Fru talman! Jag tackar ledamoten Liza-Maria Norlin för inlägget. Jag har en fråga till ledamoten, eftersom det är Kristdemokraterna som har hand om ehälsoområdet och detta rör den nationella digitala infrastrukturen.

Det är absolut en jättebra tanke med en nationell digital infrastruktur, men det är väldigt mycket som ska åstadkommas med den. Det ska bli mer tid för vårdpersonalen och det ska vara bättre vård och så vidare. Min fråga är: Hur?

Jag vill ge lite bakgrundsinformation. De flesta regioner är nu i full gång med att upphandla och införa mycket kostsamma nya, stora patientjournalsystem. Dessutom har de väldigt många system som redan är igång. Dessutom betalar regionerna till Inera AB som har nationella ehälsotjänster som har funnits i sisådär en femton tjugo år. De har utvecklats över tid och används av hela befolkningen och även av en hel del vårdgivare. Det finns alltså redan en sorts infrastruktur, även om den är mellan regioner och kommuner.

I utredningsbetänkandet Delad hälsodata - dubbel nytta finns förslag om skyldighet för vårdgivare att göra vissa uppgifter tillgängliga för andra vårdgivare. Det aktualiserar finansieringsprincipen i utredningen. Då undrar jag: Talar ni i regeringen om att detta kan kosta pengar för staten, och finns det över huvud taget några planer på statlig finansiering? Vi har varken hört eller sett det i den här debatten.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för svaret. Det kanske raljeras över utredningar, och det tycker inte jag heller att man behöver göra.

Det är många utredningar och uppdrag. Även vår regering tillsatte en hel del, bland annat en som handlade om sekundäranvändning av hälsodata. Det har kommit en alldeles nyligen.

Min fråga är dock vart de tar vägen. Det finns ju flera olika utredningar som inte har hanterats. Än så länge har det inte blivit någon verkstad mer än när det gäller den gamla proposition som vi var med om att ta fram som handlade om läkemedelsinformation. Vi har inte hört särskilt mycket om vad som har hänt under den här mandatperioden mer än att det har tillsatts utredningar. Frågan är då: Kommer det att bli konkreta regeringsförslag på det här området? Det har talats tyst om det väldigt länge.

Jag kan dock bjuda på att säga att det faktiskt i dag kom en debattartikel från regeringen som publicerades i Läkartidningen, men den gav inte någon färdplansinformation eller några utfästelser om att man på något sätt tänker finansiera regioner och kommuner för att delta i den här nationella infrastrukturen. Det kommer att behövas, för som det är just nu är det fritt valt arbete, och väldigt många utförare - inte minst privata utförare, men också en del andra - kan välja att inte lämna ifrån sig informationen. Då blir det en informationsbrist, och patienter och vårdpersonal kan inte lita på att informationen är fullständig. Därför behöver man ställa krav. Då är frågan: Finns det en färdplan som realiserar de här förslagen? Känner ledamoten till det?

Fru talman! I dag debatterar vi, precis som mina kollegor sagt tidigare, socialutskottets betänkande nummer 21: Kompetensförsörjning, e-hälsa och beredskap. Vi sverigedemokrater står naturligtvis bakom alla våra reservationer och stora delar av betänkandet och har även några egna yrkanden, men här yrkar jag bifall endast till reservation nummer 15.

Fru talman! I betänkandet behandlar vi yrkanden om bland annat utbildning av personal i företagshälsovården. Vi pratar om kompetensförsörjning och behörighet. Vi pratar om arbetsmiljö, frågor om life science, vården i glesbygden, hälso- och sjukvårdens beredskap men också vårdens dokumentation.

Vår reservation i dag handlar just om vårdens dokumentation, där vi särskilt lyfter upp frågan om hur man inom vården benämner en individs könstillhörighet. Här ser vi ett värde av att inte frångå benämningarna man, kvinna, pojke och flicka och att inte kalla oss för exempelvis livmoderbärare. Vi menar att man i inte i någon form av vårddokumentation ska frångå benämning av det biologiska könet och att detta är grundläggande.

