Kerstin Lundgren

Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av energi och näringsminister Ebba Busch, försvarsminister Pål Jonson, statsrådet Andreas Carlson och statsrådet Benjamin Dousa.

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier. Energi- och näringsminister Ebba Busch besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Fru talman! Jag tackar ministern för att regeringen enligt ministerns uttalande är beredd att regelbundet återkomma med information till utskottet. Det bygger en förmåga att också i framtiden ha en bred samsyn.

Jag kan informera kammaren om att när vi är ute och möter våra parlamentariska kollegor frågar de: Hur klarar ni att få ett så brett stöd för att stärka försvarsutgifter? Berätta för oss!

Det är en del av vårt bidrag att vi kan arbeta tillsammans för att finna den samsynen, och det är viktigt att slå vakt om. Det finns delar som ännu inte är så preciserade eftersom det finns utrymme för andra insatser. Inte minst där är det viktigt att regeringen är tydlig och återkommer med rapporter.

Fru talman! Jag hade egentligen inte tänkt begära replik. Men jag valde att lyssna på både utrikesministern och försvarsministern för att höra om ministrarna och regeringen hade läst vårt betänkande och kvitterat vad vi framför där. Eftersom jag inte hörde något tydligt besked tänkte jag att jag genom en replik måste ge regeringen en möjlighet att ge ett sådant.

En av de frågor som vi hade diskussion om var den om återrapport till berörda utskott och att detta inte bara ska vara en fråga inför Natos ministermöten utan också när det gäller våra insatser. Här finns det en skrivning om att regeringen bör återkomma med information om genomförandet av bidraget till Natos avskräckning och försvar.

Som jag nämnde i mitt inlägg tidigare befinner vi oss i ett väldigt formativt skede. Om vi ska kunna säkra en fortsatt samsyn och en bra process framåt är det viktigt att den här informationen återkommande ges, så som utskottet samlat har understrukit. Det är en del i pusslet för att skapa en bred grund för våra insatser och vår avskräckningsförmåga framåt i kommande beslut.

Jag vill bara få bekräftat att regeringen har läst detta, tagit till sig det och kommer att återkomma till utskotten, så som utrikes- och försvarsutskotten har begärt.

Herr talman! Riksdagen har debatterat säkerhetspolitik vid flera tillfällen. Så sent som i går beslutade vi om den svenska säkerhetspolitiska inriktningen till 2030.

Herr talman! Låt oss välkomna att både utrikesministern och försvarsministern finns här i salen i dag när vi debatterar detta beslut, som i grunden bygger på ett gemensamt utskottsarbete mellan utrikes- och försvarsutskottet. Det säger någonting om att utrikespolitiken är en viktig första linje i arbetet för både fred och avskräckning men att vi också ytterst måste kunna svara militärt.

Ryssland utgör i dag ett nära och påtagligt säkerhetspolitiskt hot mot Sverige och mot alla fria europeiska stater. Man brukar alla till buds stående medel för att nå Putins politiska mål. Inget undgår att bli ett vapen om det tjänar syftet. Putin har uppdaterat kärnvapenpolicyn och hotar på olika sätt.

Vi lever i allvars- och orostider. Det är viktigt att vi tar vara på alla våra möjligheter att vinna freden. Vi ska göra vårt för att förhindra att ett större krig bryter ut. Vi ska inte vara naiva utan lära av vår historia på den här kontinenten, och vi vill inte se ett nytt München.

Sverige är medlem i Nato. Därmed är alla nordiska länder medlemmar. Centerpartiet har argumenterat för den vägen sedan 2015. Vi såg behovet av att höja trösklarna för ett angrepp. Vi konstaterade att ensam inte är stark och att utanförskap inte heller leder till säkerhet. Det är en lärdom som många av våra grannar i Norden, i Baltikum och i resten av Europa har fått dra den hårda vägen, herr talman.

Ukraina kämpar nu varje sekund, varje minut, varje dag och varje månad för att försvara sig mot aggressorn Ryssland. De har lärt sig att de löften och garantier som gavs när de överlämnade sina kärnvapen till Ryssland tyvärr inte var mycket värda. Nu hotar Ryssland dessutom Ukraina med kärnvapen.

