Lena Hallengren (S) om Särskild debatt om otillbörlig påverkan på demokratiska institutioner

Herr talman! Som jag sa i mitt första anförande kommer regeringen och jag som justitieminister att arbeta vidare med dessa frågor metodiskt och i flera parallella spår. Jag skulle nu vilja lyfta några av de grepp som är ägnade att stärka samhällets samlade motståndskraft mot otillåten påverkan.

För det första är det helt riktigt att vi gör ett omtag när det gäller utredningen rörande dessa frågor. Vi uppfattade att den utredning som vi lade ned hade ett renodlat kartläggande uppdrag. Vi vill göra om det så att det är en utredning som kan lägga fram skarpa lagstiftningsförslag när det gäller den straffrättsliga regleringen av korruptionen. Vi ser alltså framför oss en skärpning av de straffrättsliga reglerna när det gäller korruption.

I samma utredning ska en annan väldigt viktig fråga utredas, nämligen frågan om ansvarsutkrävande, som i hög grad är den andra sidan av myntet. Det så kallade tjänstemannaansvaret, som också följer av Tidöavtalet, kommer att vara en viktig del av den utredningen.

För det andra råder det ingen tvekan om att det är viktigt att få mer kunskap och information. Och de delar av den tidigare utredningen som handlade om rena kartläggningsfrågor tar vi hand om på andra sätt. Vi ger Brå ett nytt regeringsuppdrag att analysera otillåten påverkan som utövas av systemhotande aktörer och grupperingar. Fokus kommer att ligga på det hot eller den påverkan som riktas mot förtroendevalda, politiska partier och beslutande församlingar på alla nivåer. I sammanhanget vill jag också lyfta fram ett uppdrag som Statskontoret har - att analysera frågor om korruption och infiltration just på kommunal och regional nivå. Där kommer alla aspekter av dessa frågor att tas om hand.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om otillbörlig påverkan på demokratiska institutioner

För det tredje finns det en nationell handlingsplan mot korruption. Den löper ut i december i år. Hur den ska tas vidare kommer att vara en av de centrala processerna för att ta hand om dessa frågor på ett systematiskt sätt. Handlingsplanen ligger under min kollega Erik Slottner, och Justitiedepartementet och Finansdepartementet kommer att arbeta mycket nära varandra i de processerna.

För det fjärde kommer jag att bjuda in företrädare för riksdagens alla åtta partier till överläggningar dels om det bredare greppet om de här frågorna, hur de ska tas och hur det snittet ska förankras på ett bra sätt, dels om partinära och andra demokratirelaterade frågor som rör just partierna, finansiering, kontakter med kommersiella och organiserade intressen etcetera.

Vi har ett starkt allmänt och gemensamt intresse av att göra det här på ett systematiskt sätt, och vi har också ett starkt intresse av att de processer som vi drar igång leder fram till mer konkreta resultat än bara kartläggningar. Det handlar om ytterst skarp lagstiftning ägnad att trycka tillbaka den grova organiserade brottslighet som i hög grad ligger bakom den otillbörliga och otillåtna påverkan vi i dag debatterar.

Herr talman! Jag ser framför mig att vi kommer att ha en parlamentarisk kommitté. Frågan är bara vad snittet när det gäller frågorna för kommittén ska vara.

Jag tycker att det är självklart att en sådan parlamentarisk kommitté ska ägna sig åt det som är partinära. Om vi tittar på hur de frågorna har hanterats, alltså vilka regler som gäller för finansiering av partier i frågor som har rört exempelvis olika transparensregister för kontakter med omvärlden och så vidare, är det i bred parlamentarisk enighet och med riksdagen som bas. Det tycker jag är självklart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om otillbörlig påverkan på demokratiska institutioner

I vad mån en sådan kommitté även ska ägna sig åt de bredare frågorna eller om det ska tas i särskilda spår genom expertutredning eller annat är det någonting som vi bereder för närvarande. Jag kommer gärna tillbaka till det i diskussionen med riksdagens olika partier.

