Herr talman! Jag vet inte hur många av oss här i kammaren som minns exakt vad vi gjorde den här dagen för tre år sedan, den 8 november 2019. Själv kommer jag inte ihåg exakt vad jag gjorde den dagen. Men jag tror ändå att många av oss kan känna: Oj, vad det har hänt mycket på de här tre åren.

Debatt med anledning av budgetpropositio-nens avlämnande

Då var vi lyckligt ovetande om den pandemi som skulle slå till bara några månader senare, en pandemi som där och då förändrade väldigt mycket. För tre år sedan hade Ryssland visserligen annekterat Krim och förde ett lågintensivt krig i Donbass. Men den storskaliga invasionen av Ukraina låg flera år framåt. Och handen på hjärtat - hur många av oss här inne tänkte för tre år sedan att Sverige nog inom några år skulle vara på väg in i Nato?

Herr talman! För tre år sedan kostade elen ungefär 50 öre i Skåne. Dieseln hade då inte hunnit bli världens dyraste. Den kostade ungefär 15 kronor. Men många kände redan då att det var dyrt att tanka.

Nu, tre år senare, går vi mot vinter, bokstavligen men också i ekonomin. Sverige bedöms vara i en lågkonjunktur nästa år samtidigt som vi har hög inflation, en inflation som är högre än på flera decennier. Och osäkerheten är stor.

Herr talman! Många i vårt land har det väldigt tufft just nu. Det är ensamstående mammor som oroar sig för hur de ska kunna handla julklappar till barnen. Det är undersköterskan som pendlar till nattpasset på jobbet men som undrar om hon måste säga upp sig eftersom det är så dyrt att pendla. Småföretagare vänder på varje krona för att ha råd att betala lön till sina anställda.

Väldigt många känner oro. Det är oro för klimatet, oro för att barnen ska dras in i kriminella miljöer eller oro för hur kriget kommer att utvecklas och hur det kommer att påverka oss här i Sverige.

Herr talman! Vi befinner oss i ett svårt läge. Men jag har stor tilltro till att vi kommer att ta oss igenom detta tillsammans som land.

Herr talman! De fyra samarbetspartierna, som nu är överens om den här budgeten, ser Sveriges problem. Vi ser också att många kämpar. Och vi är fast beslutna att göra vad vi kan för att vända den negativa utvecklingen, som vi har sett i Sverige under många år nu. Det var det mandatet vi fick av väljarna. Den resan börjar nu.

Vi är fast beslutna att ta kampen, och att vinna den kampen, mot den grova kriminaliteten. Man ska kunna känna sig trygg i hela Sverige. Vi ska tillsammans ta oss ur energikrisen. Vi ska minska våra utsläpp. Och vi fyra vill att välfärden ska ha förutsättningar att utföra sina uppdrag. Men det kommer att bli tufft.

Samarbetspartierna vet att om det ska finnas resurser för framtida reformer krävs det två saker. Det är fortsatt förmåga att prioritera. Det gör vi i den här budgeten, och det kommer vi att fortsätta med. Men vi vet också att fler kvinnor och män som i dag inte är självförsörjda måste ha ett arbete att gå till för att vara med och bidra.

Herr talman! Budgeten som nu har lämnats här på riksdagens bord tar sikte på att lösa det som inte fungerar i Sverige. Vi tar det första steget mot att sätta Sverige på ny kurs. Det är fem områden, fem prioriteringar, som jag vill lyfta fram.

Det första är att budgeten mildrar den svåra ekonomiska situation som många hushåll och företag nu kämpar med. Staten varken kan eller bör kompensera för allt som nu ökar i pris. Vi kan inte kompensera helt och fullt för inflation. Men staten och vi tillsammans kan med den här budgeten mildra konsekvensen.

Många i Sverige är beroende av bilen och har det just nu mycket kämpigt med sina marginaler. Därför tar vi det första steget mot att trycka ned drivmedelspriserna genom sänkt skatt med 1 krona samtidigt som vi höjer milersättningen, från 18,50 till 25 kronor, för den som pendlar till jobbet. Det har inte gjorts sedan 2008.

De här två delarna är tillsammans den största delen av budgeten. Vi stöttar hushåll och företag, precis som vi sa. Men jag förstår att väldigt många ser fram emot den 1 januari 2024. Det är då den stora sänkningen kommer. Då ska reduktionsplikten sänkas till EU:s miniminivå.

Herr talman! Även elräkningen har blivit en tung börda för många. Därför kommer ett högkostnadsskydd för elräkningar. Det kommer att betalas ut för elpriser som har varit väldigt höga det här året. Stödet går till hushåll och till företag men också till kommuner, regioner och organisationer, helt enkelt till alla som har en elräkning.

Herr talman! Lågkonjunktur och inflation slår hårdast mot dem som hade det tufft redan innan. Det är därför vi nu föreslår att den tillfälliga höjningen av bostadsbidraget för barnfamiljer ska förlängas. Och för att ytterligare stärka skyddet för personer som är arbetslösa kommer a-kassan att permanent behållas på den nivå som har gällt under pandemin. Andra ekonomiskt utsatta grupper, som garantipensionärer och studenter, får kompensation genom att deras ersättningar räknas upp med inflationen.

Herr talman! Det andra området jag vill lyfta fram är välfärden. Man måste kunna lita på att det finns en plats på det särskilda boendet om man behöver det när man blir äldre. Man måste kunna lita på att man inte ska behöva vänta alldeles för länge för att få den vård man både har rätt till och behöver. Man ska kunna lita på att barnen får den kunskap de behöver i skolan.

