Liza-Maria Norlin (KD) svarade Anna Vikström i en replik om Kompetensförsörjning, e-hälsa och beredskap i debatten ”Protokoll 2023/24:114 Onsdagen den 15 maj” den 15 maj 2024.
Anna VikströmS· i en replikJag tackar ledamoten Liza-Maria Norlin för inlägget. Jag har en fråga till ledamoten, eftersom det är Kristdemokraterna som har hand om ehälsoområdet och detta rör den nationella digitala infrastrukturen. Det är absolut…Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag.
Vi debatterar nu flera viktiga och aktuella frågor som berör vården, exempelvis frågor om personalens villkor och god kompetensförsörjning. Annat som berörs i betänkandet är företagshälsovård, arbetsmiljö, life science, vård i glesbygd och den mycket aktuella frågan om hälso- och sjukvårdens beredskap. Kristdemokraterna håller med utskottet i bedömningen att motionsyrkandena bör avslås, bland annat med hänvisning till pågående arbete inom regeringen.
Fru talman! För oss kristdemokrater är det viktigt att fler personer utbildar sig för att arbeta inom hälso- och sjukvården men även att redan utbildad vårdpersonal känner sig stöttad och har en god arbetsmiljö som gör att de orkar jobba kvar inom vården. Alltför många känner i dag att det är tungt att gå till arbetet och upplever en oro över sin arbetsbelastning. Så ska det inte vara.
Trots den konflikt som pågår, där Vårdförbundet inte kommer överens med arbetsgivarna, är vi glada över att de flesta som arbetar inom vården nu har gällande avtal och att man har lyckats komma överens. När det gäller den kvarstående konflikten menar vi att det är viktigt att Vårdförbundet och arbetsgivarna kommer överens om ett avtal som båda parter anser vara godtagbart.
Konflikten men också varslen runt om i landet visar att det i grunden finns ett stort problem och att det inte försvinner på kort sikt utan kräver fler åtgärder. Kristdemokraterna vill att staten tar ett större ansvar för hälso- och sjukvården, och regeringen har nu tillsatt en utredning som ska titta på ett helt eller delvis förstatligande av sjukvården. Det är en stor reform som vi kristdemokrater drivit på för under en lång tid och som är avgörande för en god och jämlik vård på längre sikt.
Men vad gör regeringen åt de utmaningar i vården som vi ser här och nu? I januari 2023 gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag till en nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Slutredovisning sker senast den 31 maj.
I samband med presentationen av vårbudgeten i år meddelade regeringen att man tillför vården 6 miljarder kronor via regionerna. Det är ett stort och viktigt tillskott, som motsvarar kostnaden för 7 000 sjuksköterskor. Sjukvårdspaketet innehåller inte bara pengar utan även strukturella åtgärder, som en effektiviseringsdelegation.
Vi kristdemokrater är också stolta över att regeringen valt att satsa på en nationell vårdförmedling för att öka användandet av ledig kapacitet. Det ska bli möjligt för en person som inte får vård i tid inom sin region att på ett enkelt sätt söka sig till en annan region. Fler patienter ska få vård i tid, och köerna ska kortas.
Fru talman! Det görs saker här och nu från regeringen, men vi stärker också hälso- och sjukvården över tid. En del i att stärka vården är arbetet med ehälsa. Att på ett säkert och smidigt sätt kunna dela hälsodata mellan vårdgivare är viktigt för att öka patientsäkerheten och minska den administrativa bördan för personalen i hälso- och sjukvården. Regeringen arbetar därför för en enhetlig och gemensam digital infrastruktur för den svenska sjukvården som ersätter och kompletterar de 21 regionernas befintliga infrastruktur. Hälsodata ska vara tillgängliga i hela vårdkedjan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompetensförsörjning, e-hälsa och beredskap
Nyligen presenterade Ehälsomyndigheten en färdplan som beskriver hur denna infrastruktur ska se ut och när den ska komma på plats. Infrastrukturen ska skapa bättre förutsättningar för invånarna att få tillgång till och kontroll över sina egna hälsodata och effektivisera arbetssätten för verksamheterna. Man ska bättre kunna nyttja data för att utveckla vården, bedriva forskning och förbättra för beslutsfattande. Därutöver ska infrastrukturen genom ökad datatillgång ge förutsättningar för exempelvis precisionsmedicin och träning av AI-modeller.