Men betänkandet handlar om mycket mer än så, fru talman. Den allra största frågan är nog ändå vårdens kompetensförsörjning. Jag vet att alla här i kammaren i dag är väldigt engagerade i just denna fråga. Vi vet också att sjukvården utgör en av de mest fundamentala delarna i vårt välfärdssamhälle. En väl fungerande och tillgänglig sjukvård är inte bara en grundläggande rättighet för alla medborgare utan också en avgörande faktor för vårt lands välbefinnande och vår utveckling.

För att säkerställa en väl fungerande och tillgänglig vård krävs god kompetensförsörjning och en bra utbildad och stark personalstyrka. Vi behöver ha effektiva processer och kontinuerlig utveckling men också ett gott samarbete över hela landet. Vi vet alla att vårdpersonalen spelar en absolut avgörande roll i detta arbete, för att vården ska fungera effektivt och säkert. De är nyckelspelare och gör ett oerhört viktigt arbete. Detta är värt att poängtera.

Fru talman! Sverige har en av världens högsta skattesatser och är ett av de länder i Europa som investerar mest resurser i sjukvården mätt i andel av bnp. Ändå har vi under alltför lång tid konfronterats med en verklighet där människor dör i vårdköer, där personal väljer att lämna sin arbeten inom sjukvården och där patientsäkerheten hotas av otillräcklig vårdkapacitet runt om i landet. Sverigedemokraterna och flera av Tidöpartierna har varnat för detta under lång tid och har också presenterat en rad konkreta förslag för förbättring.

Vårdkrisen är inte någon nyhet, även om det låter så i dag och oppositionen gärna vill göra detta gällande. Det här har vi diskuterat under minst tio år. Redan 2014, och tidigare för den delen, fanns rapporter om problem med kompetensförsörjning, arbetsmiljö, vårdgarantins utformning, personalbrist och vårdköer. Nu står vi här tio år senare, och det är samma diskussioner i kammaren och samma situation som vi ser ute i landet när det kommer till den svenska hälso- och sjukvården.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompetensförsörjning, e-hälsa och beredskap

Vi har pandemi och oro i världen, inte minst i vårt närområde. Inflation och därmed ökade pensionsavsättningar i kombination med lågkonjunktur har tydligt blottat de brister som redan har funnits, förstärkt dem och också slagit hårt mot regionernas ekonomi. Jag är därför glad, fru talman, över att Sverigedemokraterna tillsammans med övriga regeringspartier inom ramen för Tidöavtalet har enats om en rad avgörande och oerhört viktiga reformer för att komma till rätta med de många och allvarliga brister som vi har i vårt land. Dessa brister har inte uppkommit på drygt ett och ett halvt år.

Vi har som ambition att svensk sjukvård ska ligga i framkant och hålla en hög internationell kvalitet. Patienter ska behandlas med evidensbaserade och effektiva behandlingsmetoder. Väntetiden inom den svenska vårdgarantins ramar ska efterlevas, och vi ska ha en god och patientsäker vård i hela landet. Det ska inte spela någon roll var i landet man bor, fru talman, utan invånarna ska erbjudas en god och jämlik vård i hela landet.

Tidöavtalet innehåller inte minst ett ambitiöst avsnitt om den svenska hälso- och sjukvården, där flera av Sverigedemokraternas sedan länge presenterade åtgärder och förslag finns med. Regeringen har tillsammans med oss enats om reformer som bland annat ska minska vårdköerna, öka tillgängligheten, förbättra effektiviteten och jämlikheten i hälso- och sjukvården och också förbättra arbetsmiljön och kompetensförsörjningen för anställda inom vården.

En av de större och viktiga reformerna i avtalet rör hälso- och sjukvårdens organisering. Vi har länge som parti förespråkat en ökad statlig styrning, med syftet att uppnå ökad jämlikhet, ökad effektivisering och en kvalitetshöjning över hela landet.

