Fru talman! Först vill jag yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation 5 i betänkande KU23 Valfrågor.

Nu har det gått ett antal månader sedan höstens val förra året, och det är åter dags att debattera valfrågor i Sveriges riksdag.

Om man först ska sammanfatta Valmyndighetens redogörelse för hur valprocessen fortlöpte kan man säga att saker i huvudsak fungerade bra. Dock fanns en hel del identifierade brister. Detta är givetvis allvarligt och ska uppmärksammas, för det är via de fria och allmänna valen som den politiska makten i Sverige fördelas. Det är genom valen som folkviljan tar sig uttryck, och de avgör i slutändan hur vårt land ska styras.

Fru talman! Själva valprocessen är en av de sköraste punkterna när det gäller vår demokrati. Återkommande incidenter och tillbud riskerar att skada valresultatets legitimitet - en legitimitet som är en förutsättning för en hälsosam och vitaliserad demokrati. Sverigedemokraterna anser därför att det är viktigt att inrätta en central incidentrapportering. Med nationell samordning kan man under och efter ett val identifiera sårbarheter som otillbörligen kan påverka valresultatet.

Det första och viktigaste steget mot att lösa ett problem är att faktiskt veta vad som är fel. Om vi inte effektivt kan sammanställa incidenter som uppmärksammas av Valmyndigheten, Valprövningsnämnden och de kommunala valnämnderna blir det samtidigt svårt att få en överblick över vilka delar i valsystemet som inte fungerar.

Sedan har vi frågan om kommunala valinformatörer, något som i dagsläget är helt oreglerat. Det har förekommit oegentligheter kopplat till denna typ av tjänst, vilket är djupt olyckligt då tjänsten har status som oberoende och ofta riktar in sig på väljargrupper som behöver extra hjälp med att nyttja sin rösträtt. Därför anser Sverigedemokraterna att det ska tas fram tydliga nationella riktlinjer för lokala valinformatörer där just opartiskheten betonas.

Vidare anser vi att det ska vara ett absolut krav att den som röstar legitimerar sig. I dag är det möjligt för en annan person att intyga den röstandes identitet. Det finns också en möjlighet för röstmottagare att bevilja en person att rösta genom personkännedom, vilket är en rätt godtycklig bedömning.

Ett återkommande bekymmer i samband med val är att fel väljare blir avprickade i röstlängden, det vill säga att väljare riskerar att förlora sin rösträtt. Om det införs legitimationskrav tror vi att det minskar risken för felaktig avprickning i röstlängden. Samtidigt säkerställs att rätt person röstar i rätt val, i och med att det finns olika nivåer när tre val sker samtidigt.

Till sist vill jag lyfta upp frågan om valsedelssystemet. I Valmyndighetens rapport Erfarenheter från valen 2022 kan man läsa följande stycke: "Många av de problem, utmaningar och incidenter som förekommit under valen 2022 är kopplade till valsedelssystemet. Valmyndigheten anser att det är av yttersta vikt att valsedelssystemet förändras omgående. Dagens system är svårt för väljare att förstå och för med sig stora utmaningar och risker vad gäller till exempel logistik, säkerhet och tillgänglighet. Valmyndigheten bedömer att den nya lagstiftningen med avskärmning av valsedelsställen har fungerat väl för att stärka valhemligheten men att det har varit mycket utmanande för kommunerna att hantera med köer under röstmottagningen som effekt. Om inte några åtgärder vidtas före valen 2026 finns risk att problem upprepar sig eller eskalerar."

Sverigedemokraterna har varit förespråkare av en valsedelsreform och instämmer i Valmyndighetens slutsatser i de senaste erfarenhetsrapporterna. En förändring av valsedelssystemet är nyckeln till att råda bot på många allvarliga brister som plågar valprocessen. Det är därför glädjande att Sverigedemokraterna nu har nått en överenskommelse med regeringen i form av Tidöavtalet, där man kan läsa följande avsiktsförklaring:

"Tillsätt en parlamentarisk kommitté med uppdraget att se över dagens svenska valsystem med partispecifika valsedlar och dess påverkan på demokratin avseende exempelvis valdeltagande och rättssäkerhet, med beaktande av Valmyndighetens tidigare synpunkter. Utredningen bör också ha i uppdrag att analysera för- och nackdelarna med ett system med gemensamma valsedlar, samt och inhämta kunskap från länder som i dag har sådana system."

