Fru talman! Johnny Svedin har frågat mig om jag avser att vidta några generella åtgärder för att säkerställa att anslutningen till stamnätet sker på ett konsekvent, transparent och rättvist sätt för alla inblandade parter.

Sverige står inför en omfattande omställning av energiförsörjningen och en kraftig expansion av elsystemet. Från att ha haft ett närmast konstant elbehov under närmare 30 år väntas elektrifieringen av industrier och transporter leda till kraftigt ökad elanvändning i Sverige. Redan i dag ser vi på flera platser i Sverige brist på kapacitet för att ansluta nya anläggningar till elsystemet. Därför är det av särskilt stor betydelse att vi utnyttjar det befintliga elsystemet på bästa sätt.

I februari förra året presenterade Affärsverket svenska kraftnät fyra åtgärder för att förbättra processen för nyanslutning och ökade abonnemang. Bland åtgärderna finns höjda krav på mognadsgrad och att i högre grad tillämpa anslutningsavtal med villkorad kapacitet.

Regeringen anser att det är angeläget att processen effektiviseras och gav därför i juni 2023 Svenska kraftnät i uppdrag att förtydliga och precisera den befintliga vägledningen för anslutning av nya anläggningar till transmissionsnätet. I uppdraget ingick även att ta fram råd och rekommendationer till nätföretagen om bland annat krav på mognadsgrad, informationsdelning och avtalshantering.

Samma dag gav regeringen även Energimarknadsinspektionen i uppdrag att utreda en utvecklad och effektiv informationsdelning vid ansökningar om nya anslutningar till elnätet. Regeringen anser nämligen att rådande praxis inte ger tillräckligt bra förutsättningar för bedömning av elsystemets planeringsförutsättningar. En mer ändamålsenlig informationsdelning skulle underlätta analysarbetet och möjliggöra ett bättre resursutnyttjande, så att driften och utvecklingen av elsystemet kan ske på ett säkert och effektivt sätt.

Fru talman! Regeringen kommer att fortsätta arbeta med att effektivisera nätanslutningsprocesserna, men för att Sverige ska kunna ansluta den efterfrågade elförbrukningen är Sverige beroende av en kraftig utbyggnad av planerbar fossilfri elproduktion. Även elnätet behöver byggas ut, och med mer planerbar fossilfri elproduktion i systemet ökar överföringskapaciteten i elnätet ytterligare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tillgången till mer planerbar fossilfri elproduktion i Sverige är en förutsättning för att vi ska klara elektrifieringen och lyckas med den gröna omställningen.

Fru talman! Jag börjar nog ändå med den sista delen av Johnny Svedins fråga.

Vi har en löpande dialog med våra myndigheter, inte minst SVK, som är en myndighet som är avgörande för att vi ska klara den här elektrifieringen. De har en ganska diger uppgift, bland annat utifrån vårt gemensamma Tidöavtal och den omfattande sektionen om just energifrågorna men också utifrån de regeringsuppdrag vi har gett. Padrons utredning pekar också på ökat framtida ansvar för SVK för att få en mer proaktiv drift när det gäller hur myndigheten arbetar.

Det här är ett pågående arbete. Vi ser nu hur myndigheten svarar upp mot de regeringsuppdrag, regleringsbrev och instruktioner som vi har gett den hittills. Utifrån det kan vi föra dialog om det krävs ytterligare delar.

Men vi har också möjlighet att utvärdera utfallet av de uppdrag som vi har gett hittills. Det handlar bland annat om det uppdrag vi i juni förra året gav Svenska kraftnät och Energimarknadsinspektionen om att underlätta de här processerna. Jag vill ändå understryka att det arbetet inte inleddes med det här regeringsuppdraget, utan myndigheten hade redan arbetat med detta delvis på egen hand. Och regeringens uppdrag till Svenska kraftnät handlar om att komplettera vägledningen med ändamålsenliga krav på mognadsgrad och informationsdelning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Svenska kraftnät har också utvecklat en omfattande portal på sin webbplats för att hjälpa den som vill ansluta till transmissionsnätet att hitta rätt. Där finns en beskrivning av processen, information om hur man tar kontakt, vad det kostar, vad en ansökan ska innehålla med mera. Där finns även rekommendationer om vad en ansökan bör innehålla för att möjliggöra en bedömning av just mognadsgrad.

Jag tycker att man här kan vara ödmjuk inför att Sverige inte har arbetat aktivt med detta tidigare. Det har tillkommit i och med vår regering och de fyra samarbetspartiernas arbete. Därför håller jag inte för osannolikt att vi kan komma att behöva utveckla detta ytterligare framåt.

