Margareta Cederfelt

Fru talman! Jag vill påminna vänsterpolitikern Håkan Svenneling om att det pågår ett ryskt krig mot Ukraina. Ett stort hot i dag är, precis som jag sa, att det kriget hamnar i glömska. Detta är vad Ryssland hoppas på, för det var vad som hände när ungefär lika lång tid som nu hade gått sedan Ryssland ockuperade Krim.

Rysslands ekonomi stärks av kriget i Iran. Ryssland tjänar pengar genom sin gasförsäljning och sina oljeleveranser. På det sättet kan de behålla vapen och missiler för att attackera Ukraina ytterligare. Vi måste fortsätta att stå tydligt och starkt bakom Ukraina och fortsätta att tala om Rysslands krig.

När det sedan handlar om Israel: Japp, jag är högerpolitiker, och jag står för att det krig som startades av terrororganisationen Hamas den 7 oktober måste fördömas. Det var ingenting annat än en terrorattack. Men jag står också bakom vad regeringen säger: En tvåstatslösning är nödvändig för långvarig fred. Jag står bakom att regeringen ger 555 miljoner till Gaza för att stödja Gaza humanitärt. Det måste till en långvarig fred för alla som befinner sig på Gazaremsan.

Fru talman! När det handlar om Västsahara hoppas jag att Håkan Svenneling hörde att jag sa att det är säkerhetsrådsresolutionen som ligger till grund för regeringens ställningstagande för autonomiplanen. Det FN har sagt är att det finns ett stöd för Marockos autonomiplan och att planen ses som en trovärdig grund för att uppnå en lösning som är förenlig med FN-stadgan, som är ömsesidigt accepterad av parterna och som tillgodoser det västsahariska folkets rätt till självbestämmande. Detta är något som regeringen har ställt sig bakom.

Om det nu finns en överenskommelse och ett beslut är det viktigt att fortsätta arbeta för fred och naturligtvis följa upp att resultatet blir just respekt och tillgodoser det västsahariska folkets rätt till självbestämmande. Men en 50-årig konflikt tar tid att lösa, och den måste lösas mellan parterna. Nu ser det ut som att säkerhetsrådsresolutionen kan ligga till grund för en lösning.

Ja, konflikten i Mellanöstern är en långvarig konflikt. En av grunderna till problemen är att Iran stöder terrororganisationerna Hamas och Hizbollah. Därför sker det en attack mot Iran. Men jag sa också väldigt tydligt att den inte är förenlig med folkrätten.

Vi får se vad som kommer ut av kriget. Jag hoppas verkligen att vi kan få fred i Mellanöstern. Jag hoppas att terrororganisationerna slutar att attackera och använda sina tillhyggen för att skada mänskligheten.

Fru talman! Morgan Johansson kommenterade inte med ett ord att Sverige tillhör de topp-tio-länder som betalar högst andel av sin bnp till FN. Är inte detta fantastiskt? Varför kan inte Morgan Johansson säga att det är bra att Sverige betalar så pass mycket till FN?

Sedan nämnde Morgan Johansson ambassader och så vidare. Låt mig säga att Sverige år 2025 öppnade en ambassad i Dakar – detta just för att främja svenska intressen i det franskspråkiga Västafrika, i Sahel, i Burkina Faso, som nämndes, och i Mali, Mauretanien och Niger.

Sverige finns närvarande, och Morgan Johansson är säkert medveten om att regeringar brukar både stänga, öppna och omstrukturera ambassader beroende på såväl säkerhetsläge som behov och resurser.

När det gäller Gaza nämnde jag att det går ut 555 miljoner svenska kronor i bistånd. Det är näst mest i världen efter Förenade Arabemiraten. Sverige betalar till FN:s barnfond, till World Food Programme och till UNDP. Samtliga tre är organisationer som är välkända och välrenommerade när det gäller att nå fram.

Det pågår krig i vår närmiljö, ett krig i Ukraina. Det gäller att prioritera. Vad skulle Morgan Johansson vilja dra in på för att öka anslaget till FN? Det är naturligtvis oppositionens fulla rätt att nämna vad den vill och hur den vill prioritera. Men det är också majoritetens rätt att prioritera.

Fru talman! Morgan Johansson säger att Sverige har dragit ned på sina betalningar till FN. Låt mig säga till Morgan Johansson att Sverige tillhör de tio länder som betalar högst andel av sin bnp till FN. Är inte detta mycket? Jag tycker att det är fantastiskt att Sverige är med och betalar stora summor till FN.

