Yusuf Aydin

Herr talman! Tack, ministern, för svaret!

Samtidigt kunde vi nyligen läsa om att inga svenska biståndsorganisationer har gått vidare för strategiskt partnerskap inom det humanitära biståndet. Det är något som väcker frågor om hur Sida jobbar med perspektivet i praktiken. Detta är också ett avsteg från reformagendans intentioner och riskerar att försvaga Sveriges långsiktiga kapacitet.

Bedömer ministern att det behövs ytterligare eller tydligare styrning för att säkerställa att Sida tillämpar detta och beaktar Team Sweden-perspektivet i tillämpningen?

Herr talman! I regeringens reformagenda för bistånd betonas vikten av ett mer samlat och synergibaserat arbetssätt inom ramen för Team Sweden.

I detta arbete har inte bara de statliga aktörerna utan även svenska biståndsorganisationer en central roll, då de ofta har långvariga partnerskap och besitter lokal kännedom och erfarenhet av några av världens mest komplexa miljöer. De har alltså expertis som kompletterar statens insatser.

För att uppnå de mål som regeringen har satt upp krävs att hela bredden av svenska aktörer tas till vara på ett strukturerat och strategiskt sätt och att det perspektivet finns med i Sidas tillämpning, där också svenska biståndsorganisationer ses som en strategisk resurs.

Mot denna bakgrund vill jag fråga biståndsministern: Hur avser ministern att säkerställa att Team Sweden-perspektivet, inklusive en roll för svenska biståndsorganisationer, integreras i Sidas tillämpning?

Herr talman! Jag vill lyfta fram tragedier som pågår i det tysta och som få talar om.

I somras dödades tiotals människor i ett terrordåd mot en kyrka i Syrien.

I Kongo har hundratals människor mördats i olika attacker mot kyrkor, senast mot en begravningsgudstjänst där mer än 70 kristna dödades.

I Nigeria pågår den kanske mest underrapporterade förföljelsen i världen. Uppemot 100 000 kristna har mördats, och inte mindre än 18 000 kyrkor har bränts ned och totalt förstörts de senaste åren.

Enligt Open Doors förföljs hela 380 miljoner kristna runt om i världen. Ändå möts detta av tystnad både i medier och i internationell politik.

Med anledning av detta vill jag fråga statsministern: Vad avser regeringen att göra för att ge världens kristna en röst i EU, i FN och i vårt internationella arbete och visa att Sverige tydligt står upp för alla människors rätt till religionsfrihet?

Herr talman! Min fråga går också till statsrådet Dousa.

I dag kom det nyheter om en ny statlig rapport i Frankrike som visar att Muslimska brödraskapets radikala tolkning av islam är mer utbredd än landets politiker har anat och att den hotar nationell sammanhållning. Islamism sprids underifrån, och enligt rapporten bygger man dubbla organisationer. Bakom en neutral fasad finns en skuggorganisation som leds av radikala islamister.

I Sverige finns Islamic Relief, som sedan 2013 har mottagit över 1 miljard kronor i svenskt bistånd från Sida. Mer planeras att betalas ut. Även här har olika rapporter visat kopplingar till Muslimska brödraskapet, som Säpo bedömer vara ett hot mot svensk demokrati.

Min fråga är därför: Är det inte dags för regeringen att stoppa utbetalningarna och stödet till Islamic Relief?

Herr talman! Vi lever onekligen i en tid präglad av stor osäkerhet i omvärlden, med geopolitiska spänningar, krig i vårt närområde och ekonomiska omställningar som påverkar både hushåll och företag. När vi precis bekämpat inflationen och vunnit den kampen har vi i stället hamnat i ett tull- och handelskrig som påverkar Sverige, EU och hela världsekonomin. I sådana tider är finansiell stabilitet en grundläggande förutsättning för trygghet, tillit och stabilitet i hela samhället. Samtidigt är det glädjande att kunna konstatera att Sverige har ett stabilt finansiellt system och stark motståndskraft.

