Fru talman! Nu debatterar vi yrkestrafik och taxi, som är två viktiga frågor för Sverige.

Vid ett utskottssammanträde i januari i år lämnade representanter för Sveriges Åkeriföretag information om aktuella frågor inom åkerinäringen, och vid ett sammanträde i februari i år lämnade representanter för Transportstyrelsen information om myndighetens arbete med tillsyn av taxibranschen. Det var två viktiga möten för oss i utskottet för att vi skulle få en bredare inblick i både åkerinäringen och taxibranschen.

Fru talman! Åkerinäringen är en central del av Sveriges transportsektor och den spelar en avgörande roll för både näringsliv och samhälle. Genom att transportera varor och gods över hela landet bidrar åkerierna till en fungerande handel, industri och logistik. Branschen står dock inför stora utmaningar, inte minst kopplat till klimatomställningen och kraven på minskade utsläpp. Elektrifiering, biodrivmedel och mer effektiva logistiklösningar blir allt viktigare för att åkerinäringen ska kunna ställa om till en mer hållbar verksamhet. Samtidigt är det avgörande att infrastrukturen, inklusive vägnät och laddstationer, utvecklas i takt med branschens behov. För att säkerställa en konkurrenskraftig och hållbar åkerinäring krävs därför ett fortsatt samarbete mellan företag, oss politiker och myndigheter.

En av de viktigaste frågorna kopplat till dagens debatt är en mer rättvis konkurrenssituation för Sveriges åkerier. Det är företagare som är med och bygger Sverige starkare, skapar jobb och bidrar med tillväxt. Transporterna måste fungera i hela landet för att vi ska kunna säkerställa arbetstillfällen, tillväxt och en starkare inhemsk marknad.

För att detta ska vara möjligt krävs det att våra svenska åkeriföretag har rätt förutsättningar att konkurrera på lika villkor med andra. Det är helt enkelt en bättre affär för Sverige att företag och chaufförer som är verksamma här också betalar skatt här i stället för att pengar och arbetstillfällen försvinner utomlands. Det handlar om skatter, avgifter, bränslepriser och långsiktiga regler. Vi i Tidöpartierna arbetar aktivt för att stärka den svenska åkerinäringen genom att sänka skatter och avgifter samt minska reduktionsplikten så att bränslepriserna blir mer konkurrenskraftiga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Yrkestrafik och taxi

Det handlar också om att se till att lagar och regler efterlevs. Alla aktörer ska följa kör- och vilotider, ta raster enligt regelverket och ha fordon som är anpassade för svenska vägar och väderförhållanden. Det är positivt att de flygande inspektioner som poliser och bilinspektörer genomför blir fler och mer omfattande. Det är helt rätt väg att gå för att säkerställa att reglerna följs och att vi ligger på en nivå som uppfyller EU:s krav. För att detta arbete ska vara effektivt även på lång sikt måste vi säkerställa att polisen har den kompetens och de resurser som krävs för att bedriva dessa kontroller av yrkestrafiken. Detsamma gäller för de myndigheter som ansvarar för tillsynen. Utan rätt kunskap och tillräckliga resurser riskerar vi att se fler regelbrott och en osund konkurrens där oseriösa aktörer slipper undan medan de skötsamma åkerierna drabbas.

Fru talman! Det finns de som inte sköter sig. Därför har regeringen ändrat lagstiftningen gällande sanktionsavgifter och klampning av fordon. Man låser helt enkelt fordonets hjul för vidare färd. Då får de som inte följer våra lagar och regler klampade och obrukbara bilar tills de gör rätt för sig och åtgärdar sina brister. Tidsgränsen som fanns förut är nu alltså borttagen.

Nyligen skickades också en remiss ut gällande skärpta regler för vinterdäck. Syftet med förslaget är att göra trafikanter bättre rustade för skiftningar i väderförhållande, och i förslaget finns också en del om snökedjor med. Jag ser fram emot att ta del av de synpunkter som kommer in under remissrundan.

Fru talman! De senaste åren har digitaliseringen förändrat taximarknaden genom att nya aktörer och tjänster har etablerats. Dessa företag bygger sina affärsmodeller på digital teknik, vilket har pressat traditionella taxibolag att bli mer effektiva och innovativa. För att upprätthålla en rättvis och laglig marknad är det avgörande att regelverket och rättsväsendet säkerställer en sund konkurrens och förhindrar att en svart ekonomi växer fram. Jag vet att regeringen, liksom vi i trafikutskottet, följer taxibranschen noga och vill se en stabil taxibransch med sunda villkor.

(Applåder)

I detta anförande instämde Magnus Resare och Mats Sander (båda M).