I Tidöavtalet tas också frågan om nationell vårdförmedling upp, vilket vi tidigare har kallat för vårdgarantikansli. Vi har drivit denna fråga under många år och hävdat att Sverige behöver ha en nationell funktion som samordnar den lediga vårdkapaciteten i landet. Förslaget har utvecklats och ingår nu som en del i avtalet. Syftet är helt enkelt att tillgängliggöra hela landets vårdkapacitet på en arena för att patienter som är i behov av vård snabbare ska kunna få den och för att vi helt enkelt ska öka effektiviteten. Detta satsar vi nu ytterligare medel på. Vi påskyndar detta arbete, för det är akut.

Socialstyrelsen och E-hälsomyndigheten har också fått i uppdrag att ta fram metoder för att mäta tillgängligheten och kapaciteten och föreslå olika lösningar som nyttjar tillgänglig personal på ett mer effektivt sätt ur ett nationellt perspektiv. De tilldelas också medel för detta.

Vi är egentligen enade i denna sal men kanske inte om exakt hur vi ska göra. Samtidigt som vet vi att antalet vårdplatser behöver öka för att säkerställa en trygg och säker vård har vi problem med bemanningen. Vi menar att regionerna bland annat behöver ha prestationsbaserad ersättning från Socialstyrelsen för att kunna utöka antalet vårdplatser. Vi gör alltså en rad saker för att verkligen försöka jobba fram det här så fort det bara går.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompetensförsörjning, e-hälsa och beredskap

Fru talman! Ett annat prioriterat område i Tidöavtalet är sjukvårdens kompetensförsörjning. Vi har pratat om detta flera gånger, och det är nog så viktigt att återigen komma tillbaka till den frågan. Det handlar om nyckelpersonerna i hela den situation som vi befinner oss i. Inte minst ser vi att utmaningarna är särskilt stora i gles- och landsbygd.

Fru talman! Regeringen gör alltså, tillsammans med Sverigedemokraterna, stora satsningar och viktiga reformer för att komma till rätta med de allvarliga brister som vi ser inom den svenska hälso- och sjukvården. Reformer tar tid, och utredningar behövs. Vi har utredningskrav i Sverige.

Tro oss - vi känner att vi behöver komma framåt, men det får lov att ta sin tid. Det måste det få göra, för när vi nu gör detta ska vi göra det ordentligt och i rätt takt för att på riktigt, på lång sikt, komma till rätta med den svenska hälso- och sjukvården. Detta är något som man tyvärr har misslyckats med under många år i den svenska politiken.

Fru talman! Jag har varit otroligt orolig för den svenska hälso- och sjukvården i minst tio år. Det har inte hänt särskilt mycket, och vi ser inte heller att vårdköerna minskat eller kompetensförsörjningen stärkts. Arbetsmiljön har inte direkt förbättrats. Det här är ingen nyhet för ledamoten Rågsjö. Jag har stått i den här kammaren och debatterat med ledamoten tidigare, och det är samma argument som förs fram nu.

Jag kan hålla med om att det fortfarande finns en viss frustration över att det går långsamt. Vi har en utmanande situation i Sverige, inte minst på grund av inflationen, de ökade pensionsavsättningarna och givetvis att många regioner har det oerhört tufft. Hela landet har en tuff situation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompetensförsörjning, e-hälsa och beredskap

I den svenska politiken under flertalet år har Socialdemokraternas enda åtgärd varit att tillföra mer medel. Det är uppenbart att den taktiken inte fungerar, för vi sitter fortfarande i samma båt med samma utmaningar och missförhållanden i den svenska hälso- och sjukvården.

Sverige har en fantastisk hälso- och sjukvård, så vi ska inte stå här och säga att allting är väldigt dåligt. Men det finns olika utmaningar. Det är i mångt och mycket socialdemokratiskt styrda regioner som har den allra svåraste situationen. Det är också intressant att ta med i beräkningen.

