Herr talman! Det var minst sagt ett händelserikt möte i Europeiska rådet i förra veckan. Några här möttes också över videolänk under mötet, och jag vill rikta ett särskilt tack till er som deltog vid samrådet kl. 02.45 natten till fredagen.

Utgångsläget var mycket allvarligt eftersom både det ekonomiska stödet till Ukraina och öppnandet av medlemskapsförhandlingar riskerade att bli blockerade. Det blev också långa diskussioner där Ungerns premiärminister Viktor Orbán starkt motsatte sig att öppna medlemskapsförhandlingarna med Ukraina. Till slut, efter många turer, kunde beslut fattas. Viktor Orbán valde dock att inte delta i beslutet.

Att inleda medlemskapsförhandlingar med Ukraina och Moldavien är ett historiskt beslut som vi ska vara stolta över. Det visar att EU håller vad vi lovar när vi gav Ukraina och Moldavien kandidatlandsstatus förra sommaren. Det visar att de här ländernas framtid är europeisk och ingenting annat, och det visar att EU kan göra en långsiktig investering i vår säkerhet, vårt välstånd och vår stabilitet. Det är en stark signal till Washington, till Kiev och till Kreml.

Under mötet deltog president Zelenskyj via videolänk. Han underströk då hur historisk den här dagen var för Ukraina och påminde ledarna om hur människor samlades på Majdan i Kiev för tio år sedan under den europeiska unionens flagga.

Återrapportering från Europeiska rådets möte den 14-15 december

Europeiska rådet beslutade vid mötet också att Georgien erkänns kandidatlandsstatus samt att vi ska återkomma senast i mars nästa år gällande förhandlingsstart även för Bosnien och Hercegovina.

Parallellt med att utvidgningsprocessen fortlöper ska vi på EU-sidan också förbereda och anpassa beslutsprocesser, institutionernas arbetssätt och budgetfrågor, inte minst inom EU:s sammanhållnings- och jordbrukspolitik.

Herr talman! Den andra huvudfrågan på toppmötet handlade om EU:s långsiktiga ekonomiska stöd till Ukraina inom ramen för revideringen av EU:s långtidsbudget. Vid mötet nåddes en överenskommelse som 26 länder, inklusive Sverige, kunde stödja. Beklagligt nog kunde Ungern inte acceptera överenskommelsen och lade därför veto.

I den uppgörelse som alltså fortfarande ligger på bordet finns en rad viktiga svenska förhandlingsframgångar. Det långsiktiga stödet till Ukraina är på plats i överenskommelsen samtidigt som vi har lyckats minska 90 procent av de föreslagna andra nya utgifterna. Det innebär att vi har förhandlat ned övriga utgifter från 48,8 miljarder euro i det ursprungliga förslaget till 4 miljarder euro. Det är onekligen en mycket framgångsrik hyvling som inte hade varit möjlig utan ett aktivt svenskt arbete tillsammans med vår grupp av likasinnade.

Vi lyckades också hindra att man införde en mer långtgående skrivning om egna medel än vad vi var överens om 2020. Det var och kommer att förbli viktigt.

Gällande räntebetalningarna fick vi och likasinnade igenom betydelsefulla förbättringar gentemot ursprungsförslaget. Den modell som vi kommit överens om innebär att runt 50 procent av räntebetalningarna kommer att hanteras inom årsbudgeten genom omfördelning och användning av flexibiliteten inom budgeten. Resterande belopp täcks genom outnyttjade medel, alltså befintliga medel som inte använts. Först därefter, i yttersta nödfall, ska en så kallad backstop som finansieras av medlemsstaterna användas. Kommissionens bedömning är dock att den inte ska behöva användas. Det är också viktigt att uppmärksamma att denna backstop är begränsad i tid till innevarande budgetram.

Bland de ökade utgifterna som finns kvar i överenskommelsen handlar den stora posten om migration och satsningar på till exempel att säkra yttre gräns, att öka kapaciteten i mottagningscenter, att öka återvändandet samt att säkra avtal med tredjeländer. Detta är politik som vi stöder. En minskad migration till Europa innebär också en minskad migration till Sverige.

