Magnus Jacobsson

Fru talman! Jag lyssnade med stort intresse på Socialdemokraternas redogörelse här i kammaren och har även roat mig med att läsa det särskilda yttrandet samt motionen i nästa betänkande. Där är det något jag inte helt och hållet får att hänga ihop.

Både i anförandet och i de texter som finns hävdar socialdemokratin att man satsar på både väg och järnväg, och i siffermaterialet i den budget vi just nu debatterar höjer man mycket riktigt anslagen för vidmakthållande med 500 miljoner. Det är bara det att det av brödtexten framgår att det är 500 miljoner till järnväg. Det innebär med andra ord att i det dokumentet har man samma budget som regeringen när det gäller väg, men man ökar på järnväg. Det är en prioritering man kan göra, men då kan man inte säga att man satsar mer än regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Av det dokument som vi kommer att debattera om ungefär en timme framgår med all önskvärd tydlighet på sidan 33 att socialdemokratin under planperioden minskar vägunderhållet med 45 miljarder och ökar med 45 miljarder när det gäller järnväg.

Fru talman! Det är väldigt svårt att hävda att en minskning är en ökning. Men det är de facto det som står här. Jag måste alltså få lov att ställa den enkla frågan om socialdemokratin ökar eller minskar anslagen till väg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Jag tycker att det är behjärtansvärt att eftersträva breda uppgörelser och håller med om att man bör göra det. Alla vi som befinner oss i denna kammare vet dock att man när man väl har bildat någon form av majoritet tenderar att förhandla inom majoriteten, och när den förhandlingen är färdig är det inte alltid lika lätt att förhandla med någon annan. Så ser det ut kommunalt och regionalt, och så ser det även ut i denna kammare.

Om man ska ha breda uppgörelser måste man leta efter uppgörelser med partier med vilka man åtminstone har någon form av grundläggande överenskommelse om vad som är problemet. För den som läser de tre olika motionerna blir det helt uppenbart att inriktningarna är olika. Därför, fru talman, kan jag inte riktigt förstå resonemanget om breda uppgörelser.

Resonemanget blir ännu svårare att förstå om man lyssnar till Centerpartiets ledare, som inte är här i kammaren och alltså inte kan försvara sig. Han har vid åtskilliga tillfällen sagt att det är på den röda sidan Centern ska hitta sitt mandat. Men om vi läser Tidöpartiernas budget - och till och med delar av Socialdemokraternas budget, dock inte de delar som avser vägar - och sedan tittar på Centerns budget ser vi att det finns en helt annan värdegemenskap och en helt annan uppfattning om hur infrastruktur ska utvecklas.

Fru talman! För mig handlar det inte bara om allmän omsorg om Centerpartiet - jag tror att de är stora nog att ta hand om sig själva - utan även om en omsorg om svenska folket och att hela landet ska fungera. Då behövs det en politik som bygger på att hela landet ska fungera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Jag har haft förmånen att samverka med allianspartier i sexton år - åtta år i majoritet och åtta i opposition - hemma i Uddevalla och även i Västra Götalandsregionen. Många gånger var det i den samverkan jag deltog i KD och Centern som stod nära varandra.

Fru talman! Så tycker jag att det är även här i kammaren när man lyfter olika problem. Det finns, menar jag, en värdegemenskap rent ideologiskt mellan de gamla allianspartierna. Men av olika skäl har man landat på olika sätt.

Haken med detta, fru talman, är att politik handlar om att vilja få igenom sina egna frågor. Ska man få igenom sina egna frågor underlättar det om man samverkar med någon som är beredd att förhandla om just de egna frågorna.

Inom Tidö har vi hittat ett samarbete där åtminstone vi som kristdemokrater känner att vi i olika utskott och budgetförhandlingar har fått igenom en hel del. Det finns saker som vi inte är nöjda med - bistånd är ett exempel. Men vi har ändå hittat en gemenskap där vi kan stångas, bråka, förhandla och komma fram till lösningar.

Jag var tidigare i arbetsmarknadsutskottet och är nu i trafikutskottet, och när jag läser de olika motionerna måste jag ändå ställa frågan till ledamoten Ulrika Heie: Hur ska ni få igenom Centerns politik?