Jag instämmer i att det är alarmerande och att det är en tuff situation ute i landet. Sverigedemokraterna tar välfärden på stort allvar. Vi tar den svenska hälso- och sjukvården på stort allvar. Jag tycker att det är onödigt att raljera om att vi inte skulle göra det.

Det är också intressant att se hur Vänsterpartiet hanterar detta och vilka lösningar de har. Det är väl mer skatter som ska lösa problemen i den svenska hälso- och sjukvården, enligt dem. Det hade varit väldigt intressant om Vänsterpartiet hade suttit i regering och haft majoritet. Gud förbjude, dock!

Fru talman! Vi tar ansvar. Vi tar stort ansvar. Det är mycket som behöver göras och som vi behöver ta itu med. Vi har en hög hastighet på departementet. Vi har också fyra ministrar som nu jobbar brett inom Socialdepartementet för att på riktigt komma i fatt och komma i kapp med det som varit eftersatt inom Socialdepartementet och den svenska hälso- och sjukvården.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompetensförsörjning, e-hälsa och beredskap

Vi tar ansvar. Vi satsar pengar här och nu. Vi har bra satsningar inom hela hälso- och sjukvårdsområdet, och det vet ledamoten.

Vi jobbar också långsiktigt med att få ordning på kompetensförsörjningen och för att stärka arbetsmiljön så att man både kan rekrytera ny personal och få tillbaka den personal som i stället har valt att jobba på till exempel ett Icalager. Det är inget fel i att göra det, men de behövs i den svenska hälso- och sjukvården. De har valt att lämna yrket för att det är en ohållbar arbetssituation, och det jobbar vi med. Vi ser över effektiviteten och hur vi kan använda pengarna och personalen på allra bästa sätt för att få ut den kapacitet som finns i vården att möta behovet.

Vi ser över organisationen av den svenska hälso- och sjukvården, för det måste finnas någon form av systemfel när vi hela tiden lägger mer pengar på den men ändå inte fullt ut får ut den vård vi förväntar oss. Man kan inte bara lägga till mer pengar när det faktiskt inte ger effekt för den patient som behöver det.

Det är många delar vi behöver se över och som vi också jobbar med, här i riksdagen och framför allt på departementen och myndigheterna, för att på riktigt komma till rätta med utmaningarna inom den svenska hälso och sjukvården. Läget är alarmerande, absolut - men det har inte kommit över en natt. Jag tycker att man ska ta det i beaktande när man har den här typen av diskussion. Vi jobbar aktivt med detta på kort sikt och framför allt på lång sikt. Vi kommer inte att försöka lösa det på samma sätt som man har gjort under många, många år.

Fru talman! Hur mår sjukvården? Under pandemin applåderade vi hälso- och sjukvården. Det gjorde vi allihop. Nu blir i stället 5 000 varslade. Trots ökade behov blir vårdplatserna färre, och den främsta orsaken till det är bristen på personal och på resurser.

Den SD-beroende regeringen dränerar just nu vården genom att inte ge tillräckligt med resurser i en mycket svår tid. Vi har en nationell vårdkris i Sverige. Det behöver vi egentligen inte ha.

Överbeläggningarna på landets sjukhus ökar. Antalet intensivvårdsplatser minskar. De är färre än före pandemin. Kommunal, Vårdförbundet och Läkarförbundet larmar om det allvarliga läget. Jag har respekt för Vårdförbundet som tar fajten.

I Vänsterpartiets förslag till vårbudget visade vi bland annat hur man kan sätta stopp för den akuta vårdkrisen och se till att ingen sägs upp inom vården. Det tyckte vi var självklart. Personalen är guldet.

