Håkan Svenneling (V) om (forts. från § 11) Nationell säkerhetsstrategi (forts. UU6)

Fru ålderspresident! Det är med sorg i hjärtat jag står här bara två dagar efter det att min kollega tillika försvarsutskottets vice ordförande Lars Wistedt hastigt gick bort under en pågående arbetsresa till Kanada med den svenska parlamentariska Natodelegationen. Min andra kollega som var på plats skulle egentligen ha tagit den här debatten, men av förklarliga skäl avstår han en sådan här tung dag. Så därför står i stället jag med kort varsel nu framför er för att framföra det anförande han skulle ha hållit.

Fru ålderspresident! Jag börjar med att yrka bifall till motivreservation nummer 11.

Sverigedemokraterna välkomnar att regeringen nu har tagit fram en ny nationell säkerhetsstrategi. Den senaste var från 2017, och sedan dess har det säkerhetspolitiska läget försämrats radikalt. Dock är det viktigt att komma ihåg att redan 2017 var det ett försämrat säkerhetspolitiskt läge, och vi hade upplevt att Ryssland uppträtt alltmer aggressivt. Varningarna inför nuvarande allvarliga säkerhetsläge har nämligen varit många och tydliga. Därför är det nu välkommet att regeringen är tydlig och fastslår att vi befinner oss i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget.

Fru ålderspresident! Varningarna har som sagt varit många, och Ryssland har åtminstone sedan 2007, alltså tio år innan den förra nationella säkerhetsstrategin lades fram, varit tydligt inne på en aggressiv väg. År 2007 höll Putin sitt ökända tal på säkerhetskonferensen i München, och samma år återupptog Ryssland sina patruller med kärnvapenbärande strategiska bombflygplan.

Det allvarligaste utifrån ett svenskt perspektiv var dock att Ryssland samma år frånträdde CFE-avtalet, det vill säga avtalet som begränsade konventionella styrkor i Europa. Detta avtal gjorde att inte någon stat kunde koncentrera stora styrkor för överraskande anfallsoperationer i Europa, alltså precis det som Ryssland 2022 genomförde mot Ukraina.

Samma år lade Försvarsberedningen fram sin skrivelse Säkerhet i samverkan där det framgick att det ryska agerandet gentemot de länder som tidigare ingick i Sovjetunionen kommer att vara ett lackmustest på vilken väg Ryssland väljer framöver.

I augusti året därpå kom Ryssland sedan att anfalla Georgien, och det lackmustest som Försvarsberedningen skrivit om visade tydligt sitt utslag. År 2013 genomförde Ryssland sedan sin övning med strategiska bombplan mot Sverige, som sannolikt syftade till att öva kärnvapenanfall mot oss. År 2014 bröt det nuvarande kriget i Ukraina ut när Ryssland ockuperade Krim och ryskstödda separatister inledde krigshandlingar i östra Ukraina. Det är det krig som i februari 2022 kom att kraftigt utvidgas när Ryssland genomförde sin storskaliga invasion av landet.

Fru ålderspresident! Varningarna fanns där tidigt, och den säkerhetspolitiska utvecklingen har varit allvarlig och är nu närmast att beteckna som katastrofal. Dock har tidigare regeringar, både borgerliga och socialdemokratiska, misslyckats med att prioritera det väpnade angreppet som dimensionerande hot.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationell säkerhets-strategi

När den förra nationella säkerhetsstrategin antogs 2017 skrev dåvarande statsminister Löfven följande: "Säkerhetsfrågorna måste nu ses ur ett betydligt bredare perspektiv än tidigare. Säkerhet för människor i Sverige handlar inte enbart om att rusta sig för att möta militära hot och väpnade angrepp - även om detta är kvar som en kärnuppgift för staten."

Självklart är det så att det finns fler säkerhetsfrågor än enbart det väpnade angreppet, men att kontinuerligt lyfta upp andra frågor och göra dem till säkerhetshot urholkar det väpnade angreppet som en dimensionerande hotbild.

Fru ålderspresident! Den nationella säkerhetsstrategi som vi behandlar i dag är betydligt tydligare, och det väpnade hotet är dimensionerande i den. Det är också tydligt att stödet till Ukraina prioriteras, inte bara för att det är moraliskt rätt och viktigt att stödja en demokrati som utsätts för folkrättsvidrig väpnad aggression utan också för att det så tydligt tjänar Sveriges intressen.

Sverigedemokraterna välkomnar också skrivningarna om att stödet till Ukraina behöver fortgå så länge det behövs. Sverige behöver vara en pålitlig part under lång tid mot rysk aggression, och är det något som ska diskuteras framöver är det att stödet till Ukraina behöver öka. Det är också glädjande att det finns stor enighet om detta i Sveriges riksdag och bland det svenska folket.