Herr talman! Just när det gäller effektiviseringar hos myndigheter och hur vi ska jobba uppskattar jag att det finns olika vägar in i samtalet.

Jag tillhör dem inom mitt eget parti som har argumenterat för en kommunal polis, och då menar jag ordningspolis och trafikpolis. Jag tror nämligen att många kommuner i Sverige då skulle prioritera att ha en kommunal polis, ungefär som de kommunalförbund man har inom räddningstjänsten. Då kunde man veta att polisen kommer till Munkedal när man ringer eller att den kommer till platser utanför den stora tätorten. Jag har inte fått gehör i mitt parti, men det förs ändå samtal om hur vi skapar tryggheten i att polisen kommer när man ringer och granskar när det ska granskas.

Jag vill vara tydlig och säga att jag uppskattar att den här typen av idéer kommer. Mitt förhållningssätt är att försöka läsa och se vad man säger, vad det kokar ned till och vad man önskar. Det är inte givet att jag kommer att dela uppfattningen om en ny myndighet.

Jag kommer från arbetsmarknadsutskottet, där jag under två år försökte lyfta fram att man vid varje enskild olycka ska använda den myndighet vi redan har och göra en större kommission. De flesta olyckor som sker på arbetsplatser är faktiskt inom trafiksektorn eller byggsektorn. Om vi använde de myndigheter vi har skulle vi också komma mycket längre. Jag är alltså inte helt säker på att jag vill gå en väg som innebär ytterligare en myndighet som ska vara tvungen att samverka med andra myndigheter.

Tänk om vi kunde använda våra skyddsombud och de myndigheter vi har mycket mer, och tänk om vi kunde få till en bättre samordning. Då tror jag att vi kommer att nå det jag uppfattar att vi faktiskt önskar: en trygg och säker transportsektor som blir av med kriminalitet och gynnar de seriösa företagen.

Herr talman! Jag börjar med den sista frågan. Min grundinställning är att det borde vara så som parlamentet har beslutat. Det är min grundläggande inställning. Nu har vi ju en rättsordning inom EU där domstolen äger sin beslutsprocess. Det här kommer givetvis att landa på regeringens bord, och jag tror att vi kommer att få hjälpa varandra att följa det. Men ledamoten ställde frågan vad min åsikt är, och min grundinställning är att jag tycker att parlamentet hade rätt. Jag har respekt för rättsprocessen inom EU, och den kommer vi givetvis att få förhålla oss till.

När det gäller de andra frågeställningarna tror jag att vi ska tillerkänna varandra att vi vill väl. Jag uppfattar att vi också gör det gentemot varandra, herr talman. Vi önskar varandra väl. Vi önskar Sverige väl, så jag uppskattar det tonläge vi har i trafikutskottet.

Det är korrekt att föregående regering avsatte nyckelpengar och låste dem och så vidare. Men det är lika korrekt att polisen själv sa: När vi har gjort våra mätningar och gjort tillräckligt många kontroller, ja, då används trafikpolisen på fotbollsarenor och lite överallt.

Här kan jag säga att jag i någon mening tycker att Sverigedemokraterna har en poäng med sin fundering. Vi har inte landat i det som kristdemokrater, men att man bryter ut en myndighet på det sätt man gjort i Tyskland är ju för att det inte ska ske en sådan här, förstå mig rätt, spillover. Jag hör till dem som tror att vi kanske inte ska ha jättemånga fler myndigheter, men oavsett det är det ett faktum att det avsattes resurser till en åtgärd men att vi ändå fick beskrivet att när man väl hade gjort sina pinnar användes resursen till något annat.

Jag är gammal vakt - 18 år. När jag började som vakt var polisen ofta ute och patrullerade en eller två. I dag är de ute två eller tre. Givetvis har samhället i vissa delar blivit hårdare, men det uppstår också en fråga: Använder vi resurserna rätt? Den kritiken, att vi behöver bli lite tuffare mot våra myndigheter, tror jag också är viktig.

Herr talman! Jag får väl instämma i det en föregående talare sa: Äntligen!

