Herr talman! Först och främst stort tack till Moderaternas riksdagsgrupp och Louise Meijer för initiativet till denna mycket viktiga debatt!

En utbredd tystnadskultur bland tjänstemän i Göteborgs stad efter påtryckningar från kriminella nätverk. En bygglovshandläggare på Södertälje kommun som beviljar bygglov på löpande band till personer i kriminella gäng. Kriminella personer och aktiviteter i fritidsgårdar som drivs i ABF Botkyrka-Salems regi. Det är tre uppmärksammade exempel på otillåten påverkan eller infiltration från kriminella nätverk som kommit fram i olika granskningar under senare år, antingen mediegranskningar eller granskningar som gjorts av drabbade kommuner själva.

Det här är uttryck för en samhällsutveckling där hot, våld och trakasserier men också mer systematisk korruption och infiltration har fått fäste djupt in i vårt fria och öppna samhälle. I bakgrunden finns en organiserad brottslighet som inte drar sig för att ge sig på våra demokratiska institutioner och de människor som i olika roller företräder dessa demokratiska institutioner.

Särskild debatt om otillbörlig påverkan på demokratiska institutioner

Allt blir förstås särskilt allvarligt när resultatet blir att den som utsätts för påtryckningarna tvekar inför eller avstår från att vidta olika åtgärder eller att fatta beslut - eller omvänt och kanske ännu värre fattar beslut, vidtar åtgärder eller agerar på annat sätt som gör att den sakliga och opartiska tjänsteutövningen kan ifrågasättas.

Enligt Brå har den rapporterade förekomsten av otillåten påverkan mot myndighetspersoner ökat. Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, kopplar samman denna otillåtna påverkan med välfärdsbrott, kommunala beslut och kriminella aktörer, ofta i socioekonomiskt utsatta områden.

De myndigheter som ingår i den så kallade gemensamma satsningen mot organiserad brottslighet bedömer också att mörkertalet är väldigt stort, det vill säga att problemen med otillåten påverkan kan vara mycket mer eller betydligt mer utbredda än vi i dag känner till.

De flesta av oss tror jag också har tagit del av olika vittnesmål som handlar om politiska partier, där man har misstänkt att personer utifrån på mer eller mindre kuppartade sätt har velat tränga sig in och ta kontroll. Det här är ofta svårutredda fall, och partierna har ofta varit försiktiga med att peka ut kriminella kopplingar. Men låt oss i varje fall vara överens om att varningssignalerna är många och att den potentiella skadan av att olika kriminella aktörer tränger sig in i politiska partier och därmed kan påverka och ta över olika beslutsprocesser i det offentliga är närmast oöverblickbar.

I det ljuset tycker jag också att man bör se på debatten om partierna och de villkor som omgärdar partierna, allt från finansiering till kontakter med olika kommersiella eller organiserade intressen. Vi har ett gemensamt intresse av att vårda partiväsendet och se till att det är robust och har medborgarnas fulla förtroende.

Att stå upp mot den otillåtna påverkan handlar om att skydda våra demokratiska institutioner. Det handlar om att skydda rättsstaten och värna medborgarnas tillit till det offentliga. Regeringen kommer att ge dessa frågor högsta prioritet och arbeta med dem metodiskt på flera parallella spår - lagstiftning, handlingsplaner, kartläggningar, samverkan och andra konkreta åtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om otillbörlig påverkan på demokratiska institutioner

Jag kommer i kommande anföranden att återkomma till vad det här betyder konkret, men låt mig redan nu säga att jag varmt välkomnar alla partier i Sveriges riksdag och alla goda krafter i samhället i stort att vara med i arbetet ägnat att värna vårt fria och öppna samhälle.

(Applåder)

I detta anförande instämde Gustaf Göthberg (M) och Lena Hallengren (S).

Herr talman! Vi har samlats här i dag för att debattera frågan om våra demokratiska institutioner och hur vi skyddar dem från infiltration och annan otillåten påverkan. Frågan är viktig, då den i själva verket handlar om att hela vårt samhälle - vårt öppna, jämställda och demokratiska samhälle - faktiskt löper risk att implodera.

