Johnny Svedin

Herr talman! Tack igen, ministern, för svaret! Det är ljuv musik att lyssna på ministern, måste jag säga. Det verkar finnas en insikt om vilka problem vi lever med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För mig som sverigedemokrat är det skönt att höra att man har den insikten. Regelförenklingsrådet, som ministern själv nämnde, och implementeringsrådet är väldigt bra saker som vi verkligen välkomnar. Vi hoppas också att detta verkligen kan leda till något framöver. Inte minst i näringsutskottet kommer jag att övervaka och ha koll på detta.

Jag är faktiskt ganska nöjd med de svar jag har fått av ministern, så jag stannar där.

Herr talman! Tack igen, ministern, för det utförliga svaret! Det nyligen presenterade förenklingspaketet från EU låter ju lovande, och det känns som att man vill ta detta på allvar.

Jag var själv i Bryssel förra veckan och lyssnade till professor Draghi. Jag fick också möjlighet att ställa en fråga i samma ämne, men där var man väldigt tydlig med att den gröna omställningen inte får ge vika för regelförenklingar. Samtidigt måste vi göra regelförenklingar, för annars tappar vi i konkurrenskraft. Det har vi i och för sig redan gjort, men vi kommer då att tappa ytterligare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som sverigedemokrater värnar vi – och det gör väl i stort sett alla partier – om att ha frihandelsavtal med alla länder, och helst skulle det funka så utan en massa statliga subventioner. Men är det möjligt för ministern att svara på vilken metod regeringen avser att använda för att följa upp och mäta effekterna av dessa initiativ som man vill ta från EU-sidan? Har ni funderat något på detta?

Fru talman! Tack till ministern för svaret! Jag tänker inte bli så långrandig.

Konkurrenskraft utgår från flera parametrar. I min interpellation till ministern ställde jag en fråga om hur regeringen avser att balansera drivkrafterna för grön omställning mot behovet av att bibehålla och stärka svensk och europeisk konkurrenskraft, särskilt i ljuset av den administrativa och regulatoriska börda som svenska företag upplever.

I statsrådets svar betonas regeringens offensiva förenklingsagenda och välkomnas EU-kommissionens kommande förenklingspaket, som nu är en realitet. Detta paket avser att minska onödig byråkrati och stärka företagens konkurrenskraft samtidigt som det understöder den gröna omställningen, vilket man anser är avgörande för att säkerställa en balanserad tillväxt och hållbar utveckling inom EU.

Med tanke på den långtgående administrativa börda som är kopplad till den gröna omställningen och gissningsvis är en av orsakerna till att EU har halkat efter när det gäller den internationella handeln vill jag fråga ministern: Hur planerar regeringen att säkerställa att dessa initiativ inte dröjer och att de inte blir effektlösa? Och vilka tillvägagångssätt kommer att användas för att säkerställa att miljökraven inte kommer i konflikt med regelförenklingarna?

Fru talman! Tack igen, ledamoten, för frågorna!

Det är klart att vi har våra synpunkter färdiga för hur vi vill att Sverige ska stå starkt i internationell och även europeisk konkurrens. Vi tycker exempelvis fortfarande att delen med att få in kvalificerad arbetskraft behöver utvecklas. Det är väl inte riktigt färdigutrett när det gäller tillstånd och snabbare processer för att få in kvalificerad arbetskraft.

Där har vi varit väldigt aktiva och är nöjda med att det i alla fall pågår en process. Man kommer säkert att kunna ge tillstånd mycket fortare till den kvalificerade arbetskraftsinvandring som vi behöver till Sverige och inte riktigt har i dag. För det känner jag alltså ingen oro.

Ur ett näringslivsperspektiv behöver vi, precis som jag sa i mitt anförande, öka handeln genom att regelförenkla. Vi behöver också fundera lite på hur långt vi ska driva miljökravet, för att underlätta för företag att vara konkurrensmässiga inte bara inom EU utan även utanför EU.

Det är en fråga som vårt parti gärna driver och ser över. Det får inte vara betungande, utan det ska underlätta för företagen. Den gröna omställningen till exempel är på sätt och vis positiv, men det kan inte bli positivt när det blir för tungt för företagen att driva det. Man måste också ge företagen en chans att andas i sammanhanget.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågorna!

När det gäller korttidsstödet till arbetsmarknaden kan jag inte svara på det. Det ingår inte i mitt arbetsområde. Jag har ingen koll på det. Jag ber därför att få att återkomma.