26 medlemsstater stöder denna text. Det är alltså för få för att fatta ett beslut men tillräckligt många för att skicka en tydlig signal om det starka stöd för Ukraina som finns inom EU.

Europeiska rådet kommer att sammanträda igen den 1 februari och då försöka att få till en nödvändig enighet. Om det inte är möjligt behöver vi titta på andra alternativ för att stötta Ukraina. I det fallet kommer regeringen naturligtvis att återkomma till riksdagen. Men som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sa direkt efter mötet kommer det att finnas en gångbar lösning oavsett om det går att uppnå enighet nästa gång eller inte.

Jag vill understryka att läget är lika allvarligt i dag som innan det Europeiska rådet. Ett långsiktigt stöd från EU till Ukraina är av största vikt, dels eftersom Ukrainas förmåga att upprätthålla den grundläggande statsförvaltningen är beroende av internationellt stöd, dels mot bakgrund av den osäkerhet vi nu ser på andra sida Atlanten. Att enas om ett långsiktigt stöd till Ukraina är en kraftfull signal inte bara till Ukraina utan också till våra partner, inte minst USA.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 14-15 december

Herr talman! Diskussionen om Mellanöstern bekräftade återigen att vi inom EU är överens om rätt mycket men inte allt. Detta var tydligt redan före mötet givet utfallet i omröstningen i FN:s generalförsamling om krav på vapenvila i Gaza. Det blev heller inte några slutsatser i denna del.

Slutligen kunde ett textförslag från Italien om det fortsatta arbetet med den externa dimensionen av migrationsarbetet tas ombord. Övriga texter på bordet antogs utan diskussion.

Med detta avslutar jag redogörelsen.

Herr talman! Jag tackar Matilda Ernkrans för frågorna.

Jag delar inte riktigt uppfattningen att dramatiken handlade om att EU inte enades. Jag var på plats. Det historiska beslut som vi faktiskt kunde enas om och det besked som vi enhälligt lyckades fatta beslut om - som ukrainarna har bett om ända sedan krigsutbrottet, eller egentligen, som jag nyss sa i mitt anförande, ända sedan händelserna på Majdan för tio år sedan - är att Ukraina ska få bli medlemmar i EU någon gång. Det kommer inte att ske i morgon, utan det kommer att ta sin tid. Men de har gjort enorma framsteg under detta år sedan krigsutbrottet. Det är ett historiskt beslut och ett väldigt viktigt besked. Det var också det som president Zelenskyj talade mycket om i sitt anförande på Europeiska rådet.

Jag delar alltså inte uppfattningen att fokus handlade om att man inte enades. Sedan beklagar jag att man inte kunde enas. Det är allvarligt. Det håller jag med om. Man bestämde då att 26 medlemsstater skulle fatta beslut om denna deklaration och om att vi är överens. Nu handlar det om att hitta en lösning framåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 14-15 december

Det är tidskritiskt fortfarande - absolut. Och man ska fatta beslut så fort som möjligt under nästa år. Det besked som vi nu har fått är att detta ska ske den 1 februari. Och jag skulle vilja påstå att det är tillräckligt med tid för att vi ska kunna fortsätta stödja Ukraina.

Hur agerade statsministern för att driva på för att nå en överenskommelse? Det handlade framför allt om att vi hela tiden, ända sedan det i juli togs beslut om förslaget om betydelsen av att nå en överenskommelse om en Ukrainafacilitet och ända fram till natten till fredagen, har drivit detta.

Herr talman! Jag tackar Martin Kinnunen för detta.

Det är historiskt och väldigt välkomnat av framför allt Ukraina att vi lyckades enas om att fatta beslut om att starta medlemskapsförhandlingar. Men vägen till medlemskap är väldigt lång; det vet vi.

Det är svårt för mig att spekulera om hur Ungern kommer att agera under loppets gång. Från svensk sida och från andra medlemsstater poängteras det till alla kandidatländer att denna process är meritbaserad.

