Ulrika Westerlund (MP) svarade Kenneth G Forslund i en replik om (forts.) Hälsovård, sjukvård och social omsorg (forts. SoU1) i debatten ”Protokoll 2024/25:47 Tisdagen den 10 december” den 10 dec 2024.
Kenneth G ForslundS· i sitt anförandeSTYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg Jag får påminna om att vi inte använder tilltalet "du" i kammaren, men det rättar säkert till sig.STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Jag får påminna om att vi inte använder tilltalet "du" i kammaren, men det rättar säkert till sig.
Herr talman! Jag tackar statsrådet för - nej, det blev ju inget svar på frågan. Min fråga var: Varför lägger inte regeringen här och nu pengar för att punktmarkera unga på glid? Vi har haft det i vårt budgetförslag de senaste åren.
Det är jättebra att vi får socialtjänstlagen på plats. Det kommer att vara välbehövligt, och jag är helt övertygad om att vi, förhoppningsvis i bred enighet, kan anta den nya lagen. Det är bra också att regeringen ser behovet av att tillföra pengar, för om den nya socialtjänstlagen verkligen ska få effekt behövs det resurser.
Statsrådet kan vara lugn. Socialdemokraterna kommer också att stödja satsningarna på socialtjänsten. Det är en helt avgörande förutsättning för att de ska bli verklighet. Men här och nu, utan den nya socialtjänstlagen och de stora satsningarna framöver, kvarstår frågan: Varför avsätter inte regeringen pengar för att punktmarkera ungdomar i den budget som vi nu har att ta ställning till?
Vi vet att punktmarkering av unga är otroligt viktigt. Det kräver resurser, och det är en debatt. Den andra handlar om placerade barn. Sverige befinner sig i en akut kris med ett eskalerande gängvåld som skapar rädsla och oro hos människor. Samtidigt plockar gängen skattepengar direkt ur våra välfärdssystem, och så kan vi inte ha det.
Kriminella aktörer driver HVB-hem. Det är bra att regeringen förstärker Ivo. Vi har själva den politiken och tror att det är viktigt. Men vilka fler kraftfulla åtgärder tänker regeringen vidta för att kriminella inte ska kunna driva HVB-hem? Och hur gör man upp med detta marknadsmisslyckande? Är statsrådet beredd att vidta åtgärder?
Herr talman! Jag tackar ledamoten så mycket för fortsatt fråga.
Ja, det är naturligtvis helt oacceptabelt att vi har en barn- och ungdomsvård där det finns kriminella aktörer som, förutom att sko sig ekonomiskt på den, utnyttjar dessa unga människor, som i stället för att få vård och behandling dras in i kriminalitet. Det är också därför som regeringen agerar kraftfullt.
Vad regeringen bland annat gör är att vi nu skriver fram de författningsförslag som Ivo lämnade till den förra, socialdemokratiska regeringen. Men den socialdemokratiska regeringen valde att ignorera förslagen och i princip lägga dem i byrålådan.
Nu går vi igenom förslag efter förslag för att stärka Ivos muskler och möjligheter att slå till mot de kriminella aktörerna. Vi har också under året förstärkt Ivos budget med sammanlagt 30 miljoner och gett fler uppdrag. Det senaste uppdraget var ett särskilt riktat uppdrag i september gällande HVB. Vi har också kunnat konstatera att genom det uppdrag där det också ingick att samarbeta med Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten och nu också Skatteverket har Ivo hittills i år stängt av 16 kriminella aktörer. Jag ser framför mig att detta arbete kommer att fortsätta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Med detta uppdrag och med nya förutsättningar i författningen ser jag att vi kommer att kunna slå mot de kriminella aktörerna. Jag utgår från att vi har en gemensam målsättning att vi ska ha en trygg barn- och ungdomsvård i Sverige.
Herr talman! Jag tackar statsrådet för anförandet och för god jul-hälsningen. Det är lika bra att jag börjar med att replikera på den och önska vår socialtjänstminister detsamma.
Det är egentligen rätt många frågor som jag skulle vilja ta upp här. De handlar om tolktjänstutredningen, ledsagningen, färdtjänsten och om statligt huvudmannaskap för personlig assistans. Men tiden är begränsad i ett replikskifte, så jag kommer i stället att dyka ned i frågan om föräldraavdraget, som jag även debatterade med Lina Nordquist från Liberalerna.