Jag undrar varför Morgan Johansson inte säger något om att de länder som är medlemmar i FN men inte betalar ska betala. Det saknas 1,6 miljarder. 45 länder som är med betalar inte.

Eftersom Morgan Johansson har varit minister känner han säkert till att ett stort antal länder betalar sin avgift sent till FN. När FN då inte hinner förbruka pengarna under året måste organisationen betala tillbaka pengarna. Självklart ska länder betala sina avgifter tidigt under året så att pengarna kan gå in i årets budget. Det här tycker jag att det borde talas mycket mer om, och Sverige är bland de givare som ger mest pengar.

Jag nämnde också Sveriges bistånd till Gaza, där Sverige är det land som ger näst mest av alla. Det handlar om stora pengar, som går bland annat till FN:s World Food Programme, till UNDP och till andra organisationer som har bevisat att de arbetar väl under konflikter och uppnår resultat. Det här är något som jag tycker att vi ska vara stolta över.

Låt mig slutligen säga att det pågår ett stort krig i vår närhet. Vi måste också se till att klara av att stödja Ukraina.

Fru talman! Ärendet som vi nu debatterar är utrikesutskottets betänkande 2025/26:UU7 Internationella relationer. Inledningsvis vill jag yrka avslag på samtliga reservationer och bifall till förslaget i betänkandet.

I betänkandet behandlas motioner som rör internationell samverkan och internationella relationer från de allmänna motionsperioderna under 2024 och 2025.

Sverige står upp för multilaterala relationer i syfte att värna den regelbaserade säkerhetsordningen, den säkerhetspolitiska arkitekturen, den europeiska säkerhetsordningen, demokrati, frihet, frihandel, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Tyvärr är respekten för dessa värden satt under prövning.

I den utrikespolitiska deklarationen och budgeten framgår det att regeringen arbetar aktivt inom EU, Nato, FN, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa och Nordiska ministerrådet för att få igenom sin politik och stödja arbetet för den regelbaserade världsordningen. Regeringen framhåller vidare att internationellt samarbete med likasinnade länder stärker Sveriges motståndskraft och inflytande i en alltmer oförutsägbar värld.

Som har nämnts här tidigare grundades FN 1945, efter andra världskriget, som en garant för fred, säkerhet och respekt för mänskliga rättigheter och folkrätt. Tyvärr kan vi i dag konstatera att FN är dysfunktionellt och att stora reformer behöver genomföras för att återupprätta FN som en organisation för fred, säkerhet, folkrätt och mänskliga rättigheter och som en arena där världens länder kan genomföra överenskommelser och beakta FN:s grundläggande värde som sin ledstjärna.

Jag är glad över att Sverige arbetar aktivt för att genomföra FN:s reformagenda och för att FN:s budgetproblem ska få en långsiktig lösning. Självklart kan inte den arena där världens länder ska samarbeta fortsätta att vara dysfunktionell. Detta är viktigt, för det finns länder som vill att dagens internationella ordning ska upphöra och att mindre länder inte ska ha samma access till arenan som de stora nationerna. Detta är givetvis fel, för alla länder ska ha lika rätt till FN och till förhandlingar och inflytande.

Efter andra världskriget bildades EU i syfte att bygga Europa stort, starkt, säkert och tryggt. Europas länder skulle inte kriga med varandra utan leva i fred och harmoni. EU har genom partnerskap så här långt lyckats att se till att vi har fred i Europa och också verkat för fortsatt samarbete med den övriga världen. EU är därmed Sveriges främsta internationella arena, där en stor del av den svenska utrikespolitiken liksom andra EU-länders utrikespolitik finns. Syftet är att få en säkrare, rikare, friare och tryggare värld.

Men nu pågår det ett stort krig i närheten av Sverige, nämligen Rysslands aggressiva krig mot Ukraina. Det är ett oprovocerat krig där flera brott mot internationell rätt och mot människovärdet har begåtts och begås. Regeringen har uttalat att Sverige kommer att stå bakom Ukraina så länge det behövs. Jag är också väldigt glad över det stöd Sveriges riksdag har visat Ukraina, för det är viktigt att vi fortsätter att stödja Ukraina.

Ukraina utkämpar ett krig inte bara för att försvara sitt eget land utan också för att försvara Europa och den värld vi känner till. Detta är mycket viktigt, men tyvärr är det i dag stor risk att fokus flyttas från Rysslands krig mot Ukraina till Iran. Detta får inte ske. Världen måste klara av att fokusera på två krig samtidigt. Vi får inte svika Ukraina.