När det däremot gäller att gynna våra arbeten i Sverige handlar det väl delvis om att regelförenkla. Det tycker jag att vi gör genom att påverka regeringen, exempelvis när vi tittar över regleringsbrev mot myndigheter för att underlätta för företagen att få tillstånd för olika saker och när det gäller industrin. Det är ett sätt att hantera det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Jag tycker att regeringen har gjort ett bra jobb. De införde Implementeringsrådet och Förenklingsrådet, vilket också kommer att underlätta för företagen. Genom det kan de kanske få bättre förtjänst och anställa folk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Fru talman! Jag vill börja med att ställa mig bakom samtliga av Sverigedemokraternas reservationer i näringsutskottets betänkande 13, men för enkelhetens skull yrkar jag bifall endast till reservation 9.

Fru talman! I veckan närvarade jag på den europeiska parlamentsveckan i Bryssel, där jag bland annat lyssnade till professor Mario Draghi, som skrivit rapporten om framtiden för europeisk konkurrenskraft. Där tas bland annat förenklad byråkrati och regelverk upp som viktiga åtgärder för att stärka EU:s konkurrenskraft, något som vi sverigedemokrater länge har påpekat är viktigt.

Draghi uttryckte med stor klarhet att Europas ledare inte kan vänta med att genomföra dessa åtgärder och uppmanade till skyndsamhet.

Med detta sagt: Sveriges välstånd och framtida tillväxt är starkt beroende av en öppen, fri och regelbaserad handelspolitik. Vi lever i en tid då globala värdekedjor ständigt förändras och då handelspartner kan innebära både möjligheter och utmaningar.

Sverigedemokraterna ser handelspolitiken som ett av de viktigaste verktygen för att stärka svensk konkurrenskraft, skapa nya jobb och främja innovation.

Vår handelspolitik vilar på tre grundpelare: frihandel, rättvis konkurrens och strategiska partnerskap. Vi är i grunden positiva till frihandel.

Handel med varor och tjänster minskar protektionism, ökar utbytet av idéer och kunskap samt bidrar till ekonomisk tillväxt.

Genom medlemskapet i EU har vi tillgång till den inre marknaden, vilket är en fördel för svenska företag och exportnäringar. Men vi måste också vara vaksamma mot handelsfientliga tendenser inom EU, där överdriven reglering riskerar att kväva företags konkurrenskraft.

Vi vill att Sverige ska verka för fler frihandelsavtal med strategiska partnerländer.

När det gäller handelsrelationerna med USA behöver vi – även om USA-administrationen ska införa tullar som drabbar svensk stålindustri – fortsätta att arbeta för ett fördjupat samarbete genom ett grundläggande handelsavtal där vi undanröjer både tariffära och icke-tariffära handelshinder.

Ett frihandelsavtal mellan EU och Taiwan är också en prioritet. Det skulle stärka Sveriges roll inom högteknologiska sektorer.

Fru talman! Vi i Sverigedemokraterna motsätter oss snedvriden konkurrens och marknadsstöd. I dag ser vi hur ekonomiskt tunga nationer som Kina och USA driver protektionistiska agendor där statliga subventioner gynnar inhemska företag på bekostnad av en rättvis global handel.

Vi anser att det är viktigt att granska och potentiellt begränsa direktinvesteringar från regimer som inte delar våra demokratiska värderingar – särskilt Kina, Iran och Ryssland. Denna granskning är avgörande för att säkerställa att investeringarna inte hotar våra nationella säkerhetsintressen och underminerar våra principer om mänskliga rättigheter och rättssäkerhet.

Vi vill att regeringen stärker WTO:s relation till näringslivet och verkar för att Kina inte ska ges orättvisa fördelar inom WTO-systemet.

