Helena Lindahl (C) svarade Boriana Åberg i en replik om Punktskatt och tull i debatten ”Protokoll 2022/23:92 Onsdagen den 19 april” den 19 april 2023.
Boriana ÅbergM· i en replikJag vill passa på att göra reklam för Tidöavtalet. Det finns mycket nyttigt och trevligt att läsa om man vill fördjupa sig om man har någon timme över efter debatten i kväll. Det finns inget belägg för att höga skatter…Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 6. Vi ställer oss egentligen bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande och i enlighet med de order vi fått från våra gruppledare väljer jag ut en.
Klockan är sen, och jag tror att jag ska försöka korta ned mitt inlägg något. Ni kanske känner igen diskussionen om priserna på livsmedel. Det är inte så konstigt, för det har blivit avsevärt mycket dyrare att handla i affären. Det jag kan vända mig emot, herr talman, är att väldigt mycket av politikens fokus ligger på handlarnas vinster. Det är precis som att alla handlare skulle skära guld, när faktum är att det egentligen inte är så. Börjar man granska omsättningen kan man se att vinsten inte är jättestor. Det är ett par kronor i vinst för varje hundralapp.
Däremot kanske politiken skulle granska punktskatter och moms längs vägen från jord till bord. Faktum är att det har hänt väldigt mycket från primärproduktionen till att ni kommer till butiken. Bönderna beskattas. Sedan har ni transporterna, korvfabriken och så vidare. Det händer ganska mycket innan varan hamnar vid kassan. Jag skulle också kunna påpeka att momsen för livsmedel ligger på 12 procent, vilket är betydligt mer än vad handlaren får in i sin plånbok när vi har stoppat våra varor i den högt beskattade plastpåsen och gått ut från affären.
Jag hoppas att vi kan återkomma till detta i skatteutskottet, kanske med ett gemensamt utskottsinitiativ där vi allihop granskar punktskatterna och momsen, så att vi kan behålla våra primärproducenter och bönder i det här landet. Är det så, mina vänner och kollegor, att vi vill att jordbruket ska vara en del av vårt totalförsvar är det nog dags att vi sänker kostnaderna och börjar där.
Detta för mig osökt in på en punktskatt som jag skulle vilja diskutera lite grann, nämligen koldioxid- och energiskatten på diesel. Här har regeringen valt att göra en förlängning av nedsättningen gällande jordbruk och skogsbruk. Centerpartiet var i fjol tillsammans med den dåvarande regeringen pådrivande för att sänka de här kostnaderna, men det gäller bara till juli nu i år. Den borgerliga regeringen har förlängt sänkningen året ut, vilket är väldigt bra. Skälet till att man sänkte kostnaderna för dieselanvändningen för våra jord- och skogsbrukare var att kostnaderna för insatsvaror blivit så enormt höga, till stor del orsakat av kriget i Ukraina. Syftet var att upprätthålla och stärka svensk livsmedelsproduktion under den extraordinära situation som rådde på grund av händelserna i omvärlden.
Herr talman! Vi i Centerpartiet skulle vilja permanenta den här nedsättningen av skatten på diesel som används inom jord, skogs- och vattenbruk. Vi skulle också vilja att den när det blir möjligt fasas ut och ersätts av ett jordbruksavdrag - ett slags grön skatteväxling. Dessutom skulle vi vilja införa en biopremie för rena biodrivmedel. Tanken med det är att det ska utjämna den prisskillnad som i dag finns mellan fossila och förnybara drivmedel.
Herr talman! Jag vill också säga några ord om energiskatten. Kraftvärmen är en fantastisk tillgång, eftersom det är ett stabilt och reglerbart kraftslag som kompletterar den variabla sol- och vindenergin. Men tyvärr är det så att det för ett par år sedan infördes energi- och koldioxidskatt på förnybar bioolja. Det var väldigt tråkigt, och det följer egentligen nästan samma utveckling som tyvärr skett för biogasen.
I och med den här skatten blev biooljorna nästan dubbelt så dyra som den fossila motsvarigheten. Många kraft- och fjärrvärmeproducenter hade anpassat sina pannor till ett förnybart bränsle som plötsligt beskattades som om det vore fossilt, det vill säga dubbelt så mycket. En annan konsekvens var att en del som hade tänkt ställa om inte gjorde det, eftersom det blev billigare att använda den fossila oljan. En del producerade bara värme och lät bli att producera el, trots att elbehovet är stort. Det blev helt enkelt för dyrt, eftersom skatten är så otroligt hög. Detta är inte bra för vår leveranssäkerhet gällande el och inte heller för omställningen till ett fossilfritt samhälle.
