Riksflödet
Logga in
Svarade Daniel Riazat i en replik ·

Oskar Svärd (M) om Stärkta skolbibliotek

Oskar Svärd (M) svarade Daniel Riazat i en replik om Stärkta skolbibliotek i debatten ”Protokoll 2024/25:33 Onsdagen den 20 november” den 20 nov 2024.

Daniel RiazatV· i en replikJag tyckte att väldigt mycket av det som sades från talarstolen var riktigt bra. Tack, Oskar Svärd, för att Moderaterna efter så många år äntligen kan ställa sig bakom att det är viktigt med skolbibliotek! Det tog ganska…
Replikskiftet · 4 repliker

Fru talman! Mina första år i grundskolan tillbringade jag på Hagaskolan i Kumla. Hagaskolan är en sådan där klassisk skola som jag tror att det är lätt att visualisera i huvudet: en stor byggnad med stentrapphus, stengolv, klassrum - såklart - och ganska kala rosa väggar på utsidan.

Mitt favoritrum var helt klart musiksalen, men det fanns ett ställe till: skolbiblioteket. Det var inte nödvändigtvis för att det var fullt av böcker och för att jag hade en sådan otrolig iver att läsa, men där fanns en miljö som var tilltalande. På det sättet skapade skolbiblioteket möjlighet - och bjöd in till - att låna en bok. Jag har ett tydligt minne av att jag lånade en bok om dinosaurier när jag var liten. I hörnet på boken satt en klisterlapp med texten "Hagaskolans skolbibliotek", och jag minns att jag lånade boken om och om igen.

Varför säger jag det här? Det var inte på något sätt så att jag var klassens mest drivna elev och kastade mig över alla nya läromedel som kom in i klassrummet, utan jag var nog lik många andra: Vissa ämnen var kul, och andra var inte lika kul men skulle klaras av. Jag vill mena att skolbiblioteket, engagerad personal och duktiga lärare bidrog på ett positivt sätt till min läsning.

Fru talman! Att kunna läsa är en grundläggande färdighet som öppnar dörrar till kunskap och självständighet men också personlig utveckling. Läsning är inte bara ett sätt att ta till sig information; det är också en nyckel till att förstå världen omkring oss, utveckla kritiskt tänkande och bygga empati. Genom att läsa böcker, artiklar och andra texter får vi tillgång till olika perspektiv och idéer som vidgar våra vyer.

I dagens informationssamhälle är förmågan att läsa också avgörande för att kunna navigera på olika digitala plattformar, där texter finns i form av allt från nyheter och forskning till sociala medier. Att kunna läsa väl gör det också möjligt för oss att delta i samhällsdebatten, ta informerade beslut och förbättra våra yrkesmöjligheter. Kort sagt, fru talman, är läskunnighet en grund för det livslånga lärandet och en förutsättning för ett jämlikt och demokratiskt samhälle.

Fru talman! Många elever har i dag inte tillgång till ett skolbibliotek som är anpassat för att stödja deras lärande på ett effektivt sätt. Trots att rätten till skolbibliotek redan är reglerad varierar tillgången kraftigt mellan olika skolor. Enligt Läsdelegationens betänkande Barns och ungas läsning - ett ansvar för hela samhället kan ett skolbibliotek bestå av allt från ett litet rum med några få böcker till ett fullt utrustat bibliotek med ett brett utbud av böcker och digitala medier och en utbildad bibliotekarie.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta skolbibliotek

Skolinspektionens granskning visar dessutom att många skolbibliotek inte erbjuder ett tillräckligt varierat och omfattande medieutbud. Denna brist påverkar elevernas möjlighet att utveckla sin förmåga till lärande och även deras läslust.

Herr talman! Huvudregeln ska vara att samtliga elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek på den egna skolenheten, men undantag kan göras. Om det finns särskilda skäl får skolbiblioteket i stället tillhandahållas på en annan av huvudmannens skolenheter eller, om det är fråga om en kommunal huvudman, på kommunens folkbibliotek. Det är viktigt att skolbibliotek finns tillgängliga för alla elever, helst som egna skolbibliotek, men det måste också finnas viss flexibilitet. På vissa håll i landet ligger skolan vägg i vägg med folkbiblioteket. Där ska inte ett helt nytt bibliotek nödvändigtvis behöva byggas. På andra håll i landet finns väldigt små skolor där det inte skulle vara möjligt att anställa en skolbibliotekarie.

Herr talman! Det är tydligt att vi inte har en samlad opposition. För delar av oppositionen är undantagen i förslaget för begränsade, och för andra delar är undantagen för breda.

Lyckligtvis finns det en balanserad regering som går fram med ett rimligt förslag som ser till att alla elever får tillgång till bemannade skolbibliotek och att det samtidigt går att driva små byskolor. Denna lagändring tydliggör definitionen av ett skolbibliotek och dess ändamål. Skolbiblioteket ska avse en samlad, gemensam och ordnad verksamhet med ett allsidigt och målgruppsanpassat utbud av analoga och digitala medier som en god resurs i undervisningen.

Avslutningsvis, herr talman: Att fler lär sig läsa och att alla elever får tillgång till ett ändamålsenligt skolbibliotek är avgörande för att bygga en stark och demokratisk framtid. Genom läsning utvecklas människors förmåga att tänka kritiskt, förstå olika perspektiv och engagera sig i samhället på ett meningsfullt sätt. Bra skolbibliotek fungerar som kunskapscentrum och väcker läslust, vilket i sin tur främjar det livslånga lärandet. En satsning på läskunnighet och skolbibliotek är en investering i våra barns framtid, i deras möjlighet att växa som individer och i skapandet av ett samhälle där alla känner delaktighet och inflytande.