Vi välkomnar att betänkandet behandlar förslag om bolånetak och amorteringskrav. Kristdemokraterna vill se en balans mellan finansiell stabilitet och hushållens, särskilt ungas och barnfamiljers, möjligheter att köpa en bostad. Politikens roll bör vara att främja ett tryggt ägande utan att driva på så att människor hamnar i skuldsättning. Kristdemokraterna har därför länge kämpat för att det förstärkta amorteringskravet ska bort. Det straffar människor mitt i livet som kämpar som allra hårdast med att bygga upp sina liv och sina familjer. Vi kommer att fortsätta att driva på för att det förstärkta amorteringskravet ska tas bort.

Vi vill också understryka vikten av att värna kontanthanteringen i samhället. Kontanter är en nödvändig trygghet för många, särskilt äldre och personer som inte har full tillgång till digitala tjänster. Detta är särskilt viktigt i tider av kris eller som beredskap för att stärka motståndskraften i våra betalsystem. Därför behöver kontanter fortsatt vara tillgängliga i hela landet och kunna användas som betalningsmedel vid köp av vissa nödvändiga varor som mat, drivmedel och läkemedel.

Herr talman! Överskuldsättning är ett allvarligt samhällsproblem som drabbar många människor och hushåll som är sårbara, inte minst när räntorna ökar snabbt, vilket vi har sett de senaste åren. Det är oftast familjer med små marginaler som drabbas först. Därför måste vi skapa bättre förutsättningar för stabila och ansvarsfulla lånemiljöer.

Under de senaste åren har konsumtionskrediterna ökat snabbt, och privatpersoners skulder hos Kronofogden har ökat. Vid slutet av 2024 var 437 000 personer skuldsatta, och den totala skulden var 138 miljarder, en ökning med 16 procent på bara ett år. Det motsvarar en ökning med 52 miljoner om dagen. På tio år har skulderna nästan fördubblats.

Detta är oroande och allvarligt, både för de drabbade individerna och familjerna och för samhället i stort. Utvecklingen är oroväckande, och därför behövs olika åtgärder för att stärka konsumentskyddet.

Herr talman! Därför är det välkommet och angeläget att regeringen har presenterat ett flertal förslag för att stärka konsumentskyddet och motverka skuldsättningen.

I september 2024 lämnade regeringen propositionen Ett förstärkt konsumentskydd mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning, som bland annat syftar till att ränte- och kostnadstak ska gälla för fler konsumentkrediter. Samtidigt sänkte man räntetaket från 40 till 20 procentenheter utöver referensräntan.

I januari 2025 lämnade regeringen en proposition om nya regler för ränteskillnadsersättning, som syftar till att stärka konsumentskyddet, öka konkurrensen på bolånemarknaden och minska hindren för konsumenter som har behov av att binda sina lån.

I mars 2025 lämnade regeringen ytterligare en proposition om att konsumentkreditinstitut, så kallade snabblåneföretag, inte längre ska få lämna eller förmedla krediter utan att ansöka om tillstånd för bank- eller finansieringsrörelse. Även detta syftar till att skydda konsumenterna från överskuldsättning och till att motverka osund kreditgivning.

I november 2024 tog regeringen emot en utredning där man tittat på makroekonomiska risker som är förenade med hushållens skuldsättning. Enligt utredningen är en gradvis justering av den nuvarande regleringen av bolånetak och amorteringskrav möjlig utan att riskerna för den finansiella stabiliteten ökar på ett oacceptabelt sätt. Dessa förslag bereds nu i Regeringskansliet.

De största problemen med överskuldsättning finns inte på bolånesidan. I stället handlar det framför allt om blankolån och konsumtionskrediter, som ökat explosionsartat de senaste åren. Därför ser Kristdemokraterna positivt på skärpningar av blankokrediter. Samtidigt bör vi kunna lätta på det förstärkta amorteringskravet för att möjliggöra för fler familjer att äga sitt boende, som är en plats att kalla sitt hem och där man kan känna trygghet.