Därför ökar vi det generella statsbidraget med 6 miljarder och gör dessutom riktade satsningar och ger andra stöd på lika mycket. Det här ska gå till fler vårdplatser i hela landet, till mer resurser till förlossningsvård och kvinnors och äldres hälsa och till att återupprätta kunskapsskolan med fler speciallärare, förstärkt lovskola och ökad tillgång till nya läromedel. Det ska också gå till att bekämpa ohälsan bland barn och unga genom att vi nu ger ett ordentligt stöd till Bris. Dessutom tillförs medel för att motverka äldres ensamhet. En mycket stor satsning görs också på att motverka hemlöshet. Den har ökat i Sverige, men den ska minska.

Herr talman! Det tredje området är tryggheten. Den har blivit vår tids stora frihetsfråga. Strävsamma företagare får sina butiker plundrade och vandaliserade om och om igen. Mammor ser sina barn, ofta söner, dras in i gängkriminalitet medan andra föräldrar får begrava sina barn för att de har blivit skjutna.

Jag tänker särskilt på tolvåriga Adrianas mamma och pappa. Adriana var ute med sin hund utanför McDonalds men kom aldrig hem igen. För hennes och för andra brottsoffers skull inleds nu den största offensiven i svensk historia mot den organiserade brottsligheten.

Budgeten innehåller förstärkningar av hela rättsväsendet med särskilt fokus på polis, säkerhetspolis och kriminalvård. Rättvisan ska återupprättas med skärpta straff och fler poliser. Men rättvisa handlar också om att förebygga. Alla barn ska få en chans att lyckas. Det handlar om att stärka föräldraansvaret och se till att ungdomar har möjlighet till en meningsfull fritid i stället för att dras in i gängen på torget. Därför stärker vi socialtjänstens brottsförebyggande arbete samtidigt som vi stärker föräldraskapsprogram och satsar på idrott i utsatta områden.

Herr talman! Trygghet skyddas inte bara här hemma. Just nu strider och dör modiga män och kvinnor vid den ukrainska fronten - för sitt land men också för friheten i hela Europa. Vi ska stötta dem på alla sätt vi kan. Regeringen kommer att återkomma i frågan om mer vapen till Ukraina. Dessutom kan vi här gemensamt ta ansvar för vårt eget försvar, se till att det är rustat och se till att Sverige nu kommer in i Nato. Vi fortsätter arbetet med att stärka Försvarsmakten och det civila försvaret.

Herr talman! Det fjärde området är klimat och miljö. Sverige ska ha en offensiv och ambitiös klimat- och miljöpolitik. Här finns det mycket bra att bygga på från tidigare regeringar, exempelvis Industriklivet och Klimatklivet, och detta byggs nu ut ytterligare. Men det finns också saker som har varit helt kontraproduktiva. Nedläggningen av kärnkraftsreaktorer har inte bara gjort elen dyr utan också lett till att Sverige eldar tonvis med olja för att försörja landet med el. Byråkratiska miljöprövningar har satt käppar i hjulet för nödvändiga investeringar som skulle kunna minska utsläppen.

Vi är övertygade om att mer fossilfri el är nyckeln till att Sverige ska kunna nå klimatmålen. Nu tar vi de första stegen mot ny kärnkraft. Det finns för första gången på flera decennier en majoritet i Sveriges riksdag för mer kärnkraft. Vi satsar också på koldioxidinfångning och utbyggd laddinfrastruktur. Det kommer att vara viktigt för det fortsatta arbetet med att sänka utsläppen. Miljön värnas även genom åtgärder för att återställa våtmarker, sanera förorenade områden och minska övergödning och utsläpp i Östersjön.

Det femte området är jobb, företagande och tillväxt. Sverige ska fortsätta att vara ett land där innovativa företag skapar jobb och tillväxt. Vi är fast beslutna att förbättra det svenska företagsklimatet under den här mandatperioden. Vi sänker arbetsgivaravgifterna för personer som jobbar med forskning och innovation. Vi gör det enklare att driva företag genom att nu inrätta ett ordentligt implementeringsråd som ska se över regelkrångel. När vi gör det kan också fler få sitt första jobb. Fler kan försörja sig själva när resurser frigörs i företag.

Vi vill också att fler ska få möjlighet att bli anställbara. Det är därför vi nu ser till att mer resurser går till yrkesvux, praktikplatser och annat som vi vet har effekt. Under många år har arbetsmarknadspolitiken, som en hel del annan politik, varit ineffektiv och kostat väldigt mycket pengar.

Arbetslinjen är svaret på flera av de problem som Sverige har i dag. Fler måste arbeta. Fler måste försörja sig själva. Det är därför vi nu gör mer för att fler ska jobba. Vi sänker skatten för dem som är över 65 och fortsätter att arbeta, och vi kommer under den här mandatperioden att genomföra en stor bidragsreform som gör att det alltid lönar sig bättre för en förälder att gå till jobbet än att stapla bidrag på varandra. Det här är en fråga om respekt och rättvisa, såväl för dem som jobbar och för dem som betalar skatt som för alla de människor som i dag står utanför arbetsmarknaden.

Vi kommer också att arbeta med att minska bidragsfusk och felaktiga utbetalningar. Det är en prioriterad fråga. Det är därför vi under den här mandatperioden vill göra en folkräkning.

Herr talman! Budgeten läggs fram i en ekonomiskt svår tid. Vi går mot vinter i ekonomin. Sverige har samtidigt stora problem. Jag känner mig väldigt trygg med att den här budgeten, som stöds av en majoritet i riksdagen, kommer att göra skillnad. Vi håller tillbaka. Det är inte en expansiv budget; när vi har inflation måste vi ta ansvar. Men vi lyckas ändå satsa på alla de områden som vi ser är viktiga för att Sverige ska byta riktning.

Avslutningsvis vill jag särskilt vända mig till dig som är ung. Det gäller några här inne, men jag tänker främst på andra, som följer debatten. Du kämpar med oro för framtiden. Du känner att du förlorade viktiga år under pandemin. Du oroar dig för klimatet. Du kanske oroar dig för dina föräldrars ekonomi. Du känner att kriget kommer väldigt nära, och du har mörka tankar om framtiden.