Sverigedemokraterna är som sagt positiva till initiativet att utreda en eventuell valsedelsreform. Det är verkligen på tiden, fru talman.

I detta anförande instämde Leonid Yurkovskiy (SD).

Fru talman! Det märks nästan på den här debatten att konstitutionsutskottet just nu är inne i sin vårgranskning. Jag skulle nog inte gå så långt som att trycka "gilla" på tidigare talare, men jag kan instämma i stora delar av vad de sagt om valsystemet. Det är väl något som präglar vårt utskott - vi försöker hitta varandra och hitta samsyn i frågor som är grundläggande för vår demokrati.

Men jag är också vänsterpartist, fru talman, så jag vill ändå yrka bifall till reservation 1 i detta betänkande, som behandlar just valfrågor och vårt valsystem.

Det passar ju bra, som tidigare talare sagt, att vi debatterar de här frågorna när vi fortfarande har förra årets val i minnet. Vi i utskottet har också tagit del av erfarenheterna från Valprövningsnämnden, där jag sitter tillsammans med flera andra som är i rummet nu, men även av de erfarenheter som Valmyndigheten har efter genomförandet av det senaste valet. Jag kan verkligen rekommendera intresserade personer att läsa dessa erfarenhetsrapporter.

Fru talman! Vårt svenska valsystem grundar sig på grundlagens bestämmelser om allmän och lika rösträtt och att valen ska vara fria, hemliga och direkta.

I dag blir man röstberättigad i valen när man fyller 18 år, oavsett kön. Men så har det inte alltid varit. Jag vet att fru talmannen är väl medveten om detta eftersom vi den förra mandatperioden firade demokratijubileet och 100 år av fri och lika rösträtt, där även kvinnors rösträtt ingår.

För 100 år sedan var kvinnors rösträtt och kvinnliga riksdagsledamöter nya företeelser. De kom efter att en lång och målmedveten kamp mot hårt motstånd äntligen fullbordats. Sverige var faktiskt sist i Norden med att införa rösträtt för kvinnor.

Fredrik Theodor Borg, som var riksdagsman under slutet av 1800-talet och propagerade för demokrati och republik, var också den förste riksdagsmannen - för det var ju bara män på den tiden - som motionerade om rösträtt för kvinnor. Det gjorde han 1884, men tyvärr fick han inte uppleva vare sig republik, demokrati eller rösträtt för kvinnor. Han hann tyvärr dö innan dessa reformer kom. Vissa väntar i alla fall jag på fortfarande, men vissa har vi kunnat fira i ett antal år. Som jag sa tidigare uppmärksammades flera av de här besluten under förra mandatperioden.

Fru talman! Något man inte får glömma, även om det var roligt att fira jubileet förra mandatperioden, är att inte ens efter genombrottet 1921 fick alla rösträtt. De som hade dömts till fängelse, de som var i personlig konkurs eller hade skatteskulder och de som fick bidrag från fattigvården - alltså dagens försörjningsstöd - fick inte rösta. Det var faktiskt först 1989, alltså för ungefär 35 år sedan, som alla olika rösträttsbegränsningar var borttagna.

Kort sagt kan man konstatera att rösträtten och vårt valsystem har förändrats, utvecklats och förbättrats över tid, och så behöver det fortsätta.

Vänsterpartiet har de senaste åren lagt fram flera förslag kopplade till rösträtten. Vi anser precis som tidigare, även om vi inte har motionerat om det denna gång, att rösträtten bör gälla från det år man fyller 18 år. Den reservation vi har i betänkandet som jag har yrkat bifall till handlar om att vi vill se en sänkt rösträttsålder till 16 år på försök i de kommunala valen, i enlighet med det förslag som Demokratiutredningen lämnade 2016.

Man kan notera att tidigare år när liknande motioner har behandlats i vårt utskott har utskottets majoritet hänvisat till att man inte vill föregripa Regeringskansliets beredning av Demokratiutredningens förslag. Men i höstas valde regeringen att avskriva ärendet om utredningens betänkande. Med andra ord har den här utredningen gått från att vara en hyllvärmare till att ha förpassats till papperskorgen. Det tycker givetvis jag och mitt parti är beklagligt, särskilt då flera länder i vår omvärld har sänkt rösträttsåldern.