Jag vill bara göra en liten historisk tillbakablick. Vi har i vår del av världen, i den norra delen av Europa, skapat ett av världens bästa och mest välfungerande länder. Resan hit har varit lång. Vi har ett tusenårigt kristet arv och en lång demokratisk tradition men också omvälvande och avgörande perioder som reformationen och upplysningen. Allt detta ligger till grund för vårt samhälle. Men vi har också folkskola, nykterhetsrörelse, nationalism, den fria företagsamheten, den svenska modellen och Socialdemokraternas folkhemstanke. Allt detta finns i mixen som skapat vårt land, vår demokrati och vår välfärd.

Det har inte alltid varit en enkel resa, men en stor del av förklaringen handlar om att vi har haft samhörighet. Sverige och övriga länder i Norden tillhör också världens mest homogena länder. Det handlar om kultur, historia, religion, moral, värderingar, språk, etnicitet - alla de saker som gjort att vi har känt samhörighet med varandra. Denna samhörighet har varit viktig, inte minst för att förklara hur det kan komma sig att Sverige fortfarande är ett av världens minst korrupta länder. Detta hänger såklart också ihop med den debatt vi hade för ett par veckor sedan.

Men - och detta är en väldigt viktig fråga - på grund av den stora invandringen och mångkulturalismen håller allt detta på att vittra sönder. Vi har ett land som blir alltmer splittrat och segregerat, och det är inte konstigt när vi har tagit hit människor till vårt land. Det handlar inte om att värdera människor olika, utan det handlar om att människor kommer från delar av världen där man inte har den här samhörigheten, inte förstår vad demokrati innebär och inte har någon tilltro till stat, myndigheter och så vidare. Det är klart att detta skapar problem. Och det är klart att det skapar problem även för det svenska samhällsbygget om dessa människor inte lyckas eller aldrig får chansen att bli en del av vårt samhälle.

Vi har på några få årtionden tagit emot hundratusentals människor i vårt land, och det är klart att detta skapar segregation och utanförskap. Det skapar en situation där man snarare ser till familjen, klanen, än till vårt gemensamma. Detta tänker jag komma in på lite närmare i mitt nästa anförande.

Herr talman! Dagens debatt handlar om otillbörlig påverkan, ett ämne som spänner över ett brett fält. Det inbegriper många olika typer av påverkan riktade mot en mängd olika aktörer men med det gemensamt att alla sådana påverkansoperationer, om de lyckas, undergräver tilliten mellan människor, mellan företag och mellan enskilda och det offentliga - en tillit som är helt grundläggande för att vårt öppna samhälle ska fungera och för att den demokrati vi lever i ska åtnjuta legitimitet. Därför är det angeläget att vi lyckas identifiera alla slags risker för otillbörlig påverkan, oavsett vilken skepnad den framträder i, och att vi hittar motmedel mot det gift som det faktiskt innebär när korruption fått fäste och kan sprida sig i samhällskroppen.

Herr talman! Otillbörlig påverkan kan exempelvis innebära att en socialsekreterare genom hot eller annat skräms att låta bli att besluta att ett barn ska omhändertas, trots att det finns goda grunder att fatta ett sådant beslut. Det kan innebära att en handläggare på Försäkringskassan gynnar en bekant genom att bevilja denne en viss förmån, trots att den sökande inte har rätt till den. Och det kan innebära att en bankanställd beviljar en person utan några som helst legala inkomster stora bostadslån, ett beslut som gör att svarta pengar tvättas vita.

