Magnus Jacobsson

Herr talman! Nej, jag kommer inte att svara med en enskild konkret åtgärd. Jag tror inte att det löser något. Det vi gör är att jobba med arbetsmarknadsåtgärder, vuxenutbildning och civilsamhälle, och jag tror att det kommer att räcka till viss del. Men eftersom vi är på väg in i en lågkonjunktur är det tufft, och tyvärr är det alltid tuffare för dem som står en bit från arbetsmarknaden än för dem som står nära arbetsmarknaden. Det vet vi båda.

Då finns det andra grejer som är viktiga. Regeringen gör det den ska, men kommunerna tittar också på spännande grejer. I Norrköping såg man över sin organisation för att på ett bättre sätt kunna jobba med arbetsmarknadsfrågor, försörjningsstöd och utbildning i samma nämnd. Jag vet att min hemkommun tittar på en sådan lösning och att Örebro jobbar med denna modell.

Jag tror att vi kommer att vara tvungna att samverka, och det var huvudpoängen i mitt anförande. Jag tror inte på en enda lösning eller en procentsats.

Jag tror att det handlar om värderingar. Vi måste vara överens om att vissa värderingar gäller i Sverige. Jag skulle kunna ta fler exempel hemifrån. Jag vet att det förekommer månggifte i Uddevalla, för jag har suttit i sådana diskussioner och sagt att det inte är okej i Sverige. Jag har suttit i diskussioner om könsuppdelade idrottslektioner och sagt nej till det.

Förutom värderingar handlar det om det praktiska, och jag är väldigt nöjd med det regeringen gör.

Herr talman! I dag pratar vi om integration. Enligt min uppfattning är detta en av våra största utmaningar. När vi pratar om integration tycker jag dock att vi oftast fastnar i frågor som handlar om utbildning, jobb och bostad.

Även i denna debatt har vi väl fastnat rätt mycket i skatter och pengar. Allt det där är viktigt, men i grunden är vi rätt överens. Jag tror att de flesta av oss anser att vuxenutbildningen är viktig och att folkhögskolorna, studieförbunden - även om vi kan ha olika uppfattning om hur de ska hanteras just nu - och universiteten är viktiga.

Vi är också överens om framtidens utmaningar. Det råder arbetslöshet, men det råder också brist på arbetskraft. Sverige har även en bostadssegregation. Vi kan diskutera hur den ska hanteras - jag tillhör dem som tror att man behöver fundera mer på egnahem - men det är ändå ett faktum att vi är överens om att bostadsfrågan är viktig.

Herr talman! Det jag saknar i debatten - och det har jag egentligen saknat i 30 år - är värderingsfrågor. När jag som ung kristdemokrat i slutet av 80-talet började med politik lyfte vi kristdemokrater fram begreppet värderingar och pratade om de kristna värderingarna. Det gick inte en debatt, en artikel eller någonting annat utan att man till viss del skrattade åt oss. Det intressanta är det som sedan dess har växt fram i samhället. I dag finns det väl inte ett enda företag som inte har någon form av diskussion om värderingar. Jag noterar också att de flesta partier i dag åtminstone ibland nämner ordet värderingar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Vi pratar dock inte alltid om vilka värderingar det gäller. Vad är det som bygger ett gott samhälle? Hur skapar man en bra och respektfull integration? Vad var det som byggde Europa?

Strikt akademiskt och historiskt är det så, herr talman, att den demokrati som vi tycker är viktig inte har växt fram i ett vakuum. Den växte inte fram inom det indiska klansystemet. Den växte inte fram i konfucianismen, shintoismen eller delar av de afrikanska trossystemen. Den växte inte heller fram bland aztekerna eller inkafolket eller inom islam. Det är inte där demokratin har växt fram.

Rent akademiskt har demokratin växt fram under 2 000 år i en koppling mellan Aten, Rom och Jerusalem. I Aten har vi demokratin och filosofin, i Rom har vi lag och ordning och i Jerusalem har vi teologin.

Vi ser att detta lyfts fram av fler och fler forskare. När vi lever i en mer rörlig värld - i en värld där vi träffar allt fler kulturer och på kort tid kan flyga någon annanstans - blir det viktigt att fråga oss hur vi bygger det trygga och goda samhället.

En professor som jag tycker är spännande är Robert D Woodberry, som bland annat har skrivit texten The Missionary Roots of Liberal Democracy. Han har i sin forskning försökt att studera vad det är som gör att man kan bygga en demokrati där människor oavsett ursprung känner delaktighet. Han pekar på missionärerna. Vad var då det unika med dem? Jo, det var synen att alla människor har lika värde - det du vill att någon annan ska göra mot dig ska du göra mot dem - i kombination med satsningen på att bygga skolor och utbilda alla.

I Sveriges demokratiska utveckling kan vi se hur integrationen mellan stad och land växte fram i slutet av 1800-talet när frikyrkorörelsen satsade på utbildning ihop med staten. Vi ser också hur nykterhetsrörelsen jobbade med dessa frågor och hur arbetarrörelsen växte fram med arvet från frikyrkorörelsen och nykterhetsrörelsen.

Här fanns en värderingsdiskussion. När man pratar om arbetarmoral handlar det om en uppfattning om att det finns en moral, ofta uttryckt som "Gör din plikt, kräv din rätt". Det där hänger ihop med att våga prata om värderingar.

När jag tog upp detta för 30 år sedan var det ingen som höll med, men jag är glad för att allt fler i dag inser att integration aldrig kommer att kunna handla bara om kronor och ören. Det kommer inte bara att handla om utbildning, jobb och bostad, utan det handlar också om vilket Sverige vi vill vara med och skapa.

Låt mig ta några konkreta exempel där jag ser styrkor och svagheter med dagens situation.

Jag börjar med Balkansituationen 1998. Väldigt många flydde. Det var krig i Europa, vilket vi hade hoppats att vi aldrig mer skulle behöva se.

Sedan kom Syrien 2015, 2016 och 2017. Det var ett fruktansvärt krig. Ryska förband bombade civila, och människor flydde för sina liv.

Jag avslutar med Ukraina år 2022. Det var samma situation igen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Det intressanta med alla dessa tre situationer är att samhället egentligen inte orkade. Många glömmer det, men redan 1998-1999 hade vi diskussioner om detta. Jag satt själv i riksdagen då. Vi införde exempelvis visumkrav för folk från Balkan, trots att det var brinnande krig. Jag säger vi, för jag satt i riksdagen då. Det var en röd regering, men jag tycker inte att senare regeringar alltid har varit bättre. Det är ett "vi". Det blev tufft, och då satte vi gränser.

Men vad hände samtidigt? Civilsamhället klev fram. Jag såg 1998 hur civilsamhället - kyrkor och andra - engagerade sig för att hjälpa. Vi såg det i Syriensituationen och när det gällde Ukraina. Vi såg dock också att staten gjorde det - exempelvis gjorde Migrationsverket det 1998.

Min mamma jobbade som familjestödjare. Det var en fantastisk arbetsuppgift. Hon mötte kvinnor, oftast från Balkan, som hade råkat ut för saker jag inte tror att vi förstår. Min mamma och andra familjestödjare fick jobba med att stötta och berätta hur Sverige fungerar. Det handlade inte bara om regler hit och dit utan också om att finnas som någon som lyssnar. Jag vet inte om Migrationsverket har kvar detta i dag, men jag vet att man hade det 1998 och att det var en väldigt bra insats.

