Fru talman! Jag yrkar bifall till vår reservation 3.

För ett år sedan besökte Säkerhetspolisen oss i riksdagen under ett sammanträde med konstitutionsutskottet för att tala om årsberättelsen. I den pekar de på att "det bredare hotet mot demokratin blir allt mer framträdande" och beskriver hur verksamheter i det fördolda verkar för att omkullkasta samhället och vår demokrati.

Säpo beskriver bland annat följande: "Extrema idéer och antistatliga narrativ har fått fäste i ett bredare samhällsskikt. Det här är något som utnyttjas av såväl våldsbejakande extremister som främmande makt."

Vidare kommenterar Säpo: "Konspirationsteorier i sig är inte brottsliga, och ett motstånd mot etablissemanget har så gott som alltid funnits. Men de sprider ett narrativ som kan bidra till ett eroderat förtroende för samhället och dess institutioner. Det kan i sin tur vara säkerhetshotande. Det såg vi exempel på vid stormningen av Kapitolium i USA 2021 och tillslaget i Tyskland 2022, där det finns misstankar om en planerad statskupp."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Författningsfrågor

Säpo beskriver allt detta som hot mot författningen och det bredare hotet mot demokratin.

Fru talman! För ungefär ett år sedan stod vi här i talarstolen och debatterade författningsfrågor, det vill säga samma ämne som i dag. Många berörde då att auktoritära krafter och tendenser ökar runt om i världen, att demokratin trycks tillbaka och att färre människor lever i en fri värld än tidigare.

Fru talman! Jag hade önskat att vi kunde stå här i talarstolen i dag och prata om att vi lyckats bryta den här utvecklingen. Men det kan jag tyvärr inte göra. Färska mätningar om demokratins utveckling visar att det går åt fel håll. På ett år har tillbakagången för demokratin fortsatt, och auktoritära krafter har vuxit ytterligare. 71 procent av världens befolkning lever nu i auktoritära stater. För tio år sedan var det 48 procent.

Fru talman! Vad gör vi då åt detta? Vi socialdemokrater har några förslag i det här betänkandet som kan bidra till att öka tilliten till politiken och demokratin.

Ett förslag är att vi vill se starkare övergångsrestriktioner.

Sverige har haft en relativt svag reglering av övergångsrestriktioner jämfört med andra länder. Svängdörrarna mellan politik och näringsliv har ofta porträtterats i medierna. År 2018 införde därför den socialdemokratiskt ledda regeringen övergångsrestriktioner för statsråd och statssekreterare. Men det finns anledning att fundera över om de inte borde omfatta fler nyckelpositioner inom offentlig verksamhet. Den socialdemokratiskt ledda regeringen tillsatte därför en utredning som blev klar 2023 och som i detta nu skickats ut på remissbehandling av den nuvarande regeringen. Vi lär återkomma till diskussionen.

Det andra förslaget är att se över regleringen av lobbyister.

Möjligheten att påverka politiska beslut genom dialog med politiker är en självklar del i vår demokrati. Men samtidigt måste vi ställa oss frågorna: Vilka lyssnar vi till? Vilka har de ekonomiska musklerna att bedriva lobbning? Alla har inte råd att resa till riksdagshuset och bjuda på middagar. Därför behöver vi se över hur man, likt EU, kan införa ett lobbyregister.

Det tredje förslaget är att titta på partifinansieringen.

Att veta hur partier finansieras är en viktig fråga. En del partier har velat fokusera på Socialdemokraternas lotterifinansiering. Regeringen tillsatte en utredning enkom för detta syfte samtidigt som det tillsattes en bredare partifinansieringsutredning. Det är det första tokiga i historien. Det andra tokiga är att regeringen och Sverigedemokraterna ville nypa åt Socialdemokraternas lotterier med argumenten om att motverka spelmissbruk och att lotterier kan skada förtroendet för partierna. Då var Sverigedemokraterna mer ärliga när de sa att det handlar om att de vill korta ned Socialdemokraternas förstamajtåg.

