Jessica Rosencrantz

Fru talman! Tack till Erik Hellsborn för en mycket viktig och aktuell fråga!

Regeringen och Migrationsverket följer såklart utvecklingen noga. I dagsläget ser vi inga tendenser till stora flyktingströmmar till EU från regionen. Men det är klart att det finns en uppenbar risk, beroende på händelseutvecklingen framåt, som ledamoten påpekar. Därför måste vi fortsätta följa utvecklingen mycket noga.

Det vi kan konstatera är: Tack vare den omläggning av migrationspolitiken som regeringen här i Sverige har gjort och som EU samlat har gjort står vi nu betydligt bättre rustade än vad vi gjorde 2015.

En slutsats från förra veckans toppmöte är att vi inte får upprepa 2015. Vi måste se till att vi använder alla finansiella, politiska och diplomatiska verktyg som står till buds för att se till att vi inte får en okontrollerad migrationsvåg, lik den vi såg 2015. Det är noterbart att det finns en samlad syn i EU när det gäller detta.

Fru talman! Tack till Ilona Szatmári Waldau för en mycket viktig fråga!

De uppgifter som har framkommit är såklart mycket allvarliga. Det finns mycket i Ungerns agerande de senaste åren som med rätta har fått mycket kritik också från svensk sida. Det gäller utvecklingen i Ungern, situationen med att Ungern blockerar viktiga stöd till Ukraina och nu de senaste uppgifterna om kontakterna med Moskva.

Om detta stämmer är det såklart allvarligt. Precis som utrikesministern kommenterade är det samtidigt så att vi för svenskt vidkommande är väldigt tydliga med våra positioner vad gäller Ryssland och inte har någonting att dölja. Men samtalen i Europeiska rådet och i ministerråden måste kunna ske i en förtroendefull anda. Därför är det djupt problematiskt om det finns täta kontakter mellan Ungern och Ryssland också i denna del.

Vi kommer att fortsätta att verka för att framför allt få fram stöd till Ukraina och sätta ökad press på Ryssland.

Herr talman! Eftersom Socialdemokraterna sitter i knät på Vänsterpartiet och Miljöpartiet blir jag som svensk väljare ganska bekymrad. När vår tids stora utmaningar handlar om att stärka svensk och europeisk ekonomi, bygga militär förmåga och bygga upp vår säkerhet är Vänsterpartiet och Miljöpartiet inte några bra partier att hålla i handen, så som Socialdemokraterna gör. Därtill har vi hela den stora utmaningen att lägga om EU:s migrationspolitik. Inte heller där är Vänsterpartiet och Miljöpartiet några goda krafter att hålla i handen om man vill ha ordning och reda.

När det gäller själva budgetförslaget, som är det vi egentligen ska prata om – även om jag förstår att det är valår och Matilda Ernkrans gärna vill blanda in mycket annat – har vi fått ett förslag från kommissionen som innebär en kraftig ökning av den svenska avgiften. Ledamoten beskriver att Sverige efter det har bedrivit ett dåligt förhandlingsarbete, men vi har alltså inte fått några nya budgetsiffror. Det vi däremot har lyckats få till är en väldigt tydlig skrivning om att vi ska ha med frågan om rabatter i de fortsatta förhandlingarna. Detta ser jag som en framgång från svensk sida.

Det kommer att vara en lång förhandling framöver där det är viktigt att vi fortsätter att hålla fast vid våra svenska, tydliga positioner, vilket vi naturligtvis gör. Det är ju the mother of all negotiations, som ledamoten har sagt flera gånger nu.

Vi står mot 26 andra länder som ibland har liknande intressen, ibland helt andra intressen, så det kommer att bli en jättetuff förhandling. I detta värnar jag att vi har en stark och bred samsyn i Sveriges riksdag, och jag påpekar också ofta för andra länder att vi är åtta partier som har samma ståndpunkt.

Jag kan gärna ta en debatt i sak, om det är något som ledamoten vill att vi ska göra annorlunda, men att hitta på konflikter bara för att det är valår tror jag kanske är lite dumt och också lite destruktivt nu när vi går in i den stora förhandlingen.

Jag tror inte att det finns ett enda land som har missat den svenska, väldigt tydliga, positionen att vi ska ha en bättre, inte större, budget där fokus ligger på säkerhet och konkurrenskraft. Detta kommer att vara min prioritet i de fortsatta förhandlingarna också framåt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag förvånas lite över den bild som målas upp av att det finns en massa olika åsikter här inne. Det är som sagt åtta partier som tydligt står bakom regeringens position i detta.

Jag förvånas också över Socialdemokraternas tonläge här hemma eftersom de ju står bakom de investeringar som nu görs. Vi har gjort upp om försvarets finansiering, men nu verkar Socialdemokraterna snarast vara i chock. Antingen vill Socialdemokraterna bryta uppgörelsen om att finansiera försvaret och fortsätta att låna eller så hade de planerat att dölja sina skattehöjningar för svenska folket. Vad är det ni inte vill göra? Vill ni inte rusta upp försvaret, vill ni inte satsa på rättsväsendet eller vill ni inte se till att vanliga, hårt arbetande svenskar får mer pengar i plånboken? Vad exakt är ni emot?

