Kadir Kasirga (S) om Yrkestrafik och taxi

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Detta betänkande hanterar ett flertal motioner och ett trettiotal yrkanden. Yrkandena handlar framför allt om regler och att regler följs samt hur olika myndigheter hanterar sitt kontrollansvar.

Generellt sett finns det många positiva idéer i dessa motioner. Vi är överens om behovet av sjysta regler, likvärdighet nationellt och internationellt samt att det ska finnas fungerande kontroller.

I betänkandet framgår det att regeringen redan gör väldigt mycket inom detta område. Man har avsatt mer resurser, exempelvis till polisen så att den ska kunna klara sitt övergripande ansvar. Regeringen har också vid flera tillfällen uppdragit åt berörda myndigheter att samverka för att uppnå bättre kontroll och därmed ökad säkerhet på våra vägar.

Fru talman! Jag är extra glad för att regeringen i skrivelse 2023/24:59 den 21 december 2023 gjorde bedömningen att beskattningen av den tunga godstrafiken på sikt kommer att behöva ses över. Regeringen anser att man bör fortsätta analysera ett avståndsbaserat system för tunga godstransporter på väg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Yrkestrafik och taxi

Detta är väldigt glädjande. Förra mandatperioden var jag mer eller mindre ensam om att argumentera för en ny bränsle- och fordonsbeskattning som tar hänsyn till fordonets miljöprestanda samt avstånd. Vi kristdemokrater pekade på att ett sådant system i första hand bör införas inom transportsektorn, då det är bra för miljön och skapar rättvisa förutsättningar för nationella och internationella transporter.

Fru talman! En annan viktig åtgärd som genomförts under den här mandatperioden är en översyn av reduktionsplikten. Det har förändrat förutsättningarna för hela transportsektorn i form av lägre kostnader. Det har också gynnat våra åkerier i konkurrensen med internationella åkerier, vilket är bra av rena trafiksäkerhetsskäl men också har gynnat oss i Sverige genom handel och på andra sätt.

Fru talman! Avseende rast- och uppställningsplatser har jag stor förståelse för motionärernas uppfattning. Regeringen jobbar med frågan, och det finns förslag i betänkandet på hur man kan förbättra situationen längs med våra stora Europavägar. Men när jag gör mina resor till Ukraina kan jag inte låta bli att imponeras av de rast- och uppställningsplatser som finns i Polen. Här behöver vi helt enkelt bli bättre.

Fru talman! Flera motioner handlar om längre och tyngre lastbilar. Även här har jag stor förståelse för motionärernas uppfattning. Under förra mandatperioden var det jag som skrev denna typ av motioner i syfte att påskynda arbetet avseende undantag och ett sammanhållet BK4-vägnät. Arbetet med att få fram dessa vägar fortgår, och jag tror att det kommer att gå snabbare när vi under 2026 fattar beslut om en ny inriktningsplan för svensk infrastruktur.

Fru talman! Flera yrkanden berör taxibranschen. Det är en bransch som är i stor förändring. Nya affärsmodeller har vuxit fram, och konkurrensen har hårdnat.

Tidigare regeringar har vidtagit åtgärder för att säkerställa bättre konkurrens och kontroll efter att avregleringen av taxibranschen genomfördes 1990. Transportstyrelsen har fått ökade resurser för utökade kontroller, och flera andra myndigheter genomför åtgärder för att förbättra situationen i taxibranschen.

Det är bra att regeringen har tillsatt en utredning i frågan om hur plattformsdirektivet ska genomföras i svensk rätt. Det är också bra att regeringen nu bereder förslaget från Delegationen mot arbetslivskriminalitet om effektivare åtgärder för att motverka arbetslivskriminalitet inom bland annat taxibranschen.

Fru talman! En av de viktigaste åtgärderna för att skapa en god arbetsmiljö för yrkestrafiken är att vi tar itu med den underhållsskuld som tidigare regeringar har låtit växa. Det är därför bra att regeringen nu höjer anslagen till Trafikverket med 27 procent, vilket innebär att 1 171 miljarder kommer att satsas på infrastruktur under de kommande tolv åren.

Det är dock med förvåning som jag noterar att Socialdemokraterna i sin motion avseende infrastrukturpropositionen minskar vägunderhållet med 45 miljarder kronor 2026–2037. En sådan minskning gör att vi inte kan bygga bort de skador som finns på vårt vägnät, vilket drabbar alla som har vägen som arbetsplats.

Fru talman! För dem som lyssnar på den här debatten: Det finns möjlighet att ta initiativ i utskott. Samtidigt är det så att de som sitter som majoritet ofta har företräde i det att de redan träffar olika organisationer och grupper.

I det här fallet har vi kristdemokrater och säkert flera andra av mina kollegor träffat företrädare för taxibranschen och lyssnat på dem, så när det gäller den delen såg jag inget behov av att göra det till en utskottsfråga.