Fru ålderspresident! Regeringen är också tydlig med att säkerhetsläget kan förvärras ytterligare framöver och att konflikten i Ukraina kan spridas. Detta är ett viktigt besked, för vi får inte vara naiva vad gäller den säkerhetspolitiska utvecklingen. Tyvärr har det, trots att tecknen funnits under många år, varit naivitet som präglat säkerhetspolitiken. När vi nu blickar framåt är det viktigt att vi tar höjd för de mest sannolika men också de värsta scenarierna, och dessa inkluderar att massförstörelsevapen sätts in mot Sverige eller våra allierade. Kärnvapenhotet från Ryssland har tyvärr blivit alltmer påtagligt, och landet har fortfarande en kraftig överlägsenhet gentemot Nato avseende taktiska kärnvapen.

Fru ålderspresident! Migranter och hot om migrationsströmmar är också något som tas upp i strategin, vilket välkomnas. Vi har sett hur dessa utgör ett hot mot vårt samhälle, i synnerhet när de tillåts komma i praktiken oreglerat och från kulturer som skiljer sig mycket från den svenska. Det har lett till stor splittring och en kraftig ökning av kriminalitet och våld i vårt samhälle, och det är mycket välkommet att regeringen nu tar upp denna problematik så att vi aldrig mer hamnar i ett läge som det under migrantkrisen 2015.

Inga scenarier eller prioriteringar möts dock effektivt utan att myndigheter och ansvariga har förmåga att handla och ta initiativ även när bristfälligt beslutsunderlag föreligger. Därför är det glädjande att regeringen nu lyfter upp att förmåga att handla och fatta beslut under osäkerhet behöver finnas liksom att det är bråttom att höja förmågan på flera områden och att processer eller regelverk inte får utgöra hinder för att arbetet ska kunna ske med effektivitet och pragmatism.

Fru ålderspresident! Jag kan dock bara beklaga att regeringen tyvärr valt att skriva följande: "På längre sikt utgör klimatförändringarna ett existentiellt hot mot mänskligheten." Detta är en mycket långtgående skrivning, och någon liknande skrivning återfinns inte i Försvarsberedningens rapporter. Där lyfts klimatförändringarna också fram som ett hot men inte som ett existentiellt sådant.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationell säkerhets-strategi

Det är i sak felaktigt att så definitivt slå fast att klimatförändringarna är ett existentiellt hot mot mänskligheten. Det kan också få allvarliga konsekvenser för hur vi prioriterar det väpnade hotet som vi står inför i dag.

Miljöregler har i många fall utgjort och utgör ett hinder mot militär verksamhet. Det kan röra sig om miljökrav kopplade till övnings- och skjutfält och till etablerandet av vindkraftsparker. Skriver man in att det är ett existentiellt hot finns det risk att det väpnade hotet inte är lika prioriterat. Prioritering av miljökonsekvenser kan få direkt negativa konsekvenser inte bara för Sveriges säkerhet utan även för vår förmåga att stötta Ukraina. Exempelvis testas vapen från hela Europa som ska skickas till Ukraina i Sverige, och miljökrav kan komma att utgöra hinder för denna testverksamhet.

Fru ålderspresident! Slutligen vill jag instämma i strategins skrivningar att Sveriges nationella säkerhet är en angelägenhet för hela befolkningen. Ingen annan fråga kan vara mer angelägen än att säkra landets fortbestånd i det värsta säkerhetspolitiska läget sedan det senaste världskriget. Var och en av oss behöver fundera på vad just vi kan göra för att stärka vår säkerhet. Det kan vara allt från att frivilligt bidra till Ukrainas motståndskraft till att gå med i en frivillig försvarsorganisation och bidra till landets försvar. Oavsett vilket kan alla som lyssnar göra ett viktigt bidrag till landets försvar.

(Applåder)

(forts. § 15)

Fru ålderspresident! Vi debatterar ju skrivelsen om den nationella säkerhetsstrategin nu, och den ska sträcka sig till år 2030. Det är bara sex år framöver. Sverigedemokraterna anser inte att klimatet utgör ett existentiellt hot för mänskligheten i Sverige de kommande åren. Däremot förnekar vi inte att klimatförändringar utgör ett hot. Men vi anser inte att det bör skrivas upp här. Det är inte något existentiellt hot mot mänskligheten i Sverige under denna korta period.

Vi vill inte att klimatförändringar tar fokus från andra mer akuta hot vad gäller säkerhetsläget i Sverige. Vi har ju pågående storskalig organiserad brottslighet och antagonistiska aktörer i vår närhet som är reella krigshot mot Sverige. Det måste vi rusta oss för.

Översvämningarna i Spanien var absolut katastrofala, men det här handlar om den svenska nationella säkerhetsstrategin. Det är viktigt att inte underminera andra delar av strategin. Regeringen radar upp de åtgärder man vill se och också de mål som går att mäta. I det avseendet gör man inte det likvärdigt med de andra, och därmed bör det inte skrivas upp till så hög prioritet eller anses vara ett existentiellt hot.