Fredrik Malm (L) svarade Paula Örn i en replik om Stärkta skolbibliotek i debatten ”Protokoll 2024/25:33 Onsdagen den 20 november” den 20 nov 2024.
Paula ÖrnS· i en replikSTYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta skolbibliotek Fru talman! Det är ju märkligt att jag, som har kortast tjänstgöringstid i riksdagen, får ge Fredrik Malm en historielektion. Den förra regeringen lade förslag på…Fru talman! Vi har en läskris i Sverige. Var fjärde högstadieelev kan inte läsa ordentligt, och våra toppuniversitet larmar om att studenter inte längre kan ta till sig längre texter. Vi riskerar att fostra en generation funktionella analfabeter som kommer att ha svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och delta i det demokratiska samhället och som är oförmögen att realisera sina friheter och leva upp till sina samhälleliga skyldigheter. Det behövs kort och gott mer fokus på läsning i svensk skola.
Skolbiblioteken är kanske viktigare än någonsin. Ändå ser tillgången väldigt olika ut på olika håll i landet. I propositionen framför oss och betänkandet vi nu har att behandla ingår lagändringar för att alla elever ska få tillgång till bemannade skolbibliotek. Jag tar mig friheten att läsa direkt ur betänkandet.
Regeringen föreslår, fru talman, "ändringar i skollagen som syftar till att stärka elevers tillgång till ändamålsenliga skolbibliotek. Ändringarna innebär i huvudsak följande. Det ska definieras vad som avses med skolbibliotek och dess ändamål ska tydliggöras. Med skolbibliotek ska avses en samlad, gemensam och ordnad verksamhet med ett allsidigt och målgruppsanpassat utbud av analoga och digitala medier som ställs till lärarnas och elevernas förfogande för att användas som en resurs i undervisningen."
Man kan givetvis tycka att det här borde ha reglerats för länge sedan. Men nu gör vi det, och det är nödvändigt.
Fru talman! Efter mer än ett decenniums digital ökenvandring där man formligen vräkt skärmar över eleverna i den svenska skolan vet vi nu att det har varit fel. Enligt Icils är det nästan hälften av eleverna i årskurs 8 som inte har grundläggande digital kompetens trots allt detta.
Stärkta skolbibliotek
I Finland har man inte gjort på samma sätt. Där är resultaten snarlika, vilket pekar på att den svenska digitaliseringsivern inte har lett till de resultat man hoppats på.
Argumentet att vi behöver hänga med i samtiden var kanske ett av få argument som fanns kvar för att digitala hjälpmedel skulle vara så dominanta i klassrummen, men forskning visar nu mycket tydligt att skärmtid har negativa konsekvenser för barn. Den bidrar till försämrad inlärning, sämre språkutveckling och koncentrationssvårigheter. Vi vet att barn lär sig bäst med riktiga böcker och av att skriva med papper och penna, men läsningen har trängts undan i skrollandets tidsålder.
Den här regeringen är tydlig med att vi måste gå från skärm till pärm, väcka läslusten hos fler barn och unga och vända läskrisen i Sverige. Det görs bland annat genom riktade statsbidrag för riktiga skolböcker och skönlitteratur, genom att skrota den digitaliseringsstrategi som avsåg att ytterligare öka mängden skärmar i skolan och genom att reformera lärarutbildningarna så att mer fokus hamnar på grundläggande färdigheter. Läroplanerna ska också anpassas till att premiera ämneskunskaper och konkretion. Skolan måste kort och gott tillbaka till grunderna.
När vi i dag ska behandla regeringens proposition om stärkta - och bemannade - skolbibliotek gör vi det mot bakgrund av allt detta. Det handlar om läskrisen och skärmivern, men också om det faktum att den svenska skolan inte är likvärdig i dag. Beroende på var man föds i Sverige har man fundamentalt olika möjligheter i livet. Så här ska det inte se ut.