Sådana här försök till otillåten påverkan och ren infiltration ser vi dessvärre alltmer av i takt med att den organiserade brottsligheten flyttar fram sina positioner. När jag arbetade som åklagare erfor jag själv hur sådana försök kan se ut. Det handlade om försök som riktades mot mig i min myndighetsutövning för att få mig att upphäva ingripande beslut, men i utredningar såg jag även insiderfall på storbanker, oegentligheter i offentligt beslutsfattande och advokater som läckte hemlig information.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om otillbörlig påverkan på demokratiska institutioner

Herr talman! Vi har i dag ett allvarligt problem med grov brottslighet i Sverige, och det är oerhört viktigt att trycka tillbaka den. Som åklagare har jag arbetat med ekonomisk brottslighet, och jag vill framhålla hur nära kopplad den våldsbrottslighet vi ser i dag är till den organiserade ekonomiska brottsligheten. I den ligger även incitament till infiltration och korruption. Som sagt - detta är ett gift, och vi måste snabbt injicera motgift för att stoppa spridningen av dess effekter.

Därför var det väldigt välkommet och inte en dag för tidigt när den förra regeringen i somras gav en utredning i uppdrag att se över vilka åtgärder som behövs för att motverka detta, i bred bemärkelse. För någon månad sedan kom den nya regeringen dock med beskedet att denna utredning läggs ned. Jag har tidigare hört olika argument för detta, och jag ser fram emot att höra mer om det från justitieministern, liksom om vad som kommer att ske mer konkret. Det är glädjande att justitieministern ser att det är viktigt med ett partiöverskridande samarbete i denna fråga.

Herr talman! Vi ser oroväckande tecken på infiltration och påverkan i Sverige som vi bara sett i tv-serier tidigare. När de serierna sändes var den sortens våld och maktmetoder inte så kända hos oss, men nu tycks de förekomma alltmer även i Sverige. Det är personer och nätverk med våldskapital som får tjänstepersoner att kanske i sin myndighetsutövning fatta andra beslut än vad de annars hade gjort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om otillbörlig påverkan på demokratiska institutioner

På samma sätt är det dessvärre med politiker. Det finns just nu ett hårresande exempel från Bryssel, där det självständiga landet och FN-medlemmen Qatar till synes har köpt sig både fotboll och goodwill genom frikostiga gåvor.

Det är alltså piskor och morötter. Hot om våld eller löften om belöningar får vanligtvis ordningsamma människor att göra sådant de inte vill eller inte borde ägna sig åt.

Så här ska vi inte ha det. Vi får inte låta den här sortens mönster och maktrelationer växa till och förstöra tillit och förtroende. Att detta är olagligt och ska leda till utredning och påföljder är självklart, men det krävs mer än så.

Herr talman! Vi behöver bygga vårt samhälle mer robust och motståndskraftigt. Vi behöver starka offentliga organisationer, tydliga rutiner, trygg personal och närvarande och lyhörda chefer. Riksrevisionen har rekommenderat regeringen att inrätta en funktion som kan stödja myndigheter, kommuner och regioner med praktiska råd och verktyg. Det tycker vi i Miljöpartiet vore ett bra steg på vägen.

Vi behöver ett välutvecklat internt säkerhetsarbete med robust stöd för utsatt personal. Även en mindre kommun, som den jag kommer ifrån, rapporterar om allt fler försök till bedrägerier och annat. Till detta hör om inte direkt våld så betydande obehag och en arbetsmiljö för dem som utsätts som är långt ifrån godtagbar.

Vi vill införa meddelarskydd även för anställda i statliga bolag och anställda i företag som utför tjänster som upphandlats av statliga myndigheter. Det är viktigt för att stärka den enskildes ställning och för möjligheten att avslöja missförhållanden.

Vi behöver också en närvarande och väl resurssatt polis. Det gäller särskilt den lokala polisen, som kan samverka med andra myndigheter och aktörer i lokalsamhället och som kan ge prioritet åt frågor om otillåten påverkan.

Vi måste bygga ett närvarande samhälle som arbetar nära civilsamhällets organisationer och människor för en större och starkare kollektiv förmåga. Till det ska vi stödja professionell hantering av ärenden och tillsättning av personal. Det handlar till exempel om att vara varsam och sparsam med lösningar där personer anställs främst på lokala meriter.

Sammanfattningsvis: ett starkt fokus på ledarskap, samordning och närvaro.

Jag ställer mig i välkomstkommittén för den parlamentariska utredning som sträcker sig över det uppdrag som den tidigare hade och kanske lite nya också.