Att det är problem med föräldraavdraget efter att den nya lagstiftningen trädde i kraft är vi ju överens om och har kunnat se ett flertal rapporter om. Det var i Försäkringskassans rapport i oktober 2023 och i ISF:s rapport i januari 2024 som det slogs fast att det är ett problem, och i den påföljande rapporten från Försäkringskassan i september i höst slog man ännu en gång fast att det är ett problem.
I den extradebatt som vi hade i riksdagens socialutskott kring frågan lyftes två saker fram. Den ena var att det var en departementsutredning på gång under socialministerns ansvar och att den skulle vara klar, lät det som i kammaren då, innan Försäkringskassans rapport kom i september. Då undrar jag: Var är rapporten?
Sedan hörde vi tidigare av Lina Nordquist att en ny lagstiftning är på gång. Det var en nyhet för mig, så jag skulle gärna vilja höra statsrådets kommentar till att det också är en ny lagstiftning på gång.
Herr talman! Jag tackar Christofer Bergenblock så mycket för frågan.
För mig är det oerhört viktigt att vi har en assistans som fungerar, så att de personer som är i behov av särskilt stöd från samhället också ska få det.
Båda våra partier ingick ju i den regering som en gång i tiden sjösatte LSS.
Vi är alla väldigt stolta över att reformen har kunnat innebära så mycket positivt för så många människor under så lång tid. Däremot är jag bekymrad över att vi ser att den på en rad områden tolkas olika av olika kommuner och att vi också ser tendenser till att vissa delar av den inte lever upp till vad den ska.
Föräldraavdraget var en reform som genomfördes av den förra regeringen. Man varnade för att det skulle kunna bli konsekvenser, men vi vet också av erfarenhet att när man gör den här sortens nya reformer kan det ibland ta upp till tre fyra år innan det får fullt genomslag. Därför har det naturligtvis varit för oss att nu göra en justering och se vilken konsekvens det får. Detta är alltså ett första steg i att halvera schablonen för att se om det ger den effekt som jag upplever att vi gemensamt i alla partier i den här kammaren vill se, nämligen att fler barn ska få rätt till assistans.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Vi ska alltså utvärdera detta och se vad som händer efter den 1 januari 2025. Vi är naturligtvis beredda att göra mer om så krävs.
Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Ska jag tolka det som att departementsutredningen inte längre existerar eller som att den pågår, vilket det ju har hänvisats till tidigare?
Jag undrar också över det påstående som kom från Liberalerna om att det pågår ett arbete med en ny lagstiftning. Pågår ett sådant arbete, eller pågår det inte? Det skulle jag gärna vilja veta.
Den bild vi i Centerpartiet har är att en halvering av schablonen i föräldraavdraget inte räcker. Vi menar att den borde minimeras eller nollställas. Därför tillför vi i budgeten också pengar för att göra detta.
När jag tog upp den frågan med Liberalerna svarade Liberalerna att man inte har ensam majoritet inom Tidösamarbetet. Det tolkar jag som att Liberalerna har drivit på för att den skulle nollställas men att Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har motsatt sig detta. Då återstår ändå frågan varför man inte har valt att gå in och nollställa föräldraschablonen för att helt och hållet komma bort från den problematik som den faktiskt har medfört.
Sedan kan man konstatera att det i lagstiftningen står att det ska finnas en föräldraschablon. Då förutsätts ju att lagstiftningen på sikt förändras också.
Mina frågor är fortfarande: Pågår en departementsutredning? Är en ny lagstiftning på gång? Och varför har man nöjt sig med att halvera föräldraschablonen i stället för att nollställa den?
Herr talman! Först skulle jag nog råda ledamoten att inte dra några förhastade slutsatser på det sätt han valde att göra. Det finns nämligen inget skäl att göra det.
Syftet med föräldraschablonen är ju att minska utrymmet för subjektiv bedömning. Det ska finnas en fast summa timmar för vad som ska anses vara det vanliga föräldraansvaret när det gäller barn med funktionsnedsättning.
Låt oss nu avvakta vad effekterna av halveringen blir och sedan fortsätta att diskutera detta.
Någon särskild debatt om detta tror jag inte att vi har haft. Jag tror att det har varit en diskussion i socialutskottet. Det är viktigt att säga detta, så att ingen börjar leta efter den där särskilda debatten, för den ägde alltså rum inne i socialutskottets sessionssal. Där diskuterade vi detta, och det var en god och bra diskussion.