Fru talman! Vill man komma åt spelmissbruk missar man målet om man fokuserar på Socialdemokraternas lotterier. Man till och med spelar i fel division. För de stora problemen är inte människor som vill vinna kvalitetshanddukar, utan det är nätkasinon och den typen av verksamhet. Men den verksamheten vill regeringen inte se över.

När det kommer till förtroendeargumentet sa utredaren klart och tydligt följande: Vi har inte funnit något stöd för att förtroendet för vare sig partierna eller spelmarknaden skadats i och med lotterierna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Författningsfrågor

Vad som däremot är förtroendeskadligt är när regeringspartierna, med precision, vill begränsa oppositionens finansiering. Hur som helst; den här finansieringsutredningen bör titta på en bredare palett av åtgärder än vad den tittar på i dag. Det är något vi socialdemokrater vill.

Fru talman! Precis som många har varit inne på firade vi en 50-åring den 6 mars, nämligen regeringsformen. Den inleds med vad alla politiker bör kunna i sömnen: "All offentlig makt i Sverige utgår från folket." Det är en påminnelse om att våra mandat bygger på folksuveränitetsprincipen, det vill säga att den politiska makten får sin legitimitet av folket.

Jag läste en kommentar från någon som lyssnat när vi firade regeringsformen i riksdagen för några veckor sedan och hört ett inlägg jag hade den dagen. Jag ställde nämligen frågan: Ska demokratin skyddas mot de folkvalda? Det tyckte han var en naiv fråga och ville framhäva ordet politikervälde.

Fru talman! Det är kanske inte så att alla har hängt med i diskussionen om att politik har tappat verkningskraft. Det var min poäng. Vi som träffar många människor och pratar politik kan nog alla vittna om att väljare ibland har tappat hoppet till vad politik faktiskt kan åstadkomma. Till och med Högsta domstolen konstaterar att man har fått hantera många svåra mål och områden som handlar om att fylla hål där vi politiker tyckt att ämnena har varit för svåra att ta tag i. Vi har skjutit dem framför oss för att avgöras i domstol i stället. Men då har vi skjutit ifrån oss ansvaret.

Vi har också sålt ut demokratisk kontroll över viktiga verksamheter. Hur är det ens möjligt att fastigheter som tingsrätter kan ägas av gängkriminella? Eller att du måste köra 25 mil enkel väg till bilprovningen? Eller att du som vuxen inte får en tandläkartid i Haparanda, medan det reas ut tandläkartider längs Drottninggatan i Stockholm?

Min poäng är att valen vart fjärde år måste betyda något. Politikens verkningsgrad måste vara stark. Men det är klokt att det finns en viss tröghet i systemet, särskilt när det gäller grundlagsfrågor. Precis som Erik Ottoson uttryckte så klokt i föregående inlägg är det riktigt starka skyddet för demokratin den djupa folkliga övertygelsen hos den breda massan att demokrati och den frihet som demokratin ger är det styrelseskick som alla vill leva under.

Fru talman! Vi går till val till Europaparlamentet, och en av de viktigaste frågorna kommer att handla om EU:s säkerhet och sammanhållning. Det finns många antagonister som gärna ser att EU försvagas, inte minst Ryssland. Därför är det oroväckande att det i det här betänkandet finns en motion från Sverigedemokraterna om att Sveriges medlemskap i EU ska strykas ur regeringsformen. Det tycker jag är värt att notera inför kommande EU-val.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1 i betänkande KU16 Författningsfrågor.

I detta betänkande behandlar konstitutionsutskottet ett brett ämne som engagerar samtliga partier i relativt hög grad. Det framgår tydligt av ett stort antal motionsyrkanden från alla våra riksdagspartier. Det handlar om alltifrån vårt EU-medlemskap till partifinansiering, statsskicket, rättsstatsprincipen, antalet riksdagsledamöter, medlemskap i ordenssällskap, skydd av transpersoner och advokaters oberoende - för att bara nämna några. Det är ett minst sagt brett betänkande som vi i konstitutionsutskottet kan grotta ned oss i på många olika sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Författningsfrågor

Fru talman! För egen del vill jag å Sverigedemokraternas vägnar först uppehålla mig vid det svenska språket och dess ställning. Språket är det huvudsakliga medlet för kommunikation i ett samhälle. Det är därför en integrerad del av kulturen. Språket är levande och föränderligt av naturen. Det anpassar sig efter den sociala gemenskap som vi befinner oss i. Språket kan därför vara inkluderande och exkluderande på samma gång.