Avskräckningsförmågan när det gäller Rysslands angrepp mot Ukraina hade kunnat formas mycket starkare om vi hade agerat tidigare efter angreppet på Krim 2014. Då hade vi kunnat handla och agera för att förhindra och avskräcka Putin från att gå över gränsen militärt. Vi måste lära av de misstagen också. Och vi måste ta vårt ansvar för att nu bygga avskräckning som ger tydlighet, som ger förmåga och som ger trovärdighet. Vi ska visa aggressorn att vi är beredda att försvara varje tum av Natos territorium.

I dag ska vi besluta om att Sverige ska vara beredda på just detta. Beslutet vi ska fatta i dag är som sagt historiskt. Det är ett bevis på att vi är solidariska med hela Nato, att vi tar vårt ansvar. Även om vi ser en regional profil på insatserna är det en del av en helhet. Sverige är nu redo att bidra till att aktivt bygga avskräckning. Det är oerhört viktigt, för oss men också för Ukraina, att vi visar att vi är beredda att inte bara tala utan faktiskt också handla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025

Centerpartiet vill tacka alla de 1 200 soldater, sjömän, officerare och annan personal, samt deras anhöriga, som under 2025 kommer att göra det vi i dag fattar beslut om möjligt. De kommer att säkra fred men om så behövs också vara redo att aktivt försvara den och oss genom sina insatser.

Herr talman! Riksdagen ska i dag fatta beslut. I betänkandet finns en diskussion om bemyndiganderamen och hur bred eller stor den ska vara. Regeringen ser, liksom riksdagen, tidigare och nu att den här kammaren är beredd och redo att fatta beslut med mycket kort varsel. Det har vi visat. Och vi är beredda att göra det även i framtiden.

Den förmågan måste vi säkra. Jag vill understryka att det i de här delarna är viktigt att vi försöker vårda och värna den breda politiska samsyn som finns i kammaren i dag när vi ska fatta beslut, även om det finns tankar och förslag om andra bemyndigandetankar.

I det sammanhanget vill jag också understryka det vi skriver om att information till riksdagen ska ske minst en gång per kvartal. Det är viktigt, inte bara därför att vi har lärt oss en del från uppmarschen till den 24 februari 2022. Vi har också lärt oss en del av erfarenheterna från Afghanistan. Även här vill jag understryka värdet av att vårda och värna tillit och förtroende i den här kammaren och den enighet som ändå finns här i dag. Det är viktigt i detta formativa skede.

Herr talman! Avslutningsvis: Det finns en reservation som vi i Centerpartiet funderade en del på. Det gäller resolution 1325. Man får ju inte avslöja vad som sägs i samtalen, men jag kan väl ändå säga att vi tycker att det nu är en bra text. Det är tydligt att 1325 har en mycket tydlig position.

Nästa år, 2025, då vi gör de här insatserna är det också 25 år sedan resolution 1325 antogs. Jag konstaterar också att man på Natotoppmötet 2024 - det går också att läsa i betänkandet - antog en ny policy när det gäller 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Nato har format en institutionell struktur för genomförandet, och generalsekreteraren har ett särskilt sändebud för detta. Det finns alltså redan mycket här.

Centerpartiet står tydligt bakom 1325 och vikten av den. Vi ser dock inte att det finns skäl att rikta någon särskild uppmaning till regeringen utifrån det läge som vi befinner oss i, utan jag tycker att texten från utskottet till slut blev bra i den delen.

Herr talman! Med det yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet från det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet.

Herr talman! Det är ändå intressant gällande länder som står utanför planeringsgruppen. Det är väl just Frankrike som inte vill att någon ska ha synpunkter på deras kärnvapen och därför står utanför planeringsgruppen.

Om man vill försöka påverka hur kärnvapenpolicyn ska utformas, vore det då inte bättre att vara med, ungefär som Vänsterpartiet är när vi diskuterar säkerhetspolitik eller den här propositionen? Hade det varit bättre om Vänsterpartiet hade lämnat rummet och stått utanför? Eller var det bättre att ni deltog för att formera?

Jag uppfattar att ledamoten Gunnarsson ansåg att det var bättre att vara med, för det blir bättre resultat när man deltar. Varför gäller inte detta också Natos planeringsgrupp för kärnvapen?