I min egen kommun och i många andra kommuner, till exempel Göteborg, Malmö och Stockholm, har man haft interreligiösa råd. I Uddevalla hade vi ett sådant med präster, pastorer och imamer. Jag förstod nog aldrig hur viktigt det var när vi skapade rådet.

Vi hade tyvärr en fruktansvärd situation i Uddevalla för några år sedan. Tre unga människor mördades. Det råkade i det fallet vara två kristna libaneser som sköt två kurder och en tjej från Orust, om jag minns rätt. Vi var på väg att hamna i en situation där människor gick in i familjeklanssystem och skulle ta hämnd.

Men vad hände då i Uddevalla? Svenska kyrkans präst, imamen uppifrån Dalaberg och kommundirektören stod vid mordplatsen. Kommundirektören åkte upp och ned till stadshuset efter kaffe och bullar. En del har ju inte respekt för det, men jag har det. Prästen och imamen pratade med människor. Situationen dämpades genom ett idogt gemensamt arbete.

Gärningspersonerna fälldes senare, vilket jag tror var väldigt bra. Det skapade ett förtroende i staden.

Vi kristdemokrater var med och startade Soheila Fors tehus i Uddevalla just för att försöka jobba nära civilsamhället. Det var bara ett litet problem: När IS och kriget brakade loss spräcktes tehuset. Där fanns svenska kvinnor, kurdiska kvinnor och arabiska kvinnor. Men det slutade att fungera i och med IS, för då kom en annan konflikt in som gjorde arbetet svårt.

I en skola i Uddevalla, jag tänker inte nämna vilken, fick vi exakt samma dilemma när IS-situationen dök upp. En konflikt i Mellanöstern fick en direkt effekt i Sverige: Shiamuslimska ungdomar blev mobbade av sunnimuslimska ungdomar. Det var en situation vi inte var förberedda på, för vi visste inte hur kulturen fungerade. Det slutade med att dåvarande socialdemokratiska ledning och oppositionen samverkade, bytte rektor och fick in en person som gjorde vad han kallade ronden, det vill säga varje dag gick till klassrummen och träffade eleverna. Hela situationen dämpades av duktigt ledarskap, och jag vill verkligen lyfta fram den rektorn och det arbete personalen gjorde.

Integration handlar om människor. Jag har en god vän, en tjetjen och FN-flykting som flydde från det andra Tjetjenienkriget. Vi satt en dag efter ramadan, på eid, och åt när han tårfyllt sa: Jag kommer aldrig att åka tillbaka till Tjetjenien. Jag sa: Varför då? Kriget kommer säkert att ta slut, och Ryssland kommer förr eller senare att förändras. Det handlar inte om det, Magnus, svarade han. Mina barn har gift sig och fått barn i Sverige. Mina barnbarn är svenska. Jag kommer aldrig att resa hem igen, för jag vill vara med mina barnbarn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Den resa som pågår vid integration pratar vi för lite om. Det gäller också när integrationen inte fungerar. Jag är ute och går med min hund och träffar unga palestinier som känner igen mig som kristdemokrat och frågar varför jag är emot palestinier och varför jag stöder Israel. En av de unga tjejerna säger: Jag önskar att man bombar Israel med kärnvapen. Tror du inte att rätt många palestinier kommer att dö då, frågar jag. Det spelar ingen roll, bara Israel försvinner, säger hon. När jag gick därifrån funderade jag mycket på detta samtal. En del av dessa unga människor var födda i Sverige men identifierade sig ändå med ett flyktingskap. Någonstans har vi misslyckats med integrationen när vi får denna typ av reaktioner.

Jag har även lyssnat på demonstrationer hemma och sett demonstrationer i andra sammanhang. När en ung kvinna säger till mig "vi är alla Hamas" och ingen vuxen säger emot och när man firar den 7 oktober med att skjuta raketer i norra Uddevalla, då, vänner, har vi misslyckats med integrationen. Vi har misslyckats att skapa ett Sverige där vi funderar på vad som är goda värderingar. Man kan vara oense om en konflikt och kritisera en regering, men det är något våldsamt annorlunda när man skjuter raketer och firar ett övergrepp. Då har vi misslyckats med integrationen.

Vi misslyckas också ibland med att prata om historia och kultur. Bland historiker och i debatten finns en bild av att Europa är imperialistiskt. Det är sant att det har funnits en europeisk imperialism. Men vi pratar aldrig om den arabiska imperialism som pågår här och nu. Vi pratar inte om att 1900-talet var en period av stor folkförflyttning och etnisk rensning. Efter 1948 har 800 000 judar tvingats lämna Mellanöstern. Ingen pratar om dessa flyktingar. Men vi pratar inte heller särskilt mycket om de palestinska flyktingarna. En del gör det, men vi gör det inte generellt sett. 1900-talet har faktiskt inneburit att människor från båda sidor har flytt.

Ännu mindre pratar vi om kristna flyktingar. Ibland tar vi upp seyfo, men vi pratar inte om att det här och nu i Afrika pågår etnisk resning. Den kristna förföljelsen påverkar.

När jag pratar med en del kristna säger de: Magnus, ni politiker förstår inte; islam är farligt. När jag pratar med en del av mina muslimska vänner, säger de: Ni förstår inte; vi känner oss utanför.

Vi har alltså flyttat hit konflikter för att vi själva inte har klarat av att samtala om dessa problem.

Herr talman! Jag ska gå in för landning. Vi är duktiga på att prata utbildning, jobb och bostäder. Vi kan till och med vara duktiga på att tvista om skatt. Men vi är inte duktiga på att försöka förstå hur människor som av olika skäl blivit kränkta och kommer som flyktingar till Sverige känner, mår och upplever sin situation. Vi har gett dem mycket, men vi ger dem inte alltid chansen. De har fått komma hit, men de har inte fått chansen att komma hem.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Jag har inga problem med att under en integrationsdiskussion även prata pengar. Det är självklart att pengar möjliggör vad man kan göra och önskar göra.

Problemet är att det ibland i denna kammare låter som att det är stor skillnad på budgetarna. Men om man tittar på budgetarna ser man att det kan skilja en halv till en procent. Då pratar vi bara om den statliga budgeten. Ute i kommunerna och regionerna har man egna budgetar och egna skatteunderlag. Det är alltså inte där skillnaden finns. En halv procent mer eller mindre kommer inte att lösa segregationen, utan det är en kvasidiskussion.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Det är helt korrekt att Uddevalla är ett lokalt exempel. Det jobbiga är att forskningen inom skolområdet visar att pengar inte har någon avgörande effekt på vad som händer i en skola. Det som har effekt är om det finns en bra rektor. Det finns flera spännande studier som visar att ett byte av rektor i ett utsatt område har skapat förändring. Jag kommer själv att ta upp ett sådant exempel i mitt anförande.

Det handlar alltså om hur vi jobbar med värderingar, den sociala gemenskapen, inställningen till civilsamhället, hur andra vuxna blir delaktiga och hur vi får hemmasittarna att inte sitta hemma. Det är inte bara en budgetfråga, och det var min grundläggande kritik. Jag har respekt för ert engagemang, men jag tycker att ni gör en för grund och för enkel analys.

Jag ska ta ett sista exempel. Fritidsgårdar tror jag att de flesta av oss försvarar. Jag ställde en fråga till RUT om fritidsgårdar har något samband med att kunna få en bättre situation i stadsdelar.

