Riksflödet
Logga in
Svarade Ali Esbati i en replik ·

Finansministern Elisabeth Svantesson (M) om Debatt med anledning av budgetpropositionens avlämnande

Finansministern Elisabeth Svantesson (M) svarade Ali Esbati i en replik om Debatt med anledning av budgetpropositionens avlämnande i debatten ”Protokoll 2022/23:16 Tisdagen den 8 november” den 8 nov 2022.

Ali EsbatiV· i en replikDet är ju inte korrekt att regeringen stärker välfärden. Det här är en nedskärningsbudget; det är alldeles uppenbart för de flesta. Det här kan leda till att uppåt 15 000 personer måste sägas upp, och då är frågan vilka…
DebattenHos riksdagen
Replikskiftet · 16 repliker

Herr talman! I valet gav väljarna Moderaterna, Sverigedemokraterna, Liberalerna och Kristdemokraterna ett mandat att vända utvecklingen i Sverige - ett mandat för en ny riktning för Sverige.

Vi har hört talas om hopp här i dag. Våra fyra partier tror att den utveckling som har gått så fel under så många år vad gäller dödsskjutningar, förstört energisystem och utanförskap och mycket mer går att vända.

Vi har hopp om att föräldrar ska våga skicka sina barn ensamma till fotbollsträningen igen. Vi har hopp om att barn inte ska hamna mitt i skjutningar. Vi har hopp om att vi ska få mer ren el till bra pris. Vi har hopp om att alla de som har lämnats och glömts bort i utanförskap av tidigare regeringar - de har passiviserats, och ingen har frågat efter dem - ska komma in på svensk arbetsmarknad.

Detta är det mandat vi har fått. Vi har hopp. Vi förstår att detta inte blir enkelt. Vi kommer att jobba hårt varje dag, och jag är glad över att mina kollegor från regeringen som finns här tänker precis likadant.

Vi har inte tagit på oss detta uppdrag av någon annan anledning än att vi vill vända utvecklingen. Vi älskar Sverige.

(Applåder)

Slutligen, herr talman, när jag lyssnar på de andra fyra partierna är jag ändå glad över att de inte bildade regering, för de tycker ju inte lika om i princip någonting.

Jag är glad över det förtroende som väljarna har gett oss. Vi ska förvalta det förtroendet väl.

(Applåder)

I detta anförande instämde John E Weinerhall (M).

Herr talman! Låt mig inledningsvis gratulera Elisabeth Svantesson till det nya uppdraget. Det är ett privilegium att vara finansminister, inte minst i dessa tider när vi går mot tuffa ekonomiska utgångspunkter.

Sverige går mot en lågkonjunktur. Jag hade kunnat ställa en fråga om detta med löftesbrotten och så vidare. Men jag tänker mer på något specifikt som handlar om just konjunktur och arbete, nämligen frågan om byggandet.

I somras, när jag var finansminister, var det en process i finansutskottet om hur vi skulle hantera investeringsstödet för byggandet av hyreslägenheter. Då valde en majoritet med Elisabeth Svantessons moderater att skriva att utgångspunkten var att alla ansökningar som hade kommit in till den 1 januari 2022 skulle behandlas. Nu säger man i budgeten att det bara handlar om dem som har beviljats fram till den 1 januari 2023. Ni kapar ju hela kön!

Kunde ni inte ha sagt detta före valet till alla de ungdomar som undrar hur de ska kunna flytta hemifrån, till alla de kommuner som jobbar med att öka bostadsbyggandet och till alla de byggbolag som väntar med att sätta spaden i marken? Ni tänker bromsa byggandet just när Sverige går in i en lågkonjunktur.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Mikael Damberg, för frågan! Vi står inför en väldigt tuff och svår tid.

För oss i våra fyra partier är det väldigt centralt att prioritera det som är viktigt och att göra detta med en finansiering som inte innebär att låna. Vad gör vi då? Jo, vi ser till att omprioritera.

Det är fyra delar vi omprioriterar. Det handlar om investeringsstödet, som våra partier har varit negativa till länge. Det handlar om klimatbonusen, som i år kostar uppemot 7 miljarder om den ska fortsätta. Det handlar om biståndet, som nu läggs i en och samma ram under tre år. Detta är tre av de viktiga delarna.

Att prioritera i en svår tid är något den här regeringen kommer att göra och något som jag som finansminister kommer att göra. Det handlar om att ta ansvar för att resurser finns till välfärd, försvar, rättsväsen och polis. Det är att ta ansvar i en svår tid.