För någon vecka sedan var jag, vice ordföranden i utskottet och flera andra ledamöter på en konferens anordnad av EU-parlamentet som var kopplad till valrättsakten. Där vittnade flera ledamöter från andra parlament om hur deras länder sänkt rösträttsåldern och om de goda erfarenheter man hade av det från exempelvis Österrike, Tyskland och Malta.

Fru talman! Vi vet att forskningen visar att vanan att rösta grundläggs i unga år, och vi vet att valdeltagandet i dag är lägre bland förstagångsväljare än i resten av befolkningen.

Den valinformation som ges till gymnasieskolans elever under valrörelsen av till exempel ungdomsförbund och partier är därför särskilt viktig. Men den mobiliserande effekten försvagas när många av dem som sitter i klassrummen inte berörs eftersom de inte kommer att ha möjlighet att rösta.

Särskilt i frågor som rör skola, fritid, samhällsplanering och andra områden som direkt berör ungas vardag tycker vi att det är rimligt och önskvärt att unga får mer inflytande.

Genomsnittsåldern för förstagångsväljare i Sverige är i dag 20 år. Det är faktiskt den högsta genomsnittsåldern i hela Europa.

Om man på försök sänkte rösträttsåldern i kommunala val till 16 år skulle den genomsnittliga åldern för förstagångsväljare sjunka från 20 år till 18 år i kommunfullmäktigevalen. Det var precis det som Demokratiutredningen föreslog. Det skulle också innebära att en majoritet av förstagångsväljarna går i gymnasiet första gången de har rösträtt, vilket skulle ge skolväsendet möjlighet att utveckla och utvidga sitt demokratiarbete och vara ett stöd för förstagångsväljare som behöver navigera bland komplicerade politiska ideologier och förslag.

Slutligen, fru talman, vill jag säga något om de erfarenheter som finns från 2022 års val och vårt valsystem.

Det svenska valsystemet grundar sig som sagt på allmän och lika rösträtt och att valen ska vara fria, hemliga och direkta. Det fastslås i vår grundlag. Rösträtten bestäms utifrån opartiska krav, till exempel ålder. Alla väljare har lika rätt att påverka resultatet genom det vi brukar kalla en röst per person, och alla väljare har möjlighet att rösta direkt på de kandidater de föredrar i de olika församlingarna. Valhemligheten är stark, och ingen annan får bestämma vad en väljare ska rösta på eller tvinga väljaren att berätta hur hen röstat.

Valsystemet behöver också ha robusthet mot försök till manipulation på olika sätt. Det har vi i dag genom vårt decentraliserade system med röstmottagning och rösträkning runt om i landet. Då röstmottagningen och rösträkningen är offentlig kan vem som helst gå och titta på när man exempelvis räknar rösterna.

Transparens och decentralisering bidrar till att skapa ett system som gör det svårare att manipulera eller påverka valresultatet. Detta betyder, som tidigare talare har sagt, inte att vårt valsystem är perfekt i alla delar, utan det behöver kontinuerligt ses över. Jag instämmer med tidigare talare i detta. Det fanns nog ingen som tyckte att det var bra med långa köer till vallokalerna vid valet förra året. Det är också tydligt utifrån de överklaganden som har behandlats i Valprövningsnämnden.

Det finns också ett särskilt behov av att belysa den situation som råder för väljare som har synnedsättning eller annan funktionsnedsättning. De har större svårighet att bevara sin valhemlighet. Här pågår ett arbete som jag hoppas kommer att leda fram till någonting snart. Det är viktigt att alla människor garanteras den valhemlighet som vi har.

Jag ber om ursäkt för att jag har dragit över tiden. Det sista jag vill säga är att vi nog kommer att få återkomma till valsedelssystemet i en utredning.

Fru talman! I september förra året var det återigen dags för svenska folket att lägga sin röst på ett av alla partier som denna gång fanns att välja på i kommunval, regionval och riksdagsval. Många partier, och därmed många olika valsedlar, fanns att välja bland för den som bestämde sig för att gå och rösta.