Olika grupper i olika sammanhang utvecklar en egen version av språket med egna uttryck. Det i sig har ett stort värde. De unika yttringarna berättar en del om gruppens historia och utveckling. Samtidigt kan detta fenomen ibland leda till att olika grupper, även inom ett samhälle, får svårt att förstå varandra. Det beror självklart på generella kulturkrockar. Men ibland kan gruppers olika versioner av språket bli en kommunikationsbarriär. En språklig barriär i samklang med en kulturkrock kan i värsta fall leda till stor brist på förståelse mellan grupperna.

I språklagen från 2009 garanteras rätten för vårt lands invånare att ha tillgång till, lära sig och använda det svenska språket. Lagen ger också de fem nationella minoritetsspråken och det svenska teckenspråket en särställning. De ska vara lika tillgängliga som huvudspråket svenska för den som tillhör någon av dessa nationella minoriteter respektive för den som är döv, hörselskadad eller av annat skäl har behov av teckenspråk.

Förvanskar vi vårt eget språk mister vi kontakten med vårt språkliga arv och vårt ursprung. Språk är identitet och tillhörighet. Därför är det viktigt att behålla vår egen språkliga särart. Därför anser vi att det bör ses över hur man kan stärka svenska språkets ställning.

En förbisedd men viktig symbolfråga är den om det svenska språkets status. I flera länder, exempelvis vårt grannland Finland och Frankrike, är huvudspråken grundlagsfästa. Men svenska är inte grundlagsfäst i Sverige.

Att grundlagsfästa svenska som vårt huvudspråk skulle tydliggöra svenskans ställning i Sverige, både för den egna befolkningen och för omvärlden. Svenskarna har rätt att känna stolthet och aktning för sin mångtusenåriga språkliga tradition. Därför anser Sverigedemokraterna att det svenska språkets ställning som huvudspråk i Sverige bör grundlagsfästas.

Fru talman! Jag vill säga några ord om EU och vårt medlemskap i denna överstatliga union. Det är snart 30 år sedan vi gick med i EU, som då i huvudsak var en freds- och frihandelsunion men som i dag har vuxit till något helt annat. Jag inbillar mig att ingen kunde förutspå att den skulle bli så omfattande som den är i dag.

Sveriges medlemskap i EU bör främja svenska folkets långsiktiga intressen. Ett fundamentalt sådant intresse är att bevara Sveriges självbestämmande och folkstyre för framtida generationer.

Varje beslut som begränsar riksdagens befogenheter och behörigheter genom maktöverlåtelser till EU begränsar också vår självständighet och vårt folks möjlighet att utkräva ansvar i val och därmed vår demokratiska rätt att ändra Sveriges politiska riktning. Det bör därför vara en grundläggande tanke att begränsa all maktöverföring till EU med mindre än att det är uppenbart positivt för Sverige, på både kort och lång sikt.

Medlemskapet i EU påverkar hela det svenska samhället på sätt som få kunde ana vid EU-inträdet 1995. Alla delar av den offentliga förvaltningen, alla nivåer liksom privata företag och individer påverkas av lagstiftning som föreslagits av EU-kommissionen och röstats igenom av ministerrådet och EU-parlamentet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Författningsfrågor

Trots det har svenska folket endast i begränsad utsträckning engagerats i frågan om EU:s fortsatta utveckling och vårt medlemskap i unionen. Sverige folkomröstade visserligen om att gå med i EU i november 1994, men till skillnad från flera andra länder tillfrågades inte allmänheten när det gällde vare sig Amsterdamavtalet 1997, Niceavtalet 2001, EU-konstitutionen 2004 eller Lissabonavtalet 2007.