Statsministern har i dag åter uttalat att Sveriges närområde är prioriterat på grund av det säkerhetspolitiska läget i omvärlden. Det borde vara självklart för alla här inne att när världen står i brand måste vi försvara Sverige och Europa och de värden vi står för.

Utvecklingen i Mellanöstern har pågått i flera decennier men har tyvärr eskalerat på senare tid. Starten för där vi befinner oss i dag var den 7 oktober 2023 när Iranstödda Hamas attackerade Israel. Terrororganisationen Hamas tog cirka 250 barn, vuxna, åldringar och soldater som gisslan och förde dem till Gazaremsan. Vid Hamas attack dödades 690 civila israeler, varav 35 barn, och 70 utländska medborgare. Efter detta råder en långvarig och utdragen konflikt. Nu senast invaderade Israel Libanon i syfte att stoppa Iranstyrda Hizbollah, och händelseutvecklingen är fortfarande oviss.

Den svenska regeringen är tydlig med att en tvåstatslösning för Israel och Palestina är den enda vägen framåt och att det behövs ett stopp för bosättarnas överträdelser. Låt mig nämna att regeringen tar ansvar. 555 miljoner svenska kronor går till Gaza, och det är det näst största stödet i världen efter Förenade Arabemiratens. Sveriges stöd går till humanitära insatser av bland annat FN:s barnfond, World Food Programme och UNDP. Sveriges bistånd ska ge stabilitet till de 150 000 barn som saknar bostad och behöver hälsovård, utbildning och mat.

Vad gäller stridigheterna i Iran råder det ingen tvekan om att den sittande regimen begår allvarliga övergrepp mot befolkningen och inte respekterar mänskliga rättigheter. Dock legitimerar Irans agerande inte en militär invasion och dödandet av civila. Sverige behöver fortsätta att vara tydligt med vad vi står för, nämligen sympati och solidaritet med det iranska folkets rätt att självt bestämma över Irans framtid. Det iranska folket ska inte påtvingas något utifrån och inte kidnappas med våld och tvång.

År 2025 var Sveriges regering ordförande i UN Women och arbetade aktivt för att stärka flickors och kvinnors rättigheter – detta genom att prioritera flickors utbildning och genom att stärka flickors och kvinnors rätt till sin kropp och motarbeta sexuella övergrepp och könsstympning. Tyvärr är dessa frågor viktigare i dag än på länge.

Kina har tidigare nämnts. Kina bedriver aggression mot sina grannländer, och det är definitivt inte acceptabelt. Sverige vill bygga vidare på relationerna med Taiwan. Business Sweden är förstärkt och utgör en viktig grund för utvecklingen av relationerna mellan Sverige och Taiwan.

Den stora kontinenten Afrika har också nämnts tidigare. Regeringen har utarbetat en Afrikastrategi, men Sverige arbetar också i framför allt EU och FN för att stödja och stärka utvecklingen i Afrika. Viktiga övergripande områden är dels Samoaavtalet, dels EU:s partnerskap med Afrikanska unionen. Afrikanska länder är EU:s fjärde största handelspartner. Det konfliktdrabbade området Sahel står högt på EU:s dagordning.

Det finns länder i Afrika där utvecklingen går framåt, och dem borde vi tala mer om. Det är viktigt med hopp och goda exempel där utvecklingen går i rätt riktning. Jag tänker på Senegal som har genomfört två val, och det har gått alldeles utmärkt. EU:s Global Gateway innebär också ett arbete och en utveckling i positiv riktning.

I riksdagen har vi många gånger debatterat konflikten i Västsahara. Den har nu pågått i 50 år med allt vad det innebär av humanitära kriser. Nu finns ett FN-program som är antaget av säkerhetsrådet, och det verkar lovande om det kan implementeras. Sverige stöder detta.

Slutligen vill jag säga att det som är avgörande för Sveriges säkerhet och stabilitet i en omvärld full av oro är att den regelbaserade världsordningen och folkrätten, inklusive FN-stadgan, upprätthålls.

Herr talman! Jag skulle gärna höra någonting mer om vad Azra Muranovic anser ska göras.

Sverige var ordförande för UN Women 2025 och drev frågor om kvinnors och flickors rättigheter, SRHR-frågor, utbildningsfrågor och ekonomiska frågor. Det var en väldigt bred palett. Sverige är drivande när det gäller FN:s reformprocess i FN80. Sverige är bland de ledande länderna när det handlar om FN:s ekonomi. Sverige ingår i den grupp på tio länder som ger mest av sin bnp till FN men som också ställer krav och vill vara med och bestämma och driva de värderingar som är viktiga. Sverige är drivande också inom EU när det gäller mänskliga rättigheter.