Denna utveckling ger vårdpersonal mer tid att ge vård. Det ger också ökad trygghet till patienten, som ska kunna lita på att rätt information finns tillgänglig när den behövs. Ehälsa stärker sjukvården.
Fru talman! I den oroliga tid vi lever i är det också viktigt att regeringen gör satsningar på civilförsvar och cybersäkerhet. I april 2024 presenterade regeringen ett paket för att stärka dessa områden om totalt 385 miljoner kronor. Satsningarna innefattar sådant som upprustning av skyddsrum, ökad lagerhållning av sjukvårdsprodukter, ökad förmåga när det gäller dricksvattenförsörjning och stärkt cybersäkerhet.
Bristande tillgång på sjukvårdsprodukter som är avgörande för viss hälso- och sjukvård utgör ett allvarligt hot, särskilt i händelse av kris eller krig. Regeringen gör därför en satsning för att öka lagerhållningen av sjukvårdsprodukter och för att säkerställa inköp av strategiska varor och tjänster för att förstärka sjukvårdens beredskap.
Det finns många viktiga frågor att diskutera, men jag väljer att stanna här. För oss kristdemokrater är målet tydligt: Sverige ska erbjuda god vård i tid och jämlik vård i hela landet.
Fru talman! Ja, det finns en utredning om att förstatliga vården, eller snarare om vem som ska ansvara för vården, och där sitter jag och några andra här i salen med. Det är inte på långa vägar klart vad det blir av den, men regeringen och SD har möjlighet att redan nu gå in med pengar och rädda vården. Det fattas 16 miljarder i sektorn, vården blöder och 5 000 personer är varslade. Givetvis kommer detta att drabba patienterna. Att det blir patientosäkert vittnar man om bland annat på Sahlgrenska och i Linköping - ja, överallt säger man att det inte funkar längre. Personalen går på knäna. Just nu pågår en konflikt, och den handlar om en arbetsmiljö som är helt otillständig där sjuksköterskor får springa fram och tillbaka och inte veta om de är lediga eller inte.
Fru talman! Det hade varit vettigt att gå in med de resurser som behövs för att åtminstone ha en vård i balans och utan försämringar. Men här och nu ser vi att vårdplatserna och intensivvårdsplatserna minskar. Det har inte skett tidigare, utan det sker nu.
Ledamoten är ju med i Kristdemokraterna, som är det stora vårdpartiet. Vad ska denna dränering av vården leda till? Hur har ni tänkt när 5 000 sägs upp i regionerna? Det är ert ansvar, precis som det var förra regeringens ansvar att se till att vården funkade under pandemin. Men ni backar. Det handlar om all typ av vård, som just nu ligger väldigt dåligt till. Alla facken, Kommunal, Läkarförbundet och Vårdförbundet, är extremt bekymrade. Har ledamoten något förslag?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompetensförsörjning, e-hälsa och beredskap
Fru talman! Jag har inte bara förslag, utan det görs nu ett aktivt arbete av regeringen. Vi kristdemokrater önskar att detta arbete hade påbörjats för länge sedan. Det var över tio år sedan vi påpekade att systemet med 21 regioner är förlegat när det gäller att driva sjukvård i Sverige och att det behöver tas ett större nationellt ansvar. Det är inte lösningen på allt, men pengar är inte heller hela lösningen på dagens utmaningar. Pengar finns i systemet, men det handlar också om organisation, styrning och ledning.
Det ser väldigt olika ut i regionerna, så när vi riktar pengar från staten till det som är regionernas ansvar är det svårt att vara träffsäker i fördelningen. Vissa regioner säger: Vi vill inte ha några pengar. Förstör inte det arbete vi redan har dragit igång! Andra regioner har fått låna pengar för att betala löner. Detta är först och främst huvudmännens, det vill säga regionernas, ansvar. Men regeringen gör verkligen sitt för att stötta. Karin Rågsjö säger att 5 000 är varslade, och regeringens 6 miljarder räcker till 7 000 sjuksköterskor.
Att regeringen inte gör något håller jag verkligen inte med om. Det jobbas på bred front, och regeringen har som tur är flera år kvar att göra ännu mer eftersom det inte gjordes mycket under de åtta åren innan.