Vi anser även att Sveriges företag måste få bättre stöd för att konkurrera globalt. Det behövs en konkurrensöversyn där vi ser över hinder för svenska företag såväl på den inre marknaden som internationellt. Därför skulle vi välkomna ett export- och industrifrämjande program för techsektorn, som vi anser kommer att stärka vår position inom framtidens branscher, med exempelvis stärkt skydd för immaterialrätt, förenklad byråkrati och regelverk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Fru talman! Frihandel får aldrig ske på bekostnad av svensk industri. Vi måste alltid prioritera en realtillväxt för svensk ekonomi när vi ingår handelsavtal. Det inkluderar att motverka icke-tariffära handelshinder i handelsavtal, särskilt med avancerade ekonomier där tullnivåerna redan är låga. Vi ska stärka svenska exportmöjligheter genom att prioritera produkter högt upp i värdekedjan.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga att Sverigedemokraterna står för en handelspolitik som bygger på tillväxt, konkurrenskraft och strategisk klokhet. Sverige ska inte vara naivt. Sverige ska vara en stark röst för frihandel, men aldrig på bekostnad av våra egna ekonomiska intressen. Vi vill se fler frihandelsavtal, stärkt exportpolitik och en skarpare strategi mot orättvisa konkurrensvillkor.

Sverige har som exportland goda förutsättningar att lyckas både inom unionen och utanför EU:s inre marknad.

I detta anförande instämde Eric Palmqvist (SD).

Fru talman! Min fråga går till landsbygdsministern.

Med tanke på de ökade globala säkerhetshoten och behovet av stärkt självförsörjningsgrad står Sveriges jordbruk inför stora utmaningar. Ett akut problem är svårigheterna med generationsskiften. Statistik visar att en stor andel av Sveriges jordbrukare närmar sig pensionsåldern och att det är färre unga som är villiga eller har möjlighet att ta över. Detta riskerar att försvåra produktionen av nödvändiga jordbruksprodukter framöver, vilket i förlängningen kommer att underminera vår matförsörjningssäkerhet.

Mot denna bakgrund vill jag fråga ministern vilka åtgärder han avser att vidta för att säkerställa att en ny generation lantbrukare även i framtiden kan producera de varor Sverige behöver.

Fru talman! Jag vill börja med att ställa mig bakom samtliga Sverigedemokraternas reservationer i näringsutskottets betänkande, men för enkelhetens skull yrkar jag bifall endast till reservation 1, som handlar om översyn av statens företagsägande.

Fru talman! Sverigedemokraternas ståndpunkt är klar: Statligt ägda företag ska drivas med ett tydligt fokus på kärnuppdraget, affärsmässighet och respekt för marknadens principer, utan att övergå till politiskt opinionsbildande verksamhet eller någon form av aktivism.

Statliga företag spelar en viktig roll i det svenska näringslivet och förvaltar betydande tillgångar, uppskattningsvis omkring 850 miljarder kronor. Det är därför av största vikt att bolagen styrs med en hög grad av transparens, enligt affärsmässiga principer och med respekt för rättvis konkurrens. Som framgår av vår motion om statligt ägande håller Sverigedemokraterna fast vid att statens ägande ska motiveras utifrån samhällsnytta och långsiktigt värdeskapande för svenska medborgare.

Fru talman! Tyvärr har vissa statliga företag utvecklat en aktivistisk och politisk agenda, vilket riskerar att underminera förtroendet för dessa verksamheter. Statligt ägda företag har inte i uppdrag att bedriva opinionsbildning eller delta i politiska kampanjer utan bör strikt hålla sig till sitt kärnuppdrag. Systembolagets kampanj mot gårdsförsäljning är ett exempel på hur man avvek från sitt grunduppdrag.

Vi sverigedemokrater anser att en översyn av den statliga bolagsportföljen är nödvändig, med särskilt fokus på att identifiera verksamheter där det statliga ägandet inte längre kan motiveras utifrån samhällsnytta eller av ekonomiska skäl. Vi pekar redan nu ut Lernia AB, vars verksamhet inom bemanning och utbildning sker på en konkurrensutsatt marknad där vi anser att den privata sektorn kan leverera minst lika bra, om inte bättre.

Vidare anser vi att Postnord AB, som präglats av ekonomiska svårigheter och är i behov av statliga kapitaltillskott, bör ses över för en möjlig uppdelning då de svenska och danska delarna befinner sig i olika faser av marknadsutveckling. Vi föreslår också att regeringen överväger en strategi för att successivt minska statens ägande i bolag som verkar på fullt konkurrensutsatta marknader, för att undvika osund marknadspåverkan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande

Vi betonar också vikten av att statliga bolag agerar som föredömen inom hållbarhetsarbetet, utan att detta leder till snedvriden positiv särbehandling. Kraven från tidigare regeringar på olika typer av kvotering i bolagsstyrelser bör avvecklas till förmån för kompetensbaserad rekrytering - detta för att säkerställa att rätt kompetens och erfarenhet finns representerad.