Herr talman! Som jag sa i mitt första anförande kommer regeringen och jag som justitieminister att arbeta vidare med dessa frågor metodiskt och i flera parallella spår. Jag skulle nu vilja lyfta några av de grepp som är ägnade att stärka samhällets samlade motståndskraft mot otillåten påverkan.

För det första är det helt riktigt att vi gör ett omtag när det gäller utredningen rörande dessa frågor. Vi uppfattade att den utredning som vi lade ned hade ett renodlat kartläggande uppdrag. Vi vill göra om det så att det är en utredning som kan lägga fram skarpa lagstiftningsförslag när det gäller den straffrättsliga regleringen av korruptionen. Vi ser alltså framför oss en skärpning av de straffrättsliga reglerna när det gäller korruption.

I samma utredning ska en annan väldigt viktig fråga utredas, nämligen frågan om ansvarsutkrävande, som i hög grad är den andra sidan av myntet. Det så kallade tjänstemannaansvaret, som också följer av Tidöavtalet, kommer att vara en viktig del av den utredningen.

För det andra råder det ingen tvekan om att det är viktigt att få mer kunskap och information. Och de delar av den tidigare utredningen som handlade om rena kartläggningsfrågor tar vi hand om på andra sätt. Vi ger Brå ett nytt regeringsuppdrag att analysera otillåten påverkan som utövas av systemhotande aktörer och grupperingar. Fokus kommer att ligga på det hot eller den påverkan som riktas mot förtroendevalda, politiska partier och beslutande församlingar på alla nivåer. I sammanhanget vill jag också lyfta fram ett uppdrag som Statskontoret har - att analysera frågor om korruption och infiltration just på kommunal och regional nivå. Där kommer alla aspekter av dessa frågor att tas om hand.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om otillbörlig påverkan på demokratiska institutioner

För det tredje finns det en nationell handlingsplan mot korruption. Den löper ut i december i år. Hur den ska tas vidare kommer att vara en av de centrala processerna för att ta hand om dessa frågor på ett systematiskt sätt. Handlingsplanen ligger under min kollega Erik Slottner, och Justitiedepartementet och Finansdepartementet kommer att arbeta mycket nära varandra i de processerna.

För det fjärde kommer jag att bjuda in företrädare för riksdagens alla åtta partier till överläggningar dels om det bredare greppet om de här frågorna, hur de ska tas och hur det snittet ska förankras på ett bra sätt, dels om partinära och andra demokratirelaterade frågor som rör just partierna, finansiering, kontakter med kommersiella och organiserade intressen etcetera.

Vi har ett starkt allmänt och gemensamt intresse av att göra det här på ett systematiskt sätt, och vi har också ett starkt intresse av att de processer som vi drar igång leder fram till mer konkreta resultat än bara kartläggningar. Det handlar om ytterst skarp lagstiftning ägnad att trycka tillbaka den grova organiserade brottslighet som i hög grad ligger bakom den otillbörliga och otillåtna påverkan vi i dag debatterar.

Herr talman! Jag ser framför mig att vi kommer att ha en parlamentarisk kommitté. Frågan är bara vad snittet när det gäller frågorna för kommittén ska vara.

Jag tycker att det är självklart att en sådan parlamentarisk kommitté ska ägna sig åt det som är partinära. Om vi tittar på hur de frågorna har hanterats, alltså vilka regler som gäller för finansiering av partier i frågor som har rört exempelvis olika transparensregister för kontakter med omvärlden och så vidare, är det i bred parlamentarisk enighet och med riksdagen som bas. Det tycker jag är självklart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om otillbörlig påverkan på demokratiska institutioner

I vad mån en sådan kommitté även ska ägna sig åt de bredare frågorna eller om det ska tas i särskilda spår genom expertutredning eller annat är det någonting som vi bereder för närvarande. Jag kommer gärna tillbaka till det i diskussionen med riksdagens olika partier.

Herr talman! Den här regeringen kommer inte att väja för några frågor som har betydelse vad gäller korruption och infiltration och inte heller när det gäller samspelet mellan det offentliga och privata intressen.