Herr talman! Den här regeringen kommer inte att väja för några frågor som har betydelse vad gäller korruption och infiltration och inte heller när det gäller samspelet mellan det offentliga och privata intressen.

När det gäller de frågor som i hög grad dominerar debatten om påverkan på de offentliga förvaltningarna och påverkan på partier är det väl ändå i första hand andra problem som är i förgrunden och detta på goda grunder. Grov organiserad brottslighet eller kriminella gäng kopplade till klanstrukturer av olika slag, som i och för sig i hög grad också ägnar sig åt att använda företag som brottsverktyg, har varit mönstret om man tittar på uppmärksammade fall exempelvis i Göteborg, Södertälje, Botkyrka och på andra håll. Det gäller både i fråga om påtryckningar på den offentliga förvaltningen och de, får man nog ändå säga, ganska påtagliga försök till infiltration av politiska partier som vi också sett.

Som sagt var, jag väjer inte för andra frågor exempelvis när det gäller snittet mellan näringsliv och det offentliga, men jag tror att det huvudsakliga problemet som vi behöver tackla är ett annat.

Herr talman! Jag vill naturligtvis ta tillfället i akt att stilla Gudrun Nordborgs oro i båda avseendena.

I fråga om tjänstemannaansvar tycker jag för egen del att det är utomordentligt viktigt att komma ihåg att när det gäller den offentliga förvaltningens oberoende, saklighet och objektivitet och medborgarnas tillit till den offentliga förvaltningen handlar det också i väldigt hög grad om en transparens och om goda förutsättningar till ansvarsutkrävande. Hur än detta ansvarsutkrävande ska gå till vinner alla, både medborgarna och den offentliga förvaltningen, på om det är klart och tydligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om otillbörlig påverkan på demokratiska institutioner

Om jag ska ta en mycket konkret aspekt av det hela när det gäller myndighetsutövning mot enskilda är det väl uppenbart att den som har den offentliga makten i förhållande till enskilda naturligtvis också måste kunna bli föremål för ett ansvarsutkrävande om det går snett på något sätt.

Det är det som den här utredningen är ägnad att räta upp: tydliga processer för ansvarsutkrävande till gagn för medborgarna och den offentliga förvaltningen.

Herr talman! Jag ska göra ett nytt försök att stilla oron.

Det är helt riktigt att Gudrun Nordborg inte fick något svar; tiden rann ut. Nu hugger jag till! Ja, Brå har fått ett uppdrag, och det är väldigt naturligt av det skälet att bakgrunden till den otillbörliga och otillåtna påverkan vi nu talar om som trycker mot den offentliga förvaltningen och mot politiska partier i hög grad har sin upprinnelse i grov organiserad brottslighet. Att just Brå får ett sådant kartläggande uppdrag tycker jag därför är väldigt naturligt. Dessutom är det en mycket kvalificerad myndighet som kommer att kunna ge oss som politiska beslutsfattare ett utomordentligt högkvalificerat underlag i den delen.

När det sedan gäller sekretessfrågor vill jag bara säga: Ja, det är klart att vi ska ha offentlighet som utgångspunkt - offentlighetsprincipen är stark av goda skäl - men det är alltid en avvägning mellan det och information som är integritetskänslig för den enskilde. Det är inte så att alla utbetalningar till enskilda från Försäkringskassan är föremål för offentligheten, utan det finns en avvägning i lagstiftningen mellan just offentlighet och personlig integritet. Exakt hur den avvägningen ska se ut i varje enskilt fall är naturligtvis något man måste hantera löpande och med gott omdöme.

Herr talman! Jag tackar Malin Björk för en utomordentligt viktig fråga. Jag tycker att det är av stor betydelse att vi pratar om korruption i bred bemärkelse, också när det gäller sådant som i grund och botten inte har med politiskt beslutsfattande att göra utan med andra beslut som sker exempelvis i näringslivet.