Jag skulle önska att jag var så stark i min tro på att internationella konventioner håller Putin stången. Det var ju vad Ukraina hoppades på och vad vi alla har hoppats på. Men det vi har sett gällande den europeiska säkerhetsordningen och FN:s grundtraktat om att inte med militära medel ändra gränser är att alla medel och alla vägar som bär till Putins mål är möjliga att använda. Internationella konventioner och avtal har visat sig vara noll och intet värda. Det är den verkligheten vi står inför, och då måste vi också se det. Även jag stör mig oerhört på Putins hot om kärnvapen, men det får inte stoppa oss. Vi måste klara att svara även på Putins kärnvapenhot.

Herr talman! Även jag vill uppmärksamma Vänsterpartiets konstruktiva arbete på detta område. Natorädslan har förbytts till att man är med i en avskräckningsinsats, som ju är historisk i sig. Det är naturligtvis något att välkomna.

Från Centerpartiets sida är det solklart att vi vill se en värld utan kärnvapen. Vi har tydligt uttalat att vi inte ska ha kärnvapen på svenskt territorium i fredstid. Därom råder ingen tvekan. Även Norge och Danmark har gjort sådana uttalanden.

Jag blir ändå lite nyfiken. I Vänsterpartiets reservation står att "det går inte att bortse från att ett svenskt medlemskap i Nato även innebär ett deltagande i Natos struktur för kärnvapenanvändning". Den insikten finns uppenbarligen hos Vänsterpartiet. Men när vi hade en diskussion om Sveriges säkerhetspolitiska inriktning i måndags var det tydligt att Vänsterpartiet inte vill att Sverige ska delta i Natos planeringsgrupp, där Natos policy för hur vi använder kärnvapen diskuteras.

Det känns som att Vänsterpartiet behöver fundera ett varv till över hur man går vidare i just de här frågorna.

Jag skulle också vilja veta vad Vänsterpartiet har för svar på Putins hot om kärnvapen i Ukraina. Det är ju det som hela tiden har varit en argumentationslinje från hans sida, och väst passar. Vad har ni för svar på detta?

Fru talman! De säkerhetspolitiska utmaningarna är många. Vi lever i orostider. Verkligheten ändras snabbt. Syrien är bara det senaste exemplet.

De multilaterala regelverk vi litar till utmanas och omkullkastas. Det gäller inte minst respekten för varje lands självbestämmande och rätt till sina internationellt erkända gränser till sitt territorium.

Att inte med militära medel ändra gränser är en grundbult för vår samexistens globalt enligt de regler vi alla skrivit under på. Det är också grunden för den europeiska säkerhetsordningen som nästa år skulle ha firat 50 år men som torpederades av Rysslands oprovocerade brutala angreppskrig på Ukraina.

Det är ett krig som de facto är ett direkt angrepp på Helsingforsavtalet. Det är en kränkning som inleddes 2014 med annekteringen av Krim utan direkta konsekvenser från oss, EU-länderna eller undertecknarna av Helsingforsavtalet i övrigt. Det var en underlåtenhet och en lärdom för oss nu och bortom 2030.

Ryssland utgör ett nära och påtagligt dimensionerande säkerhetshot mot oss och mot alla fria europeiska stater. Ryssland brukar alla till buds stående medel för att nå sina politiska mål. Vi ser det i form av påverkanskampanjer, olika möjligheter att hetsa ytterligheter, råvaror som vapen, till exempel energi och spannmål, påverkan i val och hot.

Men det handlar även om militär närvaro, och då som så kallade fredsbevarare. Det sistnämnda används i Moldavien, i Armenien och i Tschinvaliregionen i Georgien. Det är tid att vi tydligt markerar mot alla ryska trupper i andra länder. De är inte fredsbevarande, utan snarare konfliktskapare och destabiliserande. Vi måste kräva att de dras tillbaka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

Fru talman! Ukraina och ukrainarna tar fajten. De offrar sig medan vi debatterar här, varje minut, timme, dag, månad och tyvärr nu också år för att möta den ryska aggressionen. Vi måste inse att det är nu det gäller för oss att med alla medel säkra Ukrainas rätt till överlevnad, till sitt territorium och till fred. Vårt stöd måste öka snabbt, både militärt, ekonomiskt och humanitärt, för att Ukraina ska kunna vinna freden. Vi måste med alla medel undvika ett nytt München. Denna gång har vi absolut inte råd att vara naiva.