När det gäller de frågor som i hög grad dominerar debatten om påverkan på de offentliga förvaltningarna och påverkan på partier är det väl ändå i första hand andra problem som är i förgrunden och detta på goda grunder. Grov organiserad brottslighet eller kriminella gäng kopplade till klanstrukturer av olika slag, som i och för sig i hög grad också ägnar sig åt att använda företag som brottsverktyg, har varit mönstret om man tittar på uppmärksammade fall exempelvis i Göteborg, Södertälje, Botkyrka och på andra håll. Det gäller både i fråga om påtryckningar på den offentliga förvaltningen och de, får man nog ändå säga, ganska påtagliga försök till infiltration av politiska partier som vi också sett.

Som sagt var, jag väjer inte för andra frågor exempelvis när det gäller snittet mellan näringsliv och det offentliga, men jag tror att det huvudsakliga problemet som vi behöver tackla är ett annat.

Herr talman! Jag vill naturligtvis ta tillfället i akt att stilla Gudrun Nordborgs oro i båda avseendena.

I fråga om tjänstemannaansvar tycker jag för egen del att det är utomordentligt viktigt att komma ihåg att när det gäller den offentliga förvaltningens oberoende, saklighet och objektivitet och medborgarnas tillit till den offentliga förvaltningen handlar det också i väldigt hög grad om en transparens och om goda förutsättningar till ansvarsutkrävande. Hur än detta ansvarsutkrävande ska gå till vinner alla, både medborgarna och den offentliga förvaltningen, på om det är klart och tydligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om otillbörlig påverkan på demokratiska institutioner

Om jag ska ta en mycket konkret aspekt av det hela när det gäller myndighetsutövning mot enskilda är det väl uppenbart att den som har den offentliga makten i förhållande till enskilda naturligtvis också måste kunna bli föremål för ett ansvarsutkrävande om det går snett på något sätt.

Det är det som den här utredningen är ägnad att räta upp: tydliga processer för ansvarsutkrävande till gagn för medborgarna och den offentliga förvaltningen.

Herr talman! Jag ska göra ett nytt försök att stilla oron.

Det är helt riktigt att Gudrun Nordborg inte fick något svar; tiden rann ut. Nu hugger jag till! Ja, Brå har fått ett uppdrag, och det är väldigt naturligt av det skälet att bakgrunden till den otillbörliga och otillåtna påverkan vi nu talar om som trycker mot den offentliga förvaltningen och mot politiska partier i hög grad har sin upprinnelse i grov organiserad brottslighet. Att just Brå får ett sådant kartläggande uppdrag tycker jag därför är väldigt naturligt. Dessutom är det en mycket kvalificerad myndighet som kommer att kunna ge oss som politiska beslutsfattare ett utomordentligt högkvalificerat underlag i den delen.

När det sedan gäller sekretessfrågor vill jag bara säga: Ja, det är klart att vi ska ha offentlighet som utgångspunkt - offentlighetsprincipen är stark av goda skäl - men det är alltid en avvägning mellan det och information som är integritetskänslig för den enskilde. Det är inte så att alla utbetalningar till enskilda från Försäkringskassan är föremål för offentligheten, utan det finns en avvägning i lagstiftningen mellan just offentlighet och personlig integritet. Exakt hur den avvägningen ska se ut i varje enskilt fall är naturligtvis något man måste hantera löpande och med gott omdöme.

Herr talman! Jag tackar Malin Björk för en utomordentligt viktig fråga. Jag tycker att det är av stor betydelse att vi pratar om korruption i bred bemärkelse, också när det gäller sådant som i grund och botten inte har med politiskt beslutsfattande att göra utan med andra beslut som sker exempelvis i näringslivet.

Samtidigt är jag nog av den uppfattningen att det privata har kommit mycket längre än det offentliga i korruptionsfrågor just när det gäller såväl lagregleringen som, för den delen, tillsynen. Det gäller inte minst den kommunala nivån och den regionala nivån. Det gäller dessutom flera av de nya fenomen vi nu pratar om, såsom grov organiserad brottslighet som i många fall är tydligt kopplad till olika klanstrukturer som inte drar sig för att på djupet tränga in i våra demokratiska institutioner - inklusive partierna.