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Detta betänkande hanterar ett flertal motioner och ett trettiotal yrkanden. Yrkandena handlar framför allt om regler och att regler följs samt hur olika myndigheter hanterar sitt kontrollansvar.

Generellt sett finns det många positiva idéer i dessa motioner. Vi är överens om behovet av sjysta regler, likvärdighet nationellt och internationellt samt att det ska finnas fungerande kontroller.

I betänkandet framgår det att regeringen redan gör väldigt mycket inom detta område. Man har avsatt mer resurser, exempelvis till polisen så att den ska kunna klara sitt övergripande ansvar. Regeringen har också vid flera tillfällen uppdragit åt berörda myndigheter att samverka för att uppnå bättre kontroll och därmed ökad säkerhet på våra vägar.

Fru talman! Jag är extra glad för att regeringen i skrivelse 2023/24:59 den 21 december 2023 gjorde bedömningen att beskattningen av den tunga godstrafiken på sikt kommer att behöva ses över. Regeringen anser att man bör fortsätta analysera ett avståndsbaserat system för tunga godstransporter på väg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Yrkestrafik och taxi

Detta är väldigt glädjande. Förra mandatperioden var jag mer eller mindre ensam om att argumentera för en ny bränsle- och fordonsbeskattning som tar hänsyn till fordonets miljöprestanda samt avstånd. Vi kristdemokrater pekade på att ett sådant system i första hand bör införas inom transportsektorn, då det är bra för miljön och skapar rättvisa förutsättningar för nationella och internationella transporter.

Fru talman! En annan viktig åtgärd som genomförts under den här mandatperioden är en översyn av reduktionsplikten. Det har förändrat förutsättningarna för hela transportsektorn i form av lägre kostnader. Det har också gynnat våra åkerier i konkurrensen med internationella åkerier, vilket är bra av rena trafiksäkerhetsskäl men också har gynnat oss i Sverige genom handel och på andra sätt.

Fru talman! Avseende rast- och uppställningsplatser har jag stor förståelse för motionärernas uppfattning. Regeringen jobbar med frågan, och det finns förslag i betänkandet på hur man kan förbättra situationen längs med våra stora Europavägar. Men när jag gör mina resor till Ukraina kan jag inte låta bli att imponeras av de rast- och uppställningsplatser som finns i Polen. Här behöver vi helt enkelt bli bättre.

Fru talman! Flera motioner handlar om längre och tyngre lastbilar. Även här har jag stor förståelse för motionärernas uppfattning. Under förra mandatperioden var det jag som skrev denna typ av motioner i syfte att påskynda arbetet avseende undantag och ett sammanhållet BK4-vägnät. Arbetet med att få fram dessa vägar fortgår, och jag tror att det kommer att gå snabbare när vi under 2026 fattar beslut om en ny inriktningsplan för svensk infrastruktur.

Fru talman! Flera yrkanden berör taxibranschen. Det är en bransch som är i stor förändring. Nya affärsmodeller har vuxit fram, och konkurrensen har hårdnat.

Tidigare regeringar har vidtagit åtgärder för att säkerställa bättre konkurrens och kontroll efter att avregleringen av taxibranschen genomfördes 1990. Transportstyrelsen har fått ökade resurser för utökade kontroller, och flera andra myndigheter genomför åtgärder för att förbättra situationen i taxibranschen.

Det är bra att regeringen har tillsatt en utredning i frågan om hur plattformsdirektivet ska genomföras i svensk rätt. Det är också bra att regeringen nu bereder förslaget från Delegationen mot arbetslivskriminalitet om effektivare åtgärder för att motverka arbetslivskriminalitet inom bland annat taxibranschen.

Fru talman! En av de viktigaste åtgärderna för att skapa en god arbetsmiljö för yrkestrafiken är att vi tar itu med den underhållsskuld som tidigare regeringar har låtit växa. Det är därför bra att regeringen nu höjer anslagen till Trafikverket med 27 procent, vilket innebär att 1 171 miljarder kommer att satsas på infrastruktur under de kommande tolv åren.

Det är dock med förvåning som jag noterar att Socialdemokraterna i sin motion avseende infrastrukturpropositionen minskar vägunderhållet med 45 miljarder kronor 2026–2037. En sådan minskning gör att vi inte kan bygga bort de skador som finns på vårt vägnät, vilket drabbar alla som har vägen som arbetsplats.

Fru talman! För dem som lyssnar på den här debatten: Det finns möjlighet att ta initiativ i utskott. Samtidigt är det så att de som sitter som majoritet ofta har företräde i det att de redan träffar olika organisationer och grupper.