Det taxibranschen lyfter fram är betydligt mer komplicerat. Vi har, skulle jag säga, en dubbel situation: Å ena sidan är det ett faktum, vågar jag påstå, att enskilda personer som jobbar i plattformsnäringen far illa. Man måste kunna tillstå och erkänna att det är ett faktum. Å andra sidan är det också ett faktum att denna helt nya bransch som vuxit fram har skapat ökad mobilitet.

I det läge som jag är i just nu är jag nöjd med att regeringen jobbar med plattformsdirektivet. Man tittar på det som redan har kommit in i utredningar, och sedan kommer vi att få jobba vidare från det hållet. Men här finns helt klart en intressekonflikt.

Jag har själv med stort intresse lyssnat på taxibranschens företrädare när de har redovisat hur de ser på problemet. De har också pekat på den danska modellen, och jag är personligen inte främmande för att man bär med sig den i samtal med ministern.

(Applåder)

Fru talman! Personligen skulle jag vara väldigt försiktig med att använda begrepp som att enskilda företag utnyttjar enskilda personer som slavar. Det är rätt kraftfulla begrepp.

Som jag sa tidigare finns det en intressekonflikt och en problematik med en bransch som nu växer på ett helt nytt sätt. Jag satt tidigare i arbetsmarknadsutskottet och tog där upp det från perspektivet att det är lite svårt att se vem som har arbetsgivaransvaret. Det är därför frågan om plattformsdirektivet blir så viktig. Är det den som beställer tjänsten som är arbetsgivare? Är det den som äger den digitala plattformen? Är det den som kör själv som egenföretagare? Här finns en juridisk problematik som helt uppenbart har missgynnat enskilt anställda och skapat en väldigt hård press inom taxibranschen.

Tittar vi i betänkandet kan vi se att regeringen redan gör mycket. Man har tagit till sig att man ska titta på de förslag som har kommit fram i tidigare utredningar, som jag nämnde. Vi har i andra utskott och i andra sammanhang ökat resurserna till polisen. En del av det som ledamoten beskriver är ju ren kriminalitet. Det ska vi givetvis vidta åtgärder mot. Det finns exempel på att man systematiskt kör folk till prostitution och annat. Här har vi en problematisk situation.

Men återigen: Regeringen vidtar ett antal åtgärder, och jag är inte främmande för att man återkommer med ytterligare åtgärder.

Fru talman! Detta är två jätteviktiga frågor. Jag ska börja med att besvara den jag upplever som enklast, nämligen den om BK4. Min upplevelse där är att det finns stor enighet i riksdagen om att vi vill bygga ut nätet. Tittar vi över tid ser vi att nätet ofta har byggts på ett sådant sätt att man byggt ett stycke, och så har det varit ett uppehåll, och så nästa stycke; sedan har det varit någon bro, och så har det blivit uppehåll. Egentligen har vi inte fått ett fungerande system.

Inom Tidöpartierna är vi överens om den problembilden. Jag tror och hoppas att det kommer att vara en tydlig del när vi går fram med infrastrukturpropositionen nästa år.

Ska BK4-systemet fungera måste det hänga ihop. Andreas Carlson har som minister vid ett otal tillfällen pratat om systemen: Oavsett om det handlar om järnväg eller väg är det systemtänket som ska fungera. Just när det gäller BK4 är det superviktigt. Det hjälper inte att vi gör en omklassning om det ändå inte leder fram till de mål vi har.

När det gäller den andra frågan ska jag erkänna att jag inte är uppdaterad på den. Däremot vet jag att den lyftes redan under förra mandatperioden och att det då fanns en diskussion. Den grundläggande inställningen från oss kristdemokrater är givetvis att detta ska lösas snabbt. Kostnadsbilden måste ses över. Det har varit stora problem när man kör in i städer för att göra jobb, och så tar det lång tid innan man får tillstånd. Man har olika motparter; det kan vara kommunen som markägare, polisen eller andra som ska vara med och fatta beslut.

Här får jag helt enkelt bli ledamoten Ulrika Heie svaret skyldig. Jag lovar däremot att ta med mig frågan, för det är en viktig fråga.

Fru talman! Ledamoten Heie lyfter en viktig fråga. Just när det gäller kablage och digital teknik i enskilda kranar längs med Sveriges, Norges och Finlands gräns ska jag erkänna att jag inte är fullt insatt i detta.

När det däremot gäller den mer generella frågan hur vi har jobbat inom Norden med våra gränsrelationer måste man nog vara ärlig: Vi gränsbor – jag bor själv i Uddevalla – har egentligen alltid, oavsett regering, upplevt att det tar lite lång tid.

Det blev extra tydligt, fru talman, under covidpandemin. Då var det oerhört enkelt att här i Stockholm fatta beslut om stängda gränser och olika regelverk. Det fick sedan otrolig effekt för handeln och för möjligheten att komma till jobbet. Många jobbade i vården, i förskolor och så vidare. När det gäller den mer generella problematiken att vi inte alltid förstår vilka beslut vi tar i relation till gränsrelationer delar jag till fullo ledamoten Heies oro.

När det sedan gäller just kranbilarna ska jag med intresse läsa ert särskilda yttrande en gång till och lovar att reflektera även över den frågan.