Mitt budskap är att vi kommer att ta oss igenom den här krisen och den här situationen tillsammans. Sverige och alla vi som bor här har klarat tuffa tider förut. Det finns en styrka i vårt land. Tillsammans kan vi göra allt för att Sverige ska vara bättre om tre år än nu. Vi har klarat tuffa tider förut. Tillsammans, herr talman, kan vi göra den 8 november 2025 till en ännu bättre dag än den innevarande.

(Applåder)

I detta anförande instämde John E Weinerhall, David Josefsson och Helena Storckenfeldt (alla M) samt Rashid Farivar (SD).

Herr talman! Den här budgetpropositionen, som har tagits fram i samverkan mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, kommer inte att lösa Sveriges alla problem. Vi har dessvärre för stora och för allvarliga problem för att kunna lösa dem på så kort sikt. Men det är en väldigt bra början. Mer kommer att behöva göras för att vända på skutan Sverige, och det kommer vi också att vara beredda att göra.

Jag är givetvis väldigt glad att såväl arbetslöshetsförsäkringen som sjukförsäkringen ligger kvar på samma nivåer efter årsskiftet, när den nya budgeten träder i kraft, som innan årsskiftet. Jag vet inte hur många gånger under den valrörelse som varit, herr talman, som jag har fått höra: Om de där partierna tar makten - slottspartierna - då kommer de att slakta både a-kassa och sjukförsäkring. Vi var tydliga, och jag var tydlig, under hela valrörelsen: A-kassan ska hållas intakt, och dagens nivåer ska gälla även i morgon. Vi sa en sak före valet, och vi gjorde exakt samma sak efter valet.

Bränsleskatterna kommer att sänkas. Det blir inte lika mycket som jag hade hoppats, men likväl. Milersättningen som legat still i 13 år höjs påtagligt, och reduktionsplikten fasas ned till absolut lägsta möjliga nivå.

Jobbet börjar nu, men dessvärre kommer inte effekterna riktigt lika omgående. Vi får vänta lite grann. Den ganska extrema inriktning som den förra regeringen hade vad gäller just reduktionsplikten går inte att fasa ut i en handvändning helt enkelt.

Effekten avseende pris vid pump kommer vi att behöva invänta ännu en stund. Men när den väl kommer pratar vi om i storleksordningen ytterligare 4, 5 eller kanske till och med 6 kronor i bästa fall. Jag beklagar att det tar så lång tid. Det gör jag verkligen. Men läget är vad det är.

Det gäller tillika dieselskatten för jordbruket, för skogsbruket och även för vattenbruket. Den kommer att ligga på EU:s absoluta miniminivå under mandatperioden, och det börjar gälla redan från halvårsskiftet. Det blir helt enkelt lite, lite lättare, lite mindre betungande, att vara näringsidkare inom alla näringar som är beroende av någon form av fysisk transport. Det är ganska många näringar, herr talman.

Herr talman! Ukrainas sak är vår sak, på samma sätt som en gång Finlands. De må ha bytt ansikten i Moskva från för dryga 80 år sedan och till i dag. Men det är i grunden samma genomkorrupta, kleptokratiska och paranoida förtryckarregim som håller i trådarna.

Det här är inte en normal armé vi ser i Ukraina. Det är ett gäng rövarband och banditer som plundrar och våldtar. Sverige ska inte vackla i sitt stöd för Ukrainas frihet. Det ekonomiska, det politiska och framför allt det militära stödet ska fortsätta och allra helst accelerera.

Det är givetvis primärt en fråga om solidaritet men nästan lika mycket om egennytta. Varje rysk T72:a som konsekvensutsätts i Ukraina är en stridsvagn färre som kan terrorisera vårt svenska fosterland. Försvarsmakten ska upp till 2 procent av bnp under mandatperioden. Det här är en uppgift som vi kommer att klara av, och som den gamla regeringen, och det gamla regeringsunderlaget, aldrig någonsin hade mäktat med.

Ett starkt svenskt försvar, och ett Sverige i Nato, kommer att säkra freden i vårt land och i vår tid. Det ska inte vara någon policy of appeasement, inte igen. Det funkar inte. Att försöka blidka tyrannen leder enbart till att tyrannen får mersmak.

Herr talman! Låt mig nämna några ord vad gäller denna budgetpropositions fördelningsprofil. Jag kan citera direkt från de så kallade effektbedömningarna: "Reformerna har olika fördelningsprofil, men sammantaget har de förslag som påverkar ekonomisk standard en tydligt utjämnande fördelningsprofil. Den ekonomiska standarden ökar procentuellt sett mest i den nedre delen av fördelningen, och allra mest för den tiondel av befolkningen som har lägst ekonomisk standard." Slottspartierna har alltså enats om en ekonomisk politik som har en tydligt utjämnande fördelningsprofil och som stärker den ekonomiska standarden allra mest hos tiondelen med lägst inkomst. I den inkomstdecilen brukar man normalt sett inte hitta vare sig bankdirektörer eller riskkapitalister.

Herr talman! Låt mig också säga något om det som aviseras i budgetpropositionens finansplan, om än inte i tabellerna. En tandvårdsreform kommer att utredas och genomföras. Jag ska inte lova exakt när, för jag vet inte exakt när. Men det blir under mandatperioden. Logiken är enkel eller borde i alla fall vara enkel: Tänder är en del av kroppen, och det högkostnadsskydd som gäller inom sjukvården i övrigt borde i möjligaste mån även gälla folks tänder. Vi skriver också att de äldre ska prioriteras i denna reform.

Herr talman! På tal om de äldre kommer regeringen att bjuda in samtliga - nota bene, samtliga - partier till samtal och överläggningar om pensionerna. Den smått bisarra idén att fem partier ska diskutera pensionsfrågor, trots att det som bekant finns åtta partier representerade i den här kammaren, har nu slutligen förkastats.