Forskningen visar tvärtom att fritidsgårdar blir en samlingsplats för kriminalitet på en del ställen. Då måste vi orka prata om det också om vi vill lyckas med integrationen.

Fru talman! Jag tackar för ett engagerat och väl genomfört anförande.

När jag lyssnar på Socialdemokraterna och andra mer vänsterorienterade partier brukar segregation ofta handla om ekonomiska klyftor eller bostadsfrågor.

Låt oss titta lite på hur vi i Sverige har jobbat. På 70-talet införde vi förskola. Vi har tidigarelagt skolgången med förskoleklass, vilket innebär att man påbörjar skolgången vid den tidpunkten. Vi har byggt upp fritidsgårdar, och det har vi gjort i alla partier. Vi har fört en bostadspolitik som jag själv har haft många synpunkter på, men syftet har ändå varit att lägenheterna ska vara billiga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Många av oss som har varit kommunpolitiker har gjort precis vad som har föreslagits i talarstolen, nämligen att ge extra pengar till utsatta områden. Jag har varit skolpolitiker i Uddevalla, och Uddevalla var en av de första kommunerna i Sverige som gjorde så. I norra Uddevalla får man ungefär 20 procent mer resurser än vad man får i Ljungskile.

Jag var kommunpolitiker i 13-14 år. Jag satt i majoritet i åtta år, och jag satt i opposition i åtta år. Jag överlämnade ordförandeskapet i barn- och utbildningsnämnden till en socialdemokrat, Cecilia Sandberg - en fantastiskt duktig person. Hon och jag konstaterade vid ett tillfälle att under de år vi satt tillsammans i nämnden, ungefär 13-14 år, ökade vi anslagen alla år utom 2009. Oavsett regering tillförde vi resurser. Här i kammaren står vi ibland och bråkar om en och annan krona, men det är ungefär 0,5 procents skillnad i budgetarna i olika anslag. Det intressanta är att vi inte såg någon förändring till det bättre i Uddevalla - trots alla satsningar. Har Socialdemokraterna något mer förslag, någon mer tanke, än bara pengar? Pengar verkar ju inte vara lösningen.

Fru talman! Vi debatterar nu arbetsmiljö och arbetstid. Det är viktiga ämnen.

Fru talman! Av Arbetsmiljöverkets statistik framgår att 55 personer omkom på grund av dödsolyckor i arbetet under 2023. Motsvarande siffra för 2022 var 40 personer, och 2021 omkom 39 personer. Detta är otroligt allvarligt. Vi vet att vi haft en trend med minskande arbetsplatsolyckor över tid, men vi måste reagera när denna utveckling bryts.

Utskottet föreslår därför ett tillkännagivande till regeringen: "Regeringen bör vidta åtgärder för att belysa de bakomliggande orsakerna till det ökande antalet dödsolyckor i arbetslivet, med prioritet på byggbranschen och andra branscher som är särskilt utsatta. Slutsatserna ska beaktas i berörda myndigheters arbete och i genomförandet av arbetsmiljöstrategin."

Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande, inklusive vårt gemensamma förslag till tillkännagivande avseende åtgärder för att minska riskerna för dödsolyckor i arbetslivet.

Fru talman! Det är bra att regeringen i sitt regleringsbrev har gett Arbetsmiljöverket ett uppdrag med ett återrapporteringskrav på att redovisa vilka åtgärder myndigheten vidtagit för att öka andelen oanmälda fysiska inspektioner. Redovisningen ska ske i samband med myndighetens årsredovisning 2024.

Fru talman! Det är arbetsgivarna som tillsammans med arbetsmarknadens parter och skyddsombuden är de viktigaste aktörerna för att skapa säkra och trygga arbetsplatser. Samtidigt är det viktigt att staten också tar sitt ansvar i form av bra lagar och väl fungerande inspektioner. Det är därför bra att regeringen fattat beslut om att ge Arbetsmiljöverket i uppdrag att lämna förslag på åtgärder som kan leda till att fler arbetstagare vill engagera sig i rollen som skyddsombud.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid

Arbetsmiljöverket ska även redovisa det nuvarande antalet skyddsombud i Sverige samt utvecklingen över tid. Redovisningen ska innehålla en jämförelse mellan branscher med en uppdelning för kvinnor och män. Myndigheten ska även analysera vilka faktorer som kan avhålla personer från att bli skyddsombud. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2024, vilket är rätt snart.

Utöver detta har regeringen avsatt resurser för att Arbetsmiljöverket ska kunna genomföra fler inspektioner, vilket under 2023 resulterade i att Arbetsmiljöverket ökade antalet inspektioner jämfört med föregående år. Ökningen 2023 var drygt 12 procent jämfört med 2022. Även myndighetsgemensamma kontroller mot arbetslivskriminalitet har ökat, vilket är positivt.

Regeringen fortsätter att förstärka rättsväsendet, vilket i sin förlängning även kommer att få effekter på arbetslivskriminaliteten. Regeringen har också tillsatt en utredning som syftar till att det ska vara lättare att utbyta information inom och mellan myndigheter i syfte att komma åt kriminella strukturer.

Fru talman! Innan jag lämnar arbetsplatsolyckorna och kommenterar arbetstid vill jag ännu en gång säga att jag personligen tror att det vore bra om Statens haverikommission tittade på fler arbetsplatsolyckor över tid för att se om det finns något mer som vi kan göra på systemnivå för att minska antalet arbetskraftsolyckor.

Fru talman! Arbetstid och arbetsvillkor regleras av EU-direktiv, svensk lag samt kollektivavtal. Generellt sett är vi som kristdemokrater nöjda med dagens ordning. Det finns dock situationer där dessa olika beslutsnivåer och processer kolliderar med varandra.

Ett sådant exempel är arbetstidsdirektivet, som bland annat reglerar dygnsvila. Detta direktiv har skapat stor oro inom vård, LSS och räddningstjänst. Vi från Kristdemokraterna har hela tiden hävdat att det finns möjlighet till undantag förutsatt att parterna hittar gemensamma lösningar på detta. Enligt den information vi fått har parterna nu hittat ett nytt sätt att arbeta med detta, vilket bör fungera för de flesta som jobbar med enskilda personer och inom vården. Men inom räddningstjänsten kvarstår problem som parterna behöver arbeta vidare med.

Det är positivt att parterna försöker lösa ut de problem som finns, men då arbetstidsdirektivet i kombination med tidigare förhandlingar har skapat stora problem kommer vi att följa frågan. Detta har varit en stor diskussion under det senaste året.

Fru talman! Det är även bekymmersamt att EU på olika sätt fattar beslut som påverkar vår arbetsmarknadsmodell. Då vår modell har tjänat oss väl och skapat en väl fungerande arbetsmarknad med delaktighet och få strejker kommer vi att fortsätta att bevaka detta, så att vi framgent kan fortsätta med vår lagstiftnings- och förhandlingsmodell.