Jag säger på intet sätt att de frågor Malin Björk lyfter upp är obetydliga, tvärtom. Men jag tror faktiskt att både kunskapsunderskottet och lagstiftningsunderskottet är ännu mycket större när det gäller det offentliga.

Herr talman! Man kan möjligen säga att den utredning som tillsattes av den förra regeringen tillsattes tämligen motvilligt. Det har möjligen också återspeglats lite i tonträffen i direktiven till den utredningen. Det var ju riksdagen som så att säga drev igenom detta, mot en väldigt motsträvig regering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om otillbörlig påverkan på demokratiska institutioner

Det finns andra utredningar som också leder fram till slutsatser - slutsatser som med ett annat uppdrag, inte minst ett tydligt uppdrag att lämna konkreta förslag, möjligtvis hade kunnat se annorlunda ut. I det avseendet bedömer jag alltså att det är utomordentligt viktigt att ta ett nytt grepp och komma fram till skarpa förslag.

Jag vet att det finns farhågor om att ett straffansvar ska leda till en ännu större försiktighet när det gäller att fatta beslut. Jag tror för egen del - och detta ligger bakom Tidöpartiernas linje i den här frågan - att oklarhet och otydlighet i ansvarsfrågor är en mycket allvarligare hämsko både för förvaltningens sätt att fungera och för medborgarnas tillit till förvaltningen än tydlighet. Sedan måste det självklart finnas robusta regelverk kring detta för att det ska fungera på ett rättssäkert sätt.

Herr talman! Man kan ju säga att tillströmningen av nya medlemmar inte nödvändigtvis behöver vara enbart gynnsam; jag har förstått att det exempelvis när det gäller Botkyrkahanteringen har varit så att flera nytillträdda inte får komma till. Men med det sagt är partiernas stora utmaning över lång tid naturligtvis att medlemstillströmningen har försvagats, och det gäller alla politiska partier.

Tittar man på de exempel där kriminella strukturer försöker ta sig in i politiska partier ser man ändå flera exempel som rör inte bara stora partier utan, inte minst på senare tid, även mindre partier med små medlemstal. Dessa är skörare för yttre påverkan och därmed också lite enklare offer, kan vi kalla det, för dem som vill komma åt dem. Det råder alltså ingen som helst tvekan om att detta är en aspekt av partiernas krympande storlek: en ökad sårbarhet gentemot intressen som på olika sätt vill ta sig in och ta över på ett otillbörligt sätt.

Herr talman! Det långa talets korta mening är ja. Båda de frågor Jan Riise tar upp tycker jag utan tvekan ska ligga på bordet när partierna ska resonera om spelreglerna framåt.

Sedan ska vi ha med oss att dessa frågor är grundligt utredda, i närtid och i ett brett parlamentariskt sammanhang, och att de regelverk vi nu har inte har särskilt många år på nacken. Jag tycker dock att det är mycket lämpligt, också utifrån den debatt som har varit under senare tid, att utvärdera hur reglerna har slagit i verkligheten och om det finns utrymme för att förbättra dem på olika sätt.

En fråga som alltid har avvisats tidigare har varit den om transparens eller lobbyistregister. Det finns i och för sig goda skäl för att avvisa det; man har pekat på demokratiska risker även med det, som att man stänger ute eller försvårar kontakten med omvärlden för politiska partier. I ljuset av hur det har sett ut i en del länder på senare tid, inte minst i ett europeiskt perspektiv, tycker jag också att det finns anledning för oss att ånyo diskutera dessa frågor. Det gör vi lämpligast i ett brett parlamentariskt sammanhang.