Jag vill poängtera att jag ser väldigt mycket fram emot kommande överläggningar och samtal. Vad de mynnar ut i vad gäller konkret politik och konkreta reformer är för tidigt att säga i dagsläget. Men för Sverigedemokraternas del kommer vi att ta med oss samma förslag som vi drivit även tidigare.

Vi vill ha en så kallad gas i pensionssystemet. Man kan inte bara ha en broms, för då kommer man ingenvart. Man behöver ha en gas också.

Vi vill öka valfriheten i premiepensionssystemet. En större del av pensionsavsättningarna ska gå dit, så att den enskilde får ökade möjligheter att ta eget ansvar för sin framtid och för ekonomin i ålderdomen.

Vi behöver hitta sätt att totalt sett öka avsättningarna in i pensionssystemet för att på den vägen höja pensionerna. Jag vågar inte stå här och lova någonting i det här osäkra läget, men jag tror och hoppas att flera andra partier ser ungefär samma behov.

Avslutningsvis vill jag tacka herr talmannen för ordet och även givetvis tacka slottspartierna för ett mycket gott samarbete. Vi ses i nästa runda!

(Applåder)

I detta anförande instämde Rashid Farivar, David Perez, Charlotte Quensel och Eric Westroth (alla SD).

Herr talman! Jag vill inleda med att gratulera den nytillträdda finansministern till hennes viktiga uppdrag.

Jag vill också så här i början säga att det finns bra saker i den här budgeten. Det är bra att regeringen ökar resurserna till polisen och rättsväsendet, även om man hade kunnat göra mer för att förebygga kriminalitet. Det är bra att man ökar försvarets anslag, även om man hade kunnat göra mer för det civila försvaret. Det är bra att man satsar på laddinfrastruktur, även om det är otillräckligt.

Men, herr talman, i dag har vi i den liberala oppositionen också skyldighet att tala om de tomma, gapande hålen i budgeten på fullständigt centrala områden - som jobben, som landsbygdens situation, som klimatet. Där påminner denna budget om sagan om skräddaren som skulle göra en vacker skrud. Kunden kom igen och igen, och till slut bidde det, av det som nyss skulle vara så storartat, bara en tumme.

Vi har skyldighet att i detta läge stå upp för den unga person som oroar sig för sitt jobb nu när konjunkturen viker, för företagaren som inte klarar av att anställa eftersom den här regeringen höjer skatten på att anställa samt för de många hushåll på landsbygden som är helt beroende av bilen och som trodde att priset på diesel vid pump skulle ned 5-10 kronor men som nu får 40 öre.

Vi måste stå upp för de familjer som i går, den 7 november, planerade för att till slut få chansen att köpa en elbil, en hybridbil eller en gasbil och därmed kunna göra något åt både sin ekonomiska situation och klimatet. I dag, med den nya regeringens budget, blir de av med den chansen på grund av att klimatbonusen hastigt och lustigt tas bort.

Herr talman! Vi är på väg in i en allvarlig makroekonomisk storm med höjda energipriser, med globalt stigande inflation, med räntor som hotar våra hushåll som har tungt belånade hus och med reallöner som minskar. Det är en konjunktur som viker nästa år med stor risk för recession och stigande arbetslöshet. Nu om någonsin, regeringen, hade vi behövt den här liberala, borgerliga politiken som gör att företag kan skapa fler jobb och vända lågkonjunkturen med jobb och tillväxt.

Den unga person som nu försöker söka ett jobb kunde tidigare se andra unga få jobb, för ungdomsarbetslösheten sjönk. Tack vare att bland annat Centerpartiet gjorde det mycket billigare att anställa unga sjönk ungdomsarbetslösheten kraftigt, med en tredjedel. Men den 31 mars, när sänkningen löper ut, just när ungdomarna möter den svåraste arbetsmarknaden i mannaminne med åter kraftigt stigande arbetslöshet, sannolikt också ungdomsarbetslöshet, chockhöjer den här regeringen skatten på att anställa unga med 12 procentenheter. Just då, när företagen är hårt trängda och vi verkligen behöver motorn i svensk ekonomi som mest, höjs skatten på jobb och arbete i stället för att sänkas.

Sex gånger mer i denna budget läggs på att höja a-kassan än på att göra det lättare att anställa och arbeta i det här landet. Var är Alliansens arbetslinje, som tog oss igenom finanskrisen och eurokrisen?

Till dig som tror på liberala värden, på företagsamhet och på arbetslinjen säger jag: Misströsta inte! Det finns ett liberalt alternativ i riksdagen.

Men jag vill ändå, herr talman, särskilt tala om dem på landsbygden som har det väldigt tufft just nu, dem som är beroende av bilen för att komma till jobbet, för att skjutsa sina barn till hockeyn eller för att komma till vårdcentralen. De pressas av stigande priser, inte minst på mat. De minns Ebba Buschs "bonnasnack" i Eskilstuna och allt prat från de andra partierna om hur viktigt det var med landsbygden.

Man var inte alltid så konkret, men en sak hörde och minns alla: En tiokrona billigare lovade Jimmie Åkesson att det skulle bli att tanka bilen vid pump. 9 kronor lovade Ebba på Instagram. Och Elisabeth Svantesson stod i riksdagens talarstol för inte så många månader sedan och lovade - lovade! - 5 kronor lägre pris, bara man valde den här regeringen. Vad blev det, när dieselpriserna nu rusar till 27-28 kronor? Det blev 40 öre - bara en tredjedel av det Centerpartiet hade konkret, vilket också hade varit bättre för klimatet eftersom vi sänkte skatten på den miljövänliga delen av bränslet.

Och vad blev det av det nya reseavdraget, som skulle flytta miljarder från dem som pendlar med bil i storstäderna och har spårvagn, tunnelbana och buss till dem på landsbygden som är helt beroende av bilen? Blev det miljarder? Nej det blev det gamla reseavdraget, där hälften av alla miljarderna går tillbaka till storstäderna.