Herr talman! Slutligen vill jag fokusera på ett annat viktigt område, nämligen bedrägerier. Att kriminella nätverk ger sig på samhällets mest utsatta måste tas på mycket större allvar. Vi har sett alarmerande rapporter om att kriminella på ett cyniskt och systematiskt sätt utnyttjar människors sårbarhet och ensamhet. Offren är i många fall äldre personer som blir av med sina livsbesparingar.

I dag har vi en hög grad av digitalisering inom banksektorn. Det är bra, men digitaliseringen skapar också sårbarheter. Skyddet har inte riktigt hängt med, och det har uppstått en obalans. Mycket ansvar har förskjutits till kunden, som nu står för risken. Vi välkomnar därför att bankerna vidtar åtgärder för att motverka detta.

Regeringen arbetar väldigt aktivt med att följa upp bankernas åtgärder och med att vidta olika åtgärder för att förebygga dessa bedrägerier. Kristdemokraterna vill låta se över huruvida bankernas ekonomiska ansvar borde skärpas om dessa åtgärder inte är tillräckliga för att bekämpa bedrägerierna. Att motverka organiserad brottslighet är en av Kristdemokraternas och regeringens mest prioriterade frågor. Bankbedrägerier, som drabbar utsatta människor i samhället, är en viktig del i detta arbete. Även värderingsmässigt är det riktigt att prioritera detta.

(Applåder)

Fru talman! Kristna är världens mest förföljda religiösa grupp. Hela 380 miljoner kristna lever i dag under någon form av förtryck. Detta har inte minst varit tydligt i Mellanöstern där olika militanta islamister genomfört massmord och etniska rensningar av kristna från deras olika ursprungsområden.

Av detta skäl har det varit viktigt för Kristdemokraterna att regeringen stärker sitt arbete för att motverka förföljelse av kristna och andra religiösa minoriteter. Detta har vi också fått genomslag för i reformagendan och i MENA-strategin, där viktiga skrivningar slår fast att Sverige prioriterar att bekämpa religionsförföljelse.

Halvvägs in i mandatperioden är frågan hur det går med detta i praktiken. Jag vill därför fråga statsrådet Dousa hur regeringen säkerställer att den svenska prioriteringen att skydda religionsfriheten implementeras.

Fru talman! I kommunerna bygger vi Sverige, sa Kristdemokraternas förste partiledare Birger Ekstedt. Så rätt han hade! Det är ute i Kommunsverige som välfärden byggs. Det är där vi skapar förutsättningar för ett gott liv och tar ansvar för många av de samhällsproblem och utmaningar vi har att hantera.

Vi ser dock att kommuner har olika förutsättningar, och därför värnar vi det kommunala självstyret. Beslut blir bättre när de fattas nära de medborgare som de berör. Kristdemokraterna tror på subsidiaritetsprincipen, som innebär att beslut ska fattas på den lägsta ändamålsenliga nivån i samhället, från familjens köksbord ända upp till EU-nivå.

Fru talman! Regeringen ärvde vid tillträdet en kommunsektor i ekonomiskt fritt fall. Inflationen och dyra pensionsavtal orsakade stora hål i kommunala budgetar. Det viktigaste vi har kunnat göra för kommuners och regioners ekonomi är att bedriva en politik som bekämpar inflationen. Nu ser vi också att regeringens politik har gett resultat och att inflationen har gått ned.

Förra året satsade vi 16 miljarder på välfärden, vilket var närmare hälften av det totala utrymmet. Det var den absolut största satsningen i budgeten. Av dessa 16 miljarder gick 6 miljarder till regionerna för sjukvården, varav 3 miljarder som sektorsbidrag. Ytterligare 6 miljarder tillfördes sjukvården genom vårändringsbudgeten, vilket var den enskilt största satsningen där.