Samtidigt är det viktigt att beakta att en stark svensk röst i EU underbyggs av ett folkligt stöd för den politik som regeringen bedriver i relation till EU.

I dagsläget finns endast begränsade bestämmelser om förankring av större EU-reformer i regeringsformen. Av 10 kap. 6 § regeringsformen framgår exempelvis att riksdagen inom ramen för EU-samarbetet kan överlåta beslutanderätt som inte rör principerna för statsskicket och att så kan ske om minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för det. Det kan också ske i den ordning som gäller för stiftande av grundlag, alltså genom två riksdagsbeslut med mellanliggande ordinarie riksdagsval.

En utvecklad och utvidgad variant av detta förfarande eller en modell med folkomröstningar bör enligt Sverigedemokraterna utredas i syfte att förbättra folkförankringen av vårt medlemskap i EU.

Fru talman! Sverige faller i Transparency Internationals årliga korruptionsindex. Vi är nu sämst i Norden, och sämst har det gått under det senaste decenniet.

Kalla fakta avslöjade under valrörelsen 2022 att flera företrädare för riksdagspartier hade försökt kringgå förbudet mot att ta emot anonyma bidrag. Det är mycket allvarligt, eftersom det är viktigt att det klargörs vilka ekonomiska intressen som finns bakom partierna och då anonyma bidrag kan påverka politiken. Det är viktigt för att väljarna har rätt att veta vilka organisationer eller personer som stöttar ett parti ekonomiskt med bidrag över en viss nivå. Det är en fråga om trovärdigheten för vårt demokratiska system.

Enligt lagen om insyn i finansiering av partier ska ett parti redovisa hur det har finansierat sin verksamhet, och av redovisningen ska det tydligt framgå vilka medel som har kommit in till verksamheten och varifrån medlen kommer. I lagen finns ett förbud mot anonyma bidrag, och enligt bestämmelsen får partier och deras sidoorganisationer, ledamöter och ersättare för ledamöter samt valkandidater inte ta emot anonyma bidrag vars värde överstiger 5 procent av ett prisbasbelopp. Det är strax under 3 000 kronor. Om man har fått ett bidrag som överstiger detta och man inte kan lämna tillbaka det till givaren ska man lämna det till Kammarkollegiet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Författningsfrågor

Dessvärre visar Kalla faktas granskning att det är alldeles för lätt att kringgå den gällande lagstiftningen. Vänsterpartiet anser att insynslagen måste ses över och skärpas. Därför välkomnar vi att regeringen har tillsatt en utredning i syfte att just förstärka insyn och transparens i finansieringen av politiska partier. Utredningen ska bland annat analysera och ta ställning till om det finns behov av förtydliganden av förbudet mot anonyma bidrag och om förbudet mot anonyma bidrag ska gälla även för bolag, stiftelser och andra juridiska personer än sådana sidoorganisationer som den redovisningsskyldige har bestämmande och inflytande över. Uppdraget ska redovisas senast den 15 februari 2025.

Fru talman! Låt oss tala klarspråk. Det vi under valrörelsen 2022 fick se i Kalla fakta var en fullständig skandal. Vi fick se och höra hur samtliga regeringspartier och deras stödparti hade planerade och avancerade upplägg för att kunna ta emot anonyma donationer genom bulvaner. Det var inte något som hittades på spontant i stunden, utan det uttalades öppet att detta var något som man visste hur man skulle hantera. Frågan måste därför ställas: Hur många fler sådana upplägg har partierna gjort? Vilka är de personer som vi kan anta har kunnat köpa sig inflytande över svensk politik på det här sättet?

Det här är en fråga om vårt demokratiska systems legitimitet. Anledningen till att detta inte är en större skandal, medialt, är troligtvis att vi har en lagstiftning som både är otydlig och öppnar för att denna typ av fifflande kan passera ostraffat.