Hur blev det för bönderna, som har rusande priser på gödsel och foder och som är avgörande för självförsörjningen av livsmedel i vårt land och för att undvika rusande matpriser? Ja, ni förlängde - men bara sex månader, Oscar Sjöstedt - nedsättningen till noll av skatten på jord- och skogsbrukets diesel. Däremot blev det inget nytt stöd och inget mer på landsbygdsprogrammet.

Och allt det här med järnvägen, bredbandet och mobiltäckningen, vad blev det av det? Ingenting. Mindre. Vad blev det av möjligheten att på min gård, mitt mikrobryggeri eller min vingård sälja öl eller vin och få turister från hela världen? Ingenting.

Men jag vill säga något till alla er som tycker att det här känns som svek på svek på svek. Det är en lång, lång rad av löftesbrott. Det har varit "bonnasnack" och Instagramlöften. Det blev inte något i vardagen, i plånboken, i det konkreta.

Kom ihåg att det finns ett landsbygdsparti i riksdagen som kommer att stå upp för dig, din internetuppkoppling, din täckning på mobilen, din vårdcentral, din byskola, dina vägar och järnvägar och dina landsbygdsmackar! Det handlar också om belysning, plogning och självförsörjning när det gäller svensk mat. Misströsta inte! Det finns ett landsbygdsliberalt alternativ.

Många som stått vid pump och sett hundralapparna och tusenlapparna rusa iväg har drömt om att få byta till en klimatvänlig bil, en elhybrid, en gasbil. I dag har mattan under dem dragits undan. Det blir inga 70 000 kronor i klimatbonus och inga 20 000 för hybrider. Och allt det där med elektrifieringen, som skulle greja omställningen, blir inte. Det blir ett hårt slag i magen. Det räcker tydligen med att hälften av alla bilar är elbilar. Nu får det gärna sjunka igen.

En del tänkte: Jag har kanske inte råd med elbil, men jag kan åtminstone få biobränsle gjort i Sverige i tanken. Det blir ingenting av reduktionsplikten. Den ska ned till miniminivån för biobränslet i Sverige. Det är det vi ska åka till Egypten och säga till alla andra länder som kämpar med klimatfrågan. Det är det som är Sveriges föredöme och exempel för världen.

Det blir inte 5 kronor när det gäller diesel. Det blir inte någon möjlighet att byta bil om jag inte har råd - och inte heller biobränsle. Men vad ska jag göra då? Hur ska jag kunna bidra? Det blir för övrigt inte heller vindkraft till den nya gröna industrin, för anslutningarna ska vi snåla på. Vi får vänta ännu mer tills kärnkraften så småningom kommer.

Det är inte ordning på klimatpolitiken. Det är oordning. Det är röra. Utsläppen kommer att stiga, säger experterna, inte falla.

Men jag säger då något till alla er som varit stolta, ni i denna kammaren och ni som lyssnar, för att Sverige har varit ett föredöme som har lyst över världen och som har gått längre än andra. Misströsta inte! Det finns ett grönt liberalt alternativ i riksdagen som fortfarande vill ha fossilfritt stål, batteri, grön kemi och så vidare.

Jag vill avsluta, herr talman, med att säga att ingenting i denna kris - det är en ekonomisk kris, en kris för många på landsbygden och en klimatkris - är ödesbestämt. Det kommer en bättre framtid. Det finns ett alternativ som är optimistiskt, framtidsorienterat och lösningsorienterat, och det kommer att stå kvar i riksdagen.

(Applåder)

Herr talman! I dag har vi fått den blåbruna regeringens budgetproposition på riksdagens bord. Det är en sorglig läsning, för det är en krigsförklaring mot en effektiv och fungerande klimat- och miljöpolitik och mot allt det som bygger ett jämlikt och rättvist samhälle.

Det är en kolsvart budget som läggs fram i en tid av krig i vårt närområde och skenande klimatförändringar. Den läggs fram samtidigt som människor tvingas vända på varenda krona för att få pengarna att räcka hela månaden. Den läggs fram i en tid när vi behöver öka tryggheten för människor. Det handlar om tryggheten i att veta att man får den vård man behöver och tryggheten i att barnen har det bra i förskolan och får de kunskaper de behöver i skolan. Den läggs fram i en tid när fler människor än någonsin tvingas på flykt.

Denna regerings svar verkar vara att skicka notan till dem som har det allra sämst - både i Sverige och i världen.

Just nu samlas världens ledare i Egypten för att ta arbetet mot klimatförändringarna framåt. Men alltför många länder kommer, liksom Sverige, med minskade ambitioner och för svaga planer.

Jag tror att andra kommer ha förståelse för att vi just nu behöver genomföra åtgärder som tillfälligt höjer utsläppen i Sverige, sa klimat- och miljöministern häromveckan. Jag hoppas att statsrådets uttalande aldrig når människorna i Pakistan som nu kämpar mot översvämningar eller bönder i Kenya som ser sin boskap dö av törst och sina skördar torka bort.

Det här är faktiskt inget annat än ett hån. Sveriges linje har tidigare varit den enda rimliga: att den rikare delen av världen har en skyldighet att gå före. Det är otroligt tragiskt att nuvarande regerings linje verkar vara den helt motsatta.

Klimat- och miljöminister Pourmokhtari har också försökt försäkra oss om att den här regeringen inte har några sänkta ambitioner på miljö- eller klimatområdet, men nu ser vi ju alla att detta inte är något annat än tomma ord. I sanningens namn var det väl inget av partierna i regeringen som var särskilt besjälade av klimat- eller miljöpolitiken tidigare, men vi var få som trodde att den slakt vi nu ser skulle blir resultatet av förhandlingarna med Sverigedemokraterna. Vi trodde nog ändå att de partier som ingår i regeringen såg allvaret med klimatförändringarna och miljöförstöringen. Nu kan vi konstatera att så inte var fallet.