Fru talman! Som avslutning vill jag återigen påpeka att statligt ägande av företag alltid ska motiveras av tydlig samhällsnytta och nödvändig förvaltning. Det är oacceptabelt att statligt ägda företag driver en politisk agenda eller missbrukar sin position på marknaden. Våra konkreta exempel, som Systembolagets kampanj och situationerna i Postnord och Lernia, visar tydligt behovet av striktare reglering och översyn.

Därför välkomnar vi att regeringen i budgeten för de närmaste tre åren avsatt cirka 100 miljoner kronor för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag. Detta är viktigt, för genom att agera kraftfullt och beslutsamt kan vi återställa medborgarnas förtroende för statligt ägda bolag och säkerställa att statligt ägande fortsätter att vara till nytta för samhället.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Romina Pourmokhtari.

Sverige har länge varit en föregångare inom miljö- och klimatpolitiken och har haft ambitiösa mål och strikta regleringar för att skydda miljön och främja hållbar utveckling. Samtidigt står svensk industri inför betydande utmaningar. De stränga miljökraven kan leda till ökade produktionskostnader, vilket minskar företagens internationella konkurrenskraft. Detta riskerar att leda till utflyttning av företag till länder med lägre miljöstandarder, något som inte bara hotar svenska arbetstillfällen utan även kan resultera i ökade globala utsläpp.

Med tanke på dessa utmaningar och behovet av balanserade miljöhänsyn med ekonomisk hållbarhet vill jag fråga vilka åtgärder statsrådet vidtar för att säkerställa att miljöreglerna inte hämmar svensk industris konkurrenskraft internationellt och förhindrar utflyttning av företag och arbetstillfällen.

Fru talman! Min fråga går till minister Ebba Busch.

Det har framkommit oroväckande information om bristande kontroll och uppföljning i samband med att Energimyndigheten beviljat lån till förhoppningsbolag på börsen. Lån som senare omvandlats till bidrag utan nämnvärd återbetalningsskyldighet motsvarar minst en halv miljard kronor av skattemedel.

Energimyndigheten har försvarat sitt agerande genom att påpeka att syftet med stödet var att främja utveckling och innovation inom energisektorn. Myndigheten har också erkänt att det finns ett behov av att förbättra rutinerna för att bland annat säkerställa att resultaten av de finansierade projekten följs upp noggrannare.

Det kan tyckas orimligt att Energimyndigheten tillåts att mer eller mindre spekulera i skattemedel utan noggrann uppföljning, granskning och riskanalys. Avser ministern att vidta konkreta åtgärder för att säkerställa att offentliga medel inom myndigheten hanteras på ett mer ansvarsfullt och transparent sätt i framtiden?

Herr talman! Vi sverigedemokrater anser att regeringens förslag Strategi för företag i kulturella och kreativa branscher ligger i linje med vad vi själva anser vara viktigt.

Vi vet att kreativitet och innovation är avgörande för Sveriges framtid. Vi är därför nöjda med att regeringen har tagit fram en strategi som adresserar många av de behov och utmaningar som dessa företag står inför. Därför börjar jag med att yrka bifall till regeringens förslag i dess helhet.

Regeringens förslag syftar till att stärka Sveriges position som ett ledande land inom de kulturella och kreativa branscherna. Vi är övertygade om att det är rätt väg att gå för att främja tillväxt, innovation och rikt kulturliv i vårt land.

Strategin inkluderar viktiga åtgärder som träffande rådgivning, förbättrad finansiering, minskade regelkostnader och ett starkt fokus på kompetensutveckling och livslångt lärande. Vi ser detta som en god grund för att utveckla ett aktivt näringsliv inom området.

Vi sverigedemokrater har lyft fram behovet av att modernisera upphovsrätten för att anpassa den till det digitala samhället. Vi ser positivt på att regeringen delar vår syn på vikten av att skapa en balanserad upphovsrätt som både skyddar skaparnas rättigheter och möjliggör en fri och öppen informationsdelning.

Vi vill särskilt betona vårt stöd för att se över skyddstider och möjliggöra fri spridning av offentlig konst, något som är av stor betydelse för att tillgängliggöra kultur för alla.

