Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Förslag till riksdagsbeslut
- Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Anslagsfördelning
Tabell 1 Anslagsförslag för 2025 för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Tusental kronor
Anslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Statskontoret
113 142
±0
1:2
Kammarkollegiet
165 671
±0
1:3
Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter
25 550
±0
1:4
Arbetsgivarpolitiska frågor
2 443
±0
1:5
Statliga tjänstepensioner m.m.
17 295 000
±0
1:6
Finanspolitiska rådet
12 133
−6 000
1:7
Konjunkturinstitutet
74 837
±0
1:8
Ekonomistyrningsverket
224 363
±0
1:9
Statistiska centralbyrån
687 238
±0
1:10
Bidragsfastigheter
440 000
±0
1:11
Finansinspektionen
846 586
10 000
1:12
Riksgäldskontoret
392 878
±0
1:13
Bokföringsnämnden
14 752
±0
1:14
Vissa garanti- och medlemsavgifter
170 458
±0
1:15
Statens servicecenter
937 147
50 000
1:16
Finansmarknadsforskning
30 753
±0
1:17
Upphandlingsmyndigheten
103 508
±0
1:18
Utbetalningsmyndigheten
197 619
±0
99:1
Stockholmsinstitutet
±0
20 000
99:2
Klimatinvesteringsmyndighet
±0
70 000
Summa
21 734 078
144 000
Anslag 1:6 Finanspolitiska rådet
Finanspolitiska rådet är den myndighet som har satts att vaka över det finanspolitiska ramverket. Rådet ska bedöma om finanspolitiken är förenlig med långsiktigt hållbara offentliga finanser och bedöma om finanspolitiken är i linje med konjunkturutvecklingen, långsiktigt uthållig tillväxt och långsiktigt hållbar sysselsättning. Dessa variabler är dock i sig inte ensidigt tekniska utan i stor utsträckning beroende av antaganden om ekonomins funktionssätt. Rådet har i uppdrag att verka för en ökad offentlig diskussion i samhället om den ekonomiska politiken. Sedan inrättandet 2007 har dock rådet inte bidragit till att bredda diskussionen om ramverket. Finanspolitiska rådet har i sin ekonomiska modell anslutit sig till den nationalekonomiska mittfåran, som exempelvis innebär en syn på finanspolitikens begränsade roll för den totala efterfrågan. Finansiella mål anses därmed inte stå i konflikt med reala. Vänsterpartiet anser att den ekonomiska politiken i stället bör styras av reala mål om ökad sysselsättning, investeringar och klimatomställning – där offentligfinansiella mål blir verktyg för att uppnå de reala målen. Vänsterpartiets slutsats är att Finanspolitiska rådet i sin nuvarande utformning saknar kompetens att föra en diskussion om den ekonomiska politiken utanför de ramar som en ensidig nationalekonomisk modell innebär. Vänsterpartiet anser därför att Finanspolitiska rådet kan avvecklas. Myndigheten kan med fördel ersättas av ett institut med en betydligt bredare kompetens. Vänsterpartiet föreslår därför en minskning av anslaget med 6 miljoner kronor 2025, för att helt avveckla anslaget under 2026.
Anslag 1:11 Finansinspektionen
För att stärka Finansinspektionens arbete mot penningtvätt föreslår Vänsterpartiet en höjning av anslaget med 10 miljoner kronor 2025.
Anslag 1:15 Statens servicecenter
Statens servicecenter fyller en viktig funktion i samhället, särskilt när det gäller att öka den statliga närvaron i landet. De tillhandahåller administrativt stöd till andra myndigheter och hjälper enskilda och företag att navigera och använda tjänster från bl.a. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen en besparing på anslaget med 50 miljoner kronor. Vänsterpartiet avvisar besparingen.
Nytt anslag: Stockholmsinstitutet
Som beskrivits ovan anser Vänsterpartiet att Finanspolitiska rådet bör avvecklas. Myndigheten kan med fördel ersättas av ett institut med en betydligt bredare kompetens. Vi föreslår ett inrättande av Stockholmsinstitutet för tvärvetenskaplig samhällsekonomisk forskning. Denna myndighet bör få i uppdrag att bidra till diskussionen om finanspolitiken utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv. Detta innebär att analysen tar i beaktande såväl ekonomiska effekter som sociala och institutionella. Institutet ska på så sätt bidra till en ökad öppenhet och tydlighet kring den ekonomiska politiken och dess syfte, effektivitet och effekter på samhället i stort. För 2025 anslår Vänsterpartiet 20 miljoner kronor till det nya institutet.
Nytt anslag: Klimatinvesteringsmyndigheten (KLIMA)
I Vänsterpartiets budgetmotion för 2025 lägger Vänsterpartiet fram förslag på ett stort klimatinvesteringsprogram. För att planera och koordinera investeringsprogrammet föreslår Vänsterpartiet att en ny myndighet tillskapas, en klimatinvesteringsmyndighet (KLIMA), som ska se till att investeringsprogrammet implementeras på ett effektivt sätt. För 2025 anslår Vänsterpartiet 70 miljoner kronor till den nya myndigheten.