Fru talman! Jag tycker att man ska ta ansvar för det som händer nu och inte skylla ifrån sig. Det tycker jag är en självklarhet som ansvarig regering med SD i släptåg, eller snarare i förarsätet.
Ledamoten säger att regionerna inte vill ha pengar, men det är knappast min bild. Jag menar att de fack som finns, alltså Läkarförbundet, Vårdförbundet och Kommunal, och regionerna som jag har träffat sitter i en väldigt dålig sits. De rapporterar om att det är patientosäkert. Detta är inte en region, utan det är 21 regioner. Vilka regioner vill inte ha resurser? Vilken guldregion är det? Det är jag mycket intresserad av.
Detta påverkar ju. Det regeringen gör nu är att vägra ge resurser till regionerna. 5 000 är varslade. Borde det då inte ringa lite varningsklockor? Jag har åkt runt i Sverige och träffat uppsagda sjuksköterskor och så vidare och ser att detta är på riktigt.
Man kan prata om en utredning som är på gång om att förstatliga vården och att allt kommer att bli fantastiskt, men verkligheten ser ut på detta sätt här och nu. Jag måste säga att det statliga ansvaret är nada från regeringen och SD, och det märks.
Även primärvården backar just nu. Vi har en nationell vårdkris. Om cancerköerna ökar är det klart att det är en nationell vårdkris. Om nyfödda barn inte får den vård de behöver på grund av personalbrist är det en vårdkris. Det är väldigt allvarligt runt om i Sverige.
Ansvar tycker jag är en självklar sak när man sitter i en regering. Då kan man inte prata om en utredning längre fram, utan då gäller här och nu, anser jag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompetensförsörjning, e-hälsa och beredskap
Fru talman! Ansvar är en självklarhet. För oss kristdemokrater är sjukvården en av de absolut viktigaste frågorna, som vi har jobbat med så länge vi har funnits som parti. När vi nu också har sjukvårdsministerposten är det alltså full aktivitet på det området, både för att hantera det som händer här och nu och för att bygga på sikt. För det kan väl inte vara så att vi inte ska ta ansvar för kommande generationer utan bara agera på det som händer här och nu?
Vi ser och vi hör att det är stora utmaningar. Det handlar till del såklart om kompetensförsörjningen, som är kopplad till hur arbetsvillkoren ser ut. Här har vår sjukvårdsminister i flera år, långt innan hon blev minister, tryckt på att det framför allt handlar om den politik som förs för medarbetarna inom vården. Här läggs fokus. Här gör regeringen ett arbete här och nu.
Man kan inte säga att regeringen inte tar ansvar i dag. Vi tillsätter extra resurser i budgeten för i år och lägger till extra 6 miljarder kronor nu i vårbudgeten, och det är väl att ta ett ekonomiskt ansvar. Utöver det tar regeringen tag i de strukturella åtgärderna. Det handlar om hur vi kan effektivisera och hur vi kan stötta regionerna i att lägga om sitt arbete så att det blir ännu mer effektivt. Jag nämnde i mitt anförande hur vi kan jobba med ehälsa och hälsodata. Alla de satsningarna är också viktiga.
Vi gör konkreta saker här och nu, men vi måste också orka hålla i de strukturella reformerna och stärka svensk sjukvård på sikt, för annars är ingenting vunnet.
Fru talman! Jag tackar ledamoten Liza-Maria Norlin för inlägget. Jag har en fråga till ledamoten, eftersom det är Kristdemokraterna som har hand om ehälsoområdet och detta rör den nationella digitala infrastrukturen.
Det är absolut en jättebra tanke med en nationell digital infrastruktur, men det är väldigt mycket som ska åstadkommas med den. Det ska bli mer tid för vårdpersonalen och det ska vara bättre vård och så vidare. Min fråga är: Hur?
Jag vill ge lite bakgrundsinformation. De flesta regioner är nu i full gång med att upphandla och införa mycket kostsamma nya, stora patientjournalsystem. Dessutom har de väldigt många system som redan är igång. Dessutom betalar regionerna till Inera AB som har nationella ehälsotjänster som har funnits i sisådär en femton tjugo år. De har utvecklats över tid och används av hela befolkningen och även av en hel del vårdgivare. Det finns alltså redan en sorts infrastruktur, även om den är mellan regioner och kommuner.