Socialdemokraterna står snarast för en bakvänd konjunkturpolitik. När inflationen var hög ville oppositionen spendera mer, vilket hade förvärrat inflationen. Nu när vi har vunnit över inflationen säger Socialdemokraterna att vi borde hålla igen, trots att det är lågkonjunktur och regeringen som allra mest behöver göra sitt för att ge Sveriges ekonomi en skjuts framåt. När vi förväntar oss att ekonomin ska gå bättre tycker Socialdemokraterna att det är läge att spendera lite mer.

Socialdemokraterna saknar dessutom ytterligare 50 miljarder i finansiering till allt ni lovar till 2028, vilket motsvarar skattehöjningar på 2 200 kronor per månad för en vanlig familj. Socialdemokraternas tänkta samarbetspartier, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, har hela tiden ropat efter mer lån, till och med när inflationen var som högst.

Nej, jag blir ganska bekymrad när jag hör Socialdemokraternas tonläge om den ekonomiska situationen här hemma.

När det gäller budgetförhandlingarna i EU var det som sagt bra att Sverige fick en stor rabatt. Men i den senaste förhandlingen fick EU också en coronafond på 750 miljarder euro, varav 390 miljarder euro i rena bidragspengar. Detta lyckades den socialdemokratiska regeringen också förhandla fram.

Som jag sa jobbar regeringen och jag nu intensivt för att få genomslag för de svenska positionerna. Vi ingår tillsammans med Danmark, Finland, Tyskland, Österrike, Nederländerna, Irland, Belgien och Frankrike i en likasinnad grupp där vi regelbundet möts och diskuterar förhandlingen, både på tjänstemannanivå och på politisk nivå. Inför att den första förhandlingsboxen skulle presenteras av det danska ordförandeskapet träffades exempelvis gruppen på politisk nivå på initiativ av mig själv och min österrikiska kollega. Och jag hade nog inte ett enda bilateralt möte med någon av mina kollegor under hela förra året utan att ta upp EU-budgeten. Jag själv, finansministern och inte minst statsministern är mycket tydliga i våra respektive sammanhang.

Jag skulle vilja påstå att den svenska budgetrestriktiva positionen är så pass känd att mina ministerkollegor kan upprepa den i sömnen. Den älskas inte av alla, långt ifrån, men vi håller i den hårt för att det är av svenskt intresse.

Tidigare nämnda länder är inte överens om allt, men vi är överens om att hålla nere volymen och att värna den moderna strukturen i kommissionens förslag, med ökat fokus på konkurrenskraft, säkerhet och försvar. Vi står särskilt nära Österrike, för att nämna ett land som också driver att budgetvolymen inte ska uppgå till mer än 1 procent av EU:s samlade bni. Även Nederländerna står oss mycket nära. Vi jobbar också tajt i den krets som i dag har rabatter eller så kallade korrigeringsmekanismer för sin avgift.

Att stå tillsammans, inte bara över en frukost utan på många möten, har betydelse. Varje dag arbetar och krokar vi arm med andra länder som delar våra positioner. Att vi fick in en skrivning om rabatterna redan i förhandlingsboxen från det danska ordförandeskapet var som sagt mycket viktigt. Jag kan säga att det var ganska upprörd stämning på mötet eftersom många länder direkt motsätter sig att det finns rabattarrangemang, men Sverige kommer att fortsätta att kämpa för det.

Jag värnar som sagt att vi har en bred och stark samsyn i Sveriges riksdag. Det tror jag är en styrka för Sverige.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Ernkrans för frågan.

En lyssnare kan möjligen tro att det finns stora skillnader i den här kammaren när det gäller synen på EU:s budget. Jag är väldigt glad för att samtliga åtta partier i Sveriges riksdag tvärtom har en bred samsyn. Jag tror att det är en väldig styrka för Sverige i den här förhandlingen; precis som ledamoten var inne på är det en mycket tuff förhandling. Jag värnar denna enighet och tycker att den är viktig.

Om det nu är konflikt som ledamoten söker i den här debatten kan jag påminna henne om en sak: Senaste gången som Socialdemokraterna ansvarade för att förhandla en EU-budget blev resultatet en coronafond på totalt 750 miljarder euro, varav 390 miljarder euro var rena bidragspengar till länder i Europa med dåligt skött ekonomi. Kostnaderna för detta står vi med nu, och det kommer vi att göra under lång tid framöver. På vilket sätt var det att värna svenska skattebetalare?

Jag kan garantera ledamoten att vi i dessa förhandlingar arbetar för att se till att vi tydligt får genomslag för svenska intressen och prioriteringar. Det är viktigt att göra detta tillsammans med andra länder som delar vår syn att EU-budgeten inte kan tillåtas att expandera hur som helst. Där är exempelvis vårt samarbete med åtta andra medlemsstater mycket viktigt.

Men vi gör också vårt jobb här hemma för att värna skattebetalarna och medborgarna. Vi gör det som krävs, nämligen stora investeringar i svenska folkets trygghet och säkerhet. Vi slösar inte pengar, som ledamoten antyder, utan vi gör det nödvändiga med satsningar på rättsväsen, försvar, vägar och järnvägar.

Jag vågar knappt tänka på vad som hade hänt om Sverige hade haft en vänsterregering med partier som hela tiden velat se mer invandring, högre bränslepriser och större lån som drivit upp inflationen och som varken haft kraften eller åtgärderna mot de kriminella gängen.