Det är också uppskattat att regeringen betonar behovet av att stärka skyddet för immateriella rättigheter och att skapa bättre förutsättningar för företag att hantera dessa tillgångar. Det är i linje med vår ståndpunkt om att immateriella rättigheter är en nyckel till innovation och ekonomisk tillväxt.

Vi ser också positivt på åtgärderna för att främja innovation inom kulturella och kreativa branscher, där regeringen har visat en förståelse för de unika utmaningar som dessa företag möter.

Strategin inkluderar åtgärder för att främja företagande i hela landet, inklusive landsbygden. Detta är något vi sverigedemokrater betonar i vår politik, då vi ser att regionala företag har stor potential att bidra till ekonomisk tillväxt och skapandet av attraktiva livsmiljöer.

Vi vill också att stödet till dessa företag anpassas efter deras specifika behov, vilket regeringen nu verkar vara på väg att göra.

Herr talman! En annan viktig del av strategin är att öka exporten och stärka Sveriges internationella konkurrenskraft.

Det är positivt att regeringen vill främja kulturella och kreativa branscher som en ny basnäring, och att det finns ett fokus på att öka kunskapen om hur man gör affärer internationellt.

Detta är helt i linje med vår ståndpunkt om att kulturella och kreativa branscher har potential att stärka Sveriges varumärke globalt och bidra till en positiv Sverigebild.

Vi sverigedemokrater har länge arbetat för att bekämpa piratkopiering och illegal streaming, som utgör ett hot mot skaparnas intäkter och rättigheter.

Därför välkomnar vi regeringens arbete med att förstärka rättighetsinnehavarnas skydd och att utveckla affärsmodeller som erbjuder lagliga och attraktiva alternativ för konsumenterna.

Genom att skapa en rättvis marknad för upphovsrättsligt skyddat material stärker vi också respekten för immaterialrättigheterna i samhället.

Sammanfattningsvis vill jag framhålla att Sverigedemokraterna ser positivt på regeringens strategi för företag inom kulturella och kreativa branscher.

Flera av de förslag som presenteras i strategin är i linje med våra egna motioner, och vi tror att de kommer att bidra till att stärka kulturella och kreativa branscher i Sverige.

Fru talman! Jag har väl egentligen inte så mycket att tillägga. Men hur vi än arbetar med energiförsörjning är det otroligt viktigt och en stor fråga som berör många. Uppe i norra delen av Sverige är den högaktuell på många sätt, men det är den även i södra delen där det finns stora behov av effekttilldelning. Det finns stora projekt på gång, till exempel med miljövänligt stål, något som Sverigedemokraterna självfallet kommer att följa med stort intresse. Det finns en hel del frågor där som behöver beaktas.

Jag måste ändå ta upp det här med effekttilldelning och begreppet mognadsgrad. Om man inte kan definiera och klargöra vad som menas med mognadsgrad finns det en risk att det tolkas på olika sätt, framför allt från myndighetens sida, vilket kan leda till konstigheter. Det kanske inte alltid heller blir så bra ju längre tid som går efter att man börjat implementera det här. Frågan är också om det har implementerats. Är det så att säga giltigt i dag att använda det som ett begrepp för att säkerställa att vissa företag får förtur? Jag ställer frågan igen, för jag har inte riktigt fått svar på den.

I samband med det är det väldigt viktigt att myndigheten och eventuellt även regeringen klargör vilka spelregler som gäller.

Fru talman! Jag tackar ministern än en gång för svaret.

Som jag nämnde tidigare kan Svenska kraftnäts vägledning för anslutning till stamnät få både mindre och större konsekvenser för dem som är inblandade. Det är viktigt att belysa vilken roll statliga bolag har i processen för den nationella energipolitiken. Det är också av största vikt för investerare och för industrin att få klarhet om regeringens och Svenska kraftnäts tidsplan för fullständig implementering av det uppdrag som Svenska kraftnät blivit tilldelat. Även Energimarknadsinspektionen har fått ett uppdrag att kontrollera det här.

Frågan är vilket datum som gäller för implementeringen. Var det den 31 december 2023, alltså vid årsskiftet, eller är det den 31 december 2024? Nu blandade jag kanske ihop årtalen; det ska nog vara 2024 respektive 2025.