När det gäller det särskilda arbetet med en speciell lagstiftning utgår jag från att ledamoten Lina Nordquist menade det arbete som nu sker när det handlar om att förstatliga assistansen, alltså den förändring som handlar om att gå från kommunal assistans till statlig. Det arbetet pågår just nu.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg
När det gäller frågan om departementsutredning kan jag säga att vi i Socialdepartementet förfogar över en analysgrupp som jag gav i uppdrag att titta på detta. Den analysgruppen arbetar. Men det var samtidigt för kort tid för att man skulle kunna göra en långsiktig analys. Den gruppen kommer att sättas i arbete när ytterligare någon tid har förflutit.
Herr talman! God jul, statsrådet! Jag börjar med att säga det.
Det är väl väldigt bra med en ny socialtjänstlag som blir mer aktiv, så att säga. Jag har själv jobbat som fältassistent i Solna. Vi var 16 fältassistenter i hela Solna. 1990 hade vi ekonomisk kris, och den har socialtjänsten ännu inte repat sig från. Man har fastnat bakom skrivborden, tycker jag.
Jag tycker inte att partierna ska skälla på varandra om vem som har sagt eller gjort vad, utan detta är ett gemensamt ansvar för väldigt många i den här salen - det blir färre och färre som är här, i och för sig.
Många av regeringens förslag har varit repressiva snarare än förebyggande, måste jag säga. En av mina frågor är: Vad anser statsrådet är förebyggande insatser egentligen?
Ni har tittat på Danmark och tagit med er de repressiva förslagen. De lyckosamma exemplen från Danmark handlar om att man just arbetade förebyggande väldigt intensivt på ett helt annat sätt än vi kommer att göra i Sverige.
Jag tänker också på skolan. Det är flera områden som är involverade i detta, och skolan har ju en extrem impact på barn tidigt. Där tycker jag inte att den SD-beroende regeringen har lyckats med att fånga in det. Man behöver börja väldigt tidigt. Man behöver ha förskola med personal som täcker upp och inte bara det allra nödvändigaste. Där tycker jag att man inte heller riktigt ser vart ni är på väg.
Jag tror att det är väldigt få femåriga barn som drömmer om att bli gängkriminella. Jag tror att barn som är fem år drömmer om att föräldrarna ska ha pengar att köpa mat för nästa dag. Så kan det se ut i Sverige i dag.
Herr talman! Tack, Karin Rågsjö, för frågorna och inspelen!
Jag reser väldigt mycket runt om i landet, och jag har nog aldrig varit med om en lag som är så efterlängtad och efterfrågad som den nya socialtjänstlagen. Den gamla lagen är från 1980-talet. Det är ganska länge sedan. Den har lett till att socialtjänsten har kunnat reagera på saker när det värsta redan har hänt.
Den gamla lagen har ju varit frivillig. Det har alltså funnits möjlighet att tacka nej till insatser. Det som har skett är att något förfärligt har hänt, en insats föreslås, och sedan måste den utredas. Tre månader senare tackar man nej. Det är oerhört mycket resurser, tid och kämpande som går förlorade med den gamla lagen. Den nya lagen kommer att innebära att vi får andra förutsättningar.
Jag delar också uppfattningen att förskolorna och skolorna är oerhört viktiga i detta. Som gammal högstadielärare vet jag vad det betyder när det inte finns särskilda resurser och möjligheter att stötta de barn och unga som verkligen behöver det i en väldigt formativ ålder. Därför tittar vi bland annat på nya förutsättningar i en ny socionomutbildning, och den nya lärarutbildningen föreslogs ju för bara några dagar sedan. Det är reformer som efterfrågas av dem på golvet, för de ser inte att utbildningen alltid svarar mot de behov som finns i yrket när man kommer ut i verkligheten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Herr talman! Jag tänker också på placerade barn. Sis ska vi kanske inte prata om - det blir en extrem debatt - men HVB-hem, som är en skamfläck, tycker jag. Man placerar barn från kommunerna som behöver det yttersta, och de får någonting helt annat.
Detta är ett megaproblem. Det handlar inte om gängkriminalitet. Det handlar om en svensk maffia som vi har. Då menar jag att man nog måste ta lite skarpare tag än att bara förstärka Ivo. Det krävs andra tag.
Jag skulle önska att kommunerna fick ett större ansvar, att de skulle ta tillbaka de här hemmen och få pengar för dem. De skulle då alltså, så att säga, ha resurser att tillgå från HVB-hemmen, som kostar väldigt mycket. Det kostar väldigt mycket att ha barn placerade. Då ska barnen få det bästa. Nu får de inte det. De får ingenting, känns det som.
