Tobias Billström

Herr talman! Det gäller verkligen att man ser bägge parter i denna konflikt. Men jag noterar en sak som är problematisk när Jacob Risberg tar till orda. En förutsättning för allt det som vi nu pratar om är att Hamas villkorslöst friger den gisslan som man har tagit. Det hörde jag inte Jacob Risberg prata om över huvud taget. Men en förutsättning för att Sverige röstade för den resolution som lades fram i FN:s generalförsamling den 12 december var just att kravet på omedelbar och villkorslös frigivning av samtliga i gisslan som hålls av Hamas och andra grupper i Gaza nämndes. Detta kommer vi inte att göra avkall på, för vi känner inte att vi kan göra det i denna situation.

Vi är helt för fortsatta ansträngningar för att åstadkomma eldupphör. Vi gör detta. Men det är också en förutsättning att bägge parter, inklusive Hamas, tar sitt ansvar. Vi hoppas och tror väldigt mycket på att de förhandlingar som äger rum medan vi står här och pratar ska kunna leda till en sådan villkorslös frigivning. Men den är alltså också ett krav, och det kommer vi som sagt var inte att göra avkall på.

(Applåder)

Herr talman! I detta nu, medan vi står här och debatterar i kammaren, pågår det fortfarande raketbeskjutning av Israel från Hamaskontrollerat territorium. Det innebär att vi inte kan påföra Israel ett krav på att de inte får lov att försvara sig. Det är skälet till frågan om permanent respektive humanitär vapenvila.

Men en humanitär vapenvila är oundgänglig. Det sätt som vi definierar en humanitär vapenvila på är naturligtvis det sätt som Jacob Risberg själv har beskrivit den, alltså att det är nödvändigt att kunna föra in förnödenheter, medicin och allt sådant som behövs för att människor ska kunna överleva. Det handlar inte minst om mediciner i ett läge där den humanitära situationen på marken är sådan att man har anledning att befara spridning av smittsamma sjukdomar och kanske till och med epidemier. Det är skälet.

Den mycket svåra humanitära situationen i Gaza påkallar alltså ett eldupphör av humanitära skäl. Det bör självklart vara en långsiktig humanitär vapenvila eftersom det inte bara handlar om att föra in några få lastbilar utan om att etablera ett tydligt och klart stöd för möjligheterna att bibringa människor den hjälp som behövs. Det kan man inte göra på ett par dagar eller ens en vecka.

Men allt detta är någonting som vi tillsammans med andra engagerade medlemsstater i Europeiska unionen och också med flera av våra globala partner nu intensivt diskuterar. Jag var själv på ett väldigt bra möte i Oslo före jul där representanter för de nordiska staterna, Beneluxstaterna och också Arabförbundet satt ned och pratade om dessa frågor. Den svenska regeringen är djupt engagerad i arbetet med att försöka åstadkomma ett sådant eldupphör av humanitära skäl, så att man kan bibringa människor denna hjälp.

Herr talman! Taiwan har under de senaste 30 åren genomgått en demokratisk omvandling som verkligen väcker respekt. Taiwan är i dag en välutvecklad demokrati och har en god efterlevnad av de mänskliga rättigheterna. Grunden för demokrati är fria val, och valdeltagandet i både president- och parlamentsvalen, som hölls den 13 januari, var mycket högt.

EU och Taiwan delar en gemensam övertygelse när det gäller demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Sveriges samarbete med Taiwan är brett och långsiktigt, och inom ramen för Sveriges ett-Kina-politik verkar regeringen för att fördjupa utbytet ytterligare.

Det tillkännagivande som Kerstin Lundgren refererade till bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Herr talman! Jag finner kanske Kerstin Lundgrens sätt att räkna lite snålt. Bara för att man inte nämner ordet klimat innebär det inte att det inte finns med som en komponent i många av de andra punkter som jag tog upp. Ta till exempel det faktum att jag redan på första sidan i mitt anförande återfinner orden "Visionen om Norden som världens mest integrerade och hållbara region 2030 är här vägledande".