Fru talman! En annan fråga som återkommande dyker upp i debatten är frågan om generell arbetstidsförkortning. Från kristdemokratiskt håll är vi tydliga med att vi inte tror på generell arbetstidsförkortning. Våra skäl för detta är delvis ekonomiska, men det är också ett faktum att vi är på väg in i en situation med arbetskraftsbrist. Om man då genomför en generell arbetstidsförkortning kommer bristerna att bli ännu större. Vi ser således inte att det finns några möjligheter att genomföra en generell förändring.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid

Samtidigt har vi stor respekt för arbetsmarknadens parter och att det mycket väl kan finnas yrkesgrupper eller arbetsplatser där man kan förhandla fram en arbetstidsförkortning eller andra sätt att lösa en uppgift. I dessa fall anser vi inte att det är en fråga som politiken ska överpröva, utan vår grunduppfattning är att det är arbetsmarknadens parter som äger den typen av förändringar via avtal.

Fru talman! Vi ser också att arbetsmarknaden håller på att förändras. Vi har digitala företag, så kallade appföretag, som skapar en viss problematik. Vem är arbetsgivare och vem är arbetstagare? Hur hittar vi en trygghet på den arbetsmarknaden, som är växande?

Ett fenomen som jag tror att alla vi här i rummet har gemensamt med många egenföretagare och andra är att det är oklart när jobbet börjar och när det slutar. Det händer nog mer än en gång att man svarar på ett mejl klockan tio, elva eller tolv på kvällen och att man kanske svarar på ett annat mejl fem på morgonen. Det här skapar givetvis en situation där det blir svårt att se när jobbet pågår och när jobbet slutar.

Det här är frågor som inte är så lätta att reglera, fru talman. Det handlar om en arbetskultur som man bygger upp och om ett beteendemönster. Ofta är det yrken där man har stor frihet och äger sin egen arbetstid. Men det är fortfarande frågor som vi behöver följa för att se vilka konsekvenserna kan bli över tid.

Fru talman! Avslutningsvis yrkar jag bifall till förslaget i utskottets betänkande i dess helhet.

Herr talman! Jag har själv varit med och infört ett vattenråd i Bohuslän och är väl insatt i vattendirektivet, vars huvudsakliga syfte är att säkerställa att det finns dricksvatten. Myndigheter har tolkat det som att det huvudsakliga syftet är att se till att det simmar lax, men det är inte riktigt det som är vattendirektivets mål och mening.

Det handlar om fler frågor, såsom kulturarv, matproduktion och fastighetsvärde. Vi har 10 000-15 000 olika dämmen, som en del har tänkt riva. Det skulle leda till radikala förändringar i vår kulturmiljö.

Har ni med även de tankarna i processen, statsrådet?

Fru talman! Retorik är något jag tycker är fantastiskt kul. Det är roligt. Men ibland blir retoriken så här: De gånger Kristdemokraterna eventuellt gör rätt, enligt ens egen uppfattning, bryr man sig inte om det. Det stör nämligen ens uppfattning om Kristdemokraterna. Därför bortser man från dessa fakta, eftersom man vill behålla sin bild av att Kristdemokraterna inte bryr sig. Att ägna sig åt den typen av retorik och att ha det förhållningssättet är faktiskt inte ärligt, fru talman.

Då kommer vi tillbaka till det jag försökte säga. Kan vi inte försöka lyssna på varandras argument? Jag delar uppfattningen att Socialstyrelsen har sagt det som Socialstyrelsen har sagt. Det är väl helt fantastiskt att Socialstyrelsen har sagt det som Socialstyrelsen har sagt. Men jag delar också uppfattningen att Karolinska institutet har sagt det som Karolinska institutet har sagt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön

Så är det väl ibland i politiken. Man lyssnar och tar till sig. Man tar olika argument och prövar och väger dem mot varandra. I det här fallet har vi landat i olika uppfattningar.

Jag kan bara vädja till den här kammaren när vi är så oeniga i en sak som vi ändå är överens om. Jag tycker att alla här inne har försökt att säga att detta är viktigt. Det handlar om enskilda människor som har en djup inre känsla. Den ska vi ha respekt för.

Kunde vi då inte få dessa tre månader? Kunde man inte bara ge oss tid att lyssna lite till?

Tänk om det hade landat i att vi kunde hitta ytterligare någon kompromiss, exempelvis om ålder. Tänk om denna kammare kunde vara ännu mer enig efter en sådan remissrunda.

(Applåder)

Fru talman! Då fick vi återigen bevittna just det jag försöker beskriva.

Alltså: Det var jag som höll i debatten om 1998/99:AU4. Jag gjorde det som representant för Kristdemokraterna, och som representanter för Kristdemokraterna röstade vi, helt enigt, för den lagstiftning som infördes. Det var jag som höll i debatten 2001/02 om att även studenter skulle ha ett rättsligt skydd, och vi röstade för vårt förslag - enhälligt, som kristdemokrater.

Beskrivningen att kristdemokratin alltid, per definition, är emot stämmer alltså inte. Det är en nidbild. Först målar man upp denna nidbild, och sedan angriper man den. Är det inte bättre att vi försöker lyssna på varandra? Kan vi inte ha den respekten för varandra att vi lyssnar till varandras argument?

Jag har den största respekt för dem som känner att de vill underlätta för unga människor som befinner sig i en tung situation. Jag har respekt för det argumentet. Men jag har också respekt för dem i vården som säger: "Vänta lite nu - unga människor går igenom puberteten. Ge dem lite tid! Många av dem kommer att landa på ett annat sätt efter puberteten." Kan vi inte bara ha den respekten för varandra att vi ser varandras argument?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön

Utifrån en försiktighetsprincip, utifrån de argument vi har tagit till oss och utifrån det lyssnande vi har gjort har vi landat i att be om - till och med vädja om - en remissomgång till. Låt det gå tre månader till! Kan vi inte få in de nya underlagen? Tidigare talare har till och med sagt att det är en rätt stor förändring, samtidigt som det har hävdats att det är en liten förändring. Hur man får ihop de två argumenten vet jag inte riktigt, men de har i alla fall uttalats från talarstolen.

Kunde ni inte ge oss en återremiss så att vi får de sista argumenten, Daniel Vencu Velasquez Castro?

(Applåder)

Fru talman! Under debatten har jag suttit och gjort om mitt tal några gånger. Det hänger framför allt ihop med att det gör mig rätt så ledsen när man lägger ord i varandras mun. Jag noterar i en del tidningsartiklar och annat att det verkar finnas en irritation över kristdemokratin och Kristdemokraterna. Jag har all respekt för det, men jag och många med mig kan känna irritation.

Exempelvis ändrade vi uppfattning om abortpolitiken 1988, och vi står bakom den svenska abortlagstiftningen. Ändå påstår framför allt folk på vänstersidan att vi inte har ändrat oss. Ännu mer spännande är det att partier som vi tidigare har suttit i regering tillsammans med och partier som vi just nu sitter i regering med emellanåt försöker antyda att vi inte ändrade uppfattning 1988. Samma sak har skett här i rummet i dag när man generellt försöker hävda att Kristdemokraterna alltid är emot i hbtq-frågor.

Jag tar rätt illa vid mig, av det enkla skälet att jag satt i riksdagen 98-02 och var med och arbetade fram den lag som föreslogs i 1998/99:AU4 utifrån proposition 1997/98:180. Det är en lagstiftning som handlar om sexuella trakasserier och hbtq-frågor i arbetslivet. Om jag minns rätt var det M, C och FP som reserverade sig, medan Kristdemokraterna gjorde upp med S om den lagstiftning vi har i dag.