Det var många som valde att rösta i valet i höstas. Närmare bestämt lade drygt 80 procent av alla röstberättigade i landet sin röst på ett parti i kommunvalet, och ungefär lika många gjorde det i regionvalet. Drygt 84 procent gjorde så i riksdagsvalet, vilket är en hög siffra vid en internationell jämförelse. Det var dock en minskning med hela 3 procentenheter från föregående riksdagsval, alltså jämfört med 2018. Med valet 2022 bröts därmed tyvärr en positiv trend som hade varat de senaste 20 åren. Under den perioden hade valdeltagandet i riksdagsvalet faktiskt gått upp från en bottennotering på 80,1 procent år 2002.

Fru talman! Alla här i kammaren är nog överens om att en tydlig nedgång i valdeltagandet, i och med förra höstens val, inte är bra. Ett högt valdeltagande är en viktig del i en livskraftig demokrati - förutsatt att de röstande verkligen har ett fritt val, vill säga. Där tillhör ju vi svenskar de lyckligt lottade i världen. Vi har faktiskt möjligheten att fritt lägga vår röst på det eller de partier som vi vill ge makt och inflytande.

Rent praktiskt gäller också att det ska vara lätt att göra rätt. Själva valsystemet måste vara robust, och den som går till valurnorna måste förstå hur man ska gå till väga när man väl är på plats. Väljaren ska vara trygg i att den röst som väljaren vill lägga hamnar där den ska.

Var det så i höstens val? Nja, många av oss som var politiskt aktiva och stod utanför vallokaler på själva valdagen, den 11 september, kunde med egna ögon notera att det inte såg ut riktigt som det brukade, vilket många av mina kollegor i konstitutionsutskottet har varit inne på. Köerna var långa - de ringlade sig betydligt längre än tidigare. Det berodde främst på att nya regler hade införts för att stärka skyddet av valhemligheten. Detta medförde stora logistiska utmaningar i vallokalerna och gjorde att proceduren inne i vallokalen tog längre tid för väljaren.

Att det fanns väljare som vände redan utanför vallokalen, vid anblicken av de långa köerna, är minst sagt bekymmersamt. Om det medförde ett lägre valdeltagande än tidigare måste vi på allvar höra varningsklockorna och göra något åt det.

Fru talman! Många av de problem som vi såg i valet 2022 har att göra med det system med valsedlar vi har i dag. För en förstagångsväljare som är helt obekant med detta system - med gula, blå och vita sedlar, sedlar med olika partibeteckningar och sedlar med och utan namn - kan det nog upplevas som en mindre djungel att kliva bakom skärmen för att plocka på sig rätt valsedlar samtidigt som kön bakom ringlar lång. Som sagt: Det ska vara lätt att göra rätt för den som vill rösta i allmänna val. Det här duger inte.

Som Valmyndigheten påpekar i sin rapport om erfarenheterna från i höstas: Om inte några åtgärder vidtas före nästa val år 2026 finns det risk att vi kommer att få se samma problem igen eller till och med att problemen blir ännu värre. I grunden är detta ett demokratiproblem, för valsystemet och rätten att delta i fria, hemliga och direkta val är, återigen, en viktig del av en stark demokrati. Därför är det viktigt att värna såväl valsystemets integritet som dess robusthet.

Som Valmyndigheten påpekar i sin erfarenhetsrapport skulle det gå att förändra valsedelssystemet i grunden redan till 2026 om en utredning om detta tillsätts omgående med uppdraget att leverera ett förslag före 2023 års slut.

Centerpartiet delar den uppfattningen. Det finns ingen tid att spilla här. Vi har inte tid att vänta. En utredning måste tillsättas omgående med uppdrag att se över hur ett nytt valsedelssystem kan utformas.

Jag yrkar bifall till reservation 4 under punkt 9.

Fru talman! Den samsyn som många av mina kollegor har vittnat om präglar konstitutionsutskottet i många sammanhang har gjort att vi har tagit upp frågor där vi egentligen är väldigt överens. Jag hade en svag aning att det skulle gå åt det hållet, så jag kommer att koncentrera mig på ett par frågor. Det betyder inte att jag väldigt mycket emot de andra, utan jag delar i många sammanhang uppfattning med mina kollegor.