Herr talman! Jag kan väl konstatera att den här regeringen inte verkar prioritera att bekämpa arbetslösheten när vi går mot lågkonjunktur eftersom man drar in på arbetsmarknadspolitiken. Man verkar inte prioritera att ge stöd till dem som behöver utbilda sig när vi går mot lågkonjunktur, eftersom det är 20 000 färre utbildningsplatser än i år. Dessutom drar man ned på byggandet i en tid då vi går mot lågkonjunktur.

Vi vet ju att det finns flera kommuner i Sverige vars största tillväxthinder är just personalkompetensfrågan. Där behöver man bygga. Det riskerar ju att bromsa den gröna industriella revolutionen i norra Sverige om vi inte bygger tillräckligt mycket bostäder.

Vad är logiken med att bromsa byggandet när vi går rakt in i en lågkonjunktur?

(Applåder)

Herr talman! Det är uppemot 16 miljarder kronor de närmaste åren som Mikael Damberg tycker att det är en god idé att lägga på ineffektiva byggsubventioner. Men det är ju inte detta som får igång eller fortsätter byggandet i Sverige, utan det handlar om helt andra saker.

Ett exempel är regelkrånglet. Det var aldrig enkelt för den förra regeringen: Varför ska man göra det enklare att bygga när man i stället kan fortsätta att portionera ut miljarder av skattebetalarnas pengar?

Jag vill ändå tacka för att Mikael Damberg tar upp arbetsmarknaden. Det är en fråga som vi har debatterat många gånger. Jag är djupt bekymrad över alla dem som har lämnats i utanförskap och åt sitt öde under de gångna åtta åren.

Fler behöver komma in på en arbetsplats eller praktikplats. Fler behöver yrkesvux. Fler behöver bli anställbara. Fler behöver dras ur bidragsberoende. Det arbetet påbörjar vi nu. Vi tar ansvar, prioriterar bland skattebetalarnas pengar och fokuserar på att de som står långt utanför ska komma in.

(Applåder)

Herr talman! Före valet var Elisabeth Svantesson med på att tillsammans med Vänsterpartiet och KD driva igenom extra miljarder till kommuner och regioner för att klara ökade behov inom välfärden.

Nu är de behoven akuta på grund av inflationens effekter. Uppsägning av personal ute i välfärden hotar. Det vore väldigt illa för dem som blir arbetslösa, för dem som blir kvar med en ohållbar arbetssituation, för dem som är i behov av välfärdstjänsterna och för svensk ekonomi, som verkligen inte är betjänt av ännu högre arbetslöshet.

Nu är Elisabeth Svantesson finansminister. Hon ser siffrorna, förfogar över Finansdepartementet och kan lägga förslagen. Vad händer då? Hon lägger en nedskärningsbudget. Hon väljer att ha kvar generande låga kapitalskatter och jättesubventioner till dem som har det gott ställt. Både att städa och att värma poolen kan man få stöd för. Men hon vill inte värna sjuksköterskor, lärare eller socialarbetare, de som gör vårt samhälle starkare. Varför, Elisabeth Svantesson?

Herr talman! Tack, Ali Esbati, för frågan!

Först vill jag passa på att tacka Vänsterpartiet. Vi samarbetade ju under förra mandatperioden i flera viktiga frågor. Vi stoppade till exempel friår tillsammans och såg till att pengarna gick till välfärden. Vi har, som Ali Esbati också nämner, gjort stora satsningar inom äldreomsorgen.

Jag fortsätter ta ansvar, både i opposition och nu när jag sitter i regeringen. Det kommer jag att göra. Det är därför vi nu stärker välfärden med både generella och riktade statsbidrag. Det kommer att behövas.

Det är också så att det kommer att vara tufft för alla. Det kommer att vara tufft för Sveriges kommuner och regioner. Det kommer att vara tufft för många företag och för många hushåll.

Det vi kan göra, det ska vi göra. Det är att prioritera så att vi ser till att sysselsättningen i de här viktiga sektorerna inte minskar.

Herr talman! Det är ju inte korrekt att regeringen stärker välfärden. Det här är en nedskärningsbudget; det är alldeles uppenbart för de flesta.

Det här kan leda till att uppåt 15 000 personer måste sägas upp, och då är frågan vilka som ska få gå. Är det lärarna i skolan som är för många? Är det undersköterskorna som sliter inom äldreomsorgen? Är det sjuksköterskor, som det vore bra att ha fler av på sjukhusen? Pengarna finns ju där. Det är uppenbart. Det är de prioriteringar som regeringen gör som pekar i den här riktningen.

Det är inte sant att alla får det tufft. En del får det inte alls tuffare. De som haft det väldigt bra får det inte tuffare med den här regeringens budget, så jag frågar igen. Varför göra prioriteringar som gör att miljardärerna lämnas därhän men det är undersköterskor, lärare och sjuksköterskor som får betala för krisen? Varför?