Herr talman! Problematiken med gängkriminaliteten och den organiserade brottsligheten är i mångt och mycket ett importerat problem. Vi kan till exempel än en gång se det i fusket med assistansersättning. Vi kan se det när assistansbolag misstänks ha infiltrerat Försäkringskassan. Vi kan också se det i hur gängkriminella infiltrerar politiska partier för att därigenom till exempel påverka politiska beslut i en kommun. Det kan även handla om att klanledare lovar bort röster mot att få något i gengäld. Det är klart att detta är ett problem.

Jag vill dock också peka på en sak som jag förmodligen är ensam om att peka på här i dag, nämligen hotet från islamismen. Det finns en koppling här som är ganska viktig.

Vi kan i dag se hur skurkstater finansierar församlingar, moskéer och skolor i Sverige för att sprida det islamistiska giftet. Vi kan se hur individer och grupperingar med kopplingar till exempelvis Muslimska brödraskapet infiltrerar politiska partier, inte bara för att öka segregationen och spä på splittringen utan också med målet att få makt och inflytande och på sikt, tror jag, ta kontroll över Sverige och de institutioner vi har här.

Detta är en fråga som naturligtvis förtjänar betydligt mer tid för debatt än vad som finns här i dag. Kortfattat kan jag dock säga att jag tror att det samarbete vi har hittat inom Tidöavtalet är bra. Jag tror att vi har många bra förslag på gång som kan komma att påverka detta. Regeringens omtag i frågan är också någonting som jag tror är väldigt positivt.

Men vi måste också på allvar försöka att förstå hur vi har kunnat skapa ett av världens bästa samhällen. Vad beror det på att ett av världens bästa samhällen är på väg att fallera? Det finns ju förklaringar till detta. Om vi inte ser dessa förklaringar - om vi inte förstår detta - är det svårt att åtgärda de problem vi i dag ser med till exempel otillåten påverkan och infiltration. Vi ser hur vårt demokratiska välfärdssamhälle sakta men säkert fallerar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om otillbörlig påverkan på demokratiska institutioner

Herr talman! Det finns många förklaringar till de problem vi ser i dag. En förklaring skulle kunna vara att vi anklagar varandra för saker som helt och hållet saknar bärighet. Genom att ställa en fråga till mig i riksdagen utsätter man sig inte för hot. Gudrun Nordborg får ursäkta, men jag tycker faktiskt att det är ett ganska löjligt påstående, minst sagt.

Något som jag försökte att peka på i mina inlägg var att vi måste kunna förstå varför vi i vår del av världen har lyckats skapa några av världens mest demokratiska och jämställda länder. Det är ingen slump att Sverige och Norden sticker ut när man tittar på detta, utan det finns en historisk förklaring till det.

Det är ingen slump att de problem vi ser i dag framför allt finns i vissa förorter och i vissa kommuner och att de, tyvärr, har kopplingar till klaner, organiserad brottslighet och gängkriminalitet. Detta är i mångt och mycket ett importerat problem; det är ett faktum.

Herr talman! Jag tror tyvärr att alla i denna kammare i viss mån utsätter sig för risk när de sticker ut näsan och har en uppfattning. Jag har själv tagit emot väldigt mycket hat genom åren, även direkta mordhot. Den svansen finns tyvärr överallt, men jag tror inte att det blir bättre av att vi står och misstänkliggör varandra. Jag tror att vi måste vara lite bättre än så.

Än en gång: Vi är många som har annan bakgrund. Jag har också annan bakgrund - jag har mina rötter i Finland. Mina släktingar kom hit för att arbeta i svensk industri.

Jag pratar inte om det; jag säger inte att alla problem finns där. Jag säger bara detta: Om vi ska kunna lösa de problem vi ser i dag och klara de enorma utmaningar vi har måste vi förstå hur vi har lyckats skapa det här samhället. Det finns historiska förklaringar till detta. Det handlar om samhörighet, om att vi ser varandra och om att det finns en gemenskap. Denna gemenskap har man totalt slagit sönder med det mångkulturella samhället. Det är därför vi behöver skapa en ny berättelse där vi enas, oavsett vilken bakgrund vi har. Då måste vi också våga se saker för vad de är.