Det som jag kan konstatera är att Ukraina bara dagar före Europeiska rådets möte fattade beslut i enlighet med de krav som har ställts upp från kommissionen. Ukraina tar alltså steg framåt, och det kommer Sverige att fortsätta att stötta både politiskt och ekonomiskt, som vi sagt tidigare.

Men jag kan i övrigt inte spekulera om detta, och det gäller alla kandidatländer.

När det gäller budgetfrågan var det en framgångsrik förhandling ur ett svenskt perspektiv. Och vi ska vara stolta över hur vi lyckades få till en historiskt stor omfördelning, till exempel. Det har inte skett tidigare. Vi fick också igenom att det drogs ned avsevärt på nya pengar.

Hur kommer en överenskommelse att ske i februari, om den sker? Det vet inte jag och regeringen just nu. Det finns olika teorier om detta. Men den tionde boxen - den senaste som vi tog beslut om klockan 02.45 på natten mot fredagen - är 26 länder överens om. Och det är den som det i så fall ska fattas beslut om tillsammans med Ungern också så att vi får enhällighet.

Men vi får återkomma när det gäller alternativ om det skulle bli så. Men det är den överenskommelse som nu ligger på bordet som gäller.

Herr talman! Jag tackar för frågan. När det gäller erfarenheter från förhandlingen: Den startade som sagt i juli, och som Martin Kinnunen väl känner till var Sverige i början väldigt ensamt om att driva på för omfördelning.

Min uppfattning är att det vi har gjort och varit framgångsrika i bland annat är att samla fler likasinnade i vår grupp och hålla dem väldigt nära. En annan sak som jag har nämnt några gånger är att jag tror på något som det kanske inte finns något ord för men som vi kan kalla papegojmetoden, det vill säga att vi har upprepat och upprepat vad som är den svenska ståndpunkten. Jag är väldigt glad över att den har blivit brett förankrad. Det tror jag är en del i framgången. Vi har som sagt kunnat våra siffror, och vi har kunnat argumentera för våra saker.

När det gäller delen om egna medel är den svår givet att vi har det beslut vi har från 2020, men jag är nöjd med att vi lyckades stanna vid den skrivning som vi nu fick i dessa slutsatser.

Herr talman! Frågan gällde vägen framåt, om jag uppfattade det rätt, och då handlar det nog inte om huruvida vi kommer att komma överens om pengar till Ukraina utan om att inte hålla inne pengarna. Jag ställer den retoriska frågan till mig själv. Jag svarar på båda frågorna, så säkrar jag upp!

Jag börjar med stödet till Ukraina, som jag fick flera frågor om även av Matilda Ernkrans. Jag vet inte exakt hur det kommer att se ut, men jag känner mig trygg i att 26 medlemsstater har varit tydliga med att vi kommer att se till att Ukraina har ett långsiktigt stöd. Det bekräftades också av Ursula von der Leyen efteråt att man kommer att hitta en gångbar lösning oavsett om det går att uppnå enighet vid nästa möte i Europeiska rådet eller inte.

Tidigare svarade jag lite grann på Matilda Ernkrans frågor om att hålla inne medel till Ungern och vägen framåt kring det. Det ena är som sagt - jag upprepar gärna det - att det är kommissionen som har fattat beslut om de pengar som Ungern fick i förra veckan. Det finns dock andra medel som hålls inne, och kommissionen sa tydligt att man inte rekommenderar att medel som är kopplade till den så kallade villkorsmekanismen eller återhämtningsplanen släpps. Det är den position som kommissionen har och som även regeringen har, och vi kompromissar som sagt inte när det gäller rättsstatens principer.

Jag vill också säga något kort om Mellanöstern och den oerhört allvarliga situation som råder i Gaza. Vi vet alla att detta är mycket allvarligt.