Något senare, i motion 2001/02:A227, drev vi i Kristdemokraterna på för att den lagstiftning vi införde skulle gälla även för studenter på universitet och högskolor. Vi tyckte nämligen att det var väldigt konstigt att man har ett skydd i arbetslivet men inte när man studerar.

Senare under samma mandatperiod röstade vi mycket riktigt om homoadoptioner, och ni kan kolla protokollet - jag, som hade ansvar för de här frågorna, var utkvittad. Vid det tillfället delade jag inte mitt partis uppfattning i fråga om homoadoptioner. Jag menade nämligen att alla skulle ha rätt att prövas.

Hans Eklind, en god vän till mig och för övrigt förbundsordförande i KDU före mig, var en av de första som besökte RFSU i rollen som KDU:s förbundsordförande. När jag var KDU:s förbundsordförande var jag den första att besöka RFSL.

Den bild man försöker sätta av att vi kristdemokrater rent generellt är emot hbtq-personer är helt enkelt inte sann. Jag kan fortsätta; det var någon som tog upp äktenskapslagstiftningen. Där ville vi kristdemokrater ha en helt annan lagstiftning - en civilrättslig lagstiftning som liknar den man har i bland annat Frankrike. Det förslaget fick stöd av bland annat RFSU. Vi ville alltså skilja det civilrättsliga från det religiösa. Det kan kanske vara lite förvånande att just Kristdemokraterna ville det, men det var av respekt för både kyrkan och staten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön

Jag tycker att den här debatten tyvärr har varit tråkig då man antyder saker och lägger ord i vår mun som helt enkelt inte är sanna. Att vi känner bekymmer och oro gällande just den här lagstiftningen, fru talman, handlar om de faktiska förslagen. Vi är tveksamma till att gå ned till 16 år därför att vi ser att ungdomar som befinner sig i puberteten tenderar att ändra uppfattning. Vi är också tveksamma till den särskiljning som uppstår.

Jag yrkar således på att lagstiftningsförslaget i första hand ska återremitteras och i andra fall avslås.

(Applåder)

Herr talman! Det gläder mig att Johan Hultberg känner sig trygg. Det är ju skönt om vi är trygga. Jag känner mig tyvärr inte lika trygg.

Vi gör nu en förändring där vi redan ser att ett stort antal, ett ökande antal, personer, upplever könsdysfori. Vi ser också att forskning, bland annat vid Karolinska institutet, pekar på att 80-90 procent inte upplever samma situation när de kommit ur tonårsperioden och puberteten.

Den oron är det en del som signalerar. Det är bland annat därför vi har sagt att vi inte vill röra åldersgränsen. Det är ju inte så att kristdemokrater går omkring i största allmänhet och är elaka mot människor, utan vi känner en oro utifrån de rapporter som har kommit, framför allt utifrån det som professionen signalerar.

Herr talman! Detta väcker en relevant fråga. Vi har säkert olika partikulturer, men i vårt parti har det förts många samtal. Vi har en gemensam regering, och i regeringslägret ska ju varje minister stå för exakt det som regeringen står för. Men sedan råkar ju regeringen bestå av partier - det är en sådan där spännande, fascinerande situation som kan finnas i åtminstone levande demokratier med många partier.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön

Hos oss resulterade detta i långa samtal där vi i vår grupp sa: Nej, vi känner oss inte trygga med den här lagstiftningen; vi känner oss inte trygga med det som är på väg fram. Det är bland annat därför som det i dag går via riksdagen i stället.

Här uppstår å andra sidan ett dilemma. Finns det fler frågor där det statsbärande partiet Moderaterna ämnar gå via riksdagen om man inte kommer överens i regeringen? Finns det fler frågor där vi ska hantera vår relation på det sättet? Jag personligen tycker att det är tveksamt att vi står här i dag. Det är tråkigt. Jag förstår att vi gör det, och jag har all respekt för att vi befinner oss här. Men jag känner mig inte trygg, och jag tycker att det är tråkigt.

Herr talman! Jag skulle först vilja göra ett litet tydliggörande. Jag har inte hört något parti säga att könsdysfori inte finns eller att man inte ska ha rätt att byta kön. Men i debatten framstår det ibland som om det skulle finnas somliga som anser det. Det blir lite intressant.

Vi kristdemokrater har landat i ett nej till den sänkta åldersgränsen. Vi har också sagt nej till frikopplingen mellan juridiskt och fysiskt kön och sagt att vi vill behålla kravet på diagnos. Därutöver har vi sagt att vi vill ha en ökad och förbättrad evidensbaserad vård, och det jobbar vi för tillsammans i regeringen.

Det sägs i debatten av flera talare, bland annat Johan Hultberg, att det här är en mindre förändring. Man får redan i dag byta kön - det är korrekt. Det är heller ingen som säger att vi inte ska få byta kön. Men det är ingen mindre förändring. Det är en väldigt stor förändring där man frikopplar det fysiska könet från det juridiska könet. Även om det inte sägs i debatten uppstår faktiskt det lilla fenomenet, åtminstone under en period, att man har två kön.

Vi människor är inte öde öar. Det här är en jättespännande diskussion även rent filosofiskt. Att lyssna på debatten är ideologiskt och filosofiskt jätteintressant. Att säga att jag själv, enbart jag, kan värdera bara mig är extrem individualism. Vi lever ju i relation till andra också.

Det är här professionen har varit orolig. Man har signalerat att detta kan användas på ett felaktigt sätt i kriminalvården. Man har signalerat att det rent fysiskt behövs forskning om manlig och kvinnlig sjukvård.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön

Då blir min fråga till Moderaterna: Om det nu visar sig att professionen, idrottsrörelsen, kvinnorörelsen och många andra får rätt, vad gör ni då?

Herr talman! Många regioner har det ekonomiskt tungt. Andra regioner har genomfört förändringar som gör att de klarar av dagens utmaningar. Vi kan konstatera att det ser väldigt olika ut i olika delar av landet. Med tanke på dem som har det tufft är det bra att regeringen skjuter till 6 miljarder till sjukvården för att motverka att vårdpersonal sägs upp.

Vi kristdemokrater har länge hävdat att postnumret inte ska avgöra vilken vård man får. Vi är glada över att regeringen har tillsatt en huvudmannaskapsutredning, vars syfte bland annat är att se över om sjukvården ska ha en mer nationell styrning.

Med den utveckling vi ser just nu är frågan: Hur ser statsministern på mer statlig styrning?

Herr talman! Jag vill börja med att ge Kadir Kasirga rätt: Den ukrainska järnvägen fungerar alldeles utmärkt. Jag har själv varit fyra mil från fronten och lämnat brandbilar och sedan satt mig på tåget och åkt och kommit i tid in till Kiev. Vi har en del att lära där.

Sedan vill jag göra en liten rättelse, herr talman. Regeringen har inte sagt nej till nya stambanor. Regeringen har sagt nej till höghastighetståg, och det är en viss skillnad. Det pågår en översyn av var man kommer att behöva bygga. Jag tror personligen att man i förlängningen måste titta på fyrspår från Uppsala mot Stockholm. Man behöver titta på sträckor som Alingsås ned till Göteborg och hamnen där.

Det är dock mer den principiella frågan jag är ute efter. Vi pratar om trafiksäkerhet, men en av de viktigaste frågorna för fungerande trafiksäkerhet är att det finns en väg att köra på, helst en väg som håller för tyngden när vi nu ska ha längre och tyngre fordon. Då hamnar vi i den här principdiskussionen. Jag har noterat att socialdemokratin, herr talman, har kritiserat regeringen när den flyttat pengar från järnväg till väg. Men då har vi ju det här styrkeförhållandet: 80 procent av alla investeringar över tid läggs på järnväg, men 90 procent av alla transporter sker på väg.