Herr talman! Som jag sa inledningsvis spänner ämnet för dagens debatt över ett brett fält som innehåller många dimensioner. Det rör både offentliga och privata aktörer. Det rör infiltration, hot, trakasserier och andra typer av otillbörlig påverkan.

Gudrun Nordborg lyfte fram något som jag också vill understryka behovet av, nämligen en förändring av våra sekretessregler. För att de myndigheter som tillsammans arbetar mot denna typ av brottslighet ska kunna arbeta effektivt måste de kunna dela information på ett betydligt bättre sätt än i dag. Detta behöver ske skyndsamt, för de tolv berörda myndigheterna säger i sin gemensamma rapport att infiltration utgör ett stort hot. Jag ser därför fram emot att höra vad justitieministern tänker göra på detta område.

Vi behöver även utarbeta kontrollsystem på alla nivåer. När kommuner delar ut bidrag eller arbetar mot denna typ av infiltration måste de ha rutiner. Vi behöver samverka över kommungränser, exempelvis genom SKR, för att hitta effektiva metoder. Södertälje kommun var tidig med att jobba mer strukturerat mot denna typ av brottslighet, och jag tycker att man kan titta på det som exempel.

Det är också viktigt att vi agerar snabbt och tillsammans. Jag tror att vi alla som sitter här är överens om att detta är ett hot mot vår demokrati och att vi måste hitta effektiva åtgärder. Med beslutsamhet och fokus ska vi titta på vad som har effekt och sedan genomföra det.

Herr talman! Det är förstås helt oacceptabelt om politiska inlägg, beslut och engagemang kan misstänkas vara otillbörligt påverkade eller till och med betalda med gåvor eller pengar.

Miljöpartiet har konstaterat att en större öppenhet är en nödvändig pusselbit. Vi ledamöter behöver bli tydligare med vad vi gör här i riksdagen, vilka vi träffar och vad vi representerar. Det gäller även ledamöter inom EU och i regioner och kommuner. Miljöpartiet vill därför införa ett transparensregister och har föreslagit att detta utreds skyndsamt, inte minst mot bakgrund av Qatargate i EU alldeles nyligen. I avvaktan på lagstiftning kan frivilliga lösningar fungera, till exempel Excelfiler. Detta borde inte vara en partipolitisk fråga utan en självklarhet.

Vi känner alla till politikerföraktet och behöver därför lyfta fram att vi också gör bra saker, till exempel att berätta hur vi får våra pengar och vilka vi träffar.

Ett hot mot lokalt politiskt arbete är förstås om grupper tar över i lokalavdelningar eller på annat sätt i syfte att komma åt beslutsfunktioner i kommuner för att utnyttja dem för egen vinning. Det är en känd maffiastrategi, apropå tv-serier.

Låt mig också nämna att just upphandlingar lyfts fram i både Transparency Internationals korruptionsindex och EU-kommissionens rättsstatsrapport. Här krävs en större motståndskraft som omöjliggör fel sorts övertaganden och överföringar, eller stölder om man så vill, av skattebetalarnas pengar avsedda för barn, brukare i kommunal omsorg och andra angelägna och demokratiskt beslutade insatser.

Fru talman! Får jag först upprepa ett tack till Moderaternas riksdagsgrupp för initiativet till den här debatten och även rikta ett tack till alla som har deltagit i debatten. Jag tycker att den på ett väldigt bra sätt har belyst problemens djup och bredd när det gäller riskerna för integriteten för våra demokratiska institutioner, om det så handlar om den offentliga förvaltningen, de politiska partierna eller domstolarna och nämndemännen. Det finns ingen annan uppgift som är mer angelägen från demokratisk utgångspunkt än att värna integriteten för dem som bär vår demokrati.

Jag tycker inte heller att det finns skäl, vilket den här debatten visar, att blunda för kopplingarna till den grova organiserade brottsligheten, klanstrukturer och i vissa fall till och med våldsbejakande politisk extremism.

Jag ser verkligen fram emot att på ett systematiskt sätt nu ta itu med de här frågorna framåt, och att göra det i en bred parlamentarisk förankring.

Den särskilda debatten var härmed avslutad.