Hur vi arbetar långsiktigt med detta var en av de frågor som diskuterades på Europeiska rådet. Alla medlemsstater lägger orden lite olika och har lite olika betoning. Som jag sa i min återrapport är medlemsstaterna inte helt överens. Jag skulle dock vilja trycka på att de är överens om den långsiktiga lösningen, det vill säga en tvåstatslösning.

Herr talman! Hur jobbar man för långsiktig fred? Jag skulle säga att det gäller att fokusera på det man är överens om.

Även om det möjligtvis kan uppfattas som utopiskt att just nu stå och tala om en tvåstatslösning är det detta som medlemsstaterna pratar om. De är överens om många saker. De är överens om den allvarliga humanitära situationen och om att stödet måste ökas. Den svenska regeringen har, som Ilona Szatmári Waldau vet, bidragit med mycket pengar de senaste månaderna.

Ilona Szatmári Waldau tog även upp bosättningspolitiken. Jag vet att detta var en av de frågor som diskuterades när utrikesministrarna samlades, och den höga representanten kommer att återkomma om det.

När det gäller COP 28 är det mycket riktigt så att rådet välkomnar överenskommelsen. Frågan kommer såklart att återkomma vid senare europeiska råd, både i de enskilda ministerråden och på Europeiska rådet. Jag vet inte exakt när det kommer att ske nästa gång.

Herr talman! Ledamoten frågade vad EU fick betala. Ingenting! Jag har nu svarat två gånger att kommissionen fattade beslut om utbetalning av de medel som Ungern fick. Jag förutsätter att det är rätt och riktigt. Övriga medel innehålls fortfarande, och kommissionens beslut just nu är att man inte rekommenderar att de betalas ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 14-15 december

Sverige jobbar väldigt mycket med rättsstatens principer i olika dialoger och med olika verktyg. Detta är någonting som står högt upp på agendan och som jag kommer att fortsätta att jobba för. Exakt hur det kommer att utveckla sig vill jag inte spekulera i, men det var någonting som vi hela tiden hade fokus på under det svenska ordförandeskapet.

Hur gjorde man nu då? Var och en får såklart spekulera i det, men det var ändå 26 medlemsstater mot en. Vi fick ett beslut om att öppna medlemskapsförhandlingar med Ukraina. Det är ett viktigt besked. Beslutet var enhälligt, för Ungern var inte i rummet.

Det var ett oerhört viktigt beslut - ett historiskt beslut - som ukrainarna är oerhört tacksamma för. Jag och Europa är också tacksamma för att vi har kunnat fatta detta beslut.

Herr talman! Tack för att Magnus Berntsson också lyfte fram Moldavien!

Det är mycket riktigt att vi talar mycket om Ukraina. Det är vårt första fokus. Men Moldavien är utsatt för ett hårt tryck från rysk propaganda och påtryckningar. Det var ett väldigt viktigt beslut.

Jag har talat om hur imponerad jag är av vilka reformer som Ukraina har genomfört under brinnande krig. Jag är också imponerad av de reformer som Moldavien har gjort och fortfarande gör. Det kan man läsa om i rapporten.

Det är mycket riktigt så att det gäller att vi också ser västra Balkan. Vi hjälper och stöttar i de reformprocesser som alla de olika länderna behöver göra för att komma in i EU.

Det sades att det är en from förhoppning att EU ska nå enighet i budgetfrågan. Vi var väl alla lite pessimistiska innan Europeiska rådet och oroliga för hur det skulle gå. Det positiva är att vi fattade ett beslut om medlemskapsförhandlingar. Det tror jag ändå kom lite överraskande för många.

Det är svårt att spekulera i hur nästa möte i Europeiska rådet går givet att vi faktiskt inte vet det. Jag hoppas såklart fortfarande att vi kommer att hitta en enhällig lösning, men jag känner mig trygg i att vi kommer att hitta en lösning.

Herr talman! Tack, Rebecka Le Moine, för stödet i vårt engagemang när det gäller Ukraina. Det är mycket riktigt genuint. Det är någonting som jag känner att hela Sveriges riksdag står bakom.