Jag vet inte om det i den nya socialtjänstlagen finns ett krav på att socialtjänsten ska besöka barnet och prata med barnet. Det är också oerhört viktigt. Detta har man förbisett väldigt länge i väldigt många kommuner.
Sedan gäller det detta med att stötta föräldrar. Det är förstås superviktigt. Jag undrar om man verkligen stöttar föräldrar genom att ha vitesföreläggande om de inte går in och jobbar med sina barn och så vidare. Det handlar om förtroende. Hur bygger man förtroende? Jo, det gör man genom att kommunicera med föräldrar. Jag tror inte att det kan vara jätteavancerat. Jag tror inte att man kan hota föräldrar att göra ett arbete, så att säga, för sina barn. De flesta föräldrar vill sina barn väldigt gott. Men man måste också förstå vilken kontext de lever i. Är det socialarbetare som står med något slags bila tror jag inte att det blir gott samarbete.
Jag undrar vad statsrådet har för tankar om detta.
Herr talman! En av de saker som jag är oerhört glad över i den nya socialtjänstlagen - där har vi gjort en förändring jämfört med den ursprungliga utredningen - är att det finns ett tydligt barnperspektiv. Barns och ungas röster ska det lyssnas till. Deras perspektiv ska vägas in.
Jag kan säga att det går som en röd tråd genom all denna lagstiftning. Det kan handla om skyddat boende, där det nu finns egna rättigheter för barn. Det kan handla om utvidgat utreseförbud. Det kan handla om den nya LVU som vi jobbar med, alltså nya lex Lilla hjärtat. Alla dessa lagstiftningar kännetecknas av den röda tråden, som handlar om barns röster. Tryggare hem för barn är också ett sådant exempel.
Jag är minst lika upprörd som ledamoten över att dessa kriminella aktörer har nått längst ut i välfärdens kapillärer.
Låt mig bara konstatera något. Nästan 80 procent av våra HVB-hem drivs i dag av privata aktörer - det finns inget förbud för en kommun att starta HVB. Men som kommun har man ett oerhört stort ansvar att säkerställa kvaliteten när man fattar beslut om att placera ett barn i ett HVB-hem. Jag delar ledamotens uppfattning såtillvida att det faller ett oerhört tungt ansvar på våra kommuner.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Men jag vill också lyfta fram alla de fantastiska aktörer som finns, för det finns väldigt många bra och seriösa aktörer där ute just nu som gör stora insatser för barn och unga. De smutsas ned av de kriminella aktörer som bedriver detta av helt andra och fel skäl.
Sedan gäller det Danmark. Man har möjlighet att plocka in pengar i Danmark, som ledamoten säkert känner till. Man plockar bostadsbidrag. Man plockar barnbidrag och andra stöd. Här har utredningen - jag vill verkligen betona att det bara är en utredning än så länge - valt att titta på vitesförelägganden efter plånboken hos föräldrarna i stället. Föräldrarna är otroligt viktiga. Ska vi lyckas vända detta måste vi ha fler föräldrar med oss.
Herr talman! Jag tackar för att statsrådet deltar i denna diskussion.
Jag vill knyta an till några av de frågor som Christofer Bergenblock ställde tidigare. Jag tror att Christofer Bergenblock med beteckningen särskild debatt syftade på en ganska konstig debatt som vi hade i socialutskottet, där man hade lyft ut några motionsyrkanden som handlade specifikt om detta med föräldraavdrag. Det var liksom en tillställning här där vi bara pratade om det, vilket fick oss att tro att det kanske skulle ske någon snabb hantering av detta. Men det har inte riktigt hänt.
Men jag är egentligen mest intresserad av det som jag förstår är en ganska stor utmaning för regeringen. Det handlar om att göra den personliga assistansen statlig - huvudmannaskapsutredningens förslag. Utmaningen är att frågan om behovsbedömningarna - hur grundläggande behov ska definieras och bedömas - inte riktigt är avgjord.
Det var flera som ville se ett tilläggsdirektiv till utredningen medan den fortfarande jobbade. Så blev det inte. Då är frågan hur vägen framåt ser ut. Bedömer statsrådet att det kommer att behövas en utredning till, eller kan detta lösas på något annat sätt? Hur är tidsplanen ungefär när det gäller att komma till rätta med dessa utmaningar?