Jag saknar det perspektivet. Det låter som att Sverige ensamt ska bära alla andras misslyckanden på sina axlar, och det tycker inte jag är rätt eftersom Sverige gör mycket.

Vi kan se hur tillbakagången när det gäller mänskliga rättigheter sker världen över, vilket naturligtvis är förfärligt. Det är någonting som vi alla måste hjälpa till att lyfta fram. Det behöver göras på regeringssidan, och det görs där. Jag vet att det också görs bland parlamentariker i alla dessa organisationer där svenska riksdagsledamöter ingår. Men det behöver göras mer, och här handlar det om andra länder.

Herr talman! Jag skulle gärna vilja höra lite mer om detta.

Herr talman! Azra Muranovic tog upp ett viktigt problem som handlar om de personer som lider mest – barnen – och om vikten av att de rättigheter som finns enligt folkrätten och mänskliga rättigheter ska följas. Där tror jag inte att det råder någon skillnad i synsätt. Detta är något som är ledande i Sveriges riksdag.

Men jag tänker på andra länder som inte respekterar detta. Här är hela reformpaketet när det gäller FN en viktig fråga. Det är nämligen där ledarna för länderna träffas. Det är där traktaten görs. Det är där resolutionerna antas. Jag saknade det perspektivet.

Sverige är ett land som driver på och som gör mycket för att folkrätten ska efterlevas. Det redogjorde jag för flera gånger i mitt anförande. Men jag skulle önska att det sades mer om vad andra länder ska göra. Jag har nämnt det också. Det handlar till exempel om att betala i tid och om att bidra till FN:s reformarbete, vilket jag inte kan se att så många andra länder gör.

Ska vi få en förändring hjälper det inte om bara Sverige, som är bland de bästa på att driva frågorna, arbetar för folkrätten och mänskliga rättigheter. Detta måste göras på bred front. Här skulle jag vilja höra mer och starkare ord från Azra Muranovic.

Säg inte att Sverige ska göra mer, för Sverige gör väldigt, väldigt mycket!

Herr talman! Jag röstar inte på er reservation, för jag tror inte att den når fram. Däremot tror jag att det var ett utmärkt besök som utrikesministern gjorde och där Gui Minhai också lyftes fram.

Precis som Kerstin Lundgren säger är det väldigt svårt att nå fram när det handlar om Kina, men jag tror att många små stickspår kan leda framåt, för Kina är också ett land där ledningen är väldigt stolt. Om vi kan sticka hål på luftbubblan tror jag att det kan leda till små förändringar.

Låt mig också säga att riksdagens MR-grupp har protesterat i form av brev. Jag är övertygad om att Kina har reflekterat över saken, för breven har kommit i retur. Det tycker jag är ett bevis på att Kina inte tål kritik ens när den är rättfärdigad – då gör den ont!

Det handlar också om Taiwan, och vår regering har lyft frågan om Taiwan. Det är den första regeringen i Sverige som har tagit upp Taiwans rättigheter. Hongkong behöver lyftas fram mer, och tibetanerna behöver lyftas fram mer, liksom uigurerna. Jag tror att detta är frågor som kommer att komma framöver, för totalitära regimer ställer sig inte på mänskliga rättigheters sida i några sammanhang, vare sig det gäller handel, utveckling av Belt and Road och Silk Road eller någonting annat.

Herr talman! Kerstin Lundgren tog upp flera viktiga frågor i sitt anförande, och det jag fastnade för var Kina. Kina begår våldsamma övergrepp. Det handlar inte bara om att havsrätten inte respekteras och inte heller enbart om att Hongkong inte respekteras. Jag tänker på andra minoriteter.

Det finns förteckningar över ett stort antal minoriteter i Kina som far illa, och de blir ofta diskuterade och debatterade i olika sammanhang. Det handlar om uigurer och om tibetaner. Det handlar om övergrepp mot mänskliga rättigheter men också om övergrepp mot miljö, mot natur och mot religion – mot allt!

Jag skulle gärna vilja höra hur Kerstin Lundgren ser på möjligheten, herr talman, att komma till rätta med problemet med Kina och dess agerande.

Utrikesministern har besökt Kina. Det är den första svenska regeringsföreträdaren på 16 år som har besökt Kina just för att använda sig av diplomati för att försöka hitta en väg framåt när det handlar om den fängslade svensken.

Det är viktigt att vi agerar på alla sätt och vis för att kunna nå fram den diplomatiska vägen. Ett sätt är att besöka landet och ett annat är att sätta press på landet. Jag skulle gärna vilja höra Kerstin Lundgrens syn på detta.