Det känns också när vi i olika sammanhang träffar ukrainare. Statsministern var i Oslo och träffade de nordiska statsministrarna när Zelenskyj var där. Jag träffade själv vice premiärminister Olha Stefanisjyna i akt och mening att visa vårt stöd och höra hur situationen ser ut. Det stödet tackar jag för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 14-15 december

Den andra frågan är, precis som herr talmannen säger, inte en fråga som togs upp på Europeiska rådet. Det som togs upp den här gången var sanktioner, och man kunde enas om ett tolfte sanktionspaket.

I det är min uppfattning att det starkaste och bästa sättet för att använda sanktioner som ett effektivt redskap är att man fattar beslut gemensamt många medlemsstater tillsammans. Därför är jag glad över att man kunde fatta beslut om ett tolfte paket.

Vad framtiden bär med sig vet jag inte. Men vi har nu under två års tid fattat beslut om tolv paket. Det tycker jag är väldigt bra.

Herr talman och Joar Forssell! Jag vill verkligen instämma: Inget beslut kunde ha varit viktigare. President Zelenskyjs tal till Europeiska rådet var väldigt känslosamt och hade just den ton som Joar Forssell upprepar här i dag. Ukrainarna har kämpat för detta länge. Det är därför detta är så historiskt, och det är oerhört avgörande att man fattar detta beslut.

Hur hanterar man frågan om EU:s beslutsfattande i framtiden? Det är en viktig fråga, och den har med återrapporten att göra. En av punkterna som ingår i slutsatserna är uppföljningen av Granadadeklarationen, det vill säga när ledarna träffades för att diskutera hur EU ska fungera i framtiden med 35-36 medlemmar.

Det som man nu är enig om är att detta är parallella diskussioner. Det handlar bland annat om det som Joar Forssell lyfter, det vill säga hur vi ska kunna fatta beslut effektivt.

Min uppfattning är dock att EU har varit framgångsrikt. När det väl gäller är vi framgångsrika och fattar snabba beslut. Vi kan dra oss till minnes hur det var under covidkrisen när vi fattade beslut om vaccinationer. Efter krigsutbrottet fattade vi snabba beslut om sanktioner, masskyddsdirektiv och mycket annat.

Men frågan om QMV och veto är en fråga som finns med i denna diskussion. Jag skulle vilja påstå att frågan är i sin linda, och vi kommer alla att behöva diskutera den flera gånger och hitta lösningar framåt. För mig är det viktiga perspektivet i detta - och jag är därför glad att det står i slutsatserna - att det hela är parallellt. Det är dels meritbaserat utifrån kandidatländerna, dels måste EU göra sin hemläxa. De här sakerna måste ske parallellt. EU får inte hindra en framtida utvidgning.

Herr talman! Tack för frågan, Jytte Guteland! Det går såklart att ha synpunkter på agendan till Europeiska rådet. Man kan inte diskutera allt vid vartenda möte.

Med det sagt var klimatfrågan delvis uppe den här gången, för det var några dagar efter det att COP 28 avslutades. Som vi alla nu har konstaterat fanns det också väldigt stora andra frågor, som var kritiska - vilket klimatfrågan såklart också är.

Frågan om stödet till Ukraina och frågan om att starta medlemskapsförhandlingar tog oerhört stor plats, och det var långdragna diskussioner i många andra stora frågor.

Alla här inne vet att jag inte var med i rummet under diskussionen, men mötet ledde alltså fram till en slutsats - en text som ni alla har kunnat läsa - där man välkomnar den överenskommelse som nåddes i COP 28. Man välkomnar också att EU-länderna höll samman och att vi var framgångsrika i vår förhandling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 14-15 december

Klimatfrågan som sådan kommer såklart att komma tillbaka på toppledarnas agenda senare. Vid det här mötet var det just en sammanfattning från COP 28, men klimatfrågan finns som sagt väldigt ofta på agendan. Jag återkommer till de olika ministerråden där man diskuterar hur man ska ta sig an överenskommelsen och bryta ned den för att EU ska kunna nå sina mål.