I det här fallet har vi kristdemokrater och säkert flera andra av mina kollegor träffat företrädare för taxibranschen och lyssnat på dem, så när det gäller den delen såg jag inget behov av att göra det till en utskottsfråga.

Det taxibranschen lyfter fram är betydligt mer komplicerat. Vi har, skulle jag säga, en dubbel situation: Å ena sidan är det ett faktum, vågar jag påstå, att enskilda personer som jobbar i plattformsnäringen far illa. Man måste kunna tillstå och erkänna att det är ett faktum. Å andra sidan är det också ett faktum att denna helt nya bransch som vuxit fram har skapat ökad mobilitet.

I det läge som jag är i just nu är jag nöjd med att regeringen jobbar med plattformsdirektivet. Man tittar på det som redan har kommit in i utredningar, och sedan kommer vi att få jobba vidare från det hållet. Men här finns helt klart en intressekonflikt.

Jag har själv med stort intresse lyssnat på taxibranschens företrädare när de har redovisat hur de ser på problemet. De har också pekat på den danska modellen, och jag är personligen inte främmande för att man bär med sig den i samtal med ministern.

(Applåder)

Fru talman! Personligen skulle jag vara väldigt försiktig med att använda begrepp som att enskilda företag utnyttjar enskilda personer som slavar. Det är rätt kraftfulla begrepp.

Som jag sa tidigare finns det en intressekonflikt och en problematik med en bransch som nu växer på ett helt nytt sätt. Jag satt tidigare i arbetsmarknadsutskottet och tog där upp det från perspektivet att det är lite svårt att se vem som har arbetsgivaransvaret. Det är därför frågan om plattformsdirektivet blir så viktig. Är det den som beställer tjänsten som är arbetsgivare? Är det den som äger den digitala plattformen? Är det den som kör själv som egenföretagare? Här finns en juridisk problematik som helt uppenbart har missgynnat enskilt anställda och skapat en väldigt hård press inom taxibranschen.

Tittar vi i betänkandet kan vi se att regeringen redan gör mycket. Man har tagit till sig att man ska titta på de förslag som har kommit fram i tidigare utredningar, som jag nämnde. Vi har i andra utskott och i andra sammanhang ökat resurserna till polisen. En del av det som ledamoten beskriver är ju ren kriminalitet. Det ska vi givetvis vidta åtgärder mot. Det finns exempel på att man systematiskt kör folk till prostitution och annat. Här har vi en problematisk situation.

Men återigen: Regeringen vidtar ett antal åtgärder, och jag är inte främmande för att man återkommer med ytterligare åtgärder.

Fru talman! Detta är två jätteviktiga frågor. Jag ska börja med att besvara den jag upplever som enklast, nämligen den om BK4. Min upplevelse där är att det finns stor enighet i riksdagen om att vi vill bygga ut nätet. Tittar vi över tid ser vi att nätet ofta har byggts på ett sådant sätt att man byggt ett stycke, och så har det varit ett uppehåll, och så nästa stycke; sedan har det varit någon bro, och så har det blivit uppehåll. Egentligen har vi inte fått ett fungerande system.

Inom Tidöpartierna är vi överens om den problembilden. Jag tror och hoppas att det kommer att vara en tydlig del när vi går fram med infrastrukturpropositionen nästa år.

Ska BK4-systemet fungera måste det hänga ihop. Andreas Carlson har som minister vid ett otal tillfällen pratat om systemen: Oavsett om det handlar om järnväg eller väg är det systemtänket som ska fungera. Just när det gäller BK4 är det superviktigt. Det hjälper inte att vi gör en omklassning om det ändå inte leder fram till de mål vi har.

När det gäller den andra frågan ska jag erkänna att jag inte är uppdaterad på den. Däremot vet jag att den lyftes redan under förra mandatperioden och att det då fanns en diskussion. Den grundläggande inställningen från oss kristdemokrater är givetvis att detta ska lösas snabbt. Kostnadsbilden måste ses över. Det har varit stora problem när man kör in i städer för att göra jobb, och så tar det lång tid innan man får tillstånd. Man har olika motparter; det kan vara kommunen som markägare, polisen eller andra som ska vara med och fatta beslut.

Här får jag helt enkelt bli ledamoten Ulrika Heie svaret skyldig. Jag lovar däremot att ta med mig frågan, för det är en viktig fråga.

Fru talman! Ledamoten Heie lyfter en viktig fråga. Just när det gäller kablage och digital teknik i enskilda kranar längs med Sveriges, Norges och Finlands gräns ska jag erkänna att jag inte är fullt insatt i detta.