Det här med klampning, med andra ord att blockera ett illegalt eller felaktigt eller ej betalt fordon från att köra vidare, är en oerhört viktig fråga. Det handlar bland annat om vintertid och slitna däck och om någon som missköter sig och förorsakar risker för människor på väg.

Det handlar också om illojal konkurrens. Med förra regeringens skärpning från 24 till 36 timmar som princip fick den som misskött sig i praktiken vilotid. Sedan kunde man köra vidare utan att betala, utan att sköta sig och utan att ta ansvar, vilket skapade illojal konkurrens.

Det är också så att transportsektorn är blodomloppet. Den är blodomloppet för den goda handeln. Den är blodomloppet för välfärden. Den är blodomloppet som gör att vi alla kan äta frukost och köpa det vi önskar köpa. Men den är tyvärr också blodomloppet för de kriminella strukturerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En effektivare och mer rättssäker klampning

Med klampningen som resurs och åtgärd kommer nu Tullverket, polisen och andra myndigheter att få betydligt bättre förutsättningar att klampa ända fram till dess att man åtgärdar de problem som finns.

Som enskild ledamot får man ibland frågan om man kan påverka i riksdagen. Jag har arbetat 16 år i kommun- och regionpolitiken, och där är politiken ofta väldigt konkret. En fråga lyfts upp, och man röstar om den i fullmäktige och ser att det händer. Riksdagen är inte riktigt lika konkret, men ibland händer det.

Vi var några stycken i trafikutskottet under förra mandatperioden som interpellerade och ställde skriftliga frågor. Vi fick igenom ett tillkännagivande där vi slöt upp runt den här frågan och sa att vi måste ta bort den bortre gränsen.

Jag måste hålla med föregående talare om att förra regeringen inte var jättesnabb. Och det är kanske symtomatiskt att två partier just nu inte är i kammaren och debatterar frågan. Det kan ju vara så att man ibland inte har haft lika mycket engagemang i just den här frågan.

Därför är jag oerhört glad att regeringen nu har gått fram med ett förslag om ett tydliggörande av lagstiftningen som kommer att få effekt. Det kommer att få effekt i form av trygga, rättvisa och sjysta spelregler för näringslivet. Det kommer att öka tryggheten och säkerheten på våra vägar. Det kommer att innebära trygghet och likvärdiga regler när man faktiskt får en sanktionsavgift och inte bara kan sätta sig och köra därifrån. Och det kommer att öka tryggheten vad gäller kriminalitet.

Herr talman! I debatten har det också lyfts fram att det inte räcker med nya lagar. Någon måste också se till att de efterlevs. Det är helt korrekt. Det är en helt rimlig invändning och kommentar. Därför är jag tacksam för att den här regeringen i sin budget ökar anslagen till de rättsvårdande myndigheterna. Det är ju självklart att om vi antar nya lagar måste det resultera i nya resurser och i att vi faktiskt griper och lagför fler människor.

Därför är jag också tacksam för att den här regeringen bygger ut exempelvis kriminalvården. Jag skulle givetvis önska att man också sa ja till min alldeles eminenta motion om ett fängelse i Åmål. Men att regeringen nu agerar hela vägen är positivt.

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till denna synnerligen viktiga proposition och förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! I dag debatterar vi som sagt taxi, och vi hanterar två uppgifter i propositionen. Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Den första frågan handlar om prisuppgifter. De av oss som är något år äldre kan konstatera att det var rätt kaotiskt innan man för ett antal år sedan tog beslut om att ställa detta krav. Det är ett krav som egentligen har gynnat alla konsumenter. En del av oss åker taxi med jämna mellanrum, och åtminstone tycker jag att det är väldigt glädjande när man kan se en skylt som berättar om priser. Man kan även se uppgifter om fasta priser när man kommer till Arlanda eller Landvetter och ska in till stan. Den reglering som gjordes en gång i tiden har tjänat oss väl. Samtidigt är det ett faktum att priserna har förändrats. Därför är det klokt att regeringen ser över det hela. Det är också klokt att man behåller grundidén.

Den andra stora frågan som vi hanterar i dag gäller åldersgränser. Jag tycker att det är bra. Vi tar ett kliv, som jag tror är nödvändigt. Jag hör också till dem som tror att vi kommer att behöva ta ytterligare kliv framöver.