I regeringens nya energipolitiska inriktningsproposition är det uppenbart att en snabb och ändamålsenlig uppbyggnad av elnätet ska underlättas genom förkortade och effektiviserade tillståndsprocesser, vilket självklart är bra och något vi välkomnar. Här krävs det klarhet om vilka konkreta åtgärder regeringen avser att implementera för att göra dessa processer mer förutsägbara. Vad innebär det i praktiken, och hur säkerställer regeringen att effektiviseringen inte påverkar andra viktiga värden, till exempel miljöhänsyn och lokalbefolkningens intressen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vidare anser jag att det är viktigt att förstå hur statsägda bolag har kunnat uppdatera sina principer för anslutning till elnätet på rekordfart. Är det möjligen ett tecken på att statliga bolag ges fördelar som inte är tillgängliga för privata aktörer?

För att marknaden ska fungera och ha förtroende för staten som marknadsaktör är det angeläget att alla bolag behandlas likvärdigt och att processerna är transparenta, vilket jag har nämnt förut. Det är även nödvändigt att ställa frågan om köplats och varför ett visst statligt energibolags senaste agerande inte gjordes utifrån tidigare praxis. Finns det en bredare förändring i regeringens politik? Hur förhåller sig detta till ambitionen att säkerställa en rättvis och konkurrensneutral energimarknad?

Slutligen vill jag ta upp Svenskt Stål AB, SSAB, och dess omställning till att bli ett elektrostålverk. Det är kritiskt att vi som beslutsfattare förstår om och hur regeringens åtgärder för att prioritera effekttilldelningen till SSAB har påverkats av nationella klimatmål. Denna fråga är relevant inte bara ur ett industriellt perspektiv utan är även central för hur Sverige ska positionera sig i förhållande till klimatmålen för 2030.

Fru talman! Sammanfattningsvis anser jag att dessa frågor behöver få ett tydligt och genomtänkt svar från ministern å regeringens sida. Vi måste kunna garantera att vår energipolitik är inte bara ambitiös utan också rättvis och transparent och ger tydlig vägledning och stöd till alla inblandade aktörer.

Fru talman! Tack för svaret, ministern!

I interpellationen lyfter jag fram behovet av en konsekvent, transparent och rättvis hantering av processen vid anslutning till stamnätet. Jag tänker särskilt på de nya vägledningar och regelverk som introduceras av Svenska kraftnät.

Jag uttrycker fortfarande viss oro över mognadsgradsbegreppets definition och hur detta kvantifieras samt kommuniceras. Jag vill betona att oklarheter i begreppet kan skapa osäkerhet för nya aktörer och potentiellt gynna etablerade företag.

Svaret från energi- och näringsministern rör hur regeringen och Svenska kraftnät hanterar dessa processer med information om tidigare och nyligen vidtagna åtgärder för att förbättra transparens och rättvisa i anslutningsprocessen. Ministerns svar inkluderar också specifika åtgärder, som höjda krav på mognadsgrad och villkorade kapacitetsavtal. Dessutom framhålls regeringens arbete med att förtydliga vägledningar och öka informationsdelningen, för att underlätta för en bättre bedömning och planering av elsystemets kapacitet. Det tackar jag för.

Jag önskar dock att svaret skulle vara mer specifikt när det gäller hur mognadsgrad exakt definieras och kvantifieras, vilket var en del av min frågeställning. Även om svaret täcker breda delar av processförbättringar och framtida initiativ lämnar det frågorna om vissa detaljer, som mognadsgrad och dess praktiska tillämpning, obesvarade.

Fru talman! Med detta sagt undrar jag också om ministern har möjlighet att även svara på frågan om vilka möjligheter regeringen och Svenska kraftnät har att regelbundet granska och justera tillämpningen av mognadsgraden, i syfte att säkerställa att den fortsätter vara relevant och rättvis.

Herr talman! Min fråga är ställd till statsrådet Romina Pourmokhtari.

Kemiindustrin är en av de mest forskningsintensiva branscherna, där innovation och teknisk utveckling är avgörande för konkurrenskraft och hållbarhet. Innovation inom kemi kan leda till mer miljövänliga produkter och processer och öka resurseffektivitet och utveckling av nya material som kan bidra till lösningen på globala utmaningar som klimatförändringarna.

Regeringen har en avgörande roll i att utforma en politik som främjar innovation inom kemiindustrin genom att bland annat säkerställa att regelverken är tydliga, förutsägbara och inte onödigt restriktiva. Detta innefattar att se över befintliga regler och samråda med industrin och andra intressen samt undvika överimplementering av EU-direktiv för att säkerställa att det är en jämn spelplan inom unionen.