När det däremot gäller den mer generella frågan hur vi har jobbat inom Norden med våra gränsrelationer måste man nog vara ärlig: Vi gränsbor – jag bor själv i Uddevalla – har egentligen alltid, oavsett regering, upplevt att det tar lite lång tid.

Det blev extra tydligt, fru talman, under covidpandemin. Då var det oerhört enkelt att här i Stockholm fatta beslut om stängda gränser och olika regelverk. Det fick sedan otrolig effekt för handeln och för möjligheten att komma till jobbet. Många jobbade i vården, i förskolor och så vidare. När det gäller den mer generella problematiken att vi inte alltid förstår vilka beslut vi tar i relation till gränsrelationer delar jag till fullo ledamoten Heies oro.

När det sedan gäller just kranbilarna ska jag med intresse läsa ert särskilda yttrande en gång till och lovar att reflektera även över den frågan.

Fru talman! Jag tackar Kadir Kasirga för anförandet. Jag vet att han brinner för lag och ordning inom taxibranschen, och vi har haft många diskussioner i frågan.

Kadir Kasirga inledde sitt anförande med att säga att det är dags att utvärdera Tidöregeringen, och det är absolut bra. Men då måste man fråga sig vad den förra regeringen gjorde under två mandatperioder. Jag hade över hundra debatter med förre infrastrukturministern Tomas Eneroth, Morgan Johansson, Anders Ygeman och ytterligare ett par ledamöter. Debatterna handlade om problemet med den kriminalitet som omgärdar dels taxibranschen, dels yrkestrafiken. De seriösa företagen har ett jätteproblem med att kriminella omgärdar verksamheten. De kriminella använder vägnätet för sin försörjning och för sina logistiktransporter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Yrkestrafik och taxi

Men ingenting har hänt. Förutsättningen för att man ska göra någonting är att det inrättas en kontrollverksamhet som kan finnas ute på vägarna, stoppa fordonen, granska transporterna och kontrollera om förarna har rätt behörigheter, tillstånd och så vidare. Allt detta tog jag upp i över hundra debatter, och det hände absolut ingenting. Jag tycker att det är jättebra att Socialdemokraterna har börjat reagera och inser vad som måste göras. Men jag ställer mig också frågan: Varför envisas ni med att gå halva vägen och endast föreslå en yrkestrafikinspektion?

Fru talman! Vi har diskuterat det här med yrkestrafikinspektion flera gånger. Anledningen till att vi säger nej till just det förslaget är att det bara går halvvägs.

Jag har själv stått ute på vägen och gjort kontroller i tolv år. Jag vet hur omfattande lagstiftningen är, och jag vet vilka krav som ställs på den som ska göra kontrollerna där ute. I alla delar och vad man än företar sig där måste man ha lagstiftningen i ryggen. När man väl upptäcker fel och brister måste man ha stöd i lagstiftningen för att kunna lagföra den individ som har gjort fel. Den kontrolltjänsteman som står därute måste ha hela verktygslådan i handen och ha stöd i lagstiftningen för alla mått och steg man väljer att ta.

Det förslag som ni har lagt fram räcker inte hela vägen, Kadir Kasirga. Därför har vi sagt nej till det. Jag välkomnar om ni höjer kraven i ert förslag, så att lagstiftningen kan nå hela vägen. Om man får en yrkestrafikinspektion är risken att resonemanget blir: ”Nu har vi fått en kontrollverksamhet. Då är det bra med det. Nu går vi vidare.” Då når vi inte målet om att komma åt dem som begår brott.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Yrkestrafik och taxi

Ni är välkomna att sätta er ned och diskutera med oss för att se hur lagstiftningen är uppbyggd. Då kan vi ta diskussionen därifrån.

Denna diskussion för jag just nu med justitieministern. Jag hoppas innerligt att vi inom en snar framtid ska kunna presentera ett förslag som bygger på det som jag har författat och lämnat över till departementet.

Fru talman! Jag har oerhörd respekt för Kadirs resonemang. Det finns bara en liten hake. 80 procent av alla transporter av gods sker på väg, och cirka 90 procent av alla transporter av människor sker också på väg. Den regering som nu sitter har dessutom avsatt så mycket pengar som Trafikverket själva säger att de klarar av att använda. Det går alltså inte ihop. Men jag ska släppa den delen, fru talman.

Som jag sa i anförandet är jag glad över att vi äntligen har en regering som är beredd att titta på ett nytt bränsle- och fordonsbeskattningssystem. Under förra mandatperioden debatterade jag vid flera tillfällen med dåvarande infrastrukturministern men fick egentligen aldrig svar på om socialdemokratin var beredd att ta tag i de problem som finns.