De ytterst ansvariga för de två största partierna i regeringsunderlaget har sedan dess lämnat sina poster, men de har inte lämnat politiken. Richard Jomshof, som var Sverigedemokraternas partisekreterare vid tillfället, är numera ordförande för justitieutskottet. Gunnar Strömmer, som var partisekreterare för Moderaterna, är justitieminister.

Om det vore en skönlitterär bok som beskrev just detta scenario skulle recensionen troligtvis bli något i stil med: Det är mycket spännande men helt otroligt. Detta skulle aldrig kunna inträffa i verkligheten.

Det är väl ändå så att verkligheten ibland överträffar dikten.

Fru talman! Det har sagts tidigare här att all offentlig makt utgår från folket. Jag håller med om att det borde vara så, men korruption gör att mer makt utgår från en lite mindre del av folket. Korruption, lobbning och svängdörrar mellan näringslivet och politiken är ett stort hot mot människors förtroende för det demokratiska systemet.

Under de senaste 30 åren har stora delar av vårt samhälle privatiserats och överlämnats till marknaden. Det har gjort många stora bolag direkt beroende av politiska beslut och goda relationer till politiker. Det är bolag som är beroende av skattepengar, till exempel välfärdsbolag och friskolekoncerner som har alltför nära anknytning till vissa riksdagspartier.

Det är viktigt för demokratin att allmänheten har ett högt förtroende för statsråd och högre tjänstemän i Regeringskansliet. Det får inte förekomma misstankar om att uttalanden och beslut av ett statsråd påverkas av förväntningar på en framtida anställning hos ett företag eller en organisation. Ett före detta statsråd ska inte heller ha särskilda fördelar i kontakterna med företrädare för staten i sin nya anställning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Författningsfrågor

Högerregeringen, som vi har nu, har till exempel rekryterat en stor del av sina ministrar och statssekreterare direkt från näringslivets lobbyorganisationer. Vi i Vänsterpartiet anser att det är djupt problematiskt att samma personer som före valet försökte påverka lagstiftningen för näringslivets räkning nu sitter och tar fram förslag till lagändringar.

För att människor ska fortsätta känna förtroende för vårt demokratiska system och för att politikerföraktet inte ska växa mer krävs det åtgärder.

Utbytet av personer på högre tjänster mellan det offentliga och näringslivet kan också leda till intressekonflikter. Frågan om behovet av en reglering av övergångar har tidigare uppmärksammats av bland annat Europarådets organ för korruptionsbevakning, Greco. Efter en granskning rekommenderade Greco att Sverige skulle införa riktlinjer för att undvika just intressekonflikter vid offentliga tjänstemäns övergång till den privata sektorn.

År 2018 infördes, som nämndes tidigare, Karensnämnden för att man ska komma till rätta med svängdörrarna mellan politiken och näringslivet. Enligt lagen om restriktioner vid statsråds och statssekreterares övergång till annan än statlig verksamhet får övergångsrestriktioner meddelas i form av karens eller så kallad ämnesrestriktion i upp till tolv månader efter avslutat uppdrag eller anställning. I lagen finns en särskild aktsamhetsbestämmelse.

Men någon särskild sanktionsmöjlighet införde man inte eftersom regleringen i sig bedömdes ha en tillräckligt preventiv verkan. Ordföranden för Karensnämnden har dock själv beskrivit det nuvarande systemet som "tandlöst".

Den förra regeringen tillsatte en utredning som skulle se över systemet och lämna förslag om restriktioner vid övergång från offentlig till annan verksamhet. Utredningen, som gjorde en utvärdering av restriktionslagen, presenterade sitt betänkande i augusti 2023. Dessvärre lägger utredningen inte fram något förslag om sanktionsmöjligheter vid brott mot restriktionslagen.

Regeringen borde tillsätta en utredning där man ser över karenssystemet för statsråd med flera i syfte att strama upp tillsynen och skärpa regelverket.