Samtidigt är jag nog av den uppfattningen att det privata har kommit mycket längre än det offentliga i korruptionsfrågor just när det gäller såväl lagregleringen som, för den delen, tillsynen. Det gäller inte minst den kommunala nivån och den regionala nivån. Det gäller dessutom flera av de nya fenomen vi nu pratar om, såsom grov organiserad brottslighet som i många fall är tydligt kopplad till olika klanstrukturer som inte drar sig för att på djupet tränga in i våra demokratiska institutioner - inklusive partierna.

Jag säger på intet sätt att de frågor Malin Björk lyfter upp är obetydliga, tvärtom. Men jag tror faktiskt att både kunskapsunderskottet och lagstiftningsunderskottet är ännu mycket större när det gäller det offentliga.

Herr talman! Man kan möjligen säga att den utredning som tillsattes av den förra regeringen tillsattes tämligen motvilligt. Det har möjligen också återspeglats lite i tonträffen i direktiven till den utredningen. Det var ju riksdagen som så att säga drev igenom detta, mot en väldigt motsträvig regering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om otillbörlig påverkan på demokratiska institutioner

Det finns andra utredningar som också leder fram till slutsatser - slutsatser som med ett annat uppdrag, inte minst ett tydligt uppdrag att lämna konkreta förslag, möjligtvis hade kunnat se annorlunda ut. I det avseendet bedömer jag alltså att det är utomordentligt viktigt att ta ett nytt grepp och komma fram till skarpa förslag.

Jag vet att det finns farhågor om att ett straffansvar ska leda till en ännu större försiktighet när det gäller att fatta beslut. Jag tror för egen del - och detta ligger bakom Tidöpartiernas linje i den här frågan - att oklarhet och otydlighet i ansvarsfrågor är en mycket allvarligare hämsko både för förvaltningens sätt att fungera och för medborgarnas tillit till förvaltningen än tydlighet. Sedan måste det självklart finnas robusta regelverk kring detta för att det ska fungera på ett rättssäkert sätt.

Herr talman! Man kan ju säga att tillströmningen av nya medlemmar inte nödvändigtvis behöver vara enbart gynnsam; jag har förstått att det exempelvis när det gäller Botkyrkahanteringen har varit så att flera nytillträdda inte får komma till. Men med det sagt är partiernas stora utmaning över lång tid naturligtvis att medlemstillströmningen har försvagats, och det gäller alla politiska partier.

Tittar man på de exempel där kriminella strukturer försöker ta sig in i politiska partier ser man ändå flera exempel som rör inte bara stora partier utan, inte minst på senare tid, även mindre partier med små medlemstal. Dessa är skörare för yttre påverkan och därmed också lite enklare offer, kan vi kalla det, för dem som vill komma åt dem. Det råder alltså ingen som helst tvekan om att detta är en aspekt av partiernas krympande storlek: en ökad sårbarhet gentemot intressen som på olika sätt vill ta sig in och ta över på ett otillbörligt sätt.

Herr talman! Det långa talets korta mening är ja. Båda de frågor Jan Riise tar upp tycker jag utan tvekan ska ligga på bordet när partierna ska resonera om spelreglerna framåt.

Sedan ska vi ha med oss att dessa frågor är grundligt utredda, i närtid och i ett brett parlamentariskt sammanhang, och att de regelverk vi nu har inte har särskilt många år på nacken. Jag tycker dock att det är mycket lämpligt, också utifrån den debatt som har varit under senare tid, att utvärdera hur reglerna har slagit i verkligheten och om det finns utrymme för att förbättra dem på olika sätt.

En fråga som alltid har avvisats tidigare har varit den om transparens eller lobbyistregister. Det finns i och för sig goda skäl för att avvisa det; man har pekat på demokratiska risker även med det, som att man stänger ute eller försvårar kontakten med omvärlden för politiska partier. I ljuset av hur det har sett ut i en del länder på senare tid, inte minst i ett europeiskt perspektiv, tycker jag också att det finns anledning för oss att ånyo diskutera dessa frågor. Det gör vi lämpligast i ett brett parlamentariskt sammanhang.