(Applåder)

Herr talman! Jag tror att Ali Esbati kanske måste byta talepunkt. Den här budgeten är ju en budget som stärker dem som har allra minst marginaler mest. Ali Esbati får gärna läsa finansplanen och se på de tabellerna men också läsa budgeten.

Vi stärker kommun- och regionsektorn. Sedan finns det tillfälliga pengar som försvinner på grund av pandemin, men vi stärker de grundläggande verksamheterna. Det är ett viktigt besked som jag som finansminister också tycker är väldigt centralt i den här tiden.

Vi vet inte hur konjunkturen utvecklas. Det är också därför som vi har lagt en budget som inte är expansiv trots att vi går in i lågkonjunktur. Vi vill inte driva på inflationen. Men det finns möjlighet, ett handlingsutrymme, om det är så att konjunkturen skulle vika och bli sämre än den prognos som nu finns. Då finns ett handlingsutrymme att göra det som behövs och det som krävs då, och det får vi återkomma till. Men vi gör bedömningen att de här resurserna kommer att underlätta för välfärdens verksamheter.

Herr talman! Jag hörde Carl B Hamilton från Liberalerna prata här i talarstolen nyligen om att arbetslösheten är det största problemet i svensk ekonomi trots att den har gått ned. Nu är den på väg upp igen.

Då undrar jag varför ni inte lägger några stora satsningar på att få ned arbetslösheten i den här budgeten, varför ni höjer skatten på att anställa för småföretag och inte sänker den, varför ni låter arbetsgivaravgiften för unga öka med 12 procent i mars, just när konjunkturen går mot sitt djupaste skede, och varför ni i stället lägger sex gånger större resurser på en a-kassa som är oförändrad mot vad Socialdemokraterna gjorde under pandemin - i stället för att, som det nu finns möjlighet till, reformera den enligt dansk modell.

Ni vill ju ha danska lagar i Sverige, men ni vill tydligen inte ha dansk arbetslöshetsförsäkring i Sverige. I stället ska ni lägga mer pengar och höja skatten för småföretagen och deras möjlighet att anställa. Varför är det en politik för arbetslöshet och inte för jobb, Elisabeth Svantesson?

Herr talman! Det är ingen hemlighet att vi haft olika syn på a-kassan. Men nu har vi bestämt tillsammans att den ska fortsätta att vara permanent hög, som den varit under pandemin.

Man kan ändå konstatera att just a-kassan inte är indexerad på grund av inflation, så det finns en rimlighet i att den ökar i ett läge när alla andra ersättningar skrivs upp - garantipensionen, studiestöd och många andra.

Men frågan är väldigt relevant. Vad gör den här regeringen för landets småföretagare? Jo, väldigt mycket.

De småföretagare jag möter vill att Sverige ska bli tryggt. De vill inte utsättas för brott. De vill ha billigare drivmedel, inte Martin Ådahls fördubblade reduktionsplikt. De vill ha mindre av regelkrångel.

Därför inrättar vi nu ett implementeringsråd som ska underlätta för dem och minska regelkrånglet. Vi gör en mängd olika saker för att underlätta för Sveriges företag. Det här var några, herr talman.

(Applåder)

Herr talman! Det är ju klassiskt att svara på jobbiga frågor med någonting helt annat.

Frågan var varför ni inte reformerar a-kassan så att den är stark i början och trappas ned som en riktig omställningsförsäkring, som i Danmark. I stället lägger ni bara en massa pengar på den.

Den andra frågan var varför ni höjer skatten på att anställa. Då går det inte att prata om bränslepriserna längre, även om det var före valet och nu är efter valet. Jag har hört åkerierna klaga över Svantessonpriserna på diesel nu när det inte blir några sänkningar vid pump, så det går det inte att skylla på nu.

Nu måste ni ta ansvar för småföretagens möjlighet att anställa i det här oerhört svåra ekonomiska läget, och finansministern måste svara på varför man chockhöjer skatten på att anställa unga just när ungdomsarbetslösheten riskerar att stiga så kraftigt.

Herr talman! Är det något jag gör och tänker göra är det att ta ansvar - ansvar för Sverige i en svår tid, ansvar för den ekonomiska utvecklingen och ansvar för att se till att inflationsbekämpning inte motarbetas och att vi tar oss ur den här lågkonjunkturen, som vi hoppas inte blir för djup, på bästa sätt. Det ansvaret tänker jag ta.

Jag nämnde för en ledamot tidigare att det också finns ett handlingsutrymme. Vi lämnar ett handlingsutrymme ifall det blir så att konjunkturen fördjupas dramatiskt. Då kommer naturligtvis olika typer av konjunkturpolitik, som hela tiden måste mätas mot inflationen, att behövas.