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Det är klart att hållbarhet förutsätter att vi är engagerade i klimatomställningen, för det bär ju vidare mot den gröna omställningen. Men Kerstin Lundgren har rätt på en punkt, och det är att vi måste se frågorna så som de är. Handel, innovationer och allt sådant leder fram till grön omställning, och därför är det viktigt att komma ihåg att Kina är en partner som måste finnas vid bordet under de samtalen. Där kan vi inte välja bort Kina och har inga avsikter att göra det heller, samtidigt som vi är kritiska mot Kina på ett antal andra punkter, vilket jag också sa i mitt anförande.

Om visionen ska kunna bli verklighet måste vi också arbeta med de punkter där vi är framgångsrika. Norden är framgångsrikt när det gäller den gröna omställningen och kan göra väldigt mycket tillsammans.

Det exakta sätt som Kerstin Lundgren belyser frågan om Ukrainafinansiering på vill jag återkomma till, för det diskuteras just nu många olika varianter när det gäller hur man långsiktigt ska kunna stödja Ukraina ekonomiskt, militärt och politiskt, naturligtvis på ett sådant sätt att Ukrainas långsiktiga finansiering kan säkerställas på EU-nivå.

Det blir därför lite svårt att bryta ut det till en enbart nationell fråga, eftersom vi också behöver prata med andra partner om detta. I det här läget utesluter jag dock ingenting, och jag tycker att det är viktigt att vi pratar om många olika modeller för att kunna finansiera och stödja Ukraina långsiktigt.

Herr talman! Jag gör det ständigt. Jag har gjort det flera gånger, ända sedan striderna bröt ut den 7 oktober. EU och Sverige står bakom Israels rätt att försvara sig, men denna rätt måste utövas i enlighet med folkrätten och internationell humanitär rätt. Det har aldrig funnits någon tveksamhet på den punkten.

Civila måste alltid skyddas, och det humanitära tillträdet måste säkerställas bland annat för att undvika just den typ av situationer som Håkan Svenneling refererar till, där det uppstår brist på förnödenheter, medicin, livsmedel och så vidare. Detta har EU, USA och andra varit mycket tydliga med och också inskärpt hos Israel.

Vi har arbetat med EU som plattform för att framföra detta budskap då vi anser att EU är den starkaste plattformen. Det finns alltså inga dubbla standarder från vår sida, men däremot noterar jag att det finns länder där ute som hade väldigt lite att säga när Ryssland angrep Ukraina men som har haft väldigt mycket att säga om konflikten i Mellanöstern. Detta kan man möjligen reflektera över. Det gör vi också.

(Applåder)

Herr talman! Regeringen delar den oro som har uttryckts av många politiska företrädare, inte minst i EU och USA, om vad som nu pågår med markoffensiven i Rafah. Merparten av Gazas befolkning har tagit sin tillflykt till Rafah. Det finns inga säkra platser för dem att ta sig till i Gaza, så en större militäroperation i Rafah skulle i det här läget ha en mycket stark inverkan på en redan oerhört utsatt humanitär situation, inklusive mycket höga civila dödstal. Detta är något som regeringen har uttalat, och det gör jag också här i kammaren.

Håkan Svenneling försöker sig på en historierevisionism som man verkligen behöver fundera över när man säger att Sverige inte ställde upp på principen om eldupphör i ett mycket tidigt skede. När vi hade en situation där FN:s generalförsamling skulle ta ställning till detta i höstas fanns det två resolutioner på bordet, en kanadensisk och en jordansk.

Den kanadensiska innehöll tydliga referenser till Israels rätt att försvara sig och fördömde Hamas som en terrororganisation, och den röstades ned. Därefter fanns det ett jordanskt förslag, vilket vi inte ansåg att vi kunde ställa upp på eftersom dessa referenser inte fanns där. Sverige röstade alltså för den första resolutionen, så försök inte, Håkan Svenneling, ge intrycket här i kammaren att Sverige inte var för ett eldupphör. Det var alltså skillnaden.

Vad som sedan hände var att det kom en ny resolution till FN:s generalförsamling den 12 december, som innehöll dessa referenser och som krävde ett omedelbart eldupphör av humanitära skäl. Den underströk alla parters ansvar för att skydda civila och möjliggöra att humanitär hjälp når civilbefolkningen i Gaza. Denna resolution röstade Sverige naturligtvis för eftersom det är vår politik.