Fru talman! I den verkliga världen låter det som att arbetet mot korruption vore något självklart. Men det är ett faktum att vi är ett litet land. Ett litet land medför också att den ekonomiska eliten är en liten och tätt sammansvetsad krets. Vi vet att kopplingarna mellan näringslivet och politiken är tätare än vad som är lämpligt. Tack vare hjältar som till exempel Åsa Plesner och Marcus Larsson på Tankesmedjan Balans vet vi att tentaklerna sträcker sig ända upp i det absoluta toppskiktet av svensk politik, ända in till statsministerns kontor på Rosenbad.

Vi har ministrar som gått från att vara styrelseledamöter i friskolebolag till att bli direkt ansvariga för just skolområdet. Det är ganska rimligt att i det läget ifrågasätta var lojaliteterna egentligen ligger. Ligger de i första hand hos svenska folket, eller ligger de hos kompisarna i bolagsstyrelsen?

I ett land där den ytterst ansvariga förhandlaren för Sveriges Natomedlemskap från en dag till en annan kan börja arbeta direkt för försvarsindustrin, som om det vore helt okontroversiellt, är det uppenbart att något håller på att gå sönder. Vi behöver ta itu med korruptionen i vårt samhälle på allvar. Det verkar som att det enda som man kan lita på i detta läge är att vi i Vänsterpartiet kommer att fortsätta att göra vad vi kan för att korruptionen inte ska få ytterligare fäste i den svenska demokratin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Författningsfrågor

Jag yrkar bifall till reservation 11.

Fru talman! Nu är jag sist ut och hade kunnat tänka mig att göra en sammanfattning av vad som har sagts. Men jag tror att jag håller mig till det jag hade tänkt säga. Det innebär inte att jag på något vis är utan åsikter eller stöder tankar som har yttrats tidigare, utan jag vill lyfta fram några frågor som vi inom Miljöpartiet har talat om.

Fru talman! Sverige har en lång tradition av medborgerlig insyn i myndigheternas maktutövning. Offentlighetsprincipen har tjänat vårt land väl, om man säger så. Den har möjliggjort en granskning av makthavare som i många andra länder hade varit svår eller rent av omöjlig. Sverige är på det sättet en föregångare vad gäller insyn och transparens. Den lagliga rätten till insyn är en viktig anledning till att vi är ett av världens minst korrumperade länder, även om det är ytterst oroande att vi har sjunkit i rankningen och just nu är sämst i Norden. Detta har även påpekats av tidigare talare. Vår meddelandefrihet är unik i ett internationellt perspektiv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Författningsfrågor

Fru talman! Trots detta återstår det en hel del att göra för att motverka möjligheterna till korruption och mutbrott. Redan 2011 motionerade min partikollega Peter Eriksson, inte minst känd i KU-kretsar, om en tydligare och mer öppen redovisning av vilka bidrag som privatpersoner, företag, stiftelser, föreningar och andra organisationer lämnade till partierna. Det var dags, tyckte Peter med flera, att ytterligare förbättra insynen - från redovisning på begäran till en offentlig redovisning.

Historiskt sett har partiernas verksamhet varit rätt oreglerad, vilket har motiverats av den fria åsiktsbildningen och att stor varsamhet med regler har ansetts vara väsentligt i sammanhanget. Det har funnits olika överenskommelser och diskussioner mellan partierna, till exempel att offentliggöra donationer på mer än vissa bestämda summor från privatpersoner. Lite kuriosa är att valåret 2006, för 18 år sedan, samlade Moderaterna in cirka 30 miljoner kronor från enskilda, Socialdemokraterna drygt 3 miljoner kronor, Miljöpartiet 160 000 kronor, och, om jag minns rätt, Folkpartiet och Centerpartiet inte någonting alls. Men det var då det, och det var enligt vad man sa.

År 2023 års insynskommitté, som tillsattes i juni 2023 och ska redovisa sitt arbete i februari 2025, har förvisso i kommittédirektiven fått flera av de frågor vi i olika sammanhang diskuterat. Dit hör till exempel om det finns behov av förtydligande vad gäller förbudet mot anonyma bidrag och om utländska bidrag ska vara otillåtna eller regleras på annat sätt.

