Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Fredrik Malm (L) om Studiestöd

Fredrik Malm (L) höll ett anförande om Studiestöd i debatten ”Protokoll 2023/24:80 Onsdagen den 6 mars” den 6 mars 2024.

Fru talman! Vi har nu att debattera utbildningsutskottets betänkande om studiestöd.

När det gäller vad vi historiskt har lyckats åstadkomma på utbildningsområdet är Sverige ett fantastiskt land. Vi är en forskarnation. Vi har starka lärosäten som genom åren har bidragit oerhört mycket till utvecklingen - inte bara i vårt eget land utan i hela världen - i form av innovationer, uppfinningar och forskning som ligger till grund för stora landvinningar inom såväl medicin som ekonomi, industri, välfärd och mycket annat. Det ska vi också fortsätta att göra.

I dag debatterar vi studiestöd, fru talman. Ser man till utbildningsområdet i vid mening handlar detta även om att få fler ungdomar att klara grundskolan och komma in på gymnasiet, att ha omställningssystem som fungerar, att få fler elever att klara gymnasieskolan, att få fler lärare som är utbildade och behöriga och mycket annat. Frågan om bredd och spets hänger självklart ihop - om man inte har en bra bredd blir det svårt att få en riktigt spetsig spets.

Fru talman! Utbildning är också viktigt ur ett ideologiskt perspektiv. För mig som liberal handlar det om individens frihet och möjligheter att förverkliga sig själv. Vi har också ett studiestödssystem som inte gör skillnad på om man är fattig eller rik och som ger möjlighet att bryta ned sociala barriärer. Inte minst bidrar det till att skapa den bredd som gör att vi får fram världsledande forskare inom olika discipliner.

Utbildningen och den högre utbildningen är också väldigt viktiga för demokratin. Vi lever nu i en tid med mycket desinformation, fake news och diverse märkliga uppfattningar om att det inte finns något som är sant eller falskt eller rätt eller fel utan att det i stort sett är helt upp till en själv hur man bedömer saker och ting. Men det är förstås väsentlig skillnad på vad vetenskapssamhället kommer fram till när de borrar i frågor och arbetar fram rapporter, klimatpaneler och vaccin mot corona jämfört med vad en person hittar på några timmar genom att googla runt lite och hänga på Youtube. Det är klart att det är väsentlig skillnad mellan forskning med hög kvalitet och humbug.

Det är viktigt för demokratin att vi har ett starkt utbildningsväsen och inte minst att vi är en utbildad befolkning. Vill vi ha ett samhälle fullt av tolerans, humanism och upplysning förutsätter det - egentligen kräver det - att befolkningen generellt sett är utbildad på en högre nivå eller i alla fall håller en hög grundläggande nivå.

För att komma dit krävs det studenter, fru talman, och för att studenter ska vilja plugga och kunna läsa en högre utbildning - helst inom den avsatta tiden, utan för stora uppehåll och så vidare - krävs att de har rimliga ekonomiska villkor. Då krävs att vi har ett studiestödssystem som är generöst och som stimulerar människor till att studera.

Om vi tittar på hur vår ekonomi ser ut i Sverige ser vi att det är oerhört viktigt att vi har kvalificerade personer som har orkat läsa långa, tunga utbildningar och kan utveckla de delar i vår industri som är ledande i produktivitet, inte minst. Det är ofta en mycket forskningsintensiv industri vi talar om här.

Vi ska fortsätta att ha ett generöst studiestödssystem, fru talman. Vårt system är bland de mest generösa i världen. Sedan kan vi diskutera detaljer, skruva i systemet och så vidare. Vi kan diskutera en hel del, men i grunden finns det ett brett stöd - tack och lov, vill jag säga - för de hörnpelare som det svenska studiestödssystemet baseras på.

Vårt utbildningsväsen har under de senaste åren stärkts med omställningsstudiestödet, fru talman. Det ska vara fullt utbyggt till 2026, och successivt allokeras alltmer resurser till detta. Under valåret 2026, då det alltså ska vara fullt utbyggt, kommer det att uppgå till en bit över 7 miljarder. Vi har många personer i arbetslivet som behöver ställa om och som nu får möjlighet till det. Man får 80 procent av lönen upp till en viss nivå - fyra och ett halvt basbelopp, om jag inte minns fel - för att under totalt 44 veckor kunna ställa om.