Det fanns alltså en skillnad mellan de två första resolutioner som lades fram, och detta föranledde regeringen ställningstagande.

(Applåder)

Herr talman! Som protokollet kommer att visa sa jag att Sida har fattat ett beslut om att avvakta med en planerad utbetalning till UNRWA. Det var Morgan Johansson som använde uttrycket "dragit in". Det här pausandet, avvaktandet, sker för att man ska kunna klarlägga vad som egentligen har hänt med dessa UNRWA-anställda.

Jag vill inte på något vis förringa det faktum att den humanitära situationen i Gaza är problematisk. Därför är det viktigt att framhålla att Sverige är en av de största givarna av kärnstöd till flera centrala humanitära aktörer i Gaza, inklusive UNRWA, och härutöver sedan den 7 oktober har skjutit till över 250 miljoner kronor i humanitärt stöd till bland annat FN:s livsmedelsprogram, FN:s barnfond, FN:s befolkningsfond och den internationella rödakorsrörelsen.

Vi kommer alltså att avvakta med att betala ut de här pengarna till UNRWA, men det betyder inte att svenska pengar inte finns på plats i Gaza i detta nu och gör nytta.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Låt mig börja med att säga att jämställdhetsfrågan är viktig och prioriterad för regeringen. Som jag sa i mitt anförande är jämställdhet ett svenskt kärnvärde, och det kommer alltid att vara det.

Ekonomisk egenmakt, inte minst möjligheten att genom egna ekonomiska resurser själv forma sitt liv, är viktigt för ett bredare politiskt deltagande. Kvinnors ekonomiska egenmakt är alltså viktig. Därför har regeringen också lagt fokus på detta.

Vårt fokus på sexuell och reproduktiv hälsa visar sig bland annat genom de riktade bidrag på 120 miljoner kronor till UNFPA och UN Women genom vilka Sverige stöttar kvinnor och flickor i Ukraina och Moldavien som utsatts för bland annat konfliktrelaterat sexuellt våld.

Vi arbetar också aktivt med säkerhetsrådets resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet, och regeringen beslutade i november att anta en ny, uppdaterad nationell handlingsplan för Sveriges genomförande av WPS-agendan, som den kallas. Sverige har även bidragit till att Ukraina mitt under brinnande krig kunde lansera sin uppdaterade nationella handlingsplan för resolution 1325, och vi arbetar nu för att bidra till Natos uppdaterade WPS-policy.

Det är svårt att kalla detta för provinsiell politik - tvärtom, skulle jag säga.

När det sedan gäller frågan om UNRWA har Sverige inte dragit in något bistånd. Sverige har pausat det i avvaktan på en utredning för att klarlägga vad som kommer att hända. Det är alltså en planerad utbetalning till UNRWA som är indragen.

Samtidigt ökar Sida stödet till andra humanitära organisationer i Gaza och i regionen, precis i enlighet med vad jag upplever att Morgan Johansson efterfrågar. Det är ett välkommet beslut eftersom den humanitära responsen i Gaza är mer angelägen än någonsin.

För att en effektiv humanitär respons ska kunna göras rätt måste också det humanitära tillträdet förbättras. Det är i dagsläget svårt för humanitära organisationer att nå stora delar av Gaza, och därför kämpar regeringen även för en förändring på den här punkten.

Herr talman! I Norden, i Baltikum och längs Östersjöns södra stränder finns våra närmaste grannar. Sedan järnridåns fall och demokratins genombrott har vi knutit än starkare band med varandra. Vi hör till varandras närmaste samarbetspartner, och tillsammans utgör vi en betydande politisk och ekonomisk kraft. Regeringen prioriterar dessa relationer.

Sverige är i år ordförande för Nordiska ministerrådet, institutionen för det bredare samarbetet mellan de nordiska regeringarna. Visionen om Norden som världens mest integrerade och hållbara region 2030 är vägledande här. Vi leder även arbetet i N5 och NB8, som samlar de nordiska och nordisk-baltiska länderna i ett informellt samarbete fokuserat på utrikes- och säkerhetspolitik. Vi vill under året befästa och förstärka detta samarbete. Det är en nödvändighet i en ny allvarstid.