Avser ministern att arbeta för att förbättra och förenkla regelverket för att stödja innovation och nytänkande inom kemiindustrin och undvika överimplementering av EU-lagstiftning?

Herr talman! Tack igen, ledamoten, för frågorna!

Vad gäller den sista frågan kan jag inte svara på den här och nu. Den ligger nog mer på civilutskottets område, antar jag.

När det gäller handel och jämställdhet hade jag med jämställdhet i mitt anförande. Jag vill påstå att det inte är detsamma som könskvotering, utan jämställdhet handlar om att vi på samma och lika grunder ska ha en konkurrensnivå som helst stämmer överens över hela världen. Då kommer svenska företag att stå väldigt starka, med tanke på den innovationskraft och det sätt som vi arbetar på i Sverige. Vi har en jämställdhet på arbetsmarknaden, på det sättet att vi verkligen jobbar för att uppnå resultat genom goda arbetsförhållanden. Det är det som vi vill förmedla när vi pratar om jämställdhet.

Jag vet inte vad ledamoten tänker på när hon pratar om jämställdhet. Jag kan tänka mig att det är könskvotering eller så, men det handlar inte om det utan om att arbeta under samma villkor. Det är vad det handlar om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Förutom det är svenska företag väldigt duktiga i dag när det gäller miljö och miljömål. De har en drivkraft som gör att den miljömässiga delen i företagandet går framåt. Jag tycker att det går framåt på ett bra sätt. De vet nämligen att det är en överlevnadsstrategi. Vi kan inte konkurrera med låga priser eller kvantitet. Vi konkurrerar med kvalitet. Det blir ungefär som ett självspelande dragspel. Det kommer att lösa sig.

För oss är det jätteviktigt att vi stöder detta och är med på det. Det är nämligen Sveriges drivkraft och konkurrenskraft.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Elin Söderberg för frågorna.

Jag ska försöka svara på dem så gott jag kan. Vad som händer och sker i EU är svårt för mig att svara på här. Jag kan bara ta hänsyn till vad vi säger i vårt utskott och vad vi jobbar för på riksnivå i Sverige. Men givetvis spiller det över på den europeiska politiken också.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Varför har vi inte verkat för rättvisa? Men det säger vi ju att vi gör. I vår kommittémotion säger vi att det ska vara rättvis handel, och den ska vara lika för alla. Det är inget konstigt. Du pratar om regeringen, men vi är inte regeringen. Vi har vår kommittémotion att förhålla oss till. Jag förstår inte riktigt om väljarna anser att det är konstigt, för så är det.

Själva handlingen är vår kommittémotion, där vi talar om vilken politik vi vill driva när det gäller handelspolitiken. Den driver vi mot regeringen, precis på samma sätt som ni gör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Herr talman! Jag tackar återigen ledamoten.

Jag kan bara upprepa det jag har sagt innan, nämligen att vi inte sitter i regeringen utan att vi är regeringsunderlag. Handelspolitik ingår inte i Tidöavtalet, utan vi står med vår kommittémotion bakom det du i princip säger. Det är självklart med frihandelsavtal som även inkluderar miljöarbete, demokrati och jämställdhet. Det framgår tydligt i vår kommittémotion, och det är inget konstigt.

Hur andra politiker eller andra kollegor uttalar sig i debattartiklar kan jag inte svara på här och nu, utan det får vederbörande göra själva. Jag har inte skrivit någon sådan artikel, och jag kan därför inte riktigt svara på den frågan.

Det är självklart att vi ska jobba för dessa frågor. Jag sa i mitt anförande att det är viktigt att vi jobbar för en världshandel där alla jobbar på lika villkor. Det är den enda slutsatsen, och den står vi för. Men det finns många vägar att gå för att nå en lösning.

Du pratade i ditt anförande om en organisation som jobbar mycket med dessa frågor. WTO är ett exempel där det finns regler som visar hur det ska gå till. Kanske de två ska prata med varandra i stället.

Herr talman! I en tid där globaliseringen formar världsekonomin är en tydlig, långsiktig och framåtblickande handelspolitik avgörande för Sveriges framtid.

Sverigedemokraterna står inför dessa utmaningar med en politik som syftar till att stärka Sveriges konkurrenskraft, främja ekonomisk tillväxt och säkerställa rättvisa i den internationella handeln. Vi anser att en öppen och fri handel är fundamentet för välstånd och utveckling. Genom att minska protektionism och främja gränsöverskridande handel kan vi bidra till global fattigdomsminskning och ökat välstånd.