Vi har städat upp efter den situation Socialdemokraterna lämnade efter sig, med 10-procentig inflation, tillväxt på 22:a plats i EU, hög arbetslöshet på grund av stor migration och dålig integration, utbredd grov kriminalitet och en stor underhållsskuld i infrastruktur och försvar.

Jag förvånas över Socialdemokraternas tonläge eftersom de ju säger att de står bakom många av investeringarna. Vad är det man vill avvika från? Vill de inte göra satsningar på försvaret? Vill de belåna medborgarna och skattebetalarna? Vill de höja skatten för hårt arbetande människor?

Vi tar ansvar här hemma, och vi tar ansvar för EU:s budget. Jag tror att de flesta vid det här laget är väl medvetna om svensk position, för jag tar upp den på vartenda möte jag har med kommissionärer och andra medlemsstater. Vi vill se prioriteringar när det gäller EU:s stora utmaningar: kriget i Ukraina, kriminaliteten, klimatet och konkurrenskraften. Vi är tydliga med att det behövs omprioriteringar, det vill säga att EU behöver lägga lite mindre pengar på sådant som traditionellt har varit en stor del i EU:s budget, till exempel sammanhållningspolitik, och lägga mer fokus på nutidens riktigt stora frågor.

Jag uppskattar att vi har en samsyn, och jag tror inte att vi behöver skapa påhittade konflikter. Men om det är något specifikt där ledamoten menar att Sverige borde driva en annan linje får hon givetvis gärna framföra det. Vi kommer dock med emfas att fortsätta att driva på för våra ingångar i detta. Det faktum att vi fick in ett omnämnande av rabatten i den i den förhandlingsbox som vi fick av det danska ordförandeskapet var en stor framgång och något som gjorde ganska många länder ganska irriterade. Vi och de övriga länderna som har rabattarrangemang i dag står ganska ensamma där, men vi kommer att driva på för att vi ska ha en rättvis bördefördelning och därmed också en rabatt för Sverige och svenska skattebetalare.

Herr talman! Matilda Ernkrans har frågat mig hur jag avser att verka för att Sveriges EU-avgift inte ska öka i den omfattning som nu föreslås, vilka konkreta åtgärder jag och regeringen vidtar i förhandlingarna för att säkerställa att den svenska rabatten bibehålls eller förstärks, om jag och regeringen är beredda att motsätta oss en flerårig budgetram som innebär en så kraftig kostnadsökning för Sverige samt hur jag avser att agera för att minska budgetens totala omfattning och därmed begränsa medlemsstaternas avgifter.

Låt mig börja med att konstatera att regeringens budgetrestriktiva linje i förhandlingarna är väl förankrad i riksdagen och välkänd bland övriga medlemsstater. Kommissionens förslag är alldeles för expansivt. Det uppgår till cirka 2 000 miljarder euro för perioden 2028–2034, vilket är en kraftig ökning jämfört med dagens nivåer. Enligt regeringens beräkningar kan Sveriges EU-avgift komma att öka markant till följd av förslaget. Det är naturligtvis inte acceptabelt, och vår ingång i förhandlingarna är att den totala volymen måste minska.

Den svenska EU-avgiften måste hållas nere. Detta uppnås genom att utgiftsvolymen begränsas och genom att våra rabattarrangemang förnyas. Neddragningar och omprioriteringar är nödvändiga för att säkerställa detta.

Det budskap som regeringen konsekvent har fört fram i förhandlingarna om EU:s fleråriga budgetram är att budgeten fortsatt ska uppgå till omkring 1 procent av EU:s bruttonationalinkomst. Det är viktigt att EU:s framtida budget är förenlig med sunda offentliga finanser i medlemsstaterna och bevarandet av nationellt finanspolitiskt manöverutrymme. Hållbara statsfinanser i medlemsstaterna är en förutsättning för att kunna möta dagens och morgondagens utmaningar.

Regeringen verkar aktivt och tillsammans med en grupp likasinnade medlemsstater för att hålla nere budgetvolymen och förnya rabattarrangemangen. En indikation på att Sveriges budskap om rabatter når fram är att det nu finns en skrivning som öppnar för fortsatta rabatter i den senaste förhandlingsboxen.

Regeringen framför fortsatt budskapet att EU-budgeten bör fokusera på områden där EU har ett tydligt mervärde, särskilt där åtgärderna har en tydlig gränsöverskridande EU-nytta och där stordriftsfördelar kan uppnås. I enlighet med detta vill regeringen se en politik och en budget som bättre avspeglar EU:s aktuella utmaningar och regeringens fyra prioriteringar: kriget, konkurrenskraften, klimatet och kriminaliteten.

Själv har jag haft möten med kommissionärer och kollegor från många andra medlemsstater. I samband med allmänna rådet den 17 mars har jag bjudit in till en arbetsfrukost för att diskutera denna fråga med kollegor från åtta andra länder.

Den fleråriga budgetramen står på dagordningen för stats- och regeringschefernas möte i Europeiska rådet den 19–20 mars och den 18–19 juni. Den uttalade ambitionen är att nå en förhandlingsuppgörelse i slutet av detta år. Om det är möjligt återstår att se.