Vi vill ta bort marknaden från vården. Det är inte helt obekant. Vi vill även ta bort etableringsfriheten så att man får bort vårdmaffian, som nu kan öppna vårdcentraler och vaccinationsmottagningar lite varstans för att tvätta sina pengar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompetensförsörjning, e-hälsa och beredskap

Högern har ju öppnat för den här maffian, och nu måste man stänga den dörr som har öppnats genom etableringsfriheten. Det gäller vårdcentraler, vaccinationsmottagningar och annat runt om inom välfärden.

Ökade kostnader har urholkat de regionala budgetarna enormt. Samtidigt har vi en ökande befolkning, en ökande äldre befolkning, som kräver mer. Det vore kanske bra att ha i beaktande.

Personaltätheten och vårdkvaliteten kommer att sjunka till så pass låga nivåer att patientsäkerheten hotas. Den hotas just nu på grund av för lite resurser. Det säger facken. Man får bestämma sig för om man ska lita på facken eller inte.

Som jag nämnde tidigare är situationen på neonatalavdelningen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset så pass ansträngd att personal varnar för att patientsäkerheten hotas varje dag.

De generella statsbidragens andel av hälso- och sjukvårdens finansiering har minskat från 16 procent till 11,5 procent mellan 2010 och 2022. Det kanske är bra att komma ihåg det. Det går stick i stäv med olika regeringars återkommande beskrivningar de senaste åren om historiska vårdsatsningar.

Alla regioner utom tre ökade sina kostnader för inhyrd personal inom hälso- och sjukvården förra året med 1,4 miljarder kronor. Totalt landade notan för hyrpersonal i hela landet på 9,3 miljarder kronor. Det beror på brist på annan personal som har sin grund i dåliga arbetsförhållanden, och så har det varit ganska länge.

Vänstern har tagit fram ett tiopunktsprogram för att fasa ut hyrpersonal. Vi tycker att det är oerhört viktigt.

Vårdförbundet berättar nu att deras medlemmar har 3 miljoner övertidstimmar. Vi måste göra något åt det. Det här beror på arbetsmiljön. Situationen är den att man rings in omgående och hela tiden. Folk har svårt att få ut sin ledighet. Det här är en kris.

Fler än 90 procent av arbetsgivarna har brist på grundutbildade sjuksköterskor, distriktssköterskor och röntgensjuksköterskor. 90 procent - det är allvarligt.

Något som oroar mig och som genomsyrade arbetet i socialutskottet under pandemin är att hälso- och sjukvården ligger efter i sitt arbete för att höja beredskapen för krig och allvarliga kriser. Förmågan att ta emot ett stort antal skadade har vi inte. Detta är den SD-beroende regeringens ansvar.

Förra året varnade Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, i en rapport för riskerna med privat ägande i sjukvården. FOI pekade bland annat på att myndigheterna saknar direkt kontroll över stora delar av vårdsektorn, vilket gör det svårt att säkerställa verksamheter i kris och att krigsplacera personal. Det ignorerar partierna till höger i ganska hög omfattning, anser jag.

Regeringens argument just nu är att vården måste effektiviseras. Det kan ju låta bra. Det finns undersökningar från USA där en forskargrupp har tittat generellt på vården och har kommit fram till att produktivitetsutvecklingen underskattas med 3,1 procent per år. Det här handlar också om kvalitetsförbättringar som görs inom vården. Vården är inget bilföretag, utan vården ska ju rädda människor. Det kostar förstås mer och kräver kanske mer personal.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompetensförsörjning, e-hälsa och beredskap

När det gäller god och nära vård skulle primärvården axa upp. De knappa resurserna innebär i stället att man har bromsat. Uppföljningar visar att primärvårdens ekonomiska resurser under den senaste femårsperioden bara har ökat marginellt. Staten måste därför ta ett större ansvar för hela området. Det är för närvarande SD:s och regeringens ansvar att se till att det blir något av denna reform.

Vänsterpartiet anser att det måste finnas en långsiktig finansiering för att klara av den omställning som påbörjats inom primärvården.