Ett avståndsbaserat beskattningssystem skulle få stora miljöeffekter. Det skulle också kunna lösa konflikten när det gäller att internationella företag konkurrerar med vår näring, dessutom utan att betala för sig. Eneroth sa i ett enskilt samtal att en bedömning var att det handlar om 3 miljarder som inte kommer in till den svenska statskassan.

Jag är som sagt oerhört glad. Det fanns nämligen ganska mycket motstånd mot den diskussionen under förra mandatperioden. Varenda gång man ska göra en ny förändring av ett system finns det alltid de som känner oro; kommer det att bli dyrare för just mig? Men poängen med ett nytt system är att man avskaffar det gamla och inför ett nytt.

Min konkreta fråga blir: Har socialdemokratin satt sig ned och funderat lite mer på idén med en ny bränsle- och fordonsbeskattning? Den skulle ha ett mer avståndsbaserat perspektiv, få en sådan miljöeffekt att man kan komma åt miljöovänliga fordon och gynna de miljövänliga och göra så att vi får en rättvisare bransch.

Fru talman! Vi debatterar nu trafikutskottets betänkande Yrkestrafik och taxi.

Sverige är ett land med många internationella företag och stor export. Vi är därmed mycket beroende av en väl fungerande transportmarknad. Det gäller inte minst våra vägtransporter. Åkerinäringen har stor betydelse för svenska företags godshantering och konkurrenskraft, och den ser samtidigt till att butiker och mataffärer får dagliga leveranser. Yrkestrafiken ger därmed också många jobbtillfällen i Sverige. Liberalerna har höga ambitioner när det gäller att få till en överflyttning av gods till järnväg och sjöfart, men med nuvarande behov av godstransporter kommer åkerinäringen för lång tid framöver att stå för majoriteten av godstransporterna i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Yrkestrafik och taxi

Liberalerna vill se en sund åkeribransch i Sverige och värnar därför sjysta konkurrensvillkor och framför allt att regelverken efterlevs. Godstransporter är gränsöverskridande, och det råder hård konkurrens inom transportnäringen. Därför är EU:s direktiv och regleringar genom mobilitetspaketen viktiga för att vi ska kunna ha ett regelverk som även gäller utländska företag och stöder seriösa åkerier.

Det är till exempel krav på smarta färdskrivare version 2 i alla tunga lastbilar från den 21 augusti i år och i lätta lastbilar från den 1 juli nästa år. Det innebär bland annat att man ska kunna se när en lastbil passerat en landsgräns och därmed få bättre möjligheter att följa dess rutter. Vi måste verkligen stärka arbetet mot utländska och svenska åkerier som bedriver illegal verksamhet. Regelverk utan uppföljning gör att många bara struntar i reglerna.

När nu polisen har fått ökade befogenheter måste det paras med tillräckligt många trafikpoliser som kan utföra utökade kontroller av tung trafik. Annars riskerar fusket med cabotage, kör- och vilotider och rattfylleri att öka. Vi behöver också kontrollera fordonen, så att de är trafiksäkra och innehåller rätt utrustning. Utöver de rent trafikmässiga kraven används lastbilar i Sverige också för kriminell verksamhet, som frakt av narkotika och stöldgods in och ut ur landet. Därför är det glädjande att man nu ser över frågan om att kunna skanna lastbilar när de kör över landsgränsen för att direkt kunna se det här samtidigt som man ger tullpersonalen större befogenheter.

Utöver fler trafikpoliser, som kan utöka antalet kontroller, behöver landets kontrollstationer och behovet av teknisk utrustning ses över för att underlätta trafikpolisernas vardag. Betänkandet från Utredningen om effektivare kontroller av yrkestrafik på väg innehåller många bra förslag för att motverka brottslighet inom transportsektorn. Dessutom mottog regeringen den 14 februari i år en rapport som ger förslag på en tydligare arbetsfördelning mellan Trafikverket och Polismyndigheten för våra kontrollplatser för att effektivisera upplägget och kontrollerna av lastbilar ute på vägarna.

Säkra rastplatser är också en förutsättning för att öka trafiksäkerheten på våra vägar. En förare måste kunna lita på att man kan rasta enligt de kör- och vilotider som gäller utan att bli utsatt för stölder. Rastplatserna ska heller inte kunna användas som uppställningsplatser över många dygn och därmed blockera möjligheterna för övriga yrkesförare att få plats. Därför är det glädjande att EU i april 2022 beslutade om nya säkerhetskrav på rastplatser och att Trafikverket fått ett uppdrag att successivt se över alla våra rastplatser och göra dem säkrare.