Fru talman! Jag tackar Stefan Olsson för en viktig fråga.

Jag skulle säga att utvidgningen är en av EU:s viktigaste geostrategiska verktyg för att säkra fred och frihet på vår kontinent. Om inte EU är i de här länderna är någon annan där.

Därför bejakar vi utvecklingen som på många sätt går i rätt riktning i flera länder på västra Balkan. Men vi beklagar den tillbakagång vi ser i Serbien, där journalister, civilsamhälle och akademier är under hård press från regering och myndigheter. Vi ser omfattande demonstrationer, som har mötts av våld och polisbrutalitet, vilket är fullständigt oacceptabelt i ett land som vill gå med i vår europeiska union. Det är alltså inte bara en geografisk union, utan den bygger på värderingar.

Mitt klara besked till alla serbiska företrädare som jag har mött är att det inte kan ske någon framgång i förhandlingarna om ett EU-medlemskap när demokrati och rättsväsen är på tillbakagång.

Fru talman! Stort tack, Joanna Lewerentz, för en mycket viktig fråga!

Om det är någonting som Sverige kan är det skog och skogsbruk. Vi vet att skogen fyller en viktig funktion för att lagra koldioxid och också, som ledamoten säger, för att tränga ut fossila alternativ. Vi vill alla bygga hus i trä, göra kläder av träfibrer och göra allt vad vi kan göra för att tränga ut det fossila. Sverige är bäst i klassen, men vi har också väldigt högt ställda krav på oss.

När det handlar om skogen skulle vi för att nå de skogsmål som är satta för Sverige och som den förra, rödgröna regeringen förhandlade fram – på ett ganska dåligt sätt – i princip behöva stoppa all avverkning i ett helt år. Det är inte bra vare sig för Sverige, för jobben, för tillväxten eller för klimatet.

Därför jobbar vi nu starkt tillsammans med Finland för att få en större förståelse i kommissionen för att detta snarare missgynnar omställningen och lägger en våt filt över det svenska skogsbruket. Jag har goda förhoppningar om att vi kan nå framgång – betydligt bättre framgång än den förra, rödgröna regeringen, som i stort sett ignorerade det svenska skogsbrukets behov.

Det är såklart viktigt att jobba för att nå målen, men på ett rimligt sätt. Det ska vara mål som är rimliga för Sverige och som innebär att skogen fyller den viktiga roll för omställningen som den har.

Fru talman! Stort tack till Daniel Riazat för hans fråga!

Vi ser med största allvar på det som pågår i Mellanöstern just nu. Som jag var inne på i ett tidigare inlägg kan vi båda konstatera att Hamas startade detta den 7 oktober 2023, att Hamas har en skyldighet att släppa gisslan och att Hamas behöver avväpnas. Samtidigt måste Israel hålla sig inom den humanitära rätten. Vi ser att situationen i Gaza just nu är förskräcklig på alla vis. Där driver regeringen på för ytterligare åtgärder för att sätta press på just Israel.

När det gäller flotillan som är på väg till Gaza kan vi konstatera att Utrikesdepartementet och Regeringskansliet ser med stor oro på utvecklingen. Vi noterar att Israel offentligt har kommunicerat sina avsikter att upprätthålla blockaden utanför Gazas kust.

Vi vill påminna om att det sedan tio år tillbaka finns en avrådan från alla resor till Gaza. Det betyder i klartext: Åk inte dit! Det är en signal om att säkerhetsläget är mycket allvarligt och att enskilda noggrant bör tänka över sitt beslut att resa. Vi påminner om att Sverige inte har möjligheter att bistå konsulärt till havs.

Fru talman! Jag tackar Magdalena Thuresson för en viktig fråga. Jag delar helt beskrivningen av det fruktansvärda dådet den 7 oktober och Israels rätt till självförsvar men också det givna att Israel måste hålla sig inom den internationella humanitära rättens gränser. Därför har Sverige drivit på för en frysning av handelsdelen i associeringsavtalet, liksom för att sanktionslista extremistiska ministrar. Vi ser helt enkelt att situationen i Gaza är bedrövlig i dag. Det gör ont i magen att se bilder därifrån.

Vi har fått gehör för den svenska positionen. Kommissionen har nu lagt fram förslag både om att frysa handelsavtalet och om att sanktionslista extremistiska ministrar samt uttryckt en ambition att ha hårdare och tuffare press mot Hamas. Just nu diskuteras de här förslagen i EU. Det finns ännu länder som inte fullt ut ställer sig bakom de här åtgärderna. Men vi märker att det är nya vindar som blåser, och vi kommer såklart att fortsätta jobba för ett starkare stöd bland alla länder så att vi kan nå en överenskommelse. Det är viktigt.

Fru talman! Jag tackar Rickard Nordin för frågan.

Jag kan konstatera att Sverige är ett av de EU-länder som har lägst utsläpp. Nu har regeringen lagt en budget på riksdagens bord som fortsätter att minska utsläppen och tar oss närmare våra klimatmål. Det är jag stolt över, och det är även regeringen stolt över.

De statliga kreditgarantierna har fyllt en funktion när det gäller att möjliggöra ny teknik och nya satsningar, men det är – på alla områden – viktigt att ibland utvärdera om pengarna har gått till rätt saker enligt rätt kriterier. Det är skälet till denna paus.