Herr talman! Sverige tillhör topp tio när det gäller betalning som andel av bnp. Jag önskar att ledamoten Lotta Johnsson Fornarve skulle uttala sin uppfattning till alla dessa 190 länder som inte betalar lika mycket av bnp som Sverige gör. Det tycker jag skulle vara bra för att stärka FN.

Sedan finns det ytterligare en sak. En del länder betalar sent; Sverige betalar tidigt. Om avgiften till FN betalas sent och FN inte har hunnit spendera den returneras den till medlemsländerna. Så driv den frågan: att inte bara Sverige utan alla länder ska betala i tid. Det tycker jag borde vara ett minimikrav, och det hoppas jag att alla ledamöter här i Sveriges riksdag kan ställa sig bakom.

Herr talman! Ansvarsutkrävandet av Rysslands och Putins agerande är en av vår tids absolut viktigaste frågor, och den får inte tystna.

Jag har här nämnt att både utrikesministern och justitieministern driver frågan om ansvarsutkrävande. Exakt vad ministrarna gör och säger kan jag inte säga, för jag deltar inte i de mötena. Men jag kan säga att regeringen driver på och agerar.

Att Sverige är det EU-land som ger mest till ICC känner jag mig väldigt stolt över. Jag är övertygad om att ju mer vi debatterar frågan om ansvarsutkrävande av Rysslands aggression här i riksdagen, desto större möjlighet har vi att nå ut.

Vi får inte lov att tystna, och vi får inte låta oss förvirras av att det pågår många andra angelägna konflikter att engagera sig i.

Herr talman! Linnea Wickman lyfter fram ansvarsutkrävande och specifikt ekocid. Låt mig säga precis det som jag sa tidigare i talarstolen.

Sverige är det land i EU som ger mest stöd till ICC. Detta visar på Sveriges stora stöd för rättsordningen och för ansvarsutkrävande. Sverige har också genom Polismyndigheten bidragit med personal på plats. Sverige bidrar med kompetens. Jag tycker att detta visar på Sveriges och regeringens starka stöd för att ansvarsutkrävande ska uppnås.

Jag vet att ledamoten ingår i den svenska delegationen till OSSE. Jag hoppas att den svenska delegationen lyfter fram ekocidfrågan där, för OSSE har stort genomslag och är någonting som många länder värderar högt. Jag vill därför skicka tillbaka frågan till ledamoten.

Jag kan nämna att vi har lyft upp frågan ett flertal gånger inom IPU. Jag vet att också regeringen gör detta. Vi måste jobba på bred front, precis som regeringen gör. Därför vill jag gärna höra, herr talman, hur OSSE-delegationen arbetar med frågan.

Herr talman! Utrikesutskottets debatt avseende UU14 Folkrätt, inklusive mänskliga rättigheter är enligt min uppfattning en av årets viktigaste debatter här i kammaren.

Inledningsvis vill jag yrka avslag på samtliga reservationer och därmed bifall till majoritetens ställningstagande i betänkandet.

I UU14 behandlas motioner om folkrätt och mänskliga rättigheter från allmänna motionsperioderna 2024/25 och 2025/26.

Folkrätten och de mänskliga rättigheterna är satta under prövning. Därom råder det ingen tvekan.

Låt mig blicka tillbaka. När FN grundades 1945, efter andra världskriget, var det som en garant för fred, säkerhet och respekt för mänskliga rättigheter och folkrätt. I dag kan vi tyvärr konstatera att FN är dysfunktionellt och att stora reformer behöver genomföras för att återupprätta FN som organisation – en organisation som står upp för just fred, säkerhet, folkrätt och mänskliga rättigheter. FN ska vara en arena där världens länder kan genomföra överenskommelser som beaktas av medlemsländerna – med FN:s grundläggande värde som ledstjärna.

Jag är därför väldigt glad över att det pågår ett reformarbete och att Sveriges regering är drivande i det. Men tyvärr är jag ytterst orolig för att man inte kommer att nå fram i reformarbetet. Det finns nämligen för många krafter som är emot en förändring. Därmed inte sagt att jag inte vill att FN ska fortsätta. Vi behöver FN, och det kommer alltid ljusare tider efter de mörka.

Jag vill också nämna ett annat organ som bildades efter andra världskriget. Det är EU, herr talman. EU byggdes upp för att säkerställa att Europa skulle vara tryggt och säkert och att Europas länder inte längre skulle kriga med varandra. EU bygger på partnerskap. Jag tycker att grundtanken med EU finns kvar, för EU:s medlemsländer har inte fallit i krig med varandra. Och man fortsätter att arbeta för en regelbaserad världsordning.