Fru talman! Åkeribranschen behöver med andra aktörer medverka i omställningen till fossilfria transporter. Marginalerna är dock väldigt små för branschen, och prisdifferensen mellan en ellastbil och en fossildriven motsvarighet är fortfarande betydande.

Försäljningen av nya personbilar har ökat snabbt, och elbilar utgjorde ungefär en tredjedel av de sålda bilarna 2024. Antalet ellastbilar ökar däremot i långsammare takt, och här görs ett flertal aktiviteter från regeringen för att stimulera omställningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Yrkestrafik och taxi

Regeringen har fortsatt en premie för inköp av ellastbilar parat med ett stöd för laddinfrastruktur. Vi har också ett treårigt stöd för lätta lastbilar. Utöver depåladdning behöver laddinfrastrukturen längs våra vägar och på rastplatser samtidigt byggas ut kraftigt. Det sker en väldigt positiv utveckling nu, när många företag som förut haft fossilfria bränslen går över till att alltmer erbjuda laddplatser. Även biogas är intressant för de tunga lastbilarna, och nätverket av biogasstationer byggs successivt ut för att möta den ökande efterfrågan.

Vägnätet för längre och tyngre lastbilar ökar successivt. I dag är 590 mil öppna för längre lastbilar, vilket är väldigt positivt ur ett klimatperspektiv. 48 procent av de statliga vägarna klarar 74 ton tunga lastbilar. Det är som sagt viktigt ur klimatsynpunkt men kanske framför allt av konkurrensskäl; då kan man ta med mer last per lastbil.

Liberalerna driver tillsammans med samarbetspartierna på för ett ökat underhåll och för utökning av vägnätet för tung trafik. Vägunderhållet har under en lång rad år fått stå tillbaka, men nu återtar vi hela underhållsskulden på tolv år genom regeringens proposition om den nya infrastrukturplanen. Det är viktigt både för industrins transporter och för den militära mobiliteten.

Förarbristen är dock ett stort problem för branschen. Det gäller såväl lastbilstransporter som bussar och taxi. En grundförutsättning är att fler tar vanligt B-körkort för personbil, då det är en inkörsport till lastbilskörkort. Tyvärr ser vi problem med att allt färre är redo och klarar förarprovet vid första uppkörningen. Det glädjande är att vi har en uppåtgående trend på antalet körkort bland de unga.

De lätta lastbilarna och färdtjänstbussarna blir tyngre när de utrustas för batteridrift. Det har ytterligare spätt på problemet med förarbristen, då man med ett vanligt B-körkort maximalt får köra en lastbil som väger 3 500 kilo. Regeringen har drivit på i EU för att man med vanligt B-körkort ska kunna köra en eldriven lätt lastbil som kan väga upp till 4 250 kilo. Förra veckan lade kommissionen fram ett slutförslag på det nya körkortsdirektivet som tillåter den nya maxvikten, vilket är väldigt glädjande.

I samma direktiv sänker man också åldern för att få köra buss till 21 år. Det välkomnas av bussbranschen, som därmed får ytterligare möjligheter att få tillgång till fler bussförare.

Taxibranschen har diskuterats i ett flertal inlägg före mitt, och den tyngs mycket hårt under konkurrensen från den illegala marknaden. Regelefterlevnaden måste öka, och Transportstyrelsen har därför fått mer resurser för tillsyn. Man har också utvecklat en starkare samverkan med en lång rad myndigheter för att kunna identifiera de företag som inte följer reglerna. Detta är nödvändigt för att vi framöver åter ska kunna få en sund taxibransch med en bra arbetsmiljö.

Med de orden yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på alla motioner.

Fru talman! Tack för den viktiga frågan!

Jag har precis blivit ordinarie ledamot i Nordiska rådet, och därmed kan jag driva de här frågorna. Det finns olika utskott. Dessa frågor drivs i gränshinderrådet och i utskottet för tillväxt och utveckling, och där sitter inte jag. Däremot är det en väldigt viktig fråga. Det är själva kärnan i Nordiska rådet att vi måste ta bort gränshinder.

När det gäller transporter finns en rad olika frågor. Det handlar inte minst om att få transporter som löper i stråk över gränserna, som ledamoten tog upp. Vi har i Norden sammanbundna stråk som till exempel från Norge över Sverige till Finland.

Jag ställer mig väldigt positiv till att vi ska ha ett transportministerråd. Det har inte blivit verklighet än. Det finns en sådan stor mängd frågor som hänför sig till just transporter, så jag tror att det behövs ett transportministerråd.

