om något som det har pratats för lite om i den här debatten och som är det allvarligaste problemet för väldigt många hushåll i Sverige, nämligen arbetslöshet och brist på heltidsjobb. Vi tror ibland att det är så i hela världen. Inflationen finns i hela världen. Tyskland har dock en arbetslöshet på 3 procent. I USA och Nederländerna är den 3 ½ procent, i Danmark 4 ½ procent och i Belgien 5 ½ procent. I Sverige är den nästan 7 ½ procent och på väg mot 8.

Då tänker man: Vad ska man göra åt detta, som inte spär på inflationen? Det finns väl inget sätt att stimulera jobben utan att vi får inflation?

Men Konjunkturinstitutet har precis gjort en analys av just den enda åtgärd som drar ned inflationen och samtidigt stärker ekonomin. "Det enda finanspolitiska instrumentet som har en negativ effekt på inflationen är en sänkning av arbetsgivaravgifterna." Konjunkturinstitutet fortsätter: "Anledningen till att inflationen blir lägre när arbetsgivaravgifterna sänks är att en sänkning av arbetsgivaravgifterna minskar företagens kostnader, vilket gör att de har möjlighet att sänka priserna."

Vad gör regeringen i det läget, när det finns en åtgärd som sänker inflationen, höjer sysselsättningen och vänder konjunkturen? Man chockhöjer skatten på jobb och arbetsgivaravgifterna, för många miljarder och tiotusentals jobb.

Jag undrar om vi är det sista parti som är borgerligt på riktigt och inte något slags blåkopia av det sämsta hos Socialdemokraterna. Är det bara Centerpartiet, och Konjunkturinstitutet, som tror att vi genom sänkt skatt på jobb har en möjlighet att vända situationen för många familjer? Regeringen bör gå i rätt och inte fel riktning.

Herr talman! Vet ni vad som händer med barn som växer upp i ekonomisk utsatthet? De får inte längre vara barn. Så sa Ali Reza Yakhdani, verksamhetsledare för Majblomman i Malmö. Han sa detta när han berättade om en pojke i högstadieåldern som hade slutat komma till skolan. När personalen oroat frågade varför berättade pojken att han hade tagit ett jobb på en snabbmatskedja för att kunna hjälpa sin mamma med räkningarna.

Herr talman! Det är inte familjerna i ekonomisk utsatthet som driver inflationen, men det är de som drabbas hårdast. Bland ensamstående föräldrar med inkomster upp till 35 000 kronor har var tredje inte råd med näringsrik mat till sina barn. Var tredje har inte råd med varma kläder på vintern, och var fjärde måste varje månad låna de sista hundralapparna för att klara nödvändiga utgifter som hyra och mat.

Detta är verkligheten bakom inflationssiffrorna och de stigande matpriserna. Regeringen måste ta denna fråga på allvar nu - för barn ska gå i skolan, och de ska ha mat i magen när de gör det.

Regeringen ska ha en eloge för att den äntligen har lyssnat på oss när det gäller att förlänga och höja bostadsbidraget. Men det räcker inte. Vi behöver höja barnbidraget. Vi måste servera frukost i alla skolor. Och vi måste sänka matmomsen på basvaror omedelbart så att föräldrar har råd med bra mat till sina barn.

Vi riskerar en förlorad generation. Regeringen måste agera för barnens bästa nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om hushållens ekonomi

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Det här är en väldigt viktig diskussion. Just eftersom det slår så brett med matmoms har vi valt att föreslå att vi ska avgränsa momssänkningen till basvaror. Det är svårt att se att priset på havregryn skulle ha avgörande effekt på inflationen.

Däremot är det viktigt att se till att detta leder till just sänkta priser. Vi har ju hört hur finansministern har väldigt stor tilltro till fikastunder med livsmedelsjättarna och att man tror sig kunna hålla nere priserna genom påtryckningar. Då får vi utgå från att man också skulle kunna få branschen att utnyttja en momssänkning till att just sänka priserna på basvaror.

Men det ska sägas att vi inte kan jobba enbart med dessa breda medel. Vi behöver riktade insatser, och där har vi ett helt paket mot barnfattigdom som vi har presenterat i närtid, där vi bland annat talar om kombinationen av bostadsbidrag, barnbidrag, frukost i skolan, sänkt matmoms och också förstärkningar till civilsamhället. Vi kommer att behöva jobba i alla ändar.

Herr talman! Så fick vi en liten energipolitisk debatt också. Vad härligt!

De reaktorer som lades ned stängdes för att de hade gammal säkerhet och bolagen inte ville investera i dem. Varför ville de då inte det? Jo, därför att elpriserna var så låga på grund av all den vindkraft som hade byggts. Detta har vi talat om hur många gånger som helst. Det vet ledamoten mycket väl.

Däremot kan vi prata om vad som hade hänt om man inte hade stoppat all den vindkraft som hade kunnat byggas. 78 procent av alla ansökningar av vindkraft stoppas nu. Liberalerna har satt sig i ett regeringssamarbete där en finanspolitisk talesperson i ett annat parti säger att han vill riva den vindkraft som gav Sverige de låga elpriser som vi hade under lång tid.

Frågan ska kanske gå tillbaka till Liberalernas ledamot här. Hur sjutton ska ni kunna hålla nere elpriserna när ni har satt er i knät på ett parti som vill riva upp och stoppa all vindkraft?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om hushållens ekonomi

Herr talman! Det är många saker på en gång här. Till att börja med hade vi en majoritet tillsammans som drev igenom den här typen av skattesänkningar och satsningar som nu ledamöter från Liberalerna driver. Där tog vi ansvar tillsammans.

Men här svarades inte alls på frågan. Varför höjer man när man borde sänka? Man har ju lovat att sänka. Varför höjer man då?

Ledamoten nämnde växa-stödet. Det har man ju också dragit tillbaka. Det var en av de första åtgärderna. Växa-stödet för den andra anställda i småföretag tog man ju bort i förra budgeten. Det ännu en av de skattehöjningar som ska finansiera Sverigedemokraternas höjda a-kassa för alla. I stället för att ha en a-kassa som är stark i början och sedan sjunker - en modern a-kassa - som vi tillsammans drev, har ni gett alla dessa miljarder till Sverigedemokraterna, mot arbetslinjen och mot företagen, för att höja kostnaderna och minska jobben. Hur hänger detta ihop med att ta ansvar?