Vi gör en mängd viktiga saker för Sveriges företagare, som jag nämnde. Listan kan göras längre.

Jag kan ändå inte låta bli att konstatera att Martin Ådahl verkar längta efter fler sänkningar på drivmedel. Dem kommer vi att leverera redan den 1 januari nästa år och den 1 januari 2024. Men Martin Ådahl själv vill alltså fördubbla reduktionsplikten i Sverige.

(Applåder)

Herr talman! På presskonferensen som finansministern höll i morse förtydligades det att detta inte är en miljöpartistisk budget. Det ska gudarna veta, för detta är en budget som låter dem som har det allra sämst och framtida generationer betala notan. Klimatarbetet inte bara stannar av i avsaknad av ambitioner, utan det är plattan i mattan med backen ilagd.

Vi har nu hört vad som ska tas bort när det gäller både klimatomställningen och naturmiljösatsningarna. Det handlar om saker som sänkt bensinskatt, slopade nya stambanor, minskat järnvägsunderhåll, minskad reduktionsplikt, avskaffad klimatbonus för elbilar - ja, listan kan göras lång.

Men fortfarande vet vi ingenting om hur miljö- och klimatmålen ska nås, så därför vill jag nu fråga finansministern: Hur ska regeringen och Sverigedemokraterna nå de svenska miljö- och klimatmålen?

Herr talman! Kloka frågor! Jag kan också understryka att det inte är miljöpartistisk klimat- och miljöpolitik som våra fyra partier kommer att ägna sig åt. Den leder nämligen inte först och främst till minskade utsläpp utan till helt andra saker. Att till exempel stänga ned Ringhals 1 och 2 ökar enligt experterna utsläppen med ungefär 8 miljoner ton. Det är miljöpartistisk klimatpolitik, och det vänder vi oss nu ifrån.

Sverige ska elektrifieras. Jag är väldigt glad till exempel för att elbilsförsäljningen verkligen har ökat dramatiskt under senare år. Det gör också att miljöbonusen - som jag återkommer till - som i år beräknas kosta 7 miljarder kronor inte längre behövs. Det kommer; utvecklingen går åt helt rätt håll.

Vad gör vi då? Laddinfrastruktur är viktigt. Nu tar min talartid slut; jag får fortsätta under min nästa minut.

Herr talman! Det är väldigt bra med utbyggd laddinfrastruktur. Det har vi också satsat på länge. Men det hjälper inte om man inte har några elbilar att köra till laddstolparna.

Det är också anmärkningsvärt att regeringen i sin egen budget faktiskt skriver att man med den politik som bedrevs av den förra regeringen, där Miljöpartiet ingick, skulle nå transportmålen. Man skulle komma betydligt längre. Men med de sänkta ambitionerna kommer man inte att göra det nu. Det finansministern säger - att vår klimatpolitik var ineffektiv - är alltså anmärkningsvärt, när man själv i sin budget skriver att den inte var det.

Vi kan inte fortsätta ha en klimat- och miljödebatt som handlar om kärnkraften. Kärnkraften kommer inte att ta oss ur den här situationen. Det vi behöver nu för att snabbt få till mer el för sänkta priser och för elektrifieringen är den havsbaserade vindkraften. På regeringens bord ligger nu en möjlighet att faktiskt se till att sådan införs. Jag hoppas att man tar vara på den.

Jag vill också veta: Hur mycket utsläpp kommer den här budgeten att medföra på totalen?

Herr talman! Tack, Janine Alm Ericson, för frågan! Låt mig säga två saker.

Det ena är: Jo, vi kommer att diskutera kärnkraft mycket under åren framöver, för kärnkraft behövs. Det är stabil och säker el, och den är ren. Den kommer att behövas i energimixen.

Det andra är: Vi kommer att se en ännu starkare utveckling mot elbilar. Vi går mot det, och vi känner till EU:s beslut om fossila drivmedel. De bilarna kommer att försvinna. Den utvecklingen är alltså på gång, kanske mer än någon av oss anade, och det är väldigt bra.

Men man måste kunna ha två tankar i huvudet samtidigt. Just nu kämpar många människor som inte har råd att köpa en elbil, inte ens med Miljöpartiets bonus. De kämpar för att få sin ekonomi att gå ihop. Maten är dyr, och boendekostnaden är hög; allt är dyrt. De måste ha sin bil för att pendla till jobbet. Vi ser de människorna, och vi kommer att underlätta för alla dem som kämpar på grund av exempelvis höga drivmedelspriser.

(Applåder)

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.