Från Miljöpartiets sida har vi i en partimotion 2023 föreslagit skärpningar både i förhållande till tidigare praxis och i förhållande till de utredningsdirektiv jag nyss nämnde. Vi tycker att det är rimligt att väljarna vet, eller åtminstone enkelt kan ta reda på, vem eller vilka som finansierar partierna, om inte annat för att förhindra onödig ryktesspridning eller ren desinformation. Vi tycker också att det är angeläget att begränsa möjligheterna för utländsk finansiering för att därigenom minska riskerna för otillbörlig påverkan från främmande makt.

Båda dessa krav finns som alternativ till mildare skrivningar i insynskommitténs direktiv, men jag vill genom reservation 6 till punkt 3 om partifinansiering markera att de skarpare reglerna enligt vår mening är nödvändiga.

Fru talman! Möjligheten att åstadkomma förändringar i politik och samhälle genom dialog är en viktig del av demokratin. Det leder till värdefulla diskussioner, kontaktytor och utbyte av kunskap och bidrar därigenom till en levande demokrati.

När jag var liten betydde lobbning att sparka bollen i en snygg båge över och utom räckhåll för motståndarlagets målvakt. I dag betyder det något helt annat, men viljan att åstadkomma resultat tycks vara gemensam. Lobbning har blivit ett mycket viktigt verktyg som används av intresseorganisationer för att åstadkomma förändring eller för att försvara positioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Författningsfrågor

På senare år har marknaden för public affairs-företag vuxit kraftigt. Både i Europaparlamentet och bland riksdagspartier har på senare tid gjorts avslöjanden om korruption och otillåten påverkan mot beslutsfattare. Sådana avslöjanden riskerar att undergräva tilltron till de politiska partierna och till demokratin.

Med den stora betydelse lobbningen kan ha är det förstås viktigt att den kontakt som sker är transparent. Det är viktigt att verksamheten blir mer öppen så att medborgare har insyn i vilka intressen som är med och påverkar de politiska besluten.

Som ett steg i den riktningen vill Miljöpartiet införa ett transparensregister där möten och aktörer redovisas öppet. Registret ska omfatta riksdagen, regeringen och myndigheter. Även regioner och kommuner kan komma i fråga. Transparensregistret bör vara obligatoriskt. Ansvaret för registret bör ligga på det offentliga så att exempelvis dataskyddsförordningens regler kan säkerställas.

Jag välkomnar att dessa frågor ska behandlas i 2023 års insynskommitté men vill ändå genom reservation 9 till punkt 4 markera vår ståndpunkt att ett register måste komma till stånd.

Fru talman! För en tid sedan lyssnade jag på en inspelning av en amerikansk utfrågning av en tilltänkt ledamot till högsta domstolen. En högt utbildad jurist - senator eller kongressledamot - frågar en annan högt utbildad jurist om hennes bevekelsegrunder för att agera i vissa specifika ärenden, för att därmed antyda att hon nog ändå hade sin egen agenda. Det är med svenska mått ett ganska duktigt övertramp; svenska domares och advokaters oberoende har hittills varit något som man bara har förutsatt.

Men även en rättsstat som vår kan behöva stärka försvaret mot en framtida politisering. I en rättsstat är alla människor lika inför lagen, och det krävs insatser på flera nivåer för att trygga rättssäkerheten. Det handlar dels om att säkerställa att nya lagar som inskränker individens rättigheter genomgår en omfattande granskning, dels om att säkerställa domstolars och myndigheters oberoende. Den personliga integriteten och rätten att inte bli diskriminerad måste respekteras både i lagstiftningen och i brottsbekämpningen. Vi vill grundlagsskydda advokaters oberoende för att säkerställa deras ställning över tid och för att därigenom markera det självklara värde som i en rättsstat måste höra ihop med ett glasklart oberoende.

Jag står naturligtvis bakom alla våra reservationer, inklusive den senaste, men för tids vinning yrkar jag bifall endast till reservation 9.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)