(Applåder)

I detta anförande instämde Erik Ottoson (M).

Herr talman! Jag tyckte att väldigt mycket av det som sades från talarstolen var riktigt bra. Tack, Oskar Svärd, för att Moderaterna efter så många år äntligen kan ställa sig bakom att det är viktigt med skolbibliotek! Det tog ganska många år, men nu är vi äntligen där. Trots att ett antal borgerliga partier när de för två år sedan fick frågan av Sveriges Radio sa att man inte var för krav på skolbibliotek har Moderaterna nu vänt i frågan. Jag tycker att det är väldigt positivt.

Jag undrar dock över kopplingen till de nedskärningar som Moderaterna är med och genomför och även kopplingen till marknadsskolan. På vilket sätt går det ihop att satsa på barns och ungas lust till lärande och läsande men göra det genom att svälta den svenska skolan och skolhuvudmännen på resurser så att de inte kan bidra till ökad läslust och lust till lärande? Jag får inte riktigt dessa saker att gå ihop. Om vi har en mängd pengar som ska fördelas men ni råkar fördela en stor majoritet av dessa pengar till välbärgade miljonärer och miljardärer, bland annat folk som tillhör Oskar Svärds parti och Oskar Svärd själv, undrar jag hur det ska finnas pengar att lägga på skolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta skolbibliotek

Och om vi har kvar ett marknadssystem där det sätts i system att skära ned på viktiga samhällsdelar, även inom skolan, för att göra mer vinst eller för att kunna sälja sitt bolag till ett större värde i framtiden, hur går detta ihop med att satsa på att öka barns lärande och läsande? Varför försvarar Moderaterna alltid detta sjuka system?

Herr talman! Tack, ledamoten, för dina frågor! Jag är väldigt stolt över att den moderatledda regeringen nu genomför diverse reformer på skolområdet. Det är välkomna reformer som borde ha gjorts för länge sedan, under den regering som Socialdemokraterna styrde och vars förslag Vänsterpartiet i mångt och mycket stöttade.

Under 2025 kommer skolorna att i budgeten få 2,7 miljarder mer i riktade och generella statsbidrag. Det är den största skolsatsningen på 20 år. Detta är jag väldigt stolt över.

Vi genomför nu flera olika reformer på skolområdet. Det handlar exempelvis om tioårig grundskola. Det handlar om ett tydligt kunskapsbidrag och om att vi stärker förskolorna och riktar ett samlat statsbidrag för personalförstärkningar. På detta sätt ser vi till att fler elever når målen och faktiskt får de betyg de är förtjänta av.

Herr talman! I dag går 800 klasser ut skolan med ofullständiga betyg. Detta är ett stort problem som vi nu ser till att lösa med den politik vi lägger fram.

Herr talman! Tack, Oskar Svärd, för svaret - även om jag ärligt talat inte förstår det. Hur ska denna situation, med 800 klasser som går ut med ofullständiga betyg, lösas genom att lärarna blir färre och genom att den SD-ledda moderatregeringen belånar vårt land för att sänka skatten för miljardärer, samtidigt som skolan skriker efter mer pengar och lärare, elevhälsopersonal och studie- och yrkesvägledare sägs upp för att kommunerna inte har tillräckligt mycket medel? På vilket sätt ska den situation i skolan som Oskar Svärd själv menar har varit ett problem lösas genom att ni skär ned? Hur ska den lösas genom att marknadsskolan får fortsätta existera? Hur ska fler elever vilja lära sig när den svenska regeringen sänder signalen att barnen i skolan inte är lika viktiga som våra vänner i näringslivet? På vilket sätt går dessa saker ihop?

Det är klart att jag ställer dessa frågor lite retoriskt eftersom svaret är väldigt tydligt: Dessa saker går inte ihop. All forskning som någonsin har gjorts på välfärden, såvida den inte har varit finansierad via Almega och Svenskt Näringsliv - och till och med den forskningen - har visat att ojämlikhet och skapande av större klassklyftor inte kommer att bidra till att samhället mår bättre, och inte heller till att det svenska skolsystemet blir bättre. Marknadsskolan har skjutits ned av varenda forskare som finns, men ändå fortsätter detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta skolbibliotek

Återigen: Hur går Moderaternas nedskärnings- och marknadspolitik för skolan ihop med att fler barn ska lära sig att läsa?

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågorna.

Jag delar inte ledamotens bild och beskrivning. Jag tycker att jag redogjorde tydligt för att regeringen 2025 gör den största satsningen på skolan på 20 år med 2,7 miljarder extra till Sveriges elever. Tillsammans har vi också flera utredningar på gång. Några har redan presenterats medan andra är på väg och kommer att presenteras inom kort.

Vi pratar ibland om utredningar, och så ser vårt styrelseskick ut. Vi behöver utreda saker noga och väl för att kunna stifta lag, och regeringen har ett högt reformtempo.

Herr talman! Jag börjar bli lite trött på att höra från ledamoten och andra ledamöter under debatten om den SD-ledda regeringen. Det finns tre partier i regeringen: Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Vi har ett bra samarbete med Sverigedemokraterna, har majoritet i kammaren och får igenom den politik vi har lovat väljarna, och jag är väldigt stolt över den skolpolitik regeringen lägger fram.

(Applåder)

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.