Jag nämner den regelbaserade världsordningen eftersom den är väldigt viktig. Vi behöver den. Jag kan konstatera att när den regelbaserade världsordningen respekteras blir världen inte bara tryggare och säkrare. Den blir också rikare och friare.

Jag vill också nämna någonting om behovet och vikten av ansvarsutkrävande för de krigsbrott som begås i Ukraina, herr talman. Ukraina är en högt prioriterad fråga inom EU men också i Sverige. I dag fick vi i utrikesutskottet höra – flera gånger, i flera olika avsnitt – hur viktigt det är att Rysslands illegala anfallskrig, som inleddes den 24 februari 2022, fortsätter att stå i fokus. Jag säger detta med tanke på hur det var när det gäller Krim. Krim annekterades 2014. Ungefär fyra år senare slutade världen att tala om den illegala annekteringen.

Nu har det gått mer än fyra år, och Ryssland har inte bråttom. Ryssland fortsätter sitt illegala krig. Jag säger: Vi får inte tystna, herr talman. Vi måste fortsätta att lyfta upp vad Ryssland begår för brott mot den internationella rätten och hur Ryssland attackerar urskillningslöst – civila och civil infrastruktur.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Sverige och övriga EU-medlemsländer arbetat för att stärka ICC och de ukrainska brottsbekämpande myndigheternas arbete. Sverige är en av de främsta bidragsgivarna och bidrar med extra finansiellt stöd till ICC. Sverige bistår även med åklagare och experter från Polismyndigheten, vilka har sekunderat ICC. Sverige bidrar med personal som stöder de ukrainska myndigheterna genom EU:s rådgivande insats i Ukraina.

Jag vill också nämna att justitieminister Gunnar Strömmer vid ett flertal tillfällen har upprepat Sveriges och övriga EU-medlemsstaters stöd för ICC samt vikten av att ett fullt ansvarsutkrävande för krigsförbrytelserna och andra grova brott mot folkrätten i Ukraina uppnås.

Värt att notera är att Polismyndigheten bidrar med utredare till det fältkontor i Ukraina som ICC – här är jag osäker – antingen håller på att upprätta eller ska upprätta. Jag är osäker på den punkten och vill inte bli citerad på den. Men jag tycker att det är viktigt att Polismyndigheten ska delta där.

I det här sammanhanget vill jag också säga att de senaste årens utveckling i Mellanöstern förskräcker. Under decennier har oron i Mellanöstern varit omfattande, men den nuvarande utvecklingen är accelererande med risk för att alla involverade är förlorare.

Jag tycker att det är viktigt att komma ihåg historien. Den 7 oktober 2023 attackerade Hamas Israel. Terrororganisationen Hamas tog cirka 250 personer – civila, soldater, barn, vuxna och åldringar – som gisslan och förde dem till Gazaremsan. Vid Hamas attack dödades 690 israeliska civila, inklusive 35 barn och 70 utländska medborgare. Efter Hamas attack följde ett långvarigt och utdraget krig – eller konflikt.

Detta är naturligtvis mycket, mycket sorgligt. Jag vill också säga att det dröjde mer än två år innan den sista i den gisslan som Hamas hade tagit återbördades till Israel, herr talman.

Den svenska regeringens ståndpunkt är enligt min uppfattning rimlig. Den syftar nämligen på ansvarsutkrävande – ett ansvarsutkrävande för att man ska kunna få en långvarig fred. Men den svenska regeringen säger också att en tvåstatslösning är nödvändig. Den säger att de illegala bosättarnas övervåld och överträdelser måste upphöra.

Vad som har hänt efter detta är det vi ser i dag. Israel har invaderat Libanon i syfte att stoppa Hizbollah. Israel och USA har gemensamt invaderat Iran. Iran å sin sida har attackerat gulfstater och planerar och utför terrorhandlingar runt om. Det här måste upphöra. Det här är allvarliga brott mot den internationella rätten och mot mänskliga rättigheter – mot allt, herr talman.

Jag önskar att världen står enig för att få stopp på det illegitima krig som nu bedrivs. Och ansvarsutkrävande krävs.

Det är väldigt tragiskt med alla dessa personer som avrättas, mördas, i Iran. Iran är ingen rättsstat och har inte varit det. EU har terrorklassificerat det iranska revolutionsgardet, och det är ett steg framåt när det gäller ansvarsutkrävande. Men det är inte tillräckligt. Mer kommer att komma.