Den här regeringen har - försiktigt enligt min uppfattning; jag hoppas att den kan skruva lite hårdare - börjat flytta resurserna så att vi kanske kan få ordning på vägarna, där de flesta transporter trots allt sker. Det är alltså mer ett principiellt svar, herr talman, som jag efterfrågar från socialdemokratin: Kommer ni att fortsätta att driva en politik där 80 procent av alla investeringar ska ligga på järnväg, vilket i praktiken innebär att trafiksäkerheten lämnas efter, att människor som ska köra barn till skolan lämnas efter och att landsbygden lämnas efter?

Herr talman! Jag bestämde mig för att begära replik när höghastighetstågen nämndes.

Vi pratar ju om trafiksäkerhet här i dag. Runt om i vårt avlånga land börjar nu vintern och Kung Bore släppa sitt grepp, och det innebär tyvärr att vi ser tjälskador. Vi ser hur skogsnäringen har stora problem på vissa ställen. Vi ser hur asfalten har bucklat sig och hur till och med själva vägkroppen i vissa lägen börjat ta stryk.

Har man följt de här frågorna över tid, herr talman, vet man att riksdagen 1980 - i sin visdom eller ovisdom - tog beslut om att inte fortsätta med en investeringsbudget. Ända sedan dess har det totala underhållet på framför allt vägsidan men även på järnvägssidan varit undermåligt. Det har byggts upp en otrolig underhållsskuld. Denna underhållsskuld märker chaufförer i trafik varje vår - egentligen hela året, men framåt sommaren har man hunnit fixa de flesta potthålen.

Samtidigt som det är så, samtidigt som vi ser hur vägstandarden i landet faller under regering efter regering, läggs 80 procent av alla transportinvesteringar på järnväg. Det är spännande. 90 procent av alla transporter, inklusive kollektivtrafik med buss, sker på väg, men 80 procent av alla investeringar sker på järnväg. Vi löser alltså inte transportproblemen.

Jag är glad att regeringen nu har börjat skruva lite i detta. Man har flyttat resurser till väg. Men hur ser min socialdemokratiske kollega på det faktum att vi historiskt över tid låter vägarna förfalla när de behöver rustas upp?

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet i dess helhet. Jag kommer att prata om viktiga frågor som har med yrkestrafik och taxi att göra.

Det första perspektiv jag vill lyfta fram, herr talman, är det här med rättvis konkurrens. Här har vi gjort mycket tillsammans. Mycket som debatterades under förra mandatperioden, då jag hade förmånen att sitta i trafikutskottet, genomförs just nu, exempelvis förändring av reduktionsplikten och översyn av skatter och avgifter. Man ser också över klampningen, en stor fråga som vi diskuterade väldigt mycket under förra mandatperioden. Det skedde förändringar även då, och man förlängde till upp till 36 timmar. Men kör man ett olagligt fordon ska det självklart stå still tills det är åtgärdat. Har man inte betalat sin bot ska man stå still tills den är betald.

Sedan finns det givetvis mer man kan göra. Ska vi förstärka trafiksäkerheten inom det här yrkesområdet handlar det kanske inte alltid om doserade kurvor, räcken och sådant utan mer om fordonen som sådana. Man tittar på vilka som kommer in i landet och när. Framför allt ska man klara efterlevnaden. Regeringen vidtar en hel del åtgärder för både tull och polis. Även om det inte är detta dagens debatt gäller får det effekt för oss. Får vi bättre förmåga vid tullen att granska kommer det att leda till ökad trafiksäkerhet. Får polisen bättre förmåga att kontrollera under färd kommer det också att öka trafiksäkerheten. Även här, herr talman, ser jag en del positiva grejer när jag återkommer så här till utskottet, bland annat att förmågan att stoppa fordon, väga dem och se vad som finns inne i dem förstärks. Vi är många partier som under lång tid argumenterat för sådana förbättringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Yrkestrafik och taxi

Ska jag vara helt ärlig är jag inte nöjd, herr talman, men det blir bättre. Det där tror jag är den känsla många riksdagsledamöter har, framför allt när de är i regeringsställning. Det är lite lättare när man är i opposition, för då kan man hugga och jaga hela tiden. I regeringsställning gör man egentligen två saker, och det här vet ju de vänner som varit i regeringsställning. Å ena sidan försvarar man regeringen, å andra sidan vill man faktiskt sträcka sig lite längre.

En fråga som jag själv har lyft många gånger är översyn av bränsle och fordonsbeskattningen. Jag var rätt ensam när jag började lyfta den, men i dag står partiet bakom detta. Vi vill ha ökad trafiksäkerhet och rättvisa spelregler. Då kan det inte vara så att utländska chaufförer kommer hit och slipper betala. Vi behöver bli bättre på de grejerna. Vi behöver titta på den tyska modellen. De använder sig av en digital puck och tar betalt för det slitage man orsakar. Rådande läge innebär en konkurrensskillnad, men det påverkar också trafiksäkerheten såtillvida att det kan hända att fordon kommer en bit österifrån med sämre kvalitet och konkurrerar med våra fordon. På sikt tror jag att fler partier och även regeringar oavsett färg kommer att titta på den frågan, herr talman.

Klampningen har jag redan nämnt. Där är jag väldigt glad att det har gjorts skärpningar. Det roliga är att de, om jag minns rätt, gjordes med rätt stor enighet när vi väl kom fram under förra mandatperioden. Nu pågår en utredning som jag hoppas ska landa i att man tar tag i detta på ett ännu bättre sätt.

Något som förvånar mig är hur det ligger till med våra rastplatser. Detta är en fråga där jag i olika sammanhang ligger på, vilket jag vet att många gör. Sverige är ett fantastiskt land, men vi är inte alltid fantastiskt duktiga. Jag har under en tid, herr talman, haft förmånen att köra material till Ukraina. När man kör genom Polen och ser hur de har rustat upp sitt trafiknät och sina rastplatser blir man avundsjuk.

Det finns ett antal grejer som polackerna gör och som jag tror att vi skulle kunna hämta hem. Man placerar gärna rastplatser nära restauranger och bensinstationer. Man tar vägtull, något som jag tror att vi förr eller senare kommer att få diskutera även i Sverige, vilket gör att det finns finansiering för både vägen och rastplatserna. Det finns bra möjligheter till omklädning och dusch och till att äta. Man delar upp fordonen, så att lastbilarna står för sig och andra fordon för sig.

Jag tycker att vi är jätteduktiga i Sverige, men ibland ska vi även titta på grannländer. Här finns det mer att göra. Jag står bakom det regeringen gör och yrkar bifall till förslaget i betänkandet, men det vore skönt om vi kunde bli ännu lite bättre tillsammans. Det påverkar våra chaufförers arbetsmiljö och skapar trygghet för dem. Det skapar också trygghet för dem som turistar i Sverige - det här hänger ihop.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Yrkestrafik och taxi

Herr talman! Jag ska försöka gå in för landning, och det vill jag göra med taxibranschen. Jag satt i trafikutskottet 1998-2002 och under förra mandatperioden, och jag kan inte påminna mig ett enda år utan diskussion om taxi.