Precis som en ledamot tidigare tog upp ser vi samma fenomen för lastbilar, för bussar och i taxibranschen. Det råder brist på personal, och vi ser hur hela systemet egentligen utmanas av att vi börjar gå in en fas där befolkningstillväxten bromsar in. Fler går i pension, och färre kommer in på yrkessidan.

Jag tror därför, herr talman, att ämnet kommer att komma tillbaka. Diskussionerna lär återkomma. Jag tycker personligen att den svenska taxibranschen pekar på ett problem som vi till viss del möter genom att gå från 21 år till 20 år, och jag yrkar givetvis bifall till förslaget, väl medveten om att vi kommer att ha denna diskussion i samhället under de närmaste 10-15 åren. Det kommer att gälla såväl lastbil som buss, järnväg och taxi, men vi kommer även att se det i andra branscher. Vi är på väg in i en fas där det kommer att finnas fler arbetstillfällen än vad det kommer att finnas personer som är beredda att gå in i dessa branscher.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Två frågor om taxi - prisuppgiftsskyldig-heten och ålderskravet för taxiförarlegitima-tion

Jag yrkar som sagt bifall till förslaget i betänkandet.

Fru talman! Jag har vid flera tillfällen frågat om småskalig vattenkraft. Nu har vi äntligen fått ett dokument som är ute på remiss. Men när jag har haft förmånen att vara ute och träffa folk från LRF och Villaägarna och småskaliga vattenkraftsägare har jag mötts av en stor oro.

Jag har läst dokumentet och gjort körningar på enskilda ord och kan konstatera att det innehåller ingenting om självhushållning, ingenting om vattentäkter, ingenting om äganderätten, ingenting om ersättningar, ingenting om fastighetsvärde och ingenting om sjöregleringar. Däremot innehåller det 51 punkter om nationell plan och nationell nytta.

Vi är flera som har drivit linjen att den småskaliga vattenkraften ska skyddas, och jag kan inte ha någon annan uppfattning. Men när jag läser det här dokumentet och lyssnar på dem som berörs ser och hör jag att det finns en stor oro för att om det här blir lag har vi precis lagt ned den småskaliga vattenkraften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vad ämnar regeringen göra för att skydda småskalig vattenkraft?

Fru talman! Jag har i en tidigare debatt tagit upp att den första dokumentationen av någon form av överföring från en tid till en annan utifrån en sorts försäkringsmodell troligtvis är den bibliska texten om Josef och de sju goda och sju dåliga åren. Går vi vidare i historien har vi skråväsendet under medeltiden, och även om skråna i första hand skyddade mästaren skyddades därigenom hela hushållet. På 1600-talet började man bygga upp försäkringsbolag och aktiebolag för att skydda de fartyg som handlade med Kina, och genom att skydda kapitalet skyddades också alla som var beroende av kapitalet, alltså alla anställda. På 1700-talet bildades flera av de ordnar som i dag lite skämtsamt kan kallas gubbklubbar som ett försäkringssystem i en orolig tid för att kunna skapa välfärd över tid. Under 1800- och 1900-talet ser vi sedan hur arbetare sluter sig samman och försäkrar varandra för att på detta sätt skydda sig mot arbetslöshet, skador eller andra svårigheter.

Fru talman! Så till modern tid. Redan i slutet av 1990-talet tittade jag på den danska modellen med flexicurity, som innebar att man i Danmark stärkte arbetslöshetsförsäkringen samtidigt som man underlättade för företag att förändra personalstyrkan vid en eventuell lågkonjunktur. Tyvärr har vi inte klarat av att genomföra samma reformer i Sverige. Nu genomför vi dock en stor förändring avseende arbetslöshetsförsäkringen, vilket är bra.

Den nya arbetslöshetsförsäkringen är en omställningsförsäkring med högre ersättning i kombination med en tydlig avtrappning. Ersättningen ska baseras på inkomst. En alternativregel införs med en kortare tids ersättning, 66 dagar. Försäkringen kommer att omfatta fler och blir enklare för både företag och löntagare. Ersättningsperioden kommer att vara 300 dagar, och ersättningen börjar på 34 000. Efter 100 dagar sänks ersättningen med 10 procent, och efter ytterligare 100 dagar sänks den med 5 procent, vilket gör den nya arbetslöshetsförsäkringen till en omställningsförsäkring.