Det som Rickard Nordin beskriver som fossila satsningar handlar om att det i många låg- och medelinkomstländer råder akut energibrist. Där investeringar som vi kan bidra med kan påvisas vara bättre än alternativa investeringar ur ett miljö- och klimatperspektiv finns det en roll för Exportkreditnämnden när det gäller att kunna gå in med olika typer av satsningar. Detta gäller som sagt om det är bättre än alternativen. På så sätt kan vi gynna miljön i dessa länder och i världen såväl som Sveriges ekonomi. Många länder gör på liknande sätt.

Fru talman! Jag tackar Åsa Karlsson för frågan.

Detta är vid det här laget en känd fråga som vi har diskuterat mycket Nordiska rådet och ministerrådet emellan. Jag tycker att ledamoten har helt rätt i att vi behöver förstärka infrastrukturen. Det gäller självklart både i vårt land, där vi nu gör historiska satsningar på att bygga nytt och inte minst på att ta igen den underhållsskuld som finns, och gränsöverskridande.

När det gäller hur formaten ska se ut för att vi ska ha det bästa möjliga samarbetet i Norden kan man såklart diskutera det. Mitt främsta fokus är att det ska bli bra i de konkreta besluten, och jag kan konstatera att våra transportministrar har ett omfattande och långtgående samarbete som de enligt uppgift känner sig väldigt nöjda med. Inte minst samordnar man sina positioner inför olika typer av EU-möten.

Jag skulle alltså säga att vi absolut ska ha ett samarbete och ett fokus på infrastrukturfrågor men att just ett transportministerråd inte nödvändigtvis är det enda sättet att organisera sig. Däremot ska man ta fasta på allt som fungerar bra i samarbetet i dag.

Fru talman! Tack, Catarina Deremar, för en viktig fråga! Jag skulle vilja säga att själva kärnan i det nordiska samarbetet inte minst handlar om att riva gränshinder. Det är något den svenska regeringen tog på allra största allvar när Sverige under förra året var ordförande i Nordiska ministerrådet. Vi gick tillbaka till det som ska vara huvudfokus, det vill säga att riva gränshinder.

Många steg togs då. Framför allt tog vi fram ett nytt program för detta och skaffade oss ett tydligare politiskt ägarskap över gränshinderfrågorna. Det finns flera konkreta exempel.

Det reviderade skatteavtal mellan Sverige och Danmark som ledamoten nämner är ett viktigt exempel för att också underlätta för arbetstagare och arbetspendlare i Öresundsregionen. Min förhoppning är att detta också kan fungera som inspiration för övriga nordiska länder när det gäller övriga skatteavtal.

Vi måste såklart också gå vidare med att riva ytterligare gränshinder på skatteområdet samt ha en fortsatt bevakning på det som sker inom OECD för att följa diskussionen som pågår där kopplat till skatter över gränser. Vi fortsätter att hålla den här frågan högt på dagordningen.

Fru talman! Stort tack, Eric Westroth, för en mycket viktig fråga! Jag ser själv fram emot – om man kan säga så – att ge mig i kast med dessa förhandlingar. De kommer att pågå under lång tid framåt.

Jag skulle vilja säga att den budget som nu har presenterats är rätt i bemärkelsen att den har ett fokus på konkurrenskraft, säkerhet och stöd till Ukraina. Det är något Sverige har drivit på för. Den är dock fel i volym – det vill säga att den är alldeles för stor. Vi behöver en bättre budget, inte en större budget.

När det gäller detta kommer Sverige att jobba oerhört aktivt tillsammans med många likasinnade – jag vill understryka att vi inte står ensamma i detta – för att se till just att fokus är rätt för att möta vår tids utmaningar. Volymen måste dock absolut ned.

Vi kommer också fortsatt att vara mycket kritiska till förslagen om nya egna medel, och självklart kommer den svenska rabatten också att vara mycket viktig i den här förhandlingen. Det handlar om en rättvis fördelning av ansvar mellan medlemsstaterna.

Herr talman och Håkan Svenneling! Jag tror att vi får följa utvecklingen väldigt noga och diskutera gemensamt med de övriga EU-länderna vad som kan göras ytterligare. Vi välkomnar en diskussion om hur vi gemensamt kan agera för civilbefolkningen. Vi har också en nära dialog med andra EU-länder och likasinnade för att säkerställa hur vi går vidare.

Jag ser ändå att Sverige tar ett ledarskap på flera sätt, som jag var inne på, både när vi vill agera mer kraftfullt vad gäller sanktionslistningar av extremistiska bosättare och av flera israeliska ministrar och när det gäller att öka vårt humanitära bistånd.

Jag hör vad Håkan Svenneling säger. Jag hoppas att han också kan höra vad jag säger, det vill säga att det inte är vi som har fattat beslutet i knesset och har gjort det svårare för UNRWA att verka i Gaza. Det är Israel. Vi har varit väldigt kritiska till beslutet.

Under de här förutsättningarna, där vi inte ser att UNRWA längre kan verka på ett fullgott och bra sätt, har vi beslutat att dels dubblera stödet, dels rikta det till andra organisationer, inklusive flera viktiga stora FN-organisationer som kan bistå.