Det är flera assistansorganisationer som har lyft farhågor. Man kan väl sammanfatta det som att de ser en utveckling av praxis som inte är gynnsam för personer som är i behov av personlig assistans. De lyfter helt enkelt farhågan att många personer kommer att förlora sin assistans om man inte får till en ny struktur för hur bedömningarna ska göras utan lämnar det till Försäkringskassan.
Jag är nyfiken och vill höra några tankar om detta från statsrådet.
Herr talman! Tack så mycket, Ulrika Westerlund, för frågan!
Ja, vi arbetar med ett förstatligande av assistansen. Det är också en del av Tidöavtalet. Beslutet fattades i denna kammare efter ett utskottsinitiativ av Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna. Vi fick med oss flera partier. Däremot gick Miljöpartiet och Socialdemokraterna inte med i det läget. Vi är nu glada över att Socialdemokraterna, som sista man på båten, hoppade på detta för några månader sedan vid en presskonferens.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Jag tror att det är bra att vi nu är helt överens om att vi behöver gå mot ett statligt huvudmannaskap. Det finns en bred enighet i den här kammaren om den åtgärden.
Vi bereder nu detta i Regeringskansliet. Det handlar också om att få en trygg överföring av de cirka 5 000 assistansbeslut som finns i kommunerna. Vår arbetsplan - jag vill understryka att det är en inriktning - när det gäller att klara av den målsättningen är att vi ska ha detta på plats till den 1 januari 2027. Det är den inriktning vi har. Det kan komma att skjuvas några månader, men detta är den arbetshypotes som vi har just nu.
En del av detta handlar om att förankra beslutet. Det handlar om att arbeta bland annat med funkisorganisationerna, som jag är väldigt glad över. Jag är glad över ett gott samarbete med socialutskottet och över den dialog vi har, men jag är också väldigt glad över att funkisorganisationerna och regeringen har en god dialog.
Det handlar alltså delvis om en förankringsprocess och om en diskussion om på vilket sätt vi gör detta bäst och tryggast.
Herr talman! Jag tackar statsrådet jättemycket för svaret.
Jag är medveten om hur de olika allianserna har skiftat och om olika partiers olika bevekelsegrunder vid olika tidpunkter när det gäller att vidta eller inte vidta olika åtgärder.
Jag tolkar det som att det finns ett ganska långt tidsperspektiv. Jag tyckte inte riktigt att jag fick något svar på frågan om hur vi på bästa sätt går vidare. Det är någonting som också spelar roll för hur oppositionen, så att säga, försöker driva frågan. Det handlar om att det ska bli så tydligt som möjligt för alla och begripligt för berörda personer, så att vi inte stretar åt olika håll när vi egentligen vill samma sak.
Min undran är fortfarande: Vad gör statsrådet för bedömning när det gäller behov av en ny utredning om just detta med behovsbedömningar? Eftersom tilläggsdirektivet inte gavs till utredningen, som då jobbade, är den frågan lite hängande. Det finns dessutom olika uppfattningar. Många organisationer som jobbar med assistans har gemensamt försökt gå ut och vara tydliga. Samtidigt har vi hört att till exempel olika privata vårdbolag som jobbar med personlig assistans inte ser exakt samma farhågor.
Detta är verkligen en knepig situation, tänker jag, för regeringen. Hur ska man gå vidare på bästa tänkbara sätt, så att man fångar upp alla eventuella osäkerheter som finns när man inte riktigt vet vad olika beslut kommer att få för effekt?
Min undran är då fortfarande om statsrådet tror att det kommer att behövas en större utredning för att komma framåt i frågan eller om man kommer att kunna lösa detta på ett annat sätt.
Sedan vill jag förstås också önska god jul, gott nytt år och så vidare.
Herr talman! Jag tackar ledamoten för följdfrågan.
Jag vill verkligen understryka att det för mig är otroligt viktigt att lyssna in de organisationer som består av brukare och anhöriga samt de organisationer som på olika sätt arbetar med de här frågorna. Det är de som vet bäst och som berörs av detta i vardagen, så de kommer fortsatt att finnas högst upp på min lista när det gäller att förankra och diskutera dessa frågor vidare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Det som bereds i Regeringskansliet är också det som har beredningsunderlag. Den utredning som handlar om statlig assistans, och de förslag som finns där, är alltså utgångspunkten för det vi nu bereder och kommer att lägga förslag om i en förhoppningsvis nära framtid.
Ännu en gång vill jag säga tack till alla som är kvar här till klockan sju på kvällen - vi har ju varit här sedan klockan ett. En riktigt god jul och ett riktigt gott nytt år till er alla! Stort tack för debatten.
(Applåder)