Centerpartiet har i budgeten för 2025 givit ett förslag på hur Sverige kan nå 1 procent av bnp årligen i stöd till Ukraina. Vi kräver att piloter börjar utbildas för Jas och att vi nu uttalar ett löfte om Jas tidigt nästa år.

Fru talman! Sverige är nu medlem i Nato. Det är helt avgörande för vår säkerhetspolitik och för skyddet av vårt land och våra grannars. Det är gott att se att inget parti nu motsätter sig medlemskapet och kräver att vi ska lämna Nato. Sverige ska vara en solidarisk medlem, och vår säkerhetspolitik ska vara solidarisk. Det gäller helheten.

Utrikespolitiken är central för vår säkerhet. Vår förmåga att inte bara vara medlem i en allians av demokratier utan att också bygga allianser bortom det och vara en konstruktiv partner för att finna lösningar på globala utmaningar är central för vår säkerhet. Det gäller handel, bistånd, klimatfrågor och inte minst människors fri- och rättigheter. Det handlar om hur vi värnar demokratier. Det innebär även medverkan i internationella fredsfrämjande insatser när så är möjligt.

Så ger vi hopp för framtiden men även ett starkt skydd mot angrepp, inklusive ett robust samhälle och ett robust civilsamhälle här hemma.

Sverige ska som medlem av Nato självklart bidra till att höja trösklarna mot ett militärt angrepp. Vi är medlemmar fullt ut, inklusive Natos kärnvapenpolicy och kärnvapenparaply. Detta innebär dock inte att vi säger ja till kärnvapen eller utländsk trupp på svensk mark i fredstid. Här gäller alltjämt vad vi uttalade i samband med riksdagens ratifikation av medlemskapet. Det innebär inte heller att vi ska sluta vara för en nedrustning eller söka minska kärnvapenhot och höja trösklarna för kärnvapenanvändning. Det ska vi fortsatt göra.

Natomedlemskapet innebär att Sverige är med i en allians av demokratier, enligt fördraget. Nato bildades för att försvara västliga demokratier mot kommunistisk aggression och baserades på gemensamma värden. Sedan 70-årsjubileet 2019 har Nato arbetat för att stärka skyddet för demokrati genom att etablera ett center för demokratisk motståndskraft. Vi som ingår i Natos parlamentariska delegation hade möjlighet att träffa företrädare för detta arbete när vi nyligen var i Montreal.

Fru talman! Center bildas inom Nato i flera länder, och Centerpartiet har föreslagit att Sverige ska påbörja en process och dialog med Nato för att etablera ett Nato Center of Excellence uppbyggt på Rysslandskunskap. Sverige har genom både FOI och Utrikespolitiska institutet en god grund för just detta.

Fru talman! Centerpartiet vill utveckla en gemensam nordisk säkerhetsstrategi, vilket vi förde fram i den förra debatten om den nationella säkerhetsstrategin. Norden och Baltikum bär tillsammans med Polen och Tyskland ett särskilt ansvar för Östersjön. Det behöver vi jobba vidare med under kommande totalförsvarsperiod.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

Centerpartiet har som en del av detta förslag i betänkandet föreslagit en gemensam nordisk-baltisk kustbevakningsinsats på internationellt vatten i Östersjön. Här händer mycket nu, och vi har skäl att sända en tydlig signal mot både Ryssland och Kina: Vi följer, och vi ser.

Fru talman! Detta är andra gången på kort tid som vi debatterar Sveriges säkerhet i riksdagen. Nyligen var det regeringens nationella säkerhetsstrategi, som vi faktiskt behandlade i utrikesutskottet samtidigt som det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet behandlade den säkerhetspolitiska inriktningen, som vi nu debatterar och ska besluta om.

Vi talar om två dokument och om två olika språk. Det ena är minoritetsregeringens strategi, som inte alls är brett förankrad. Det andra är denna, en del av en bred parlamentarisk beredning.