Låt mig avsluta där vi båda började, med att konstatera att situationen i Gaza är fruktansvärd. Även om vi fortsatt måste kräva en frigivning av gisslan, påminna om Hamas aktioner den 7 oktober och påminna om att Israel har rätt att försvara sig är det nu viktigt att vi gemensamt höjer tonläget mot Israel. Det som sker just nu är inte acceptabelt, och Sverige kommer att verka för att vi får till stånd ett bättre humanitärt tillträde.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 10 juni.)

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Jag kan inte annat än att instämma i att situationen på många sätt är alldeles fruktansvärd. Jag tror att vi är många som både får ont i magen och fäller en tår eller flera när vi ser reportagen från Gaza just nu.

Som jag var inne på i mitt förra replikskifte är det en humanitär katastrof. Det sätt på vilket den israeliska regeringen nu bedriver detta krig är oacceptabelt. Man har rätt att försvara sig mot Hamas. Men sättet som det går till på just nu oacceptabelt.

Här agerar Sverige på flera fronter. Vi agerar för att sätta flera av de israeliska regeringsmedlemmarna på en sanktionslista. Vi ökar biståndet till Gaza för att nå ut med ytterligare förnödenheter. Vi stöder en översyn av Israels efterlevnad av associeringsavtalet.

Den översynen behöver göras ordentligt. Den behöver även värna en långsiktigt fungerande relation mellan EU och Israel. Slutsatserna och rekommendationerna får vi ta ställning till när de kommer.

Parallellt behöver vi se vad vi kan göra för att EU och Sverige ytterligare ska kunna förbättra den humanitära situationen. Där ligger verkligen regeringens fokus nu.

Precis som Håkan Svenneling säger är läget akut. Därför har regeringen också valt att öka stödet till Gaza men också att kanalisera det genom organisationer som vi tror har en bättre möjlighet att nå fram än vad UNRWA har.

Herr talman! Jag skulle säga att Sverige ligger i framkant på flera områden. Det gör vi bland annat när vi nu exempelvis kräver att man sätter upp flera israeliska ministrar på en sanktionslista. Vi är också pådrivande för fler EU-sanktioner mot extremistiska bosättare. Situationen på Västbanken är inte heller den bra, även om vi kanske nu talar mer om Gaza. Vi ser också en mycket allvarlig utveckling på Västbanken.

Vi visar också vägen när vi dubblar vårt stöd för att nå fram till befolkningen i Gaza. Jag vet att det är en återkommande diskussion som oppositionen gärna blandar bort korten i. Men vi har gått från 400 miljoner kronor till 800 miljoner kronor i stöd till Gaza genom flera andra FN-organ.

Vi har varit väldigt kritiska mot beslutet i Israel att inte låta UNRWA verka. Men just här och nu är vårt fokus att säkerställa att pengarna kommer fram till befolkningen som behöver insatser. Då har vi valt att öka vårt stöd men att kanalisera det genom andra organisationer, bland annat flera stora och viktiga FN-organisationer.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Kriget i Gaza är en fullständig humanitär katastrof. Efter att Israel har stoppat de humanitära leveranserna till Gaza i mer än två månader råder omfattande brist på livsnödvändiga förnödenheter.

Läget måste omedelbart förändras och förbättras för att undvika att ännu fler människor drabbas av en omfattande svält. Israel har rätt att försvara sig mot Hamas. Men sättet som man nu bedriver kriget på är oacceptabelt.

Därför har regeringen också höjt tonläget betydligt. Vi vill bland annat se sanktioner mot en del israeliska ministrar. Vi är också ett av de länder som ställt sig bakom en översyn av Israels efterlevnad av associeringsavtalet. Det är viktigt och bra att en sådan översyn görs. Vi har också betydligt skalat upp och fördubblat vårt stöd så att förnödenheter ska nå fram till befolkningen i Gaza.

Det är några av de åtgärder som vi vidtar just nu. Vi följer naturligtvis utvecklingen framöver oerhört noga. Det är väldigt tydligt att inte alla medlemsländer i EU är överens om allt. Det har vi diskuterat tidigare i kammaren. Inte minst när det gäller frågan om Israel och Palestina finns det betydande åsiktsskillnader. Men jag märker ett helt annat tonläge från mina kollegor i Bryssel.

Även om vi måste fortsätta att påminna om hur allt detta började den 7 oktober och fortsätta att kräva att gisslan friges behöver vi också tydligt höja tonläget när vi ser detta oacceptabla beteende från Israel.

Herr talman! Det är ibland lätt att tro att historien rör sig långsamt och att Europas väg framåt alltid är stegvis, försiktig och ibland till och med trög. Men så kommer tillfällen då allt ställs på sin spets, när världen förändras rasande fort och vi tvingas välja väg.

Vi befinner oss i ett sådant ögonblick precis just nu. Det är krig. Det finns ett stort behov av att stärka europeisk konkurrenskraft, hand i hand med arbetet med att genomföra klimatomställningen. Och det är en fortsatt osäkerhet i den transatlantiska relationen. Men mitt i den här oron växer också någonting annat fram, en insikt om att Europa inte längre kan vänta, tveka eller bekvämt luta sig mot andra.

Herr talman! Europas tid är nu, inte trots utan på grund av de utmaningar vi står inför. Putins krig är ett uppvaknande för Europa. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina är inte enbart ett krig om territorium. Det är ett frontalangrepp på de grundläggande värderingar som vårt Europa vilar på: frihet, en fungerande rättsstat och länders rätt att själva välja sin framtid.