Herr talman! Jag tänker inte hålla på att tala om vad den regeringen gjorde, vad vår regering gjorde och vad Nisses regering gjorde. Taxibranschen är en spännande bransch. Det är till och med en svår bransch. Det sker en stor förändring.

Ta hela detta med den alternativa taxibranschen som har växt fram genom digitala tekniker. Jag försöker att undvika att säga ett företagsnamn. Det är därför det blir lite rörigt, herr talman.

Till sist uppstår en fråga: Vem är kunden? Det är ofta tydligt. Det är jag eller någon annan som slår i en app. Men är jag samtidigt arbetsgivare när jag slår i appen?

Här har vi en debatt som tankar in i det utskott som jag i dag sitter i, i arbetsmarknadsutskottet. Hur ser vi på de nya företag som växer fram? Vilket är företaget? Vem är tjänstesäljare? Vem är köpare? Vem är arbetsgivare?

Jag tror att taxibranschen i sig kommer att vara tvungen att matcha en del av detta. En del av det kan vi säkert titta på lagstiftningsmässigt. Men en del av det handlar om att taxibranschen själv måste bli ännu duktigare på att konkurrera med dessa företag genom att själv anamma den nya tekniken.

Jag blev väldigt glad när jag lyssnade på vad Ulrika Heie sa om AI och hur man använder AI. Jag tror att AI kommer att förändra branschen ännu mer än det vi står och diskuterar i dag.

Vi har frågor där vi kan göra mycket i politiken. Men vi har också frågor där en försiktig väntan kommer att visa att det växer fram helt nya system. Jag tror att taxibranschen är en sådan fråga. Vänta bara!

Vi var några som hade förmånen att åka till USA förra mandatperioden och titta på självkörande fordon. Vad händer med en taxibransch när fordonen kör själva?

Det skapar också spännande frågor om trafiksäkerhet. Låt oss säga att jag går ut på krogen en kväll och kanske dricker en öl för mycket. Så beställer jag min egen självkörande bil att köra hem mig. Har jag varit rattonykter då? Eller om jag beställer en taxi från företaget X, som är självkörande och kör hem mig, är jag rattonykter då?

Det kommer att ske förändringar av lagstiftningen som vi kommer att vara tvungna att titta på därför att det sker en teknikutveckling.

Herr talman! Jag tackar för ordet och yrkar än en gång bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Herr ålderspresident! Jag satt i riksdagen 1998-2002, och även då diskuterade vi Samhalls problem med effektivitet, meningsfulla arbetsplatser, illojal konkurrens och undanträngningseffekter.

Nu har det gått drygt 20 år sedan jag för första gången satt i riksdagen, och nu har det kommit ännu en revisionsrapport. Där säger Riksrevisionens bland annat att Samhall inte uppfyller hela sitt samhällsuppdrag och att regeringen och Samhalls styrning och organisation i alltför hög grad har prioriterat affärsmässig utveckling framför utveckling av de anställdas arbetsförmåga.

Riksrevisionen konstaterar att Samhall brister när det gäller att ge utvecklande arbeten till sina anställda, att Samhall inte organiserar sin verksamhet på ett sådant sätt att de arbeten som erbjuds kan sägas vara utvecklande eller möta de anställdas behov samt att bolaget inte arbetar systematiskt med att följa upp de anställdas yrkesmässiga utveckling.

Riksrevisionen påpekar att det har gått drygt 30 år sedan Samhall ombildades till aktiebolag, att Samhall har utretts flera gånger sedan dess samt att flera av de brister som Riksrevisionen nu har identifierat har uppmärksammats även av tidigare utredningar och således varit kända under lång tid.

Herr ålderspresident! Det är förödande kritik som Riksrevisionen riktar mot Samhall. Tyvärr är det inte heller första gången som man riktar denna kritik.

Herr ålderspresident! Vi som företräder regeringen och Tidösamarbetet delar Riksrevisionens uppfattning. Regeringen har därför tagit initiativ till en utredning som ska göra en grundlig översyn av Samhalls uppdrag, verksamhet och förutsättningar.

Utredningen ska bland annat

kartlägga Samhalls målgrupp

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om Samhalls samhällsuppdrag

analysera om Samhalls verksamhet erbjuder meningsfulla och utvecklande arbeten

analysera de processer hos Arbetsförmedlingen och Samhall som leder fram till urval, anvisning och anställning hos Samhall

analysera om det finns behov av ytterligare stödinsatser för individen före, vid sidan av eller som en del av en anställning hos Samhall och om idéburna aktörer kan spela en större roll i detta avseende

analysera transparensen i hur Samhall använder den statliga merkostnadsersättningen

vid behov lämna förslag till förändringar av statens samlade styrning av Samhalls verksamhet.

Herr ålderspresident! Enligt min mening är det bra att regeringen tar tag i Samhall och ser över hur man kan styra upp denna verksamhet. Som kristdemokrat önskar jag dock att vi kan få till ett bredare samtal om hur vi ska arbeta för att personer med nedsatt arbetsförmåga får ett jobb och kommer in i samhället.

Arbete handlar inte bara om samhällsnytta; arbete är också en del av vårt välbefinnande. Alla människor har behov av att känna sig behövda. Det är därför viktigt att arbetet också är relevant och att det finns förutsättningar att utvecklas på arbetsplatsen.

Själva idén med Samhall är att staten tar ett ansvar och ger enskilda personer möjlighet att få ett jobb. Det är en god idé, men den kan också bli exkluderande. I dag vinner Samhall upphandlingar hos andra bolag där Samhalls personal jobbar tillsammans med ordinarie personal fast med andra arbetskläder, vilket visar att man inte är en del av den ordinarie personalen. Även om vi alla menar väl leder detta ändå till en form av exkludering som vi borde försöka att undvika. I många fall hade troligtvis dessa bolag också kunnat anställa denna personal själva om det funnits andra förutsättningar för detta.

Herr ålderspresident! Några av oss besökte Japan för en tid sedan. Där arbetar man med dessa frågor på ett annat sätt. Där finns ett lagkrav på att företag med mer än 100 anställda ska anställa minst 2 procent med någon form av nedsatt arbetsförmåga, vilket gör att dessa personer blir en del av det ordinarie företaget.

I Sverige arbetar vi även med olika former av lönebidrag. Enligt min uppfattning borde fler kunna få stöd via lönebidrag. Lönebidraget har den fördelen att den enskilde kommer in i en gemenskap. Tyvärr är det ofta rätt krångligt för arbetsgivaren, och dagens modell innebär att man i praktiken måste prata ned den enskilda personens utveckling om man ska få behålla den ersättning man får från staten. Dagens regler är också väldigt rigida.

När vi ser över Samhall bör vi också ställa oss frågan om det finns andra sätt att underlätta för dem med nedsatt arbetsförmåga att komma in på arbetsmarknaden och bli en del av den gemenskap som finns på en arbetsplats. Jag är därför glad över att vi har fått med att utredningen ska analysera hur transparensen i och kontrollen av hur Samhall använder den statliga merkostnadsersättningen kan utvecklas. Detta inbegriper att överväga för- och nackdelar med en mer individbaserad ersättningsmodell, exempelvis lönebidrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om Samhalls samhällsuppdrag

Herr ålderspresident! Vi kristdemokrater driver på för att stärka sociala företag och idéburna aktörer. Dessa är otroligt viktiga som ett alternativ till Samhall och måste kunna konkurrera med Samhall på lika villkor, men så är inte fallet i dag. Att Samhall får mer stöd per månad och anställd än vad ett socialt företag kan få via lönebidragssystemet får effekten att de sociala företagen trängs undan från en del marknader - exempelvis inom städ, där det blir oerhört svårt att konkurrera med Samhall. Det är glädjande att det i utredningsdirektiven finns med att utredaren ska titta på just detta och hur idéburna aktörer kan spela en större roll.