Fru talman! Utöver de förändringar vi beslutar om i dag kommer regeringen även via förordningar att se över reglerna för aktivitetsstödet. För det nya aktivitetsstödet gäller att den högsta ersättningen blir 30 000 kronor, att ersättningen trappas ned med 5 procent var 100:e dag, att den lägsta ersättningen per dag höjs från 223 kronor till 365 kronor och att den lägsta nivån kommer att fungera som ett golv inom aktivitetsstödet.

Dessa två reformer tillsammans innebär att vi höjer både arbetslöshetsersättningen och golvet i aktivitetsstödet, vilket syftar till att ge en ökad trygghet. I kombination med en tydlig avtrappning blir detta en omställningsförsäkring. Båda reformerna syftar till att tydliggöra att skyddet vid arbetslöshet är ett omställningsskydd där syftet är att man ska komma i jobb.

Samtidigt är det inte själva försäkringssystemet som leder till nya jobb. Försäkringssystemet syftar enbart till att ge ett relevant skydd under den tid man söker jobb. Regeringens politik för att få fler i arbete hanteras egentligen inom andra utskott. Det är dock viktigt att påpeka att det är de åtgärderna i kombination med en fungerande försäkring som gör att vi kan skapa trygghet för alla dem som befinner sig på arbetsmarknaden.

Utöver vårt arbete i arbetsmarknadsutskottet har följande skett: samverkan mellan arbetsmarknadens parter avseende omställningsavtal, satsning på utbildning både i kommuner och via Arbetsförmedlingen, arbete med regelförenklingar för företagare, översyn av skatter och sänkning av bränslekostnader.

Fru talman! Via våra olika förslag i riksdagen strävar Kristdemokraterna efter att skapa ett väl fungerande näringsliv där fler personer känner att de vågar starta företag. Vi vill också att de som är anställda ska känna att de både har möjlighet att utvecklas på sin arbetsplats och har en fungerande trygghet om de av olika skäl måste lämna arbetsplatsen.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Det var egentligen två frågor. Den ena var om vi ska sätta stopp för fusket, och då är svaret ja. När det gäller frågan om vi ska göra gemensam sak i det förslag som har lagts i utskottet kommer jag att rösta nej till förslaget.

Det hänger ihop med precis den här beskrivningen. Det är 18 miljarder, och det finns tecken som tyder på att 1 miljard är fusk. Men det innebär fortfarande att 17 miljarder används korrekt. Vi har 350 000 som står utanför arbetsmarknaden. 350 000 är inte en siffra, utan det är individer. Det är människor. Det är någon som inte känner sig delaktig. Det är någon som inte stiger upp på morgonen och går till en arbetsgemenskap och en samhällsgemenskap där man känner närhet.

Jag tror att vi ska göra det vi kan för att komma åt fusket - polisiärt, med en utbetalningsmyndighet och med en helt ny ordning på Arbetsförmedlingen. Jag tror också att de här grejerna i sin förlängning kommer att leda till att det blir bättre.

Jag är däremot inte säker på att de kommer att leda till att allt fusk försvinner, utan jag är tyvärr rädd att den kriminella sfären tenderar att analysera olika lagar och utnyttja människor på ett brutalt sätt. Vi har sett det på andra områden, fru talman, exempelvis LSS. Det är en fantastisk reform som verkligen ger människor det de behöver, och så finns det enskilda kriminella som använder det. Och jag ser egentligen att det är samma fenomen här.

Lösningen att stänga för alla nya nystartsjobb tror jag alltså inte på. Men jag är helt överens med ledamoten Köse om att vi måste komma åt kriminaliteten, och jag hoppas att vi ska kunna göra det tillsammans i den här kammaren.

Fru talman! Först vill jag tacka för frågan från Serkan Köse, för jag tycker att det är en viktig fråga.