Herr talman! Sveriges plan består, fortfarande, i huvudsak av det klimatpolitiska ramverket och dess två väldigt enkla mål. För det första ska transportsektorn ha minskat sina utsläpp med 70 procent till 2030. För det andra ska Sverige nå nettonollutsläpp 2045. Båda dessa mål har antagits med bred enighet i denna kammare, i alla fall av de partier som skriver under på universella lagar, regler och konventioner.

Fram till december 2021, då Miljöpartiet valde att inte ingå i reger-ingen, var Sverige på god väg att nå dessa mål. Nu är det tvärtom. Nu sätter vi plattan i mattan och bromsar. Bara förslaget om att slopa reduktionsplikten ökar Sveriges utsläpp med 5 miljoner ton per år - en utsläppsökning som är 50 gånger större än Karlshamnsverkets drift. Det är mer än 10 procent av Sveriges årliga utsläpp. Om vi därtill lägger den sänkta bränsleskatten och att man river upp den rättvisereform som reseavdraget innebar, och som också med bred enighet togs i riksdagen, ja, då blir det alltmer uppenbart vad som sker.

Regeringen saknar inte bara klimatambitioner. De backar snabbt på de framsteg som skett. Man fortsätter att upprepa samma talepunkter, men det man i praktiken gör är att försöka sminka en gris med ett föga imponerande resultat.

Regeringen verkar ha beslutat sig för att kalla sin egen klimat- och miljöpolitik för "effektiv". Jag får ge dem viss rätt i det: Den är oerhört effektiv för att höja utsläppen och slakta reformer som faktiskt fungerar.

Nu blir fossila bränslen billigare. Fossilbilspendlare i storstäderna ska få subventioner, medan de som väljer elbilen eller tåget blir utan. Det som nyss hette att alla inte har råd med elbil heter i dag att kostnaden för att äga och köra en klimatbonusbil börjar bli jämförbar med kostnaden för att äga och köra en bensin- eller dieselbil. Det är snabba ryck!

Det regeringen hänvisar till för att kompensera är elektrifiering, infångning av koldioxid och satsningar på våtmarker. Men alla som kan någonting om den här politiken vet att det inte räcker.

Elektrifieringen kommer inte att ta bort utsläppen från de miljontals fossilbilar som rullar i Sverige varje dag. När det gäller infångning av koldioxid är det något som även Miljöpartiet införde satsningar på. Tyvärr är bedömningen från de ansvariga myndigheterna att vi inte kommer att fånga in ett enda gram koldioxid under denna mandatperiod, kanske med undantag för i enstaka testanläggningar.

Förutom att det görs för lite för långsamt på klimatområdet tas dessutom pengar från skydd av värdefull natur, detta trots att vi inte bara står inför klimatförändringar som kommer att ge allvarliga effekter för människors möjligheter att leva på den här planeten utan också en naturkris med minskad biologisk mångfald. Det är också ett hot mot vårt sätt att leva. Det är en veritabel slakt på ambitionerna och de resurser som tilldelas.

Om några veckor kommer vi i Miljöpartiet att presentera vår skuggbudget. Om regeringen är det minsta intresserad av en klimat- och miljöpolitik som är effektiv och faktiskt fungerar föreslår jag att de läser den.

Herr talman! För inte så länge sedan hördes, när migrationspolitiken diskuterades, tongångar från det blåbruna partiet om att det är bättre att hjälpa på plats. Det verkar nu vara utbytt mot att det är bättre att hjälpa så lite som möjligt.

Den nya regeringen har gjort klart att Sverige överger åtagandet om att avsätta 1 procent av landets samlade inkomster i bistånd. Det är ett beslut som kommer att drabba människor hårt världen över. Med biståndet är vi med och bygger demokratier. Vi ger flickor och kvinnor mer egenmakt, vi ger barn möjlighet till skolgång och vi bidrar med katastrofbistånd där det behövs. Blir biståndet mindre kommer färre barn att få en chans att gå i skolan. Blir biståndet mindre blir det mat på färre tallrikar. Blir biståndet mindre får civilsamhället som slåss för frihet mindre resurser.

Jag vet att regeringen också vet allt det här. Men det verkar som om det är mest bekvämt att inte låtsas om det.

Att lämna enprocentsmålet är ett sluttande plan. Att biståndsnivån är kopplad just till bni handlar ju om att vi i världens rika länder ska bidra efter förmåga och i relation till vårt välstånd. Vi riskerar nu i stället att tappa långsiktighet och förutsägbarhet. Systemet rubbas, vilket skapar stor otrygghet för alla som kämpar för demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter.

Biståndet var underfinansierat redan när pandemin slog till. Med energikris, ekonomisk kris och Rysslands krig mot Ukraina har behoven i världen ökat. Antalet människor som går hungriga ökar, och över 100 miljoner människor är på flykt. Att då låta det svenska biståndet gå i motsatt riktning är ett svek mot världens fattiga och utsatta.

Sverige har länge varit ett föregångsland inom bistånd. Det har gjort att vi inte bara har ett gott anseende utan också att vi har kunnat driva viktiga frågor framåt internationellt, som den feministiska utrikes- och utvecklingspolitiken.

Nu drar vi ned på det, och när Sverige - ett av världens rikaste länder - drar ned på ambitionerna finns det en risk för att andra länder följer efter. I en tid när de kriser som drar över världen visar på ett tydligt behov av mer internationellt samarbete väljer regeringen mindre.

Det finns mycket att säga om den här regeringen, politiken och budgeten. Men låt mig också säga någonting om motståndet. Vi är många som vet att en annan väg för Sverige är möjlig, som faktiskt tror på att bygga ett samhälle på hopp i stället för på hat, som är redo att göra vad som krävs för att rädda den här planeten och som vill göra det tillsammans.