Herr ålderspresident! Samhall får 6,6 miljarder per år, och i budgeten 2024 gjorde regeringen ytterligare ett tillskott på 1 miljard kronor. Tillskottet gjordes för att lösa bolagets kortsiktiga ekonomiska utmaningar i väntan på en översyn. Samhall har, trots en omfattande budget, betydande ekonomiska problem på grund av stora kostnadsökningar i kombination med vikande efterfrågan på bolagets tjänster.

Samhall har alltså en budget på 7,6 miljarder - det är väldigt mycket pengar. När vi nu utreder Samhall borde vi även ställa oss frågan om vi hade kunnat få ut mer av dessa pengar via andra företag, civilsamhället och andra stödformer.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut i betänkandet, samtidigt som jag hoppas att vi kommer att fortsätta samtala om hur vi kan underlätta för alla som har extra behov att komma in på arbetsmarknaden och på så sätt få en möjlighet att bli en del av arbetsgemenskapen.

(Applåder)

Herr ålderspresident! Trafiksäkerhet är ett viktigt område. År 2022 omkom inom alla trafikslag 253 personer i olyckor, och 104 av dem var konstaterade självmord. Det var 14 personer färre än under 2021. Antalet omkomna totalt i trafiken har sedan 2007 minskat med 38 procent. Det är glädjande att dödsolyckorna minskar, men vi måste fortsätta att arbeta med dessa frågor.

Jag anser därför att det är bra att regeringen nu ser över reglerna om körkort och inför prövotider. Det är också bra att regeringen har tagit initiativ till att se över reglerna avseende A-traktorer samt att infrastrukturministern har gått ut och försvarat den nuvarande åldersgränsen för Atraktorer.

A-traktorer är betydligt säkrare än EU-mopeder. Därför är det bra att vi på olika sätt arbetar för att ungdomar även i framtiden kan använda dessa fordon. Med detta sagt är jag också glad för att vi har ökat säkerheten genom nya regler avseende exempelvis säkerhetsbältet samt hur många som får färdas i en A-traktor.

Herr ålderspresident! Några av de absolut viktigaste åtgärderna för att förbättra trafiksäkerheten är att man rustar upp våra vägar och järnvägar. Dagens situation med bristande underhåll, brist på stängsel och alltför många vajerräcken gör att vi inte kommer åt alla trafikfarliga sträckor. Detta kommer vi inte att kunna lösa med nuvarande finansieringsmodell. Det är bland annat därför som jag redan under förra mandatperioden började argumentera för att vi ska hitta nya sätt att finansiera infrastruktur på.

Nu har jag förmånen att sitta med i Kristdemokraternas samhällsbyggarkommitté. Där har jag varit med och arbetat fram flera olika modeller för hur man kan öka resurserna till infrastruktur. Några metoder som vi har pekat på är lånefinansiering, bolagisering, bompeng och fler samverkansprojekt mellan kommuner, regioner och stat.

Trafiksäkerhet

Herr ålderspresident! Jag vet att vi i dag inte har en budgetdebatt. Men det går inte att prata om trafiksäkerhet utan att vi också reflekterar över att ökad säkerhet kommer att kräva mer resurser. När riksdagen 1980 tog bort investeringsbudgeten halverade man i praktiken investeringarna i vägar och järnvägar, vilket är ett av skälen till att vi i dag har stora brister i vårt transportsystem.

Herr ålderspresident! Allt handlar inte om pengar. Teknikutveckling som förbättrar fordon, konstruktioner av vägar, räcken med mera har bidragit till färre olyckor. Framtidens teknikutveckling avseende AI, digitalisering, självkörande fordon och fordon som känner av andra fordon kommer på sikt att leda till att ännu färre olyckor sker.

Herr ålderspresident! Det är svårt att prata om trafiksäkerhet i dag utan att göra en kort reflektion över olyckan i Örebro, eller olyckor hemma i Stenungsund eller olyckor någon annanstans längs våra transportsystem. Ska vi kunna bygga bort farliga korsningar måste vi jobba med resurser. Men vi kommer också att behöva jobba med ny teknik.

Herr ålderspresident! Med detta korta anförande yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på alla motioner.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 6 mars.)

Herr ålderspresident! Hur vi röstar på våra egna gruppmöten eller i våra egna partigrupper i Bryssel är det nog svårt för oss alla att i någon form leda i bevis. Jag har givetvis respekt för det som sägs. Jag tror också på det som sägs. Men det är lite svårt att leda i bevis.

Vad som däremot är tydligt är hur man har röstat i kammaren - här eller i Bryssel. Det är ett faktum att socialdemokratin röstade för den höjning som nu föreslås, medan bland annat mitt parti inte gjorde det.

Herr ålderspresident! Jag hoppas verkligen att vi kommer att ha en samsyn, inte bara i Sverige utan framför allt i Bryssel. Jag hoppas verkligen att vi tillsammans - regeringspartierna, Tidöpartnern och oppositionen - kommer att verka för att våra svenska ungdomar ska få fortsätta att åka tryggt och säkert i ett plåtskal i stället för ett plastskal.

Herr ålderspresident! Jag är tacksam om det finns en samsyn, men den får då också gärna finnas i Bryssel.

Herr ålderspresident! Tack, Carina Ödebrink, för ett bra anförande! Jag har dock en liten fundering. I sak tror jag egentligen att de flesta av oss här i kammaren delar uppfattningen att A-traktorer är en gigantisk frihetsreform. De ger mobilitet och gör att ungdomar på ett rätt så säkert sätt, med ett plåtskal runt sig, kan vara på landsbygden i trafiken och ta sig till skolan och fotbollsträningen, kanske till och med dejta någon, samlas på en och annan plats och spela go musik och ha trevligt. Det är också en del av ett svenskt kulturarv, skulle jag säga.

När jag var yngre var vi några stycken som tyckte att det var häftigt att sticka iväg på mopeden för att träffas och umgås. Men i och med de regelförändringar som skedde blev A-traktorn ännu mer populär än vad den var när jag var ung.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Nu finns också EU-moppen som egentligen är ett betydligt farligare fordon. Det är ett plastskal som får köra snabbare än ett plåtskal. Det finns mycket att fundera över där.

Det är bara en sak jag reagerar på, herr ålderspresident. Carina Ödebrink och jag är överens om det hon sa i sitt anförande. Vad är det då som gör att man har en politik i den här kammaren och en annan i EU-parlamentet? Socialdemokratin valde faktiskt att rösta ja till att flytta åldern från 15 till 16 år. Här, herr ålderspresident, vill jag vara tydlig. Jag tycker att regeringen skulle ha varit tydligare. Jag vet att vi på Tidösidan kommer att ligga på när man går vidare till nästa steg i processerna för att försvara det svenska kulturarvet och A-traktorn. Men varför bedriver S två former av politik - en här och en i Bryssel?