I Sverige är valdeltagandet högt, men i valet i september 2022 var det för första gången på länge ett trendbrott. I riksdagsvalet 2018 deltog 87 procent och 2022 lite drygt 84 procent, alltså en nedgång med cirka 3 procentenheter. Även om siffran fortfarande är hög ur ett internationellt perspektiv innebär det ändå att cirka 16 procent, var sjunde röstberättigad, inte röstade i det senaste riksdagsvalet.

Det är alltså många människor som inte använder en av de viktigaste möjligheterna att påverka samhället som vi har. Det innebär också att legitimiteten för de folkvalda och i förlängningen för den regering som utses också minskar.

Vi har en valmyndighet som ansvarar centralt för genomförandet av val och landsomfattande folkomröstningar. Valmyndigheten har dessutom olika uppgifter kopplade till valet, bland annat att lämna information om när, var och hur man röstar. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har haft i uppdrag att genomföra skolval.

Det finns dock ingen myndighet som har ett uttryckligt uppdrag att öka valdeltagandet. De politiska partierna genomför viktiga informationsinsatser. Miljöpartiet tror att åtgärder också behöver vidtas av oberoende myndigheter, som ju har en annan roll och plattform för dialog med medborgarna.

Vi menar därför att regeringen bör ge en eller flera myndigheter i uppdrag att genomföra insatser för att öka valdeltagandet och att en utredning bör analysera förutsättningarna för detta. Arbetet bör särskilt fokusera på att öka valdeltagandet i utsatta områden och i grupper som röstar i mindre utsträckning.

Jag vill också påminna om att vi för inte så länge sedan diskuterade KU:s betänkande 30 om författningsfrågor. Där argumenterade vi för inrättandet av en nationell demokratifunktion enligt förslag av kommittén Demokratin 100 år. Jag menar att en sådan funktion, lämpligen placerad regionalt med länsstyrelserna som organisatorisk bas, kan bidra till en starkare demokratisk förankring och därmed också till ett större valdeltagande generellt sett.

Fru talman! Rösträttsåldern sänktes successivt under 1900-talet - år 1945 till 21 år, 20 år senare till 20 år och 1975 till dagens rösträttsålder, 18 år. Vi anser att det är dags för ytterligare en sänkning i syfte att bredda och stärka demokratin. Det är viktigt av flera skäl, inte minst eftersom varannan ung person inte känner sig inkluderad i samhället och för att många upplever att de inte har inflytande över det politiska beslutsfattandet.

Valfrågor

Demokratiutredningen föreslog att en försöksverksamhet med 16 års rösträttsålder skulle genomföras vid lokala val, något som ännu inte har blivit verklighet. Genomsnittsåldern för förstagångsväljare i Sverige är i dag 20 år, vilket är Europas högsta. Med en sänkning av rösträttsåldern till 16 år skulle snittåldern kunna sänkas till 18 år. Vi anser att detta vore ett bra sätt att testa hur en generell sänkning skulle falla ut. Regeringen bör därför verka för att det inleds en försöksverksamhet med sänkt rösträttsålder på det sätt som utredningen föreslog.

Detta skulle öka möjligheterna för dagens och morgondagens unga att engagera sig och påverka vårt framtida samhälle. Med pågående klimatförändringar och andra stora utmaningar som på många sätt definierar deras framtid är en sådan sänkning av rösträttsåldern ett förslag för bredare erfarenheter, olika bakgrunder, ökad jämställdhet och mångfald.

Fru talman! Vi noterar också att Valmyndigheten har redovisat ett antal erfarenheter av det senaste valet som leder till frågor om möjliga förbättringar. Det gäller inte minst vårt system med valsedlar och hur de placeras och distribueras. Myndigheten har presenterat ett antal förslag därvidlag.

Det är givetvis angeläget att alltid utvärdera och ifrågasätta om saker och ting kan göras bättre, med bibehållen säkerhet och naturligtvis också gärna med ett ökat valdeltagande som mål. Att forma en parlamentarisk kommitté med uppgift att närmare överväga olika möjligheter och erfarenheter är en väg att gå.

Med det sagt avslutar jag med att yrka bifall till vår och Vänsterpartiets gemensamma reservation, nummer 1, om just sänkt rösträttsålder.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)