Regeringen kan inte kompensera för alla prisökningar som skett, men man har inte lämnat välfärden eller hushållen i sticket – tvärtom. Regeringens viktigaste bidrag till kommunsektorns ekonomi är kanske inte enskilda satsningar. Det kanske i stället är den balanserade och försiktigt offensiva ekonomiska politiken att inte lova allt till alla utan prioritera välfärdens kärna, stötta de mest utsatta grupperna och bekämpa inflationen för att få stopp på kostnadsökningarna.

Tack vare regeringens ekonomiska politik har kommunsektorns kostnader minskat med närmare 50 miljarder för detta år. Det är den enskilt viktigaste anledningen till att kommunernas ekonomi har vänt från underskott till överskott. SKR räknar med att regionernas sammantagna resultat vänds från ett underskott till ett litet överskott för 2025 och att kommunernas resultat förbättras kraftigt till drygt 25 miljarder per år de närmaste åren.

Trots det fortsätter regeringen att satsa. Vi väljer dock att prioritera och satsa där vi tror att vi får mest nytta för pengarna. I regeringens budget för i år fortsätter satsningarna på välfärdens kärna.

Regeringens satsningar på sjukvårdsområdet uppgår i år totalt till 18 miljarder. I budgeten avsätter regeringen 7 ½ miljard till ökad vårdkapacitet, 2 miljarder i sektorsbidrag, 250 miljoner till nationell vårdförmedling, 3,8 miljarder till omställning till en god och nära vård samt en utbyggd primärvård, 1,7 miljarder för civilt försvar inom hälso- och sjukvården, 1,6 miljarder för jämställd vård, kvinnors hälsa och förlossningsvård, 1 miljard för åtgärder för en bättre cancervård samt 480 miljoner för kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården. Detta är några av de åtgärder som regeringen stöttar inom välfärden.

Fru talman! Som jag nämnde tidigare är subsidiaritetsprincipen viktig för oss kristdemokrater. På kommunal nivå innebär det att vi värnar det kommunala självstyret, vilket innebär att kommunerna har stort ansvar och handlingsutrymme att sköta många frågor lokalt. Regeringen stöttar dock välfärden och hushållen när det behövs och har gjort stora satsningar under de här åren.

Frågan är om man ska ha riktade eller generella statsbidrag. Vi kan konstatera att det är färre riktade statsbidrag nu än 2018, och regeringens inriktning är också att minska antalet riktade statsbidrag för att ge kommunerna större flexibilitet. I vissa lägen kan det dock vara motiverat med riktade statsbidrag till specifika ändamål eller för att uppnå vissa resultat. Ännu viktigare är kanske de prestationsbaserade statsbidragen som exempelvis stimulerar ökad produktivitet eller mer vård. Det handlar till exempel om den kömiljard som infördes och senare ökades på. Det är en av de reformer som har gett mest resultat när det gäller att korta vårdköer och få mer tillgänglig vård.

Fru talman! Kommunsektorns ekonomiska förutsättningar påverkas i hög grad av skatteunderlagets utveckling, som i sin tur påverkas av hur mycket människor arbetar. Regeringen menar att den politik som förs genom en återupprättad arbetslinje och ett förbättrat näringslivsklimat har stor betydelse för kommunernas ekonomiska förutsättningar.

Utjämningssystemet är viktigt för att ge kommunerna bra förutsättningar oavsett var i landet de ligger, hur demografin ser ut och hur framtiden ter sig. Det handlar om att kunna utföra det som är alla Sveriges kommuners huvuduppdrag: att se till att det finns välfärd för medborgarna att lita på när de behöver den och möjlighet att utvecklas och växa så att alla kan vara med och bidra till den samhällsgemenskap vi så väl behöver.

Den parlamentariska utredning som har sett över detta överlämnade nyligen sitt betänkande om åtgärder för att hantera de ojämlikheter som finns mellan kommunerna. Kommitténs bedömning är att ett kontinuerligt effektiviseringsarbete görs i kommunsektorn men att det behöver vidtas åtgärder för att minska skillnaderna. Det är också viktigt att det finns faktorer som främjar tillväxt och effektivitet i kommunsektorn så att det finns tydliga incitament att jobba med effektivisering och digitalisering i den kommunala sektorn.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Regeringens utrikesdeklaration fokuserar mycket på den svåra säkerhetspolitiska tid och det osäkra omvärldsläge som vi befinner oss i. Då ska vi fokusera främst på fred, frihet och säkerhet samt på att försvara våra intressen och värderingar.