I utredningsbetänkandet Delad hälsodata - dubbel nytta finns förslag om skyldighet för vårdgivare att göra vissa uppgifter tillgängliga för andra vårdgivare. Det aktualiserar finansieringsprincipen i utredningen. Då undrar jag: Talar ni i regeringen om att detta kan kosta pengar för staten, och finns det över huvud taget några planer på statlig finansiering? Vi har varken hört eller sett det i den här debatten.
Fru talman! Jag är glad att ledamoten och jag ändå delar bilden av att en digital infrastruktur är viktig för vården.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompetensförsörjning, e-hälsa och beredskap
En av de utmaningar vi har med 21 regioner är precis det problem som ledamoten belyser, att det är enskilda upphandlingar och enskilda system som inte talar med varandra. Här har SKR haft, och har, en viktig roll i sitt arbete att samordna. Det har alltså på många sätt blivit bättre. Man betalar också för olika tjänster som man använder sig av gemensamt. Att jobba med en gemensam digital infrastruktur handlar också om att sätta krav och standarder för hur de olika systemen ska tala med varandra så att man kan överföra och ta till vara denna data.
Det har raljerats lite här om utredningar, men någonstans är det vägen framåt för att hitta exakt på vilket sätt vi bäst gör saker. Finansieringsprincipen gäller, och den brukar vi använda. Jag har inget besked i dag kring det.
Här behöver vi såklart hjälpas åt. Kristdemokraterna är ett parti som säger att vi behöver en större nationell styrning av vården. Låt oss då kanske börja med de här olika systemen som är så viktiga för patienter och personal både när det gäller att kunna jobba med hälsodata här och nu, för att ha tillgång till data som behövs när man vårdar, och för forskning och utveckling.
Fru talman! Jag tackar ledamoten för svaret. Det kanske raljeras över utredningar, och det tycker inte jag heller att man behöver göra.
Det är många utredningar och uppdrag. Även vår regering tillsatte en hel del, bland annat en som handlade om sekundäranvändning av hälsodata. Det har kommit en alldeles nyligen.
Min fråga är dock vart de tar vägen. Det finns ju flera olika utredningar som inte har hanterats. Än så länge har det inte blivit någon verkstad mer än när det gäller den gamla proposition som vi var med om att ta fram som handlade om läkemedelsinformation. Vi har inte hört särskilt mycket om vad som har hänt under den här mandatperioden mer än att det har tillsatts utredningar. Frågan är då: Kommer det att bli konkreta regeringsförslag på det här området? Det har talats tyst om det väldigt länge.
Jag kan dock bjuda på att säga att det faktiskt i dag kom en debattartikel från regeringen som publicerades i Läkartidningen, men den gav inte någon färdplansinformation eller några utfästelser om att man på något sätt tänker finansiera regioner och kommuner för att delta i den här nationella infrastrukturen. Det kommer att behövas, för som det är just nu är det fritt valt arbete, och väldigt många utförare - inte minst privata utförare, men också en del andra - kan välja att inte lämna ifrån sig informationen. Då blir det en informationsbrist, och patienter och vårdpersonal kan inte lita på att informationen är fullständig. Därför behöver man ställa krav. Då är frågan: Finns det en färdplan som realiserar de här förslagen? Känner ledamoten till det?
Fru talman! Jag har inte med mig en färdplan i dag som jag presenterar i samband med den här debatten. Låt mig dock göra det tydligt att allt fokus är såklart på att detta ska bli konkreta åtgärder och konkreta planer för hur detta ska genomföras. Det var därför man startade den här regeringens första tid med att göra utredningar - för att få rätt underlag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompetensförsörjning, e-hälsa och beredskap
När det gäller frågorna om digitalisering och data har vi en otroligt snabb utveckling. Man skulle önska att det gick att speeda upp det här, för annars ligger tekniken liksom framför oss. Det är också komplicerat när det gäller huvudmannaskapet, där det är 21 regioner som behöver komma överens och där vi inte styr det från nationellt håll.
Det jag kan lova här i dag är att det är full aktivitet i detta arbete, som jag hoppas snart ska kunna presenteras för fler.