Fru talman! Här finns klara förbättringsmöjligheter för en tydlig, samlad och väl förankrad säkerhetspolitik återspeglad i båda dokumenten. Detta kommenterar vi i ett särskilt yttrande, som jag rekommenderar till läsning.

Det finns möjligheter att åtgärda detta kommande år om regeringen lyssnar till Centerpartiets förslag att lägga fram en årlig skrivelse för riksdagen om utvecklingen av den nationella säkerhetsstrategin. Regeringen har etablerat ett nationellt säkerhetsråd på Statsrådsberedningen. Centerpartiet är positivt till detta men ser samtidigt att det genom det sätt som rådet nu kraftfullt byggs upp skapas nya utmaningar för riksdagens möjligheter att granska och få insyn. Statsrådsberedningen svarar inte mot något utskott, för så har inte strukturen byggts upp.

Arbetet befinner sig nu i ett mycket formativt skede, och när man läser arbetsordningen får man lite olika bilder i relation till olika departement och därmed till utskott. Det gör det angeläget att vi nu i uppbyggnadsskedet, fru talman, får möjlighet i riksdagen att följa och granska det arbete som pågår.

Fru talman! Jag ska avsluta med att säga det som också har framgått av tidigare repliker. Ett starkt totalförsvar börjar i ett robust och starkt samhälle med ett starkt civilsamhälle där människor känner att de är delaktiga och är beredda att ta ansvar. Det får vi aldrig glömma.

Med det, fru talman, vill jag yrka bifall till reservation 9 under punkt 4 och till reservation 5 under punkt 2.

Fru talman! Om man vill vara med och påverka för fler trösklar eller för att man inte ska ha första användning-policy, eller vad det nu kan vara, vore det då inte bra att sitta med vid bordet och samråda om vilken policy som ska gälla och hur den ska utformas?

Ska man lämna det till alla andra och ställa sig ensam med motiveringen att eftersom Frankrike också gör det så är det möjligt? Frankrike har just valt att stå utanför därför att de vill ha full rådighet över sin egen policy när det gäller kärnvapenanvändning.

Nato har inte egna kärnvapen. Men man har möjligheter att diskutera. Det är fördelen med Nato. Vi är med och diskuterar där det yttersta avskräckningsmedlet är en del av diskussionen.

Varför väljer Vänsterpartiet bort detta? Ni har ändå uppdaterat er när det gäller Nato-frågor och annat på andra områden. Det är dags att även uppdatera synen på Natos kärnvapenplaneringsgrupp.

Fru talman! När jag lyssnar på replikskiftet känner jag att det är oerhört viktigt för vår säkerhet att vi inte argumenterar på ett sätt som ifrågasätter Natos förmåga att agera som säkerhetsaktör för oss och för våra grannar. Men det var inte därför jag begärde replik.

Jag begärde replik därför att jag lyssnade på ett tidigare replikskifte, fru talman, när Håkan Svenneling talade om att vi likt Frankrike skulle agera så att vi inte deltar i Nuclear Planning Group. Det var lite spännande, tyckte jag.

De andra medlemsländerna tyckte att man ville ha en kontroll och få vara med och diskutera vilken kärnvapenpolicy som Nato ska ha, därför att kärnvapen är den yttersta säkerhetsgarantin mot de ryska kärnvapnen som hotar oss. Man fick till slut fram ett konsultativt råd som just är den nukleära planeringsgruppen. Det kom i december 1966.

Fru talman! Det är ett land som inte deltar och som inte vill att Nato ska ha synpunkter på deras policy när det gäller kärnvapen. Det är kärnvapenlandet Frankrike. Det väljer att inte delta just på grund av att det konstant vill ha den exklusiva rådigheten.

Det väljer Håkan Svenneling att använda som skäl till att Sverige inte ska delta, inte vara med och ge råd och ha synpunkter på hur kärnvapenpolicyn ska utvecklas. Jag hade snarare förväntat mig tvärtom, fru talman.

Fru talman! Det låter bra att Sverigedemokraterna inte ser sig som naiva. Men en och annan skulle möjligen kunna tänka: Är de enögda? Ser de bara ett hot hela tiden? Det är där jag vill markera vikten av att se helheten. Det ena hotet adderar nämligen till det andra och kan ytterst leda till att den militära insatsen blir nödvändig.