Det är viktigt att omställningsstudiestödet fungerar på bästa möjliga sätt. Samtidigt är detta en ny reform, och då finns alltid risken att allt inte fungerar perfekt från början - vilket vi också har sett. Det är uppenbart att det har funnits barnsjukdomar, och regeringen gör nu förändringar för att rätta till dem.

Beslutstakten hos CSN har ökat kontinuerligt sedan stödet infördes, och i dag fattas ungefär 1 000 beslut i veckan. Det kommer in 200-300 nya ansökningar per vecka, och man fortsätter att beta av de ansökningar som finns sedan tidigare. I takt med att regelförenklingarna kommer på plats och CSN fortsätter att sjösätta systemstöd, inte minst inom it, kommer takten att öka ytterligare.

Detta har varit möjligt genom att regeringen tillsammans med CSN och arbetsmarknadens parter har jobbat löpande med åtgärder. CSN har fått ökade förvaltningsanslag, och de har även omprioriterat internt. Den 1 april i år träder också ytterligare regelförenklingar i kraft som exempelvis gör det lättare att ändra i sin ansökan så att studietakten kan justeras utan att man hamnar sist i kön.

Även reglerna för beräkning av ramtiden, alltså när man ska börja få stöd för utbildningen, kommer att ändras, vilket underlättar både för CSN och för den sökande. Till nästa ansökningsomgång kommer också CSN att ha nya it-system på plats för mer automatisk handläggning. Regeringen avser även att i höst lämna lagförslag till riksdagen om ytterligare regelförenklingar som kräver mer remisstid och riksdagsbehandling.

Avslutningsvis, fru talman: För oss partier i regeringen är omställningsstudiestödet en väldigt viktig reform. Vi menar att det är viktigt att alla aktörer, både politiken och parterna på arbetsmarknaden, gemensamt fortsätter att ta ansvar för att vårda och utveckla denna reform.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

DebattenHos riksdagen
Replikskiftet · 4 repliker

Fru talman! Det tog ganska lång tid innan jag kunde lista ut att det är en studiestödsdebatt vi håller på med, men till slut kom ändå omställningsstudiestödet upp. Jag tänkte använda min tid till att prata om just det och ställa en del frågor till Fredrik Malm som utskottsordförande och företrädare för ett av regeringspartierna, fru talman.

Fredrik Malm tog upp i sitt anförande att det inte ska spela någon roll om man är fattig eller rik när det gäller möjligheten att ta del av studier i det här landet. Det är något som vi socialdemokrater absolut håller med om. I Sverige ska det inte spela någon roll om man är fattig eller rik när det gäller möjligheten till studier. Här finns dock ett problem när det gäller hanteringen av omställningsstudiestödet. I dag har vi nämligen en genomsnittlig handläggningstid på 170 dagar från det att man lämnar in sin ansökan till dess att man kan få den behandlad. Det innebär ungefär fem och en halv kalendermånad.

Sett till hur ansökningsperioderna ser ut finns det ingen rimlig chans att man som student får veta om man kommer att få stöd den dag man skickar in ansökan till sitt lärosäte och om omställningsstudiestöd. Det innebär att det är högst troligt att personer som inte har ekonomiska muskler inte vågar påbörja en utbildning. Hur ska man som småbarnsförälder, kanske ensamstående, våga ta chansen att studera med omställningsstudiestödet - trots att man vet att man efter utbildningen kommer att vara mer omställbar och anställbar och att man kommer att kunna tillgodogöra sig utbildningen under lång tid?

Därför vill jag ställa en fråga till Fredrik Malm. Utöver de regelförenklingar som kom ganska sent - vad gör regeringen och Liberalerna för att se till att fler ska få besked inom kortare tid än 170 dagar?

Fru talman! Niklas Sigvardsson har helt rätt i beskrivningen och analysen av problematiken. Så här är det ju.

Det bör ändå sägas, fru talman, att vi från regeringens sida har genomfört reformen exakt så som riksdagen beslutade att den skulle genomföras. Detta aviserades i propositionen Flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden, som arbetades fram av den förra socialdemokratiska regeringen.

Jag ska dock inte lägga all skuld på den tidigare regeringen, som förberedde den proposition som också har bidragit till en del av barnsjukdomarna. Om man sjösätter en reform som blir ganska komplicerad, som utgör något av en udda fågel i den svenska utbildningsarkitekturen och som ställer stora krav på myndigheten kan det såklart innebära en del problem till en början. Jag tror att vi alla ska vara ödmjuka inför att det kan bli så.

