Ledsagning

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rätten till ledsagning för personer med synnedsättning, blinda och dövblinda och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Allt fler blinda och dövblinda nekas rätten till ledsagning, trots att insatsen kan vara helt avgörande för att de ska kunna leva som andra. I praktiken innebär det att rörelse­friheten blir starkt begränsad för många med synnedsättning i vårt land.

En kraftig synnedsättning påverkar livet på nästan alla områden. Då behövs led­sagning för att synskadade ska kunna leva det aktiva, delaktiga och jämlika liv som lagarna syftar till. Att kunna ta sig till affären, att hålla sig rörlig och frisk, att vara socialt aktiv och att få vardagen att fungera. Insatsen ledsagning kom till just för detta. Men många kommuner hävdar numera att det inte räcker att vara blind eller ha en kraftig synnedsättning för att få ledsagning enligt LSS.

När blinda och dövblinda systematiskt nekas rätten till ledsagning har något viktigt gått sönder i den svenska välfärden. Här behövs en förändring genom tydligare lag­stiftning.

Det behöver förtydligas att personer med svår synnedsättning, blinda och dövblinda ska ingå i personkretsen för LSS och ha rätt till insatsen ledsagarservice. Socialstyrelsen har redan fått ett uppdrag att kartlägga likvärdigheten inom ledsagningen. Till detta måste ett tilläggsdirektiv läggas, där det även utreds hur definitionen av personkretsen kan förtydligas för att omfatta blinda, gravt synskadade och dövblinda.

Larry Söder (KD)