För att komma till den specifika frågan kommer jag själv att ta upp det och tala med de ledamöter som sitter i gränshinderrådet. Det är ofta de som lyfter fram de här frågorna. Jag kommer även att ta upp det i andra sammanhang.

Det blev väldigt tydligt inte minst under pandemin att alla de företag som finns och verkar precis i gränstrakterna blir väldigt hindrade av en lång rad av lagstiftningar. Det gäller inte minst när man ska åka över gränserna. Jag återkommer till det.

Fru talman! Det är oerhört viktigt med utvecklingen vid gränsen för att man ska kunna ha ett sömlöst utbyte över gränserna. Det har inte minst poängterats nu i och med utvecklingen i vår omvärld.

Vi behöver kunna köra över gränsen och kunna ha gemensamma regler. Nu är de flesta med i EU, så detta kanske framför allt gäller Norge. Där kanske man har fler delar som är mer problematiska.

Samtidigt finns det väldigt mycket att göra. Det gäller inte minst skattelagstiftningen. Det finns väldigt många regler där varje land har sin lagstiftning. Det är svårt att hitta en gemensam bas för det.

Det är ett område som man lyfter fram i Nordiska rådet i gränshinderrådet som något man vill att man ska ta tag i. Men det gäller också mer tekniska frågor. Det gäller att titta på den verklighet som de små företagen lever i. Vad är det för saker som kan ställa till svårigheter?

Finns det EU-lagstiftning behöver man samtidigt utrusta sin lastbil med färdskrivaren. Därför är det kanske svårt att hitta specifika regler i just den frågan. Det finns många små företag runt om i vårt land som inte åker över gränsen som också behöver utrusta sin lastbil.

Jag tar med mig frågorna, och jag tar gärna emot fler inspel.

Herr talman! Tack till Thomas Morell för anförandet, som berörde viktiga frågor!

Vi har nu debatterat yrkestrafik och taxifrågor, och jag vill uppehålla mig vid taxibranschens nuvarande situation och rådande villkor. Som ledamoten Thomas Morell nämnde är det inte så bra; taxibranschen mår inte bra. Branschen kräver att politiken, och särskilt regeringen, ska agera i frågan här och nu.

Vi har tidigare berört att man sedan avregleringen av taxibranschen på 90-talet inte har gjort någon översyn av den avreglerade taximarknaden. Tidningen Expressen har rapporterat om vad som sker och om de slavliknande villkoren. Det förekommer även falska taxilegitimationer, och vi vet inte vilka som kör. Jag har träffat en grupp taxiförare som berättar hemska historier om den situation de befinner sig i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Yrkestrafik och taxi

Sverigedemokraterna har tidigare i den här kammaren sagt att de ska bekämpa fusk i yrkestrafiken. Men när vi kommer med förslag i utskottet om utskottsinitiativ agerar Sverigedemokraterna tillsammans med Tidöregeringens partier och röstar ned våra förslag, som också efterlyses av taxibranschen. Är det bara ord jag hör från Thomas Morell? När skrider ni till handling i frågan?

Herr talman! Jag hör från ledamoten Thomas Morell vad som bör göras i frågan. Jag kan instämma i det han säger; det här med lagstiftningen och så vidare måste göras.

Då blir min reflektion: Thomas Morell är sverigedemokrat, och Sverigedemokraterna utgör det största underlaget i Tidöregeringen. De har ett enormt inflytande över regeringen när det gäller budgetfrågor och även dessa frågor.

Utifrån det som ledamoten har berättat nu undrar jag därför vad Sverigedemokraterna har ställt för konkreta krav när det gäller dessa frågor. När kommer till exempel de förändringar i lagstiftningen som ledamoten berättar om och anser att man bör göra? Jag har inte sett någon proposition i vårt utskott.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Yrkestrafik och taxi

Herr talman! Klockan fyra i dag är det votering, och vi har ett förslag om en yrkestrafikinspektion. Vi gör åtminstone någonting: Vi kommer med ett förslag om en yrkestrafikinspektion som kan utföra de här effektiva kontrollerna.

Men vid voteringen klockan fyra kommer Sverigedemokraterna att rösta nej till effektiva kontroller. Ledamoten Thomas Morell berättar ärligt om vad som borde göras i frågan. Men jag saknar de konkreta kraven på regeringen från Sverigedemokraterna. När kommer de?

(Applåder)

Herr talman! I dag debatterar vi yrkestrafik och taxi, vilket är ett brett område med flera viktiga delar. Precis som många andra före mig vill jag dock använda min tid i talarstolen i dag till att prata om taxibranschen, för om den finns mycket att säga och också mycket som behöver göras.