Utvecklingen av kompetensförsörjningen inom primärvården går åt helt fel håll. Inte minst har andelen specialistläkare i allmänmedicin och andelen distriktssköterskor minskat över tid. I dag finns det färre specialistläkare och ST-läkare i allmänmedicin än 2017 i relation till antalet listade patienter.

Det behövs en långsiktig plan för primärvårdens kompetensförsörjning i samverkan med regionerna. Det behövs också en långsiktig ekonomisk nationell plan för grundutbildning, vidareutbildning och fortbildning i syfte att säkerställa behovet av läkare och sjuksköterskor, och inte bara inom primärvården.

Vi anser att regeringen tillsammans med regionerna ska ta fram nationella handlingsplaner för att nå riktvärdet om 1 100 listade invånare per läkarkontakt. Det ska vi gå i land med till 2030.

Sjukvården har varit väldigt pressad i Sverige under en längre period och befinner sig efter pandemin i kris - en tydlig personalkris. Inte minst har det lett till att bristen på vårdplatser är akut, vilket har påpekats av Socialstyrelsen. Inom de närmaste åren behövs 2 300 fler vårdplatser inom den somatiska sjukvården. Det här handlar inte om brist på sängar utan om brist på personal.

Krisen är en direkt konsekvens av de nedskärningar i sjukvården som pågått inte bara under detta år utan även tidigare. För att möta den kris som finns inom sjukvården vill Vänsterpartiet tillsätta en nationell kriskommission för bättre arbetsmiljö för personalen inom hälso- och sjukvården. Man behöver förnya sitt åtagande att säkerställa en god arbetsmiljö för alla anställda inom vården. Jag yrkar därför bifall till reservation 8.

När jag reste runt i Västerbotten för några månader sedan noterade jag förstås att det ibland var väldigt knepigt för personer att få vård. Det är en sak att bo på Kungsholmen, där det vimlar av vårdförutsättningar, en annan sak att bo i Sorsele. Det är svårare och dyrare i glesbygd att bygga upp enheter för att kunna erbjuda invånare rimliga restider. Människor i glesbygdskommuner har också betydligt sämre hälsa än genomsnittet och jämfört med boende i rikare kommuner. Lustigt nog är det så att tillgången till och användningen av vård är som störst där flest och friskast människor finns. Det kan vi fundera på.

Primärvården i glesbygden har en särskilt resurskrävande verksamhet, eftersom andelen äldre med stora vårdbehov är större i glesbygdens befolkning. Att jobba i glesbygd kräver inte bara medicinsk kunskap utan också tillgänglighet. Man ska kunna se hela vården som ett kluster. Här borde regeringen i samverkan med den aktuella regionen se till att det blir en bättre glesbygdsmedicin. Vi kan bättre, helt enkelt. Det spelar ingen roll hur många trollkonton som ger en skev verklighetsuppfattning. Att vården är i kris är glasklart, och ansvaret är den sittande regeringens och Sverigedemokraternas.

Fru talman! Javisst - alla har ett ansvar. Men jag har aldrig suttit i regeringen. Och det är nu vi har den här krisen. Det är nu det är 5 000 personer som har blivit uppsagda. Det är nu man kan se färska siffror från Socialstyrelsen om att det behövs 2 000 fler vårdplatser enbart inom den somatiska sjukvården. Det har funnits en brist länge, men det är nu man riskerar att tappa ännu fler vårdplatser. Det är också nu intensivvårdsplatserna verkar minska. Det är nu man kan se från FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, att det finns en fara i att vården darrar. Det är nu vi har haft den här inflationen, och det är just nu vården backar. Det är just nu vi kan se från exempelvis Vårdanalys att alla staplar visar rött och pekar nedåt när det gäller primärvården. Det händer precis nu. Så är det.

Jag har aldrig suttit i en regering. Det är jättesorgligt. Jag har däremot varit med i ett regeringsunderlag. Vad jag vet tog vi ansvar för det vi gjorde. Jag tycker att man ska göra det.