Det verkar som att vi har stora problem med bidragsfusk och kriminalitet över huvud taget i våra olika system. Det är något som staten har fått börja arbeta mycket mer med. Regeringen vidtar åtgärder på området, vilket jag är glad för.

Frågan är egentligen rätt svår, tycker jag. Jag tillhör dem som rent principiellt helst av allt skulle önska att man snarare såg över skattesystemet och underlättade anställning i ordinarie verksamhet. Det var jättespännande när vi var i Japan och gjorde studiebesök. De har ett regelverk där personer som har extra behov anställs i ordinarie verksamhet, och så vidare.

Oaktat min ideologiska inställning till arbetsmarknad kommer det nog alltid att finnas människor som på olika sätt har behov av stöd för att komma in på arbetsmarknaden. Oaktat de problem som finns och oaktat att regeringen nu vidtar ett antal åtgärder tror jag helt enkelt att det blir fel om man pausar eller stoppar. Det innebär ju att enskilda människor som har behov av att komma in på arbetsmarknaden kommer att hindras från det.

Jag är därför tveksam till just den metoden men delar ambitionen att vi ska ha ordning och reda oavsett om det handlar om migrationspolitik, arbetsmarknadspolitik eller kriminalpolitik. Därför har jag, som jag sa i mitt anförande, varit väldigt tydlig med att Riksrevisionen är kritisk och att jag delar dess kritik. Men jag är också väldigt nöjd med att regeringen nu tar tag i detta.

Fru talman! Västra Götaland är tillsammans med Halland en av de starka tillväxtregionerna i Sverige. Vi lider dock även av stora problem vad gäller infrastruktur.

Ännu värre är att vi kommer att lida ännu mycket mer under nästa år och året efter det. Det pågår nämligen planering för att ändra elledningarna på sträckan Alingsås-Göteborg, vilket kommer att få som konsekvens att det järnvägssystem som i dag tjänar som infrastruktur för industrigods, tågsträckan Stockholm-Göteborg samt all Västtrafiks trafik kommer att gå från två spår till ett spår.

Min fråga till infrastrukturministern blir hur regeringen arbetar tillsammans med Trafikverket för att vi ska klara av den här situationen hemma i Västsverige.

Fru talman! Riksrevisionen gör bedömningen att de kontroller som Arbetsförmedlingen gör när subventionerad anställning beviljas är ineffektiva på grund av eftersatta it-system och tungrodd administration. Riksrevisionen gör också bedömningen att utformningen av subventionsanställningar medför risk för missbruk, framför allt avseende nystartsjobb.

Riksrevisionen, som har skrivit en rapport om detta, lämnar följande rekommendationer till regeringen:

Säkerställ att riskerna i nystartsjobb motsvaras av anpassade krav på kontroller.

Gör en översyn av förordningarna som anger hur Arbetsförmedlingen ska kontrollera arbetsgivare som saknar kollektivavtal, så att gott anställningsvillkor kan tryggas utan att hanteringen blir alltför kostsam.

Gör en översyn av systemet för återkrav av felaktiga utbetalningar så att Arbetsförmedlingen ges förutsättningar att driva in felaktigt utbetalade ersättningar på ett effektivt sätt.

Regeringen är å sin sida medveten om problemet och har vidtagit åtgärder för att förbättra arbetet inom Arbetsförmedlingen. Regeringen har bland annat bytt generaldirektör på Arbetsförmedlingen. Maria Hemström Hemmingsson har redan påbörjat arbetet med att Arbetsförmedlingen ska bli mer effektiv och fokusera på kärnverksamheten. Hon har för övrigt varit hos utskottet och hållit ett alldeles lysande föredrag om hur hon ämnar arbeta med detta.

Vidare har regeringen upprättat en utbetalningsmyndighet från den 1 januari 2024, som syftar till att komma åt en del av fusket. Regeringen har också tillsatt en utredning om förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter.

Ytterligare har regeringen i februari 2024 beslutat att be Lagrådet att yttra sig över ett förslag till en ny lag om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbildningar från välfärdssystem samt fusk.

Som kristdemokrat delar jag i många stycken Riksrevisionens oro. Jag håller med om deras synpunkter. Jag tycker att det är väldigt bra att regeringen vidtar åtgärder.

Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag. Kanske får jag inte tillfälle att gå upp i talarstolen mer, så jag passar på att önska en god sommar!

(forts. § 11)

Fru talman! Min fråga går till arbetsmarknadsministern.

I tisdags var generaldirektören för Arbetsförmedlingen hos oss i utskottet, och vi fick information om att ungefär 349 000 är arbetslösa och 80-85 procent står långt ifrån arbetsmarknaden. Vi fick också den spännande informationen att arbetslösheten är som lägst i norra Sverige och högre i gamla motorer som Stockholm, Västra Götaland och södra Sverige.

Vad gör regeringen och vi tillsammans nu för att underlätta för själva matchningen på arbetsmarknaden?

Herr talman! Jag tror på en rätt enkel grundprincip, och det är att i kammaren samtalar man med alla som kommer in där. Jag tror också på en annan enkel grundprincip, nämligen att man som parti alltid försöker få igenom sin egen politik i så stor mån som möjligt.

Haken med den andra grundprincipen är att man då måste samtala med flera partier, åtminstone än så länge. Jag hoppas givetvis att vi får 51 procent i nästa val. Det ser inte riktigt ut att bli så just nu, men man kan alltid leva på hoppet. Så länge man har de siffror man har kommer man att vara tvungen att förhandla med alla.

Det finns en tredje grundprincip, och det är att inte ta över ett ansvar som någon annan har. Ansvaret för det som nu har avslöjats hör hemma hos SD. Ebba Busch har varit glasklar med vad vi kristdemokrater tycker, och nu ligger bollen helt och hållet hos SD. Jag ämnar inte ta ansvar åt andra partier för hur de hanterar sin kommunikation. Det får de själva bära.

På Jonny Catos konkreta fråga, om jag tror att hat generellt sett leder till mer hat, är svaret: Självklart! Tror jag att goda relationer generellt sett leder till mer goda relationer? Ja, självklart!

Jag tror också, herr talman, att jag här i kammaren, även när vi diskuterar svåra frågor ibland, vilket vi gjorde för en liten stund sedan, försöker använda mina ord så att jag inte lägger ord i någon annans mun. Jag säger "jag tycker". Det är för att vi ska försöka ha en respekt gentemot varandra även när vi diskuterar svåra frågor.

Herr talman! Min partiledare Ebba Busch har redan på ett mycket tydligt sätt sagt ifrån att det inte är okej. Hon har fullt stöd i den kristdemokratiska riksdagsgruppen. Därutöver har jag ingen kommentar om den delen. Vi har redan sagt vad vi tycker. Det är inte något som vi står bakom, utan det är en fråga som SD själva måste hantera.

När det gäller frågan om att lyssna in och om hatisk retorik är det tyvärr så jag tror att många av oss upplever det. Jag började väldigt tidigt med Facebook när jag var kommunpolitiker. Jag upplevde på den tiden att det var ett sätt att ha en nära dialog med medborgarna där hemma. Jag fick ofta frågor om enskilda grejer och kunde reda ut politiska processer.

Under de senaste fem åren har jag mer och mer funderat på varför jag är kvar på Facebook och Twitter. De som känner mig vet ungefär var jag står värderingsmässigt, och jag kan konstatera att jag med jämna mellanrum utsätts för hat, från två håll. Det finns de som utifrån mitt perspektiv är extrema högernationalister och som förklarar att jag är en landsförrädare, och så finns det de som är mer ute på vänsterkanten och som tycker att jag är ondskan på jorden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Jag tror att vi som politiker, du och jag, Jonny Cato - förlåt duandet, herr talman! - tillsammans har ett ansvar för hur vi använder retoriken. Det är därför jag reagerar när man säger att en budgetskillnad på en halv procent är ett moras. Nej, det är en skillnad på en halv procent, och det är lite olika prioriteringar i budgeten. Vi måste vara rädda om orden. Om vi inte är rädda om orden, vem ska då vara det?