Därför vill jag uppmana mina kollegor i salen att försöka göra en ansökan till EU-kommissionen om undantag från statsstödsreglerna med målet att återinföra skattebefrielsen för biooljor. Det skulle vi tjäna på. Vi kommer definitivt att tjäna på det nästa vinter.
Herr talman! Det finns också en stor potential i att öka den svenska produktionen av solel de kommande åren. Visste ni att det i dag bara är omkring 1 procent av landets elproduktion som består av solel? Potentialen är ju så mycket större. Vi vill öka närproduktionen av solel genom att helt enkelt sänka eller slopa skatten på egenanvändning av solel.
Det är något som vi hoppas att vi skulle kunna bli ense om. Det finns säkert en väldigt stor potential med tanke på många industritak, ladugårdstak och andra tak som skulle kunna kläs med solpaneler. Det skulle också göra väldigt mycket nytta för uppvärmningen i industrierna och ladugårdarna exempelvis.
Avslutningsvis vill jag nämna någonting om platspåseskatten. Nu verkar den eventuellt försvinna. Inte mig emot, kanske jag ska säga. Det är inte för att det finns ett egenvärde i att använda just plastpåsar. Däremot var lagstiftningen väldigt dåligt utformad. Det har fått konsekvenser som egentligen borde ha åtgärdats för länge sedan, herr talman. Det har egentligen aldrig varit fråga om någon platspåseskatt.
Jag vet inte om ni känner till bolaget Gaia. Det är placerat i Helsingborg. Det har lagt tid, pengar och innovation på att utveckla det egna materialet biodolomer. Det är en sammansättning av flera olika förnybara material som man har gjort påsar av i Helsingborg.
De är inte gjorda av plast. De är nedbrytbara och möjliga att använda 50 gånger. Men de har likväl blivit belagda med plastpåseskatten för att de såg ut som traditionella plastpåsar och inte bedömdes vara till för varaktigt bruk.
Herr talman! Oavsett vad man tycker om plastpåseskatten bör man i varje fall instämma i att det lagstiftningsmässiga hantverket inte har varit särskilt framgångsrikt när man har lyckats lägga krokben för en svensk innovation som syftar till att ersätta just plastpåsarna.
Kortfattat är det på det sättet att EU har investerat mångmiljonbelopp i ett svenskt företag som har innoverat bärkasseindustrin. Samtidigt har en dåligt utformad svensk lagstiftning underminerat företaget.
På ritbordet är det en produkt som borde ha potentialen att utvecklas ytterligare, göras till en framgångsrik exportsuccé och genom det ersätta plastpåsar på platser där avfallshanteringen är sämre än i Sverige.
Herr talman! Jag anser slutligen att det är väldigt bra att plastpåseskatten ses över eftersom den i den nuvarande utformningen helt enkelt inte träffar målet, om tanken är att ha ett system som premierar det som är mer miljövänligt. Annars är det inget annat än ytterligare en inkomstkälla, en fiskal skatt för staten.
Herr talman! Tack, Helena Lindahl, för anförandet!
Jag begärde replik för att säga att om man läser punkten Bättre förutsättningar för kraftvärmen i Tidöavtalet ser man att skatten på bioolja kommer att ses över för att skapa bättre förutsättningar för kraftvärmen.
När jag ändå är här och har möjlighet att ställa frågor vill jag fråga Helena Lindahl om Centerpartiets reservation till förmån för införande av sockerskatt.
Jag blev väldigt förvånad över att Centerpartiet, som är ett liberalt parti, kommer med ett sådant förslag. Jag blev också förvånad med tanke på att alla våra grannländer har testat det utan att uppnå några resultat.
Finland införde punktskatter på socker och glass 2011. Två år senare konstaterades det att det inte hade lett till några positiva hälsoeffekter, och därför avskaffades det.
År 2017 chockhöjde Norge sockerskatten med 83 procent på godis och choklad och med 43 procent på läsk. Det gick bara ett år innan man avskaffade skatten. Den hade inte några positiva effekter alls förutom en positiv effekt för gränshandlarna på den svenska sidan. De slog alla tiders rekord på försäljning.