När facken - Vårdförbundet, Läkarförbundet, Kommunal - säger att detta är en vårdkris som påverkar patientsäkerheten tycker jag självklart att man ska ta det på stort allvar. Men jag tycker inte riktigt att den här regeringen inklusive SD har gjort det. Då skulle ni väl ha sett till att man under den här krisperioden med de höga pensionsavgifterna och så vidare hade klarat av året utan att behöva säga upp 5 000 personer inom vården. Det kan väl inte gagna vare sig vårdplatser, intensivvård, primärvård eller whatsoever.

Ja, jag är bekymrad. Det måste jag säga. Jag vet inte vilka konton ledamoten har gått in och tittat på. Nu för tiden är jag väldigt orolig för alla konton som florerar.

Fru talman! De sägs också upp. Det här gäller specifikt vårdpersonal.

Det här med att vården måste effektiviseras är en ganska intressant grej som ni nu tar fram. Vad gör man? En sak som man gör är jag väldigt förbaskad på. Det gäller läkare och sjukintyg. Man får nämligen sitta och skriva väldigt långa intyg till Försäkringskassan, som undrar om folk är sjuka eller inte. Det tar en väldig tid. Men ni vill ju snäppa upp det ännu mer. Det kommer att ta ännu mer tid med era förslag, som ni har i byrålådan - nej, inte i byrålådan; de ligger i "fajlen" här.

Det här med effektivitet har man tittat på i USA, och jag tycker att det är ganska intressant. Där är man väldigt duktig på att titta på saker. Det är en ganska stor forskargrupp som har tagit fram att underskattningen varit 3,1 procent gällande effektivitet. Det handlar om kvalitetsförbättringar. Man hanterar svåra diagnoser som kräver lite mer. Det är ingen tillverkningsindustri vi talar om. Det är ju inte Volvo som vi pratar om just nu, utan hela hälso- och sjukvården. Att ni alltid tar upp det här med effektivitet tycker jag är intressant - hur många kan man operera, hur kan man göra det på kortast tid och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompetensförsörjning, e-hälsa och beredskap

Sedan är det ju så att vi har betydligt fler äldre i dag, och de behöver annan typ av vård. Det tar också tid. Eller så är det kanske unga, raska 40åringar. Det finns mycket man måste titta på, men just nu tycker jag att den här regeringen och Sverigedemokraterna ska titta på den kris som råder och hantera den. Det är klart att uppsägning av 5 000 personer kommer att återverka på patientsäkerheten. Det är ert ansvar, menar jag - regeringens och Sverigedemokraternas. Så ser jag på verkligheten, precis nu.

Fru talman! I dag debatterar vi ett av de allra mest centrala ämnena för vårt utskott och för hela vårt samhälle. Hur ska vi säkerställa kompetensförsörjningen inom vården och omsorgen? Det får betydelse både för hur vi ska kunna garantera att alla får den vård de behöver, av god kvalitet och i rimlig tid, och för hur personalens goda arbetsvillkor ska säkerställas.

För att lösa detta är satsningar på arbetsmiljön och löner nödvändigt. Vi måste komma till rätta med arbetsmiljön i vård och omsorg, branscher som också ofta är kvinnodominerade, och där många kvinnor nu sliter ut sig och arbetar ofrivillig deltid. Enligt en rapport från Kommunalarbetareförbundet känner sju av tio av deras medlemmar i äldreomsorg och barnomsorg en oro inför att pensionen inte kommer att räcka eller att de inte kommer att orka arbeta fram till pensionsåldern.

Vårdförbundet varslade den 11 april om övertids-, mertids- och nyanställningsblockad för samtliga regioner. Blockaden trädde som vi minns i kraft den 25 april och omfattar 63 000 barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor.

Sedan blockaden trädde i kraft har inga förhandlingar skett, meddelar Vårdförbundet på sin hemsida, och de har nu den 6 maj varslat om att de utökar blockaden till den kommunala hälso- och sjukvården i 29 kommuner. Blockaden träder i kraft den 20 maj och omfattar ytterligare drygt 5 000 medlemmar. Den kommunala hälso- och sjukvården omfattar bland annat elevhälsa och hemsjukvård.