Mina kollegor Magnus Berntsson och Gudrun Brunegård har på ett förtjänstfullt sätt redogjort för viktiga delar i våra utrikes- och biståndspolitiska frågor. Jag ska i mitt anförande fokusera på ett annat viktigt område som vi kristdemokrater under lång tid har arbetat med i denna kammare: religionsfrihet och förföljelsen av religiösa minoriteter.

Religions- och övertygelsefrihet är en grundläggande mänsklig rättighet. Men kränkningar av religionsfriheten är stora i vår omvärld, och vi kan konstatera att det i många länder har varit en negativ utveckling de senaste åren. Cirka tre fjärdedelar av världens befolkning lever i länder där religions- och övertygelsefrihet kraftigt begränsas av stater eller olika grupper i samhället. Detta hindrar människor från att leva i frihet. Det motverkar jämställda, fredliga och demokratiska samhällen och bidrar många gånger till ett liv i fattigdom och utsatthet.

Förföljelsen av kristna är särskilt omfattande och har ökat de senaste åren. Den internationella människorättsorganisationen Open Doors offentliggör varje år en lista över de 50 länder där förföljelsen av kristna är som störst. Listan för 2025 publicerades för någon månad sedan och visar att det har förvärrats och intensifierats. Cirka 380 miljoner kristna eller var sjunde kristen på jorden är utsatt för förföljelse på grund av sin tro. Det innebär att kristna är den största förföljda religiösa gruppen i världen. Det kan jämföras med för ungefär tio år sedan då motsvarande siffra var 100 miljoner. Det är en mycket dramatisk försämring på bara tio år.

Trots denna omfattande och extrema förföljelse har frågan om religionsfrihet haft en närmast obefintlig roll i Sveriges utrikes- och utvecklingspolitik åren innan. Det är något som vi kristdemokrater har fokuserat på väldigt länge.

Med oss i regeringen blir det skillnad. I utrikesfrågor och framför allt biståndsfrågor har detta fått en tydligt framträdande roll. Vi arbetar också för att Sverige ska utse en ambassadör eller ett särskilt sändebud för religionsfrihet, något som flera andra EU-länder redan gjort.

Fru talman! Jag ska också prata om Mellanöstern, där de kristna riskerar att försvinna från sina ursprungsländer och kristendomens vagga. Efter decennier av konflikt och instabilitet i Mellanöstern har regionen börjat genomgå betydande förändringar. Med ett försvagat Hizbollah och en nyvald president i Libanon, Assadregimens fall i Syrien och ett minskat iranskt inflytande i regionen står Mellanöstern inför ett potentiellt historiskt skifte.

För de kristna minoriteterna, som historiskt utsatts för svår förföljelse, har de två senaste decennierna varit förödande. Den kristna befolkningen i Irak och Syrien har minskat med närmare 80 procent och riskerar att försvinna från sina historiska ursprungsområden. Damaskus var huvudstad i det gamla arameiska riket redan år 1000 före Kristus, och arameiska språket var lingua franca i området. Det var också senare det språk som talades av Jesus, och det används fortfarande av syrianer, assyrier, kaldéer och andra. Dessa grupper har alltså över 3 000 år av historia i regionen. De utgör därmed dess ursprungsfolk och bör också erkännas som det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

För de kristna folkgrupperna i Syrien innebär de senaste händelserna osäkerhet men också visst hopp. Man behöver navigera i en ny politisk verklighet som förhoppningsvis kan leda till ett demokratiskt och inkluderande styre. EU, Sverige och andra behöver engagera sig i Syrien och verka för ett demokratiskt och inkluderande styre samt en ny konstitution som garanterar alla syrier inklusive minoriteter samma rättigheter, så att kristna och andra folkgrupper kan bidra till landets utveckling som en integrerad del av det syriska folket.