Herr talman! Det är också tragiskt för oss alla när vi i dag har nåtts av nyheten att en svensk avrättades i går. Det är en person som avrättats utan en korrekt rättsordning och som utsatts för ett oåterkalleligt övergrepp. Precis som har sagts av tidigare talare går våra tankar till den avrättades nära och kära. Låt mig nämna att det är fler som lider. Därav är ansvarsutkrävandet oerhört viktigt.

Tiden går. Jag skulle gärna ha talat om kvinnors och flickors rättigheter. Jag skulle gärna ha talat om övergrepp mot minoritetsgrupper i Kina. Men, herr talman, av respekt för talartiden avslutar jag mitt anförande här.

Fru talman! Jag tackar för frågorna! Men jag delar inte synen.

Sverige är bland topp tio om vi ser på hur mycket som betalas per capita. Här har vi 192 medlemsländer. Då ska vi som svenskar och som svenska skattebetalare faktiskt veta att Sverige är bland de länder som betalar högst avgift per capita. Jag nämnde tidigare hur felaktigt en hel del länder agerar när medlemsavgiften till FN betalas. De betalar sent så att inte pengarna kan spenderas. Då måste FN betala tillbaka. Det innebär att FN får reellt lägre belopp än vad det ser ut som.

Sverige tillhör de länder som betalar i tid och kräver att andra länder också ska betala. Detta är en fråga som jag verkligen hoppas att vi kan få större tryck bakom i Sveriges riksdag, och jag hoppas att denna fråga kan föras ut också utanför kretsen av riksdagsledamöter. Regeringen driver den.

Fru talman! Jag tackar för frågan. Den är oerhört viktig.

Jag uppmanar ledamoten att också vara aktiv på våra utskottsmöten, för där berättar faktiskt vår utrikesminister och vår kabinettssekreterare om vad som görs i FN från svensk sida. Sverige är drivande i FN. Sverige är drivande i OSSE. Sverige är drivande i Europarådet. Sverige är drivande i de organisationer där vi är medlemmar och verksamma.

Låt mig nämna frågor som står högt på den svenska agendan – det är precis det som är FN:s kärnvärden. Mänskliga rättigheter talade utrikesministern om som en viktig del. Demokratifrågor är också någonting som är viktigt – och fred och säkerhet, förstås.

Sedan har vi reformagendan, där Sverige är ett av de drivande länderna. Det handlar om att vi ska ha ett starkt FN och ett FN som blir äldre än sitt 80-årsjubileum. Här krävs det kraft.

Fru talman! Sveriges regering arbetar för jämställdhet. Eftersom en minut går fort hann jag bara säga att Sverige var ordförande för UN Women förra året. Sverige arbetar för att fler flickor ska få utbildning, för att fler kvinnor ska kunna försörja sig och för att kvinnor också ska räknas, ha rösträtt, kunna kandidera i politik, kunna driva företag och kunna ärva. Det handlar om allt det som gör att kvinnor räknas i samhället. Detta finns med i utrikespolitiken, och det är frågor som är viktiga. Det handlar om utbildning, om att kunna försörja sig och om att kunna vara självständig. Detta är kärnvärden, som Sverige och Sveriges regering står för.

Fru talman! Jag vill tacka för frågan.

Jag har en motfråga. Jag nämnde inledningsvis att ett stort antal länder i FN väljer att betala sina avgifter sent. Då kan det på papperet se ut som att det betalas höga avgifter, men i verkligheten är det pyttesmå avgifter eftersom avgifter som betalas sent under året måste återbetalas om inte FN har använt pengarna. Vad anser ledamoten ska göras för att de belopp som anges faktiskt också ska betalas in till FN? Sverige betalar sina avgifter. Det här talas det inte om.

Det talas heller inte om att Sverige faktiskt är bland topp tio när det handlar om att betala avgifter till FN – per capita. Det tycker jag är någonting att vara stolt över. Det är någonting som vi ledamöter i Sveriges riksdag ska vara mycket stolta över.

När det gäller kvinnor var Sverige ordförande i UN Women förra året.

Fru talman! Precis hemkommen från ett möte i IPU, Interparlamentariska unionen, i FN kan jag konstatera att det arbete som bedrivs inom FN för att spara pengar är mycket bra. FN har stora problem. Det handlar om bristande betalning från medlemsländer. Det handlar också om för stora utgifter och för stor kostym.

FN behövs. Det är självklart. Och Sverige bidrar stort – vi är bland de tio i topp om vi ser till betalning per land. Men ett stort och allvarligt problem som jag sällan hör nämnas handlar om när länder väljer att betala sina medlemsavgifter. Om avgiften betalas i början av året kommer den in i budgeten. Men om länder betalar sent – och här finns flera stora bidragsgivare, som Kina – och pengarna inte används under året går beloppet tillbaka till de betalande länderna. Här är något som behöver ändras om FN ska kunna fungera. Jag blir glad när jag hör att Sveriges regering driver på för att länder ska betala tidigare.