Taxi är en viktig och flexibel del av transportsystemet. Taxi fyller flera olika behov och används till sjukresor, färdtjänst, skolskjuts och även anropsstyrd kollektivtrafik. Det är viktigt att taxibranschen fungerar i hela landet och också har förutsättningar att fungera väl. Att säkerställa att de förutsättningarna finns på plats är politikens uppgift och ansvar.

Från taxibranschen är förväntningarna på politiken stora och budskapet väldigt tydligt. I vintras riktade Svenska Taxiförbundet en tydlig uppmaning till ansvariga politiker på nationell nivå och sa: ”Agera nu – innan det är för sent!” Samma tydliga budskap har också kommit från arbetsmarknadens parter. Transportarbetarförbundet beskriver en kraschad taxibransch, och Transportföretagen säger att taxibranschen uppvisar alla tecken på att bli ett allvarligt samhällsproblem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Yrkestrafik och taxi

Det här är ett oroande och samlat budskap från en bransch i kris, som beskriver en taximarknad som inte fungerar.

Herr talman! För svensk taxibransch finns ett tydligt före och ett tydligt efter – ett före och ett efter 1990, då man på kort tid och på ett bräde avreglerade den svenska taxibranschen. Då gick man från att ha en strikt reglering av branschen till en väldigt långtgående avreglering.

Bara ett år senare, 1991, lade vi från Vänsterpartiet fram en motion där vi lyfte fram att det snabbt behövdes åtgärder för att komma till rätta med de negativa konsekvenserna av avregleringen. Vi pekade då på försämrade arbetsvillkor, ockerpriser, överetablering på vissa platser och underetablering på andra liksom problemet med att seriösa aktörer riskerade att konkurreras ut.

I dag, nästan 35 år senare, är det i stort sett samma problem som fortfarande väntar på en lösning.

Men, herr talman, det finns också ett annat före och efter för taxibranschen, och det är vad som har hänt efter plattformsbolagens etablering på svensk arbetsmarknad.

När vi debatterade taxi här i kammaren senast, i oktober förra året, lyfte vi från Vänsterpartiet upp flera exempel på de omänskliga villkor som har vuxit fram inom gigekonomin och som har haft stor påverkan på taxibranschen.

I vintras kom sedan en artikelserie i Expressen om villkoren för taxiförare som jobbar åt plattformsbolag. Artikelserien bekräftade verkligen den bilden. Tidningen träffade förare som arbetar 200 timmar i månaden och för detta får ut en lön på 8 000 kronor före skatt, vilket motsvarar en timlön på 40 kronor.

Efter den artikelserien har det kommit flera andra granskningar på samma tema. Norrköpings Tidningar uppmärksammade för bara några veckor sedan en annan utsatt grupp inom yrkestrafiken, nämligen de som arbetar som matbud åt Wolt. Tidningen träffade personer som, efter att alla omkostnader är borträknade, står med en lön på 17 kronor i timmen – 17 kronor i timmen i Sverige 2025! Det är en skam att vi låter det här fortgå.

Det finns fler aspekter på det här. Det leder också till en osund konkurrenssituation, där plattformsbolagen dumpar villkor och priser för en hel bransch. Långa och många arbetsdagar är också en risk ur trafiksäkerhetssynpunkt.

Herr talman! Det är uppenbart att det inte kan fortsätta så här. Åtgärder behövs omgående.

Därför lade vi från Vänsterpartiet, precis som Socialdemokraterna också har gjort, fram ett utskottsinitiativ i trafikutskottet i februari. Där föreslog vi att den pågående utredning som regeringen har tillsatt efter att EU har antagit plattformsdirektivet skulle ges ett förtydligat uppdrag om att behandla arbetstagarbegreppet i förhållande till plattformsbolagen. Vi lade också fram förslag för att komma till rätta med prisdumpning och överpriser, problem som vi vet är stora i taxibranschen.

Yrkestrafik och taxi

Det här hade kunnat vara ett steg på vägen för att vända utvecklingen, men våra förslag avslogs utan diskussion och utan beredning.

Om regeringspartierna inte vill lyssna på Vänsterpartiet kanske de känner sig mer bekväma med att lyssna på Expressens ledarredaktion. De beskriver gigekonomin som vår tids statarsamhälle och uppmanar regeringen att göra allt de kan för att få bukt med den skuggbransch som har vuxit fram. Man kan också lyssna på taxibranschen och ta till sig deras budskap när de säger: Agera nu – innan det är för sent!

Vi har väntat i snart 35 år på att taxibranschens problem ska få en lösning. Vi behöver inte vänta 35 år till.

Jag yrkar bifall till reservation 9.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)