I dessa osäkra tider är det viktigt att Sveriges starka utrikespolitiska röst hörs och att Sverige fortsätter att engagera sig för de svaga och de utsatta. I det arbetet är religionsfrihet en viktig del. Vi behöver fortsatt säkerställa att detta finns med i utrikespolitiken, biståndspolitiken och de avtal som Sverige och EU tecknar med övriga världen.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Benjamin Dousa.

Att diktatorn Assads brutala regim fallit väcker hopp om en bättre framtid för Syrien och en mer demokratisk sådan. Men det väcker också en stor oro och osäkerhet om vad som händer härnäst, speciellt under ledning av islamistiska HTS och andra rebellgrupper, vad gäller konsekvenserna för landets kristna och andra minoriteter.

Till följd av inbördeskriget och IS härjningar har Syriens kristna befolkning minskat med närmare 80 procent från cirka 1,5 miljoner till 300 000 de senaste tolv åren. För att stoppa denna utveckling krävs aktiva åtgärder och riktat stöd.

Min fråga till statsrådet är därför: Avser statsrådet att stötta Syriens kristna befolkning och andra minoriteter och också förmedla en del av biståndet genom kyrkor och andra lokala organisationer?

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande.

Internationell samverkan är vårt allra viktigaste verktyg för en fredlig och trygg värld. Genom dialog och samarbete med andra länder kan vi stärka vår säkerhet och trygghet samt få möjlighet att främja de värden som är viktiga för oss på en global arena. Sveriges medlemskap och engagemang i internationella organisationer möjliggör genomslag för vår utrikespolitik och utgör också en effektiv plattform för sakpolitiska prioriteringar.

Fru talman! Vi lever i en allvarstid med ett svårt säkerhetspolitiskt läge där många stora kriser pågår och flera komplexa konflikter delvis samspelar. Det är krig i vårt närområde efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Mellanöstern befinner sig i en oerhört svår och spänd situation efter Hamas avskyvärda attack mot Israel och Israels svar för att bekämpa terrorn. Den humanitära situationen i Gaza är frukantsvärd, och det finns enorma akuta behov. Vi har också ett flertal andra stora humanitära kriser i världen i länder som Afghanistan, Etiopien, Myanmar, Sudan, Syrien och så vidare.

Just i Syrien kunde vi i helgen igen se hur islamistiska rebeller och jihadister attackerade och intog storstaden Aleppo i norra Syrien, vilket har skapat stor oro och osäkerhet hos civilbefolkningen, särskilt bland kristna och andra minoriteter. De riskerar att förföljas eller tvingas på flykt på samma sätt som när Isis härjade i regionen med förödande konsekvenser. I denna svåra situation behöver Sverige, EU, FN och det internationella samfundet agera skyndsamt och kraftfullt för att skydda och hjälpa civilbefolkningen och de utsatta minoriteterna.

Mellanöstern har präglats av svåra konflikter under de senaste två decennierna med stora humanitära konsekvenser. Här behöver Sverige tillsammans med EU och FN agera för att bekämpa förtryck och förföljelse och främja fred, stabilitet och mänskliga fri- och rättigheter. Det gäller särskilt skydd och säkerhet till regionens olika religiösa minoriteter, däribland kristna, som verkar i en särskild utsatthet och som har genomlevt svår förföljelse och förtryck. Det är av denna anledning som vi kristdemokrater länge har arbetat för att religionsfrihet ska få större prioritet i svensk utrikespolitik. Och med oss i regeringsställning blir det nu också skillnad när vi tydligt framhäver både utrikes- och biståndspolitiken.

Fru talman! För oss kristdemokrater är utrikespolitiken också en möjliggörare för att främja vissa värden och principer, som människovärdet och solidaritet med våra medmänniskor. Internationell samverkan ger oss möjlighet att i praktiken sätta dessa principer genom att bygga broar, värna fred och säkerhet och stå upp för de mest utsatta i världen.