Herr talman! Om man läser Säpos rapporter och tittar på hur hotet ser ut mot den svenska judiska minoriteten är det tre grupper som pekas ut: extrema nationalister, extrema vänsterpolitiker och extrema islamister. Jag fördömer dem alla tre. Jag har inga problem med det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Jag har heller inga problem med att ifrågasätta en del av de operationer som Israel gör. Jag har vid flera tillfällen kritiserat Israels enskilda politik vid olika sammanhang, bland annat situationen 1982 med Sabra och Shatila.

Jag har inga problem med att man kritiserar ett enskilt lands regering eller ett enskilt lands politik, men det vi har sett i Sverige, Europa och USA sedan den 7 oktober handlar inte bara om kritik av ett land. Det vi ser just nu, vilket är djupt obehagligt, är hur delar av vänstern och delar av den islamiska rörelsen de facto håller på med antisemitism, och det måste vi våga säga nej till. Det duger inte att krypa för antisemitismen, oavsett var den kommer ifrån.

(Applåder)

Herr talman! Jag tror att ledamoten får lyssna på vad jag sa. Jag sa inte att jag har hört. Jag sa att jag har samtalat med människor.

Det som sker just nu i Sverige är inte bara en legitim protest mot en enskild regering, för man har rätt att protestera mot regeringar, utan det som sker just nu i Sverige är en kraftfull utveckling av antisemitism som jag bestämt tar avstånd från.

Titta bara på vad som har hänt. I Stockholm har man på ett universitet till och med stoppat, hindrat, en föreläsare bara för att personen var judisk. Vi har människor som inte ens vågar vara i Malmö för att de är av judisk börd. Minnesmärken över Förintelsen i olika delar av Europa blir förstörda. Man kan inte säga att minnesmärken över Förintelsen är kopplade till staten Israel. De är kopplade till förintelsen av judar.

Vi har ett problem som vi måste våga prata om och som handlar om att det finns en utbildad, till viss del kulturellt betingad, antisemitism även i Mellanöstern. På samma sätt som vi måste diskutera den antisemitism som fanns i Europa och som har funnits inom kyrkan - där jag själv har ett ansvar som kristen att våga ta en diskussion om var gränserna går för hur man uttrycker sig - måste vi klara av att diskutera den antisemitism som finns i Mellanöstern och den koppling som finns mellan demonstrationer i Sverige och Hamas, Muslimska brödraskapet och stormuftin av Jerusalem som var nära vän med Hitler. Vi måste klara av att diskutera även jobbiga frågor om vi ska klara av att prata integration.

Herr talman! Först och främst vänder jag mig mot denna typ av överord. Det som sker i Sverige, om man tittar på budgeten, är att vi lägger miljarder på arbetsmarknad och utbildning. Vi gör likadant i kommunerna.

När det gäller enskilda åtgärder som vänder sig till den grupp ledamoten pratar om, nämligen kvinnor som vill in på arbetsmarknaden, vill jag säga att en av de absolut största åtgärderna som vi alla gör faktiskt är förskolan - att man har möjlighet att lämna sina barn under tiden man söker jobb, jobbar eller studerar.

Detta är skillnaden mellan oss och socialdemokratin. Jag tror inte på att bara ha en enda enskild åtgärd; jag tror inte att det fungerar så. Jag tror på det samlade åtgärdspaketet.

När jag själv var kommunpolitiker var jag genuint frustrerad när regeringar kom med enskilda pengar för enskilda projekt. Många av oss vädjade: Snälla, ge oss generella pengar så att vi kan vidta åtgärderna lokalt, vi som ser hur det ser ut! Jag uppfattar att det är precis vad regeringen gör - man ändrar en del av fördelningen, gör det mer generellt och ger mer pengar till kommuner och regioner i en mer generell lösning. Svaret är då inte just ett visst projekt, för själva poängen är att man inte jobbar med enskilda projekt.

Jag är stolt över att regeringen satsar mer pengar på kommuner och regioner, att vi fortsätter att utveckla vår arbetsmarknadspolitik, att vi fortsätter med vuxenutbildning och att vi fortsätter med att ge stöd till studieförbund och folkhögskolor. Jag är övertygad om att hela det politikpaketet av åtgärder i sin förlängning underlättar även för kvinnor att komma in på arbetsmarknaden.