Det som regeringen har gjort för att korta handläggningstiderna är att öka förvaltningsanslagen till CSN, så att myndigheten nu är i en fas där man rekryterar ytterligare 70 medarbetare. Därtill kommer det ett uppdrag till CSN att ta fram förslag på hur processerna kan förenklas. En del av detta genomförs nu. Det här är sådant som är förordningsstyrt, vilket gör att det kan genomföras snabbt.

Sedan finns det annat, som har riksdagsbindningar och som måste beslutas här. Det tar lite längre tid, och därför aviseras en proposition till hösten. Därtill har CSN jobbat med it-stöd och nya digitala och automatiserade funktioner för snabbare handläggning. Vår ambition är att handläggningstiderna framöver ska kortas.

Fru talman! Det handlar om att prioritera. Om regeringen hade velat att reformen skulle gå ännu snabbare och ännu bättre när man såg att det var många fler som sökte och många fler som ville ta chansen att ställa om hade den kunnat skjuta till pengar mycket tidigare.

Vi socialdemokrater visade att det faktiskt var möjligt, både i vårändringsbudgeten för 2023 och i höstbudgeten nu senast. Vi visade att man hade kunnat skjuta till mer medel snabbare så att de 70 handläggare som just nu kanske har kommit igång på CSN hade kunnat vara på plats redan till förra sommaren. Då hade de kunnat hantera ärenden under hela hösten.

Det har handlat om viljan från regeringen och Liberalerna. Ni har inte riktigt velat hela vägen. Ni har inte velat tillsätta de resurser som CSN har begärt så tidigt som de hade behövts. Direkt när stödet infördes såg man ju att antalet sökande exploderade. Det handlar alltså om att regeringen inte har valt att vara så snabbfotad som man behöver vara. När ett nytt system sjösätts och man ser att efterfrågan är fantastiskt stor måste man kunna skjuta till medel så att människor åtminstone får besked om huruvida de har rätt till stödet eller inte.

När vi pratar om regelförenklingar: Den 14 november presenterade CSN det som regeringen hade begärt att de skulle rapportera. Det tog drygt två månader innan regeringen gjorde någonting med detta och ville visa vad man skulle göra. Både CSN och parterna ville, precis som CSN föreslog, att de regelförändringar och de lagändringar som nu skjuts på framtiden skulle genomföras från den 1 juli i år, och inte från nästa år.

Här hade regeringen kunnat vara mycket mer snabbfotad och få igenom både förordningsändringar och lagstiftningsändringar under innevarande kalenderår, som både CSN och parterna har velat. Varför vill inte Liberalerna och regeringen jobba på i snabb takt när det gäller regelförenklingarna?

(Applåder)

Fru talman! Jag har varit i det här huset en tid och har noterat hur retoriken fungerar. Socialdemokraterna säger nu: Det här tar alldeles för lång tid, och ni är alldeles för långsamma! Men när vi gör någonting lite snabbare kommer Socialdemokraterna och säger: Vänta nu - det har varit så kort remisstid, man har inte hunnit med dialogen och alla har inte fått säga sitt! Det gäller till exempel i debatten om den nya biståndsstrategin. Där är retoriken annorlunda.

Oavsett vad regeringen gör kommer alltså Niklas Sigvardsson att skriva en interpellation eller begära replik och stå här och säga att det går alldeles för långsamt. Och om han inte tycker att det gör det säger han att det går alldeles för fort.

Sanningen är att demokratins kvarnar inte alltid mal så supersnabbt. Det innebär att ett ikraftträdande till halvårsskiftet för vissa av förenklingarna inte är möjligt, utan det kommer några månader senare, till hösten. Det beror på att förslagen måste lagrådsprövas, remitteras och så vidare.

Regeringen har också en ambition att ha med arbetsmarknadens parter i dialogen, och det innebär att man inte bara kan storma fram. Vi har ändå varit snabba, fru talman, med att kunna se bristerna och agera för att rätta till dem. Det kommer regelförenklingar redan den 1 april. CSN har redan tidigare fått ett ökat stöd. De är i full fart med att anställa nya personer, de kommer att ha ett nytt it-stöd på plats inför nästa ansökningsrunda och så vidare.

Jag är dock ödmjuk inför detta, och det tror jag att många är. Allting fungerar inte helt felfritt när man sjösätter en stor och omfattande reform, och därför får vi nu under resans gång hantera detta så att det kommer att fungera bättre framöver. Jag är helt övertygad, fru talman, om att det också kommer att göra det.

(Applåder)

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.