Fru talman! Sverige är ett land med en stark utrikespolitisk röst. Och i anslagen för utgiftsområde 5 finns det också medel till olika internationella organisationer som FN, Europarådet och Organisationen för säkerhet och samarbete, till freds- och säkerhetsfrämjande verksamheter och till forskning och samarbete inom Norden. Därutöver har vi vårt medlemskap i EU och numera även i Nato som avgörande plattformar för svensk utrikes- och säkerhetspolitik.

Det är just på de internationella arenorna som Sverige kan göra skillnad i de stora frågorna. Sveriges deltagande och engagemang utgör en viktig plattform för att i praktiken få genomslag för vår svenska utrikespolitik och för att främja mänskliga rättigheter, demokrati, fred och frihet. Genom att stå upp för en regelbaserad världsordning kan vi också bidra till att skapa säkerhet och välstånd. För att göra just detta behöver vi också en tydligare ställning mot auktoritära och förtryckande stater. Sverige behöver vara en drivande kraft för förändring inom FN för att stater inte ska kunna komma undan ansvar gällande kränkningar av mänskliga rättigheter. FN behöver bli mer handlingskraftigt och agera resolut för att försvara dessa värden.

Fru talman! Sveriges internationella samverkan är mer än bara diplomati. Den är också ett uttryck för vår vilja att bidra till en bättre värld. Genom att delta i de internationella samarbetena och stå upp för fred, mänskliga rättigheter och demokrati kan vi säkerställa att Sveriges röst fortsätter att höras globalt. Som kristdemokrater är vi också övertygade om att detta är vår moraliska plikt. Vi ska därför fortsätta att utveckla detta arbete för Sveriges intressen och för världen.

(Applåder)

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporten! För att hålla mig till temat tittade jag i efterhand på det samråd som skedde inför mötet. Det handlade om resultatet av valet och om tillsättningen av de ledande befattningarna. Jag ska försöka ställa två frågor kopplade till dessa två ämnen.

Den första gäller valet. Vi gläds ju åt att EPP, den grupp vi båda tillhör i Kristdemokraterna och Moderaterna, ökade medan vissa andra partigrupper i mitten minskade. Även ytterkanterna ökade delvis. Min fråga är: Diskuterades resultatet, eller kom man fram till någon form av analys eller slutsatser kring valresultatet?

Vad gäller nomineringarna undrar jag: Hade statsministern med sig till samrådet några krav på kompetenser, erfarenhet, handlingskraft och även samarbetsförmåga som viktiga förutsättningar för att göra ett bra jobb, tillsammans med en del balanser? Där har ju Ursula von der Leyen varit en väldigt stabil ordförande för kommissionen. Hon har navigerat tryggt genom svåra utmaningar som till exempel coronapandemin, kriget i Ukraina och även andra svåra kriser. Hon har gjort det på ett väldigt bra sätt. Därför står vi också bakom att hon fortsätter. Men hur diskuterades det kring de övriga kravspecifikationer, eller vad man ska kalla det, som statsministern hade med sig?

Fru talman! Min fråga går till finansmarknadsministern. Det är en fråga som vi kristdemokrater har tagit upp vid flera tillfällen. Den gäller den allvarliga brottsligheten mot äldre. Kriminella utnyttjar på ett cyniskt och hänsynslöst sätt bankernas digitala tjänster för att lura äldre och andra svaga och utsatta människor på ibland hela deras livsbesparingar. Det drabbar många människor väldigt hårt. Det har också varit ett väldigt omfattande och växande problem.

För inte så länge sedan presenterade Bankföreningen ett antal åtgärder för att komma åt och förhindra detta. Min fråga till regeringen är: Vad är regeringens bedömning av de presenterade åtgärderna, och hur avser man att gå vidare för att förhindra denna brottslighet som drabbar våra äldre?

Fru talman! Min fråga riktar sig till finansmarknadsministern.