Fru talman! Mycket av detta går att spåra tillbaka till reformerna på 90talet. Det gjordes då mycket omfattande förändringar av svenskt skolväsen, med kommunaliseringen, friskolesystemet och ett nytt resursfördelningssystem. Man bytte betygssystem, tog bort regelstyrningen och införde målstyrning. Det som har hänt sedan dess är att likvärdigheten har minskat. Skolan har försämrat sin roll att vara kompensatorisk för elever med tuffare hemförhållanden.
Kommunaliseringen genomfördes förhastat med intentionen att öka effektiviteten och inflytandet för lärare, föräldrar och elever. Varje skola, kommun, rektor och lärare skulle ha stor frihet att utifrån egen förmåga arbeta mot de statliga målen. Styrsystemet gick från statlig regelstyrning till decentraliserad målstyrning, och i stället för tydliga nationella regler infördes otydligt formulerade mål som krävde uppföljning, utvärdering och tillsyn.
Efter kommunaliseringen kom friskolereformen. Även denna drevs på med intentionen att öka effektiviteten och den pedagogiska mångfalden. På grund av kommunaliseringen och målstyrningen växte friskolesystemet dock fram i ett skolklimat som hade betydligt färre statliga regler än tidigare.
Man övergav även en del av den faktabaserade kunskapssynen till förmån för en mer postmodern och konstruktivistisk syn på lärande. Den nya pedagogiken utgick från elevens självständiga lärande, erfarenheter och intressen. Barn kunde söka sin egen kunskap, och den tidlösa lärarrollen som berättar, förklarar och instruerar blev plötsligt omodern och skulle städas bort. Kunskap blev relativt.
Fru talman! I många fall har dessa reformer lett till otydlighet när det gäller vad en skola faktiskt är. Hur stora får klasserna vara? Vad räknas som läromedel? Hur ska en lärares arbetstid fördelas? Räknas en hyllmeter med böcker plötsligt som ett skolbibliotek?
För att kommunpolitiker, friskoleägare och andra inte ska kunna runda reglerna för att spara pengar vill vi återreglera svensk skola. Ytterst handlar det om ett förstatligande och om att vrida tillbaka klockan till den tid då svensk skola faktiskt var i det närmaste bäst i världen: före 90-talets stora reformer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta skolbibliotek
Vi har i regeringen tagit de första stegen gällande bland annat läromedel, elevhälsa, lärares undervisningstid och en lägstanivå för vad kommuner måste satsa på skolan. Nu tar vi nästa steg, med bemannade skolbibliotek med kompetent personal och riktiga tryckta böcker. Skolbiblioteket spelar en väldigt viktig roll för att främja både läsintresset och läsförmågan.
Med detta yrkar jag bifall till förslaget i utskottets betänkande.
(Applåder)
Fru talman! Jag tackar ledamoten för anförandet.
Jag vill ta tillfället i akt att ta upp något som jag tycker att Liberalerna pratar väldigt mycket om men inte gör så mycket åt, nämligen problemen med vinstjakten och det oreglerade friskolesystemet. Det finns en uppsjö av exempel på skolor som inte följer regelverken och som inte ens följer lagar eller regler om undervisningstid, till en punkt där eleverna får läsa vidare på komvux för att få ut en gymnasieexamen. I fall efter fall ser vi de här brotten mot reglerna.
Det är välkommet att Liberalerna nu börjar låta som socialdemokrater, för vi är alltid glada när någon gör det. Men det vore också bra om ni gjorde saker som socialdemokrater gör. I det här fallet har ni till exempel en ypperlig möjlighet att införa sanktioner mot skolor som väljer att bryta mot reglerna för att det kostar för mycket pengar - man har inte råd med våffelstugan om man ska hålla på och ha en massa bibliotek och böcker och utbildade bibliotekarier och sådana saker.