EI har också lämnat förslag med olika genomförandetider. Vissa åtgärder kan tillämpas redan i dag, utan att det krävs författningsändringar. Annat kommer att kräva mer arbete framåt. Men min förhoppning är att elnätsföretagen aktivt kommer att följa dessa förslag på åtgärder och att EI följer upp om det behövs ytterligare åtgärder utifrån detta.

En del av dessa vägledningar och rekommendationer utgörs av Vägledning för anslutning till Stamnätet, och rekommendationer till nätföretag har "tricklat" från detta. Mognadsgrad är nu en tydlig parameter liksom energianalys och krav på mer detaljerade tidsplaner.

Jag hoppas att detta, fru talman, något ytterligare ger svar på att vi följer det här väldigt noga. Det är delvis lite nytt för en regering i Sverige - dock inte för vår regering - att arbeta så aktivt med frågan.

Fru talman! Jag vill ge en komplimang till Johnny Svedins kluriga och väl insatta frågor. Jag vill inledningsvis vara tydlig med att jag som minister självklart inte kommer att kommentera enskilda ärenden här i kammaren. Jag ser på Johnny Svedins kroppsspråk, om jag vågar tolka det, att han har full förståelse för det.

Vi är extremt angelägna om att dessa beslutsprocesser ska vara transparenta och icke diskriminerande. Jag är väldigt bekymrad över de diskussioner som förekommit, bland annat om möjligheterna att få tag på malm och om bandbredd i form av järnvägsbredd. Även andra liknande diskussioner har förts. Att det över huvud taget finns frågetecken om huruvida vi behandlar alla bolag lika är bekymmersamt.

Låt mig göra en lite bredare utvikning. Jag har den stora äran och det stora ansvaret - jag säger inte börda, men det är i alla fall en diger uppgift - att i Ulf Kristerssons regering vara ansvarig för alla näringsfrågor, alltifrån små och medelstora företag, scaleup- och startup-företag, tung industri och life science till gruv- och energifrågor. För mig har det varit väldigt viktigt att inte ha ansvar för de statliga bolagen. Visserligen företräder jag alltid regeringen, och vi har ansvar för de statliga bolagen. Men jag har velat vara systemansvarig i relation till energifrågorna och i det perspektivet dra isär de dubbla hattar som ibland har förekommit i tidigare regeringar.

För att svara lite mer precist på några av datumfrågorna: Arbetet från Svenska kraftnäts sida pågår under hela detta år. Det har man från Svenska kraftnät själv tydligt kommunicerat. Hur andra aktörer väljer att tillämpa det måste man, om det finns frågor kring det, fråga dem.

Arbetet med hela processen i sig kommer även att pågå efter 2024. Det gäller till exempel den remiss som ska skickas ut angående EI:s leverans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi jobbar väldigt aktivt med att stärka nätbolagens roller som systemansvariga så att de agerar på ett sätt som är förutsägbart och transparent. Det ska vara tydligt för företagen hur de ska tänka kring sina investeringar. Även detta görs via den elmarknadsutredning som Bo Diczfalusy leder. Det är en del av utredningen som det kanske inte har talats om lika mycket, men det kommer också att ha bäring på detta.

Vi vet ju vad som är avgörande för att Sverige ska kunna visa att det går att ha högt uppsatta klimatmål och att säkra tillväxt, arbetstillfällen och en trygg välfärd. Det som möjliggör den ekvationen är en vettig elektrifiering som inte bygger på fantasier utan på transparens och tillgång till effekt där, när och på det sätt det behövs.

Fru talman! Implementeringen pågår under hela 2024 utifrån ett redan fattat regeringsbeslut. Det tar myndigheterna nu vidare. De har varit väldigt tydliga med att de kommer att ta hela 2024 i anspråk för att implementera det hela fullt ut.

Jag vill understryka att mognadsgraden är ett av flera kriterier både i dagsläget och utifrån det som implementeras och utvecklas.

Fru talman! Så här på slutet vill jag understryka att det är bra att denna del har tillkommit, men vi får inte glömma att energiplanering är fullkomligt avgörande. Klarar vi inte av att energiplanera mer aktivt för landet som helhet men också lokalt och regionalt kommer det här ändå inte att hjälpa. Då kommer man att sitta där och inte få ihop pusslet.

Det andra rör elproduktionen och kapacitetsbristen. Här är jag väldigt stolt och glad över samarbetet mellan våra två partier och de två andra samarbetspartierna. Att bara ösa på med mer kraftproduktion är inte lösningen och svaret på Sveriges allvarliga problem. Man måste ha effekt. Vi sitter med en jättestor utmaning, inte minst fram till 2030. Det handlar om kraftvärme, gasturbiner, vattenkraft och befintlig kärnkraft - det vill säga effekthöjningar där - men också om ny kärnkraft, som är mer sannolik efter 2030 och kanske mer precist efter 2035. Det är vägen framåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Slutorden från min sida får bli: Fortsättning följer! Tack för en god interpellation!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.