Antalet bedrägerier mot äldre har ökat kraftigt de senaste åren. Kriminella utnyttjar på ett cyniskt sätt äldre människors svaghet och utsatthet och kommer därigenom åt deras livsbesparingar. Det drabbar dessa människor väldigt hårt psykiskt, och de tappar tilliten till sina medmänniskor, vilket vi också såg i reportaget i Uppdrag granskning.

Bankernas säkerhetsarbete har inte riktigt hängt med i digitaliseringen, vilket har lett till svagheter. Mycket av ansvaret har förskjutits till kunden, som står för merparten av risken. Därför har vi kristdemokrater velat utreda frågan om det ekonomiska ansvaret för bankerna vid bankbedrägerier.

Hur avser regeringen att gå vidare för att bekämpa denna typ av brottslighet, som drabbar samhällets mest utsatta?

Fru talman! Projektet pågick ju under ett flertal år. Som ledamoten redogjorde för har DFLP själva bekräftat att de både stött och deltagit i terrorattacken mot Israel. Att man ens hade ett samarbete med och gav svenska biståndspengar till den typen av organisation - även om det nu sägs att just den verksamhet man stödde inte var direkt kopplad till terrorfinansieringen - skapar en del frågetecken om vilka partner Vänsterpartiet samarbetar med, speciellt vad gäller bistånd och demokratiutveckling.

Vänsterpartiet förordar här tillvägagångssättet att inte pausa när det kommer sådana här anklagelser och ser inga problem med att fortsätta betala ut biståndspengar, i det här fallet till UNRWA. Det skapar också en del frågetecken när det gäller hur man säkerställer att biståndspengar inte går till fel saker. Hur ser Vänsterpartiet och ledamoten på att, trots att det i detta fall inte gick pengar till sådan verksamhet, ha samröre med en organisation som aktivt medverkat i en terrorattack?

Fru talman! Vänsterpartiet och ledamoten Lotta Johnsson Fornarve kritiserar oss för att ha pausat utbetalningarna till UNRWA efter allvarliga anklagelser. Som jag sa i mitt anförande: När det kommer sådana allvarliga anklagelser som att anställda vid ett FN-organ aktivt deltagit i terrorattacken mot Israel och dess civilbefolkning är det fullt rimligt, och också rutin, att man agerar på det viset, vilket också flera andra länder och EU-kommissionen gjorde. FN:s generalsekreterare Guterres har själv tillsatt en oberoende utredning för att noggrant utreda dessa anklagelser.

Jag har en annan fråga till ledamoten. Det framkom i höstas att Vänsterpartiets biståndsorganisation hade finansierat en organisation som varit delaktig i, och också själv bekräftat det, terrorattacken mot de civila israelerna med drygt 2 miljoner i biståndspengar från svenska skattemedel. Då är min fråga: Hur jobbar man för att säkerställa att svenska pengar inte går till sådana organisationer? Det är väldigt allvarligt att vi genom Vänsterns biståndsorganisation har gett pengar till en organisation som aktivt medverkade i terrorattacken och som själv också bekräftat detta.

Fru talman! Min fråga riktar sig till socialtjänstministern.

Den grova kriminaliteten och dess förstadier är i dag knutna till vissa områden. Familjer hotas, och barn och unga rekryteras in i gängen direkt från fritidsgården eller skolan. För att stoppa denna utveckling krävs nya metoder.

Det brottsförebyggande arbetet är avgörande. Ett förslag vi kristdemokrater har drivit och fått igenom i regeringen är så kallade flyttprogram, där hela familjer ska få hjälp att flytta till en bättre plats om barnen fastnat i gängkriminalitetens våld. I dag ställs barn och unga inför att hoppa av gänget och lämna familjen. Det är inget bra val om vi ska stärka familjen och få fler att hoppa av gängen, men om en hel familj kan få stöd att flytta till en annan ort är det lättare att bryta upp.

Vad gör regeringen för att få detta på plats så snart som möjligt?