Låt mig också nämna ett par andra frågor. Jag är också väldigt glad över det frihandelsavtal som har tecknats mellan EU och Indien. Vi vet att länder som bedriver handel också får en bättre ekonomi. Indien är ett land med 1,2 miljarder invånare eller fler. Det är världens folktätaste land men också ett land som befinner sig i kraftig utveckling. Det är positivt också för Sverige.

Sverige har sedan många decennier tillbaka ett stort antal företag i Indien, och det finns beräkningar som visar att antalet svenska företag i Indien kan komma att öka till det dubbla. Det kan bli upp till 600 företag till år 2032. Detta innebär fördelar både för Sverige och för Indien. Jag hoppas dock att det inte kommer att innebära att de indiska ingenjörer som finns i Sverige kommer att lämna Sverige. Det är personer som är väldigt värdefulla både i Sverige och i andra delar av världen.

Låt mig nämna ytterligare ett par saker som jag finner oerhört problematiska i dag. Jag är glad över att en stor del av utrikesministerns deklaration handlade om just Ukraina. Där handlar det om en aggressiv part som försöker ta över landet. Det började med Majdan, där Ukrainas invånare talade om att man ville bli medlemmar i EU. Sedan skedde annekteringen av Krim 2014 och det fullskaliga kriget 2022.

Kriget måste få ett stopp. Men så som Ryssland beter sig i dag är det tydligt att landet inte jobbar för att sluta med sitt krig. Då hade inte värmesystemen förstörts. Då hade inte bombningarna ökat. Ryssland talar med kluven tunga.

Här är jag glad över att Sverige och EU står enade i sina ansträngningar att stödja Ukraina och därmed den fria världen. Jag ser fram emot den dag då Ukraina kan bli medlem i EU.

Jag nämnde inledningsvis Kina, och jag vill säga ett par saker till. Kina är en aggressor. Det kan vi se när det handlar om hur Kina agerar. Taiwan har nämnts flera gånger här, men jag vill också nämna Tibet.

Tibet har annekterats av Kina. Tibetanerna själva säger att de vill ha sin autonomi. Hans helighet Dalai Lama är en bit över 90 år. I somras kunde vi höra Kina uttala att det är Kinas rätt att utse nästa Dalai Lama. Det är det inte! Det är naturligtvis tibetanerna själva som utser sin Dalai Lama och inte någon annan regim.

Här i riksdagen har vi en MR-grupp som skriver brev och vädjar om frigivning av politiska fångar. Vid vårt senaste möte skrev vi ett vädjandebrev om politiska fångar i Kina. Ett stort antal riksdagsledamöter skrev under. Vad tror ni att jag fann i min brevlåda i dag? Jag fann brevet från MR-gruppen. Det var returnerat från Kina, oöppnat. Så illa agerar Kina i dag. Det är bra att det finns starka länder som står enade och agerar gemensamt mot vad Kina håller på med.

Visst, Kina bygger infrastruktur. Man talar om Belt and Road och Silk Road. Men vi har sett vad som händer med vägar som byggs. I Montenegro rasade en bro. Vi har sett vad som händer i Afrika. Där fullföljer inte heller Kina sina åtaganden. Jag kan nämna exempel efter exempel.

Men tack och lov kan vi lita på att Sverige gör det Sverige lovar.

(Applåder)

Fru talman! Jag kan lova Håkan Svenneling att regeringen klarar av att arbeta med båda sakerna, det vill säga både påtryckningar för frigivning av politiska fångar och för att arbeta mot diktaturer likaväl som att arbeta med handelsfrämjande åtgärder. Om Sverige ska klara av att vara ett land med god tillväxt och välfärd för alla måste vi också ha en bra ekonomi i landet. Detta är något som regeringen arbetar med.

Låt mig säga följande: Det finns ytterligare en person när det handlar om Ryssland som är oerhört viktig, nämligen Boris Nemtsov, som sköts utanför Kreml – avrättad. Ryssland släpper inte ut någon information. Trots upprepade påtryckningar och ihärdiga försök råder tystnad. Det är fullständigt oacceptabelt hur ett land kan tiga ihjäl att deras egna medborgare har blivit mördade och vägra att svara på frågor.

Samma eländes elände råder i Belarus. Självklart arbetar Sveriges regering för att uppnå en förändring.