Om vi ska bygga ett starkt totalförsvar måste vi se den breddade hotbilden, där olika delar faktiskt påverkar varandra. Det hoppas jag att Sverigedemokraterna också ska vara beredda att göra.

Fru talman! Jag begärde replik på Björn Söder när han berörde den breda hotbilden. Där hoppas jag att Sverigedemokraterna tänker om och inte är naiva. Man måste se att om man inte tar in den breda hotbilden skapar man förutsättningar för destabilisering och för att någon utnyttjar tillfället att angripa, oavsett om det skulle vara på grund av att samhället inte klarar att hantera till exempel klimatutmaningarna. Vi ser det i många andra länder i världen.

Här hoppas jag att Sverigedemokraterna ska tänka om. Det här handlar om den säkerhetspolitiska inriktningen ur ett totalförsvarsperspektiv, och totalförsvaret måste handla om en helhet som ska fungera.

Det finns många olika delar som vi måste klara av för att vi inte ytterst ska behöva använda militära medel. Det ska vi vara beredda att göra. Där ska det tveklöst finnas en säkerhet; Centerpartiet vill ju ha 3 procent till försvaret i den militära delen, inklusive civilförsvar. Men vi måste också vara beredda att se brett på hotbildsutmaningarna. Annars riskerar vi att ha en blind fläck för det som kan påverka oss alla direkt.

Fru talman! Jag hoppas att vi ska kunna votera om detta betänkande klockan fyra. Med tanke på hur tiden har dragit iväg får vi väl fundera på om det kommer att vara möjligt, men jag kommer att bjuda kammaren på tid.

Det gör jag genom att hänvisa till min reservation, där man kan läsa att Sverige inte ska tystna under auktoritära ledares maktanspråk och inte heller bedriva en utrikespolitik som är inåtvänd och nationalistisk. Sverige ska stå upp för Ukraina. Vi i Centerpartiet är också tydliga - det är därför vi har en reservation trots att vi inte brukar delta i besluten - med att vi, även om vi har samma utgiftsram, inte vill ge UD eller regeringen en påse pengar att fritt använda. Vi vill i stället definiera vad som är säkerhetspolitiskt strategiska insatser, och det gör vi genom att fördela om pengarna.

Jag yrkar bifall till reservation 2 i betänkandet.

(Applåder)

(ANDRE VICE TALMANNEN: Det var ett gott försök att spara tid! Jag vill dock informera om att vi med anledning av parentationen klockan 16.00 kommer att behöva ajournera kammarens sammanträde klockan 15.50. Parentationen kräver nämligen en del förberedelser. Det är bra om alla vet om det.)

Fru talman! Det talas om ramar och insatser som vi har gjort. Här och nu pågår avgörande strider. Det är en avgörande tid i Ukraina. De kommande månaderna den här vintern kommer att ha oerhört stor betydelse för utgången.

Det är viktigt att vi slutar med att göra för lite och för sent. Det har alltid varit någon annan. Nånannanismen gäller också här. Vi sänder inte Jas, trots att vi kan - därför att vi väntar på någon annan. Detta måste få ett slut om vi menar allvar med att Ukraina måste vinna. Annars kommer vi att stå här med en helt ny säkerhetssituation under resten av den här perioden för säkerhetsstrategin.

Fru talman! Jag hörde också ministern hänvisa till statsministern när det gäller försvaret och säkerhetsstrategin, nämligen att resurser inte är problemet utan tid. Jag hörde ministern säga att passivitet inte är en handlingslinje. Men, fru talman, tänk om regeringen skulle få denna insikt när det gäller klimatet. Här gäller verkligen frågan om tid. Om vi inte klarar att nå klimatmålen till 2030 vet vi att det kommer att gå mycket fort - 2 ½ grad och bortom. Några forskare sa nyligen att de inte ens vågar tänka på konsekvenserna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationell säkerhets-strategi

Passivitet är verkligen inte vägen i det här fallet. Här behöver regeringen se över sin agenda och inte lyssna på dem som inte ser klimathotet som existentiellt.