Putin väntade sig kanske att Europa skulle splittras den där ödesdigra dagen i februari 2022. Men i stället svarade vi med beslutsamhet och enighet. EU och medlemsstaterna har hittills stöttat Ukraina med nära 147 miljarder euro i ekonomiskt, finansiellt, humanitärt och militärt stöd. Den svenska regeringen har varit drivande för detta sedan dag ett.

Vårt stöd uppgår till 92,8 miljarder kronor, och i slutet av mars presenterade regeringen Sveriges hittills största militära stödpaket. Tillsammans med våra nordisk-baltiska grannar är vi världens näst största givare av stöd till Ukraina.

Här i Sveriges riksdag råder enighet om att detta är vår främsta utrikespolitiska uppgift. Vi ska värna den enigheten.

Varje dag för också Ryssland kriget bortom frontlinjerna genom desinformation, propaganda och hybridkrigföring med syfte att splittra och så misstro. Vi ser det inom unionen, och vi ser det i de länder som nu strävar efter medlemskap, som Moldavien. Kreml arbetar systematiskt och målmedvetet för att undergräva den europavänliga opinionen inför det kommande parlamentsvalet i september.

Herr talman! Detta understryker behovet av att Europa verkligen slår vakt om sina demokratier, varje dag och med alla till buds stående medel. Alltför länge har Europa förlitat sig på att andra garanterar Europas säkerhet. Det var inte hållbart då. Det är definitivt inte hållbart nu.

Europa tar nu nödvändiga steg för att förstärka sin samlade försvarsförmåga. Inom EU har vi fattat beslut om låneinstrumentet SAFE, som syftar till att möjliggöra accelererande investeringar i just detta. Jag vill påstå att det beslutet inte hade varit möjligt för bara ett par år sedan. Men tidens allvar gjorde det nödvändigt.

Det strategiska partnerskapet mellan EU och Storbritannien markerar ett nytt kapitel i vår relation och är ett tydligt uttryck för att vi bär ett gemensamt ansvar för europeisk säkerhet.

Vi tar också vårt ansvar. I Sverige genomför regeringen en historisk upprustning av vårt militära försvar. Vi genomför också den största satsningen på det civila försvaret sedan kalla kriget. Och vi inspirerar våra kollegor i EU – med Myndigheten för psykologiskt försvar och med beredskap för att klara dagar utan mat, vatten och andra förnödenheter under kris.

Starka europeiska demokratier utgör det starkaste av försvar mot yttre hot. Regeringen arbetar för att upprätthålla rättsstatens principer och våra gemensamma demokratiska värden, både inom unionen och i de kandidatländer som strävar efter medlemskap.

Regeringen arbetar aktivt för att upprätthålla det momentum som nu finns inom utvidgningspolitiken. Med fler medlemmar blir vår union starkare, tryggare och rikare. Men det bygger på att länder som vill bli medlemmar i vår europeiska gemenskap skriver under på och lever upp till EU:s grundläggande värden.

Få saker är viktigare än att gemensamt slå vakt om våra demokratier och de principer som bär upp dem. Därför höjer regeringen nu också tonläget mot Ungern, som trots sju år och åtta utfrågningar inom ramen för det vi kallar artikel 7-förfarandet inte visat några framsteg. Tvärtom ser vi att hbtqi-personers rättigheter, fria medier och civilsamhälle begränsas ytterligare. Det kan vi inte acceptera. Regeringen driver på i EU för att använda alla tillgängliga verktyg för att markera ekonomiskt, juridiskt och politiskt.

Inför kommande förhandlingar om EU:s långtidsbudget driver Sverige tillsammans med Finland på för att tydligare villkora utbetalningarna från budgeten till efterlevnaden av rättsstatens principer. Sverige intervenerar i inte mindre än fem mål i EU-domstolen där Ungern på olika sätt gjort avsteg från unionens värderingar. Efter den senaste utfrågningen med Ungern inom artikel 7-förfarandet konstaterade regeringen att det var dags att på allvar börja diskutera nästa steg.

Herr talman! Europas tid är nu – ett Europa som tar ansvar för vår egen säkerhet.

Klimatkrisen är ett faktum, och det påverkar oss alla dagligen. Bränder, översvämningar och torka slår hårt mot naturen, mot våra samhällen och mot våra ekonomier. EU har tagit en ledande roll i den gröna omställningen genom bindande klimatmål och lagstiftning som styr mot minskade utsläpp och så småningom klimatneutralitet.

Vi ska värna positionen som ledande i det som ytterst handlar om att genomföra ett stort teknologiskt skifte med betydande investeringar i innovation och infrastruktur. Det är viktigt för Europa, men det är också viktigt för Sverige med vårt innovativa, ledande näringsliv som sedan länge påbörjat den här resan.

Regeringen var tidigt ute och gav stöd till kommissionens rekommendation om att minska utsläppen med 90 procent till 2040. Men vi är också tydliga med att det måste ske på ett realistiskt sätt där alla är med och bidrar. Vi kan inte acceptera att länder som ligger långt fram, som Sverige, kompenserar för dem som inte genomför den nödvändiga omställningen.