Jag skulle gärna vilja höra ledamotens resonemang kring varför Liberalerna inte tycker att det behövs. Ni säger att ni vill reglera friskolorna, att ni vill reglera systemet och att det har gått för långt. Orden finns där, men när ni har möjlighet att vidta åtgärder - när vi fattar beslut - kommer det plötsligt inga förslag alls från er i Liberalerna. Varför då, Fredrik Malm?
(Applåder)
Fru talman! Jag delar verkligen uppfattningen att vi behöver reglera svensk skola ytterligare. Det är en följd av de reformer som gjordes på 90talet, som jag beskrev i mitt anförande. De har inneburit en kraftig decentralisering och avreglering av svensk skola. Genomför man sådana reformer får man stora olikheter. Den här regeringen är mycket ambitiös och energisk när det gäller att åtgärda detta och vända den här utvecklingen.
Socialdemokraterna satt i regeringsställning i två mandatperioder, alltså åtta år, och större delen av tiden tillsammans med Miljöpartiet. Det kom inga kraftiga regleringar av friskolesektorn då. De kommer i stället att komma nu. Vi utreder detta. Det handlar om ägarprövning, frågan om vinst och mycket annat.
Förslagen i det betänkande om skolbibliotek som vi har att debattera i dag skulle innebära att både kommunala och fristående huvudmän skulle behöva prioritera upp sin skolbiblioteksverksamhet. Det tycker jag är väldigt viktigt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta skolbibliotek
Fru talman! Det är ju märkligt att jag, som har kortast tjänstgöringstid i riksdagen, får ge Fredrik Malm en historielektion. Den förra regeringen lade förslag på riksdagens bord som Fredrik Malm och Liberalerna valde att rösta ned. Det kom konkreta saker som hade gjort skillnad.
En av de mest uppenbara sakerna gällde överkompensationen till fristående skolor för uppdrag som de inte över huvud taget har. Förslaget låg på riksdagens bord förra mandatperioden, men Fredrik Malm valde att rösta nej. Tycker inte ledamoten att det är lite anmärkningsvärt att han står här och säger att vi inte lade fram några förslag i regeringsställning när han faktiskt röstade nej till de förslag vi lade fram?
Nu är det inte vi som är i regeringsställning, utan det är Liberalerna. Man pratar vitt och brett om allt som ska regleras och styras upp, om charlataner och om att det inte duger. Men när det gäller handling - och när det finns faktiska förslag - kommer det inte regleringar, sanktioner eller krav. Vi får inte så himla många rapporter om att Kumla kommun inte ger sina elever tillräckligt med undervisningstid eller att man i Gagnef har lagt ned idrottshallarna för att de var för dyra.
Vi får gång på gång sådana rapporter från vinstdrivande skolor. Jag tycker att Fredrik Malm är svaret skyldig. Varför gör ni ingenting?
Fru talman! Jag blir lite fundersam. Socialdemokraterna styrde Sverige i åtta år. Man lade fram två lagstiftningsprodukter ett halvår före det senaste valet. De produkterna var så ogenomarbetade att en majoritet i riksdagen inte kunde bifalla propositionerna. De liknade någon form av valpamfletter för Socialdemokraterna. Man valde inte ens att diskutera frågan med Liberalerna och Centerpartiet för att hitta en lösning. Det var ett så undermåligt arbete av Socialdemokraterna på Utbildningsdepartementet att vi inte kunde stödja dessa lagförslag.
Den här regeringen utreder nu för att kraftfullt reglera friskolesektorn i Sverige, men jag välkomnar att Socialdemokraterna säger att detta är viktigt. Om jag tittar bakåt i tiden hade jag nog ändå sett framför mig att det skulle kunna ha hänt lite mer de senaste åtta åren. Det har ju varit en guldålder för koncernerna som Socialdemokraterna kritiserar så hårt. Man gjorde dock inget åt dem. Den här regeringen är mycket seriös när det gäller att göra det nu.
(Applåder)