Danmark införde också skatt på fett. Det resulterade i att man började handla sina livsmedel i Tyskland i stället.
Min fråga är: Varför tror Centerpartiet att Sverige ska lyckas med något som våra grannländer inte har lyckats med?
Herr talman! Vad roligt. Jag tror inte att jag har läst Tidöavtalet till punkt och pricka. Det gläder mig att regeringen vill satsa på biooljor. Jag hoppas verkligen att vi kan få ett statsstödsgodkännande i EU för att helt enkelt ta bort koldioxid- och energiskatten så att biooljan blir konkurrenskraftig igen.
När det gäller sockerskatten kan jag så här sent på kvällskvisten säga att jag hade hoppats att ingen skulle se det. Men nu står jag ändå här, Boriana. Vi hade en livlig debatt om sockerskatten på vår senaste stämma.
Det är väl inte en enhetlig åsikt i själva partiet. Nu är reservationen skriven av vår tidigare gruppledare tillika läkare som tycker att vi äta mindre socker, vilket också är vällovligt.
Jag tror att det i texten står att man tillsammans med den tidigare regeringen har talat med producenterna om att man först frivilligt ska titta över möjligheten att minska sockertillsatsen innan man ens diskuterar någon form av sockerskatt.
Som liberal kan jag tycka att det är ett bättre sätt att helt enkelt få igenom olika saker på. Vi får väl återkomma till det.
Jag vistas ganska mycket uppe i fjälltrakterna. Det kommer väldigt mycket norrmän över gränsen till Västerbotten. Det finns stora dieselbussar som står och bränner diesel där man säljer godis och tobak till norrmännen.
Jag förstår med den sockerskatt som man har där att man gärna åker över till Sverige och köper detsamma.
Herr talman! Jag vill passa på att göra reklam för Tidöavtalet. Det finns mycket nyttigt och trevligt att läsa om man vill fördjupa sig om man har någon timme över efter debatten i kväll.
Det finns inget belägg för att höga skatter får människor att sluta med oönskad konsumtion. Om man minns totalförbudet mot alkohol på 20-talet i USA så hade det en motsatt effekt. Dessutom gödde man kriminaliteten och smugglingen och fick alla de negativa konsekvenserna av ett förbud.
Jag tror inte att man kommer att sluta med godis och andra sötsaker om man gör dem dyrare. Man kommer att välja billigare alternativ eller att fortsätta att konsumera det man vill. I stället drar man kanske ned på något som är nyttigt. Man köper mer kakor och godis och färre morötter eller något annat som är bra för hälsan.
Jag hoppas att spåret efter den före detta gruppledaren inte förmörkar klarsyntheten i de nästa motionerna som Centerpartiet kommer att lägga fram när det gäller skatter.
När det gäller skatter kan vi ha en gemensam syn på att vi inte ska ta ut några onödiga skatter. Människor är bäst lämpade att bestämma över sina pengar och sin hälsa själva. Staten är inte tillnärmelsevis lika bra på det.
Herr talman! Personligen kan jag hålla med om det. Jag tycker inte heller att staten ska bestämma alldeles för mycket över den enskilde. Vuxna människor kan fatta egna beslut.
Jag kan också hålla med Boriana Åberg om att vi kanske behöver se över skatt och moms lite mer. Som jag nämnde i mitt anförande finns det en hel del att göra när det gäller livsmedel.
Om vi i ärlighetens namn vill bli mer självförsörjande i Sverige på svensk mat behöver vi helt enkelt se över kostnadsbilden, punktskatter och moms för hela kedjan.
Visste ni att det vi i dag är självförsörjande på i Sverige är ingredienserna till en morotskaka? Jag tror inte att man äter sig mätt på morotskaka om det skulle vilja sig illa och kriget skulle vara framme.
Därför behöver vi förmodligen göra något mer än att skatta ihjäl de bönder som vi har. Tyvärr är det så att allt fler bönder lägger ned sin verksamhet. Det är väldigt kostsamt, och det är mycket pålagor, administration och punktskatter. Om vi vill att man ska bli fler inom den branschen behöver vi helt enkelt se över hela kostnadsbilden från jord till bord.
Jag hoppas att de flesta partier - eller helst alla partier - skulle vilja att vi gjorde någonting gemensamt kring detta, för det är det enda vi skulle kunna göra för att öka matproduktionen i Sverige och om vi på allvar menar att det är en del av Sveriges framtida totalförsvar.