Vi ser också att svensk skog och användning av förnybar skogsråvara spelar en viktig roll. Vi menar att klimatmålen måste bygga på en teknikneutral energipolitik där alla fossilfria kraftslag, inklusive kärnkraften, får och kan vara med och bidra till att fasa ut fossila energikällor.

Klimatomställningen är i hög grad en energiomställning. Genom att driva på den påskyndar vi även utfasningen av rysk energi. En hel del har skett sedan 2022 för att minska vårt beroende av rysk energi, bland annat genom det så kallade REPowerEU-paketet och hela 17 sanktionspaket. Trots detta har EU fortfarande ett inte obetydligt energiberoende av Ryssland. Det gäller särskilt naturgas, där den samlade europeiska importen från Ryssland ökade förra året.

Som ytterligare ett steg för att täppa till de här luckorna presenterade kommissionen för några veckor sedan en färdplan för att en gång för alla göra Europa kvitt rysk energi. Färdplanen består av totalt nio åtgärder inom gas, kärnkraft och olja. Regeringen välkomnar färdplanen och kommer att fortsätta att arbeta för att fasa ut det europeiska energiberoendet av Ryssland.

Herr talman! För att den här omställningen ska vara möjlig krävs det tillväxt och investeringar. Därför arbetar regeringen för att Europa ska göra det som krävs för att säkra vår globala konkurrenskraft. Den betydande omorientering av politiken som vi nu ser i Europa mot konkurrenskraft och tillväxtskapande regelverk är en förlängning av de ansträngningar som den här regeringen gjorde under vårt ordförandeskap i EU våren 2023. Vi ska vara stolta över det, men framför allt ska vi göra allt för att detta momentum upprätthålls.

Vi behöver göra det lättare, inte svårare, att starta och driva företag i Europa. Vi behöver accelerera arbetet med att förenkla regelverk. Europas kapitalmarknader behöver utvecklas. Företag ska inte behöva lämna Europa för att hitta kapital för att växa. Vår inre marknad behöver bli en inre marknad på riktigt, en marknad som fördjupas och utvecklas. En minimal ökning av handeln inom EU kan nämligen i realiteten kompensera för en dramatisk nedgång i europeisk export till USA.

Vi behöver utnyttja det momentum som nu råder för att driva igenom fler frihandelsavtal. När USA hotar med tullar ska EU erbjuda frihandel. Och hela Europa behöver investera lika tungt i forskning och utveckling som den här regeringen gör.

Herr talman! Sverige visar att ökad konkurrenskraft och klimatpolitiken går hand i hand. Vårt ledarskap i båda de frågorna är tydligt och viktigt. Europas tid är nu – ett Europa som skapar tillväxt, stärker vår globala konkurrenskraft och leder den gröna omställningen.

Herr talman! Jag säger att Europas tid är nu för att omvärlden och de utmaningar vi ser kräver handling. Varje kris som Europa har gått igenom har stärkt vårt samarbete, vår handlingskraft och vår känsla av gemenskap. I denna tid för Europa vill jag också påminna om rollen vi som medlemsland har i att forma Europa så att det utvecklas i en riktning som är bra för Sverige. Det handlar om att få genomslag för svenska prioriteringar.

Den här regeringen har växlat upp arbetet för att vara med och sätta agendan i Bryssel, inte bara följa den. Vi arbetar för att vara tidiga in i förhandlingsrummet. Vi ska vara med och forma politiken, inte bara reagera på förslag som kommer. Vi ska vara tydliga med vad vi vill. Det innebär att vi ibland behöver prioritera det som är viktigt och välja bort det som är mindre viktigt.

Vi ska driva EU-politiken tillsammans med våra svenska intressen. EU-politiken är hela det svenska samhällets angelägenhet – våra svenska företag och industrier, arbetsmarknadens parter, civilsamhället och akademin. Vi samarbetar också med likasinnade för att flytta fram våra positioner i Bryssel, inte minst med våra nordisk-baltiska kollegor och våra partner kring Östersjön, som Polen och Tyskland.

Tidigt, tydligt och tillsammans är ledorden för den här regeringens EU-politik. Utmaningarna är flera. Hotet mot våra demokratier är påtagligt. Men det europeiska samarbetet och Sveriges engagemang har aldrig varit viktigare. Europas tid är nu, och Sverige är med och visar vägen.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar för en viktig fråga.

Jag tror att vi måste agera på bred front, vilket ledamotens fråga indikerar.

Som jag tidigare sa utgör Ryssland ett hot mot Europa och våra värderingar på flera sätt, inte bara genom det militära. Här har demokratiskölden en viktig roll att spela så att vi kan stå emot utländska desinformationskampanjer och liknande.

Det gäller att också se kopplingen till den inre organiserade brottsligheten, som i värsta fall kan agera åt andra stater. Jag välkomnar att kommissionen, efter ett starkt påverkansarbete av Sverige, nu har tagit till sig detta. Vi jobbar också inför det kommande Europeiska rådet med att den inre säkerheten ska få ökad betydelse.

Det handlar också om att förstärka rättsstatens principer och att säkerställa ett oberoende domstolsväsen, fria och oberoende medier med mera i alla EU:s medlemsländer, och jag kommer att fortsätta att trycka på där vi ser hot mot detta.

(Applåder)