Detta är naturligtvis en fråga för arbetsmarknadens parter att lösa. Men en av anledningarna till konflikten är rimligtvis bristande resurser hos arbetsgivaren SKR. Vårt fullt rimliga krav är att vi vill ha hållbara heltider så att våra medlemmar orkar jobba heltid och ett helt yrkesliv, säger Vårdförbundets ordförande. Det antar jag är något som de flesta kan instämma i är ett rimligt krav.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompetensförsörjning, e-hälsa och beredskap

Fru talman! Sjukskrivningstalen toppas av kvinnor, och det gäller särskilt de stressrelaterade sjukskrivningarna. Det är i huvudsak kvinnor som arbetar inom vården. För att komma till rätta med detta är fler kollegor en grundförutsättning men även i övrigt bättre villkor och högre löner.

Miljöpartiet driver att det ska finnas en rätt till heltid och möjlighet till deltid. Men rätten till heltid måste också handla om rätt till orken till heltid. Miljöpartiet vill att offentligt finansierade arbetsgivare ska gå före och erbjuda heltid som norm och deltid som möjlighet för alla sina arbetstagare.

Miljöpartiets viktigaste vårdfråga är att förbättra arbetsvillkor och arbetsmiljö för personal i hälso- och sjukvård och kommunal vård och omsorg. Just nu handlar det om att staten borde hjälpa till att finansiera kommuner och regioner så att vi slipper se stora neddragningar.

Men på sikt ser vi också att det är nödvändigt med en statligt finansierad storsatsning för att möjliggöra fler anställda och höjda löner i hälso och sjukvården och omsorgen. Detta skulle, om det blev verklighet, göra stor skillnad för kvinnors arbetsvillkor och minska risken för stressrelaterad ohälsa, och det skulle göra stor skillnad för kompetensförsörjningen.

Vi vill också behålla den återhämtningsbonus som Miljöpartiet drev igenom i regeringsställning och som går till att förbättra arbetsmiljön, exempelvis genom olika arbetstidsmodeller eller andra innovativa arbetssätt som personalgrupper vill pröva.

Fru talman! I vår vårbudgetmotion lägger vi 7 miljarder mer än regeringen till vården, det vill säga ett totalt tillskott på 13 miljarder. Vi vill också att statsbidragen till kommuner och regioner ska indexeras så att de ökar med kostnadsutvecklingen. Det sätter stopp för automatiska nedskärningar och ger kommuner och regioner bättre förutsättningar att planera sina verksamheter på ett bra sätt.

I vår budgetmotion i höstas föreslog vi 14 miljarder mer än regeringen i generella statsbidrag till kommuner och regioner. Vi satsade utöver det 1 miljard på att behålla återhämtningsbonusen.

Vi förstår att alla utmaningar inte kan lösas med bara mer pengar. Men vi menar ändå att pengar är en stor del av pusslet. Regionerna behöver generella bidrag, inte prestationsbaserade, så att de själva kan avgöra var pengarna gör mest nytta.

Det råder också brist på personal med rätt kompetens inom såväl hälso och sjukvård som äldreomsorg, tandvård och socialtjänst. Personalbristen förväntas växa och inom flera områden bli akut under mandatperioden.

Orsakerna bakom den växande personalbristen är flera. Det behövs därför en bred samsyn och ett gemensamt nationellt initiativ för att vända utvecklingen. Att dela upp frågan genom ett antal olika regeringsuppdrag är inte tillräckligt i sammanhanget. En beredning för välfärdens personalförsörjning borde inrättas, och regeringen borde vidta åtgärder.

Jag står såklart bakom Miljöpartiets samtliga reservationer, men jag yrkar bifall till reservation 6.

Överläggningen var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompetensförsörjning, e-hälsa och beredskap

(Beslut skulle fattas den 16 maj.)