Vi ser positivt på frihandelsavtal, som dessutom kan fungera som en brygga mellan nationer, och stöder konkurrensneutrala multilaterala handelsavtal som gynnar den svenska industrin och stärker vårt handelspartnerskap. För att trygga en hälsosam konkurrensmiljö måste vi genomföra en omfattande konkurrensöversyn. Detta innebär en kritisk granskning av skatter, avgifter och byråkrati som potentiellt kan hindra svenska företag från att utvecklas och konkurrera globalt.

En rättvis spelplan är avgörande för att säkerställa att våra företag kan växa och bidra till den nationella ekonomin. För att stimulera vår nationella konkurrenskraft anser vi att regeringen bör spela en aktiv roll i att se över denna process och garantera att svenska företag får möjlighet att konkurrera på lika villkor.

Vi anser också att regeringen bör initiera ett industri- och exportfrämjande program för tekniksektorn. Programmet bör fokusera på att skapa samarbeten och plattformar för innovation och utveckling av nya tjänster.

Herr talman! Vi sverigedemokrater anser också att det är viktigt att handelspolitiken inkluderar social och miljömässig hållbarhet. Handelsavtal bör innefatta även dessa värden för att främja en hållbar global utveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Sverige kan spela en viktig roll i internationella forum som WTO och FN. Genom att på ett mer aktivt sätt delta i dessa organisationer kan vi bidra till att forma handelspolitik som gynnar alla länder och som främjar en hållbar global ekonomisk utveckling.

Som en del av EU måste Sverige navigera inom ramarna för en inre marknad som gynnar vår export och import. Vi stöder en stark, men inte överreglerad, inre marknad som gynnar svenska företag och konsumenter. Vi bedömer också att Sveriges röst i Europaparlamentet måste höjas för att lyfta fram vår position inom den europeiska handelspolitiken.

Sverige har en unik möjlighet att vara drivmotorn för vissa exportvaror, exempelvis kritiska mineral, inom EU eftersom detta blir allt viktigare då EU i dag har ett uttalat mål om ökad självförsörjningsgrad och minskat beroende av exempelvis Kina och USA. Vi anser också att EU måste arbeta hårdare för att stänga ute oseriösa aktörer genom regelverk som ska gälla samtliga EU-länder utan undantag.

Herr talman! Globaliseringen har i vissa fall också en mörk sida. Vissa länder är beredda att exploatera utan hänsyn till konsekvenser och social och miljömässig hållbarhet och har en expansiv, aggressiv marknadsföring. Det kommer att krävas en genomtänkt strategi för att hantera den växande ekonomiska och politiska kraften hos länder som exempelvis Kina. Vi behöver utvärdera och följa upp konsekvenserna av kinesiska direktinvesteringar i Sverige och säkerställa att vår nationella säkerhet och våra ekonomiska intressen skyddas mot potentiell utpressning och spionage.

Herr talman! Vi erkänner betydelsen av import för att öka vår inhemska konkurrenskraft och värdesätter export som en motor för ekonomisk tillväxt. Stärkande av våra exportmöjligheter, särskilt inom tekniksektorn, som tidigare nämnts, men även inom andra högvärdeskapande områden är avgörande för vår ekonomiska framtid.

En fråga som vi drivit länge är kampen mot EU:s exportförbud mot svenskt snus. Detta exportförbud är ett exempel på hur handelspolitik kan påverka nationella produkter och nationell industri. Förbudet är inte bara ekonomiskt skadligt för Sverige, utan det frångår också principerna om frihandel och nationell individualitet.

Herr talman! Sverigedemokraternas vision för svensk handelspolitik handlar inte bara om att Sverige anpassar sig till globaliseringen, utan den tar även hänsyn till att vi aktivt formar en framtid där vår ekonomi är stark, vår industri är konkurrenskraftig och våra värden om rättvisa och hållbarhet är tydliga. Genom att engagera oss internationellt, skydda våra nationella intressen och främja en fri och öppen handel kan vi säkerställa att Sverige fortsätter att blomstra i den globala ekonomin.

Herr talman! Med detta sagt ställer jag mig bakom Sverigedemokraternas samtliga reservationer, men för enkelhetens skull yrkar jag bifall endast till reservation 32.