(Applåder)

Herr talman! I valet gav väljarna Moderaterna, Sverigedemokraterna, Liberalerna och Kristdemokraterna ett mandat att vända utvecklingen i Sverige - ett mandat för en ny riktning för Sverige.

Vi har hört talas om hopp här i dag. Våra fyra partier tror att den utveckling som har gått så fel under så många år vad gäller dödsskjutningar, förstört energisystem och utanförskap och mycket mer går att vända.

Vi har hopp om att föräldrar ska våga skicka sina barn ensamma till fotbollsträningen igen. Vi har hopp om att barn inte ska hamna mitt i skjutningar. Vi har hopp om att vi ska få mer ren el till bra pris. Vi har hopp om att alla de som har lämnats och glömts bort i utanförskap av tidigare regeringar - de har passiviserats, och ingen har frågat efter dem - ska komma in på svensk arbetsmarknad.

Detta är det mandat vi har fått. Vi har hopp. Vi förstår att detta inte blir enkelt. Vi kommer att jobba hårt varje dag, och jag är glad över att mina kollegor från regeringen som finns här tänker precis likadant.

Vi har inte tagit på oss detta uppdrag av någon annan anledning än att vi vill vända utvecklingen. Vi älskar Sverige.

(Applåder)

Slutligen, herr talman, när jag lyssnar på de andra fyra partierna är jag ändå glad över att de inte bildade regering, för de tycker ju inte lika om i princip någonting.

Jag är glad över det förtroende som väljarna har gett oss. Vi ska förvalta det förtroendet väl.

(Applåder)

I detta anförande instämde John E Weinerhall (M).

Herr talman! Det är uppemot 16 miljarder kronor de närmaste åren som Mikael Damberg tycker att det är en god idé att lägga på ineffektiva byggsubventioner. Men det är ju inte detta som får igång eller fortsätter byggandet i Sverige, utan det handlar om helt andra saker.

Ett exempel är regelkrånglet. Det var aldrig enkelt för den förra regeringen: Varför ska man göra det enklare att bygga när man i stället kan fortsätta att portionera ut miljarder av skattebetalarnas pengar?

Jag vill ändå tacka för att Mikael Damberg tar upp arbetsmarknaden. Det är en fråga som vi har debatterat många gånger. Jag är djupt bekymrad över alla dem som har lämnats i utanförskap och åt sitt öde under de gångna åtta åren.

Fler behöver komma in på en arbetsplats eller praktikplats. Fler behöver yrkesvux. Fler behöver bli anställbara. Fler behöver dras ur bidragsberoende. Det arbetet påbörjar vi nu. Vi tar ansvar, prioriterar bland skattebetalarnas pengar och fokuserar på att de som står långt utanför ska komma in.

(Applåder)

Herr talman! Jag tror att Ali Esbati kanske måste byta talepunkt. Den här budgeten är ju en budget som stärker dem som har allra minst marginaler mest. Ali Esbati får gärna läsa finansplanen och se på de tabellerna men också läsa budgeten.

Vi stärker kommun- och regionsektorn. Sedan finns det tillfälliga pengar som försvinner på grund av pandemin, men vi stärker de grundläggande verksamheterna. Det är ett viktigt besked som jag som finansminister också tycker är väldigt centralt i den här tiden.

Vi vet inte hur konjunkturen utvecklas. Det är också därför som vi har lagt en budget som inte är expansiv trots att vi går in i lågkonjunktur. Vi vill inte driva på inflationen. Men det finns möjlighet, ett handlingsutrymme, om det är så att konjunkturen skulle vika och bli sämre än den prognos som nu finns. Då finns ett handlingsutrymme att göra det som behövs och det som krävs då, och det får vi återkomma till. Men vi gör bedömningen att de här resurserna kommer att underlätta för välfärdens verksamheter.

Herr talman! Det är ingen hemlighet att vi haft olika syn på a-kassan. Men nu har vi bestämt tillsammans att den ska fortsätta att vara permanent hög, som den varit under pandemin.

Man kan ändå konstatera att just a-kassan inte är indexerad på grund av inflation, så det finns en rimlighet i att den ökar i ett läge när alla andra ersättningar skrivs upp - garantipensionen, studiestöd och många andra.

Men frågan är väldigt relevant. Vad gör den här regeringen för landets småföretagare? Jo, väldigt mycket.

De småföretagare jag möter vill att Sverige ska bli tryggt. De vill inte utsättas för brott. De vill ha billigare drivmedel, inte Martin Ådahls fördubblade reduktionsplikt. De vill ha mindre av regelkrångel.

Därför inrättar vi nu ett implementeringsråd som ska underlätta för dem och minska regelkrånglet. Vi gör en mängd olika saker för att underlätta för Sveriges företag. Det här var några, herr talman.

(Applåder)

Herr talman! Är det något jag gör och tänker göra är det att ta ansvar - ansvar för Sverige i en svår tid, ansvar för den ekonomiska utvecklingen och ansvar för att se till att inflationsbekämpning inte motarbetas och att vi tar oss ur den här lågkonjunkturen, som vi hoppas inte blir för djup, på bästa sätt. Det ansvaret tänker jag ta.

Jag nämnde för en ledamot tidigare att det också finns ett handlingsutrymme. Vi lämnar ett handlingsutrymme ifall det blir så att konjunkturen fördjupas dramatiskt. Då kommer naturligtvis olika typer av konjunkturpolitik, som hela tiden måste mätas mot inflationen, att behövas.

Vi gör en mängd viktiga saker för Sveriges företagare, som jag nämnde. Listan kan göras längre.

Jag kan ändå inte låta bli att konstatera att Martin Ådahl verkar längta efter fler sänkningar på drivmedel. Dem kommer vi att leverera redan den 1 januari nästa år och den 1 januari 2024. Men Martin Ådahl själv vill alltså fördubbla reduktionsplikten i Sverige.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Janine Alm Ericson, för frågan! Låt mig säga två saker.

Det ena är: Jo, vi kommer att diskutera kärnkraft mycket under åren framöver, för kärnkraft behövs. Det är stabil och säker el, och den är ren. Den kommer att behövas i energimixen.

Det andra är: Vi kommer att se en ännu starkare utveckling mot elbilar. Vi går mot det, och vi känner till EU:s beslut om fossila drivmedel. De bilarna kommer att försvinna. Den utvecklingen är alltså på gång, kanske mer än någon av oss anade, och det är väldigt bra.

Men man måste kunna ha två tankar i huvudet samtidigt. Just nu kämpar många människor som inte har råd att köpa en elbil, inte ens med Miljöpartiets bonus. De kämpar för att få sin ekonomi att gå ihop. Maten är dyr, och boendekostnaden är hög; allt är dyrt. De måste ha sin bil för att pendla till jobbet. Vi ser de människorna, och vi kommer att underlätta för alla dem som kämpar på grund av exempelvis höga drivmedelspriser.

(Applåder)

Herr talman! Jag inledde mitt första anförande med att säga att detta är en bra början, och det står jag givetvis fast vid. Men det är verkligen bara en början; det är så man ska se det. Mandatperioden är bara knappt två månader gammal, och regeringen har suttit i tre veckor.

Jag har, genuint och seriöst, full respekt och förståelse för de väljare som vill att det ska hända väldigt mycket, väldigt fort. Det funkar inte riktigt alltid med så mycket och så fort. Det är en stor och bitvis ganska komplex lagstiftningsmateria som vi behöver få på plats för många av de reformer som vi vill göra. Med just den här budgetpropositionen har vi också, herr talman, jobbat under en snudd på extrem tidspress. Jag har som sagt full respekt för otåligheten - jag känner den även själv. Men saker tar lite tid. Det kommer inte att gå jättefort, men det kommer alltid att gå framåt.

Jag kan lova våra väljare att vi kommer att göra allt som står i vår makt för att driva på utvecklingen inom ramen för det avtal och den överenskommelse som är grunden för hela detta regeringsunderlag. Men det är så oerhört mycket som har nonchalerats i Sverige under så många år nu, så försök ha förståelse för att det kommer att ta ett tag. Migrationspolitiken, kriminalpolitiken, energipolitiken, skattepolitiken, landsbygdspolitiken etcetera - det är så mycket som har misskötts under så lång tid, så det kommer att ta en stund att reda upp det här.

Men jag lovar att jag kommer att göra allt jag kan för att få ordning på detta, och jag är etthundra procent säker på att det även gäller mina 72 kollegor i Sverigedemokraternas riksdagsgrupp.

(Applåder)

I detta anförande instämde Mattias Eriksson Falk och Rashid Farivar (båda SD).

Herr talman! Jag är lite konfunderad när det gäller frågan om skattesänkningar för höginkomsttagare. Kan det vara så att Mikael Damberg avser indexeringen och skiktgränsen? Kan det vara på det sättet? Det är inget beslut som fattas, utan det sker per automatik, det vill säga den räknas upp i paritet med inkomstbasbeloppen. Men det finns inga beslut om att sänka skatten för vare sig hög- eller låginkomsttagare, vilket är lite olyckligt. Vi får återkomma till detta lite senare när läget är lite annorlunda; när inflationen är ensiffrig i stället för tvåsiffrig.

Det här är lite märkligt. Här har vi före detta finansministern från den tidigare regeringen, som under två mandatperioder konsekvent och regelbundet har bedrivit en politik när det kommer till bränsle som har lett till den situation som vi är i nu. Det handlar om regelbundna - varje år - höjningar av skatten och höjningar av reduktionsplikten. Nu börjar vi rulla tillbaka den. Sedan får vi kritik för att vi gör för lite. Hur hänger det ihop?

Herr talman! Det är samma sak här. Regeringen har suttit i tre veckor. Jag har inte, och jag tror inte att någon av mina kollegor har gjort det, lovat att vi ska göra saker på tre veckor. Jag tror inte att något parti har haft med något sådant i sitt valmanifest. Ursäkta mig, men det tar lite tid! Regeringen har suttit i tre veckor.

Det är fråga om stora reformer. Att sätta in en gas i pensionssystemet görs inte heller på tre veckor. Ökade avsättningar i pensionssystemet görs inte heller på tre veckor. Det kan i bästa fall vara något att tala om inför budgetpropositionen 2024 eller till och med 2025. Det kan ta så lång tid. Tyvärr!

Jag kommer inte att släppa dessa frågor, och vi får förutsätta att regeringen bjuder på fika vid överläggningarna. Jag kommer att ha ett högt tonläge, och jag hoppas att Ali Esbati också kommer att ha det. Vem vet - vi kanske hittar en samsyn i frågorna om pensionssystemet. Det är inte helt omöjligt.

Herr talman! Jag tillstår, vem det nu var som lade upp annonsen, att detta att lova något till själva valdagen kanske var lite prematurt.

Det här kommer att ske i etapper. En etapp sker vid kommande årsskifte, den 1 januari 2023. Då sker en skattesänkning och en påtaglig höjning av milersättningen. Nästa etapp kommer vid nästa årsskifte, den 1 januari 2024. Då fasas reduktionsplikten ut ytterligare. Då har vi i bästa fall ytterligare 4, 5 eller 6 kronor. Beroende på hur omvärldsläget ser ut och var vi ligger behöver givetvis mer göras också på skattesidan, kanske även mer för milersättningen. Vem vet?

Det här kommer att ske i etapper och lite beroende på hur utvecklingen ser ut. Världsmarknadspriset råder vi inte över. Men milersättningen, skattesidan och reduktionsplikten råder vi över, och det är de parametrarna vi har att bolla med. Det kommer att ske i etapper.