Vår främsta prioritering kommer självklart att vara stödet till Ukraina, där samtliga nordiska och baltiska länder är djupt engagerade. När samtliga länder kring Östersjön utom Ryssland snart är medlemmar i Nato finns förutsättningar för än djupare dialog och samverkan. Tillsammans med min finska kollega har jag tagit initiativ till en diskussion om hur dessa möjligheter bäst tas till vara.

Herr talman! Bara ett fåtal mil från vår nordisk-baltiska region pågår ett krig där en demokratisk stat har anfallits av en auktoritär. Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina går snart in på sitt tredje år. Det mod som det ukrainska folket har uppbådat för att möta aggressionen inger den största respekt. Vi påminns om att vi vill leva i frihet och demokrati, och då måste vi också vara beredda att försvara dessa värden.

För regeringen är stödet till Ukraina de kommande årens främsta utrikespolitiska uppgift. Sverige fortsätter att stödja Ukraina så länge det behövs - politiskt, humanitärt, militärt och ekonomiskt. Sveriges totala stöd till Ukraina sedan den fullskaliga invasionen inleddes uppgår till cirka 30 miljarder kronor, och 80 procent av stödet till Ukraina har getts efter denna regerings tillträde 2022.

Sedan tidigare har regeringen fattat beslut om 14 militära stödpaket och antagit en omfattande strategi för uppbyggnads- och reformsamarbete med Ukraina. Regeringen förbereder nya militära och civila stödpaket. Ukrainas sak är vår.

Regeringen har också varit pådrivande för ett starkt och långsiktigt stöd genom EU. Nyligen nåddes en historisk överenskommelse om finansiellt stöd till Ukraina på totalt 50 miljarder euro. Det är en signal inte bara till Ukraina utan också till våra internationella partner.

Låt mig vara tydlig med att regeringen inte vacklar i stödet till Ukraina utan tvärtom känner en fast beslutsamhet. Sveriges stöd fortsätter så länge det krävs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Ryssland kommer under överskådlig tid att utgöra ett allvarligt hot mot Sveriges säkerhet. Det ligger därför i vårt intresse att Rysslands strategiska handlingsmöjligheter begränsas militärt, ekonomiskt och politiskt.

Sverige driver på för att skärpa sanktionerna mot Ryssland. Hittills har EU antagit tolv sanktionspaket. Arbetet inom EU för att motverka kringgående av sanktioner måste intensifieras. Sverige välkomnar att EU nu har lagt grunden för att kunna använda frysta ryska tillgångar till stöd för Ukraina. Detta är något som Sverige tog initiativ till under det svenska EU-ordförandeskapet. Sverige bidrar till att säkerställa ansvarsutkrävande för Rysslands aggression mot Ukraina och för brott mot folkrätten som begåtts i och med kriget.

Vi ser också grova och allvarliga kränkningar av mänskliga fri- och rättigheter i Belarus. Det finns i dag nästan 1 400 politiska fångar i landet. Sverige verkar för ytterligare sanktioner mot den belarusiska regimen med anledning av repressionen i landet och medverkan till Rysslands aggression mot Ukraina. Under våren anordnar Utrikesdepartementet en konferens med fokus på utvecklingen i Belarus. Det är ytterligare ett sätt att stärka dialogen med de demokratiska krafterna i exil. Regeringen stöder det belarusiska folket på dess väg mot ett fritt och demokratiskt Belarus som är en del av den europeiska familjen.

Herr talman! Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har skapat momentum för EU:s utvidgning. Sverige välkomnar beslutet att inleda anslutningsförhandlingar med Ukraina och Moldavien. Sverige har arbetat för detta beslut, som är ett erkännande av ländernas omfattande reformansträngningar, och fortsätter att stödja deras EU-närmande. Deras framtid är i EU.

EU:s utvidgning är en geostrategisk investering i fred, demokrati, säkerhet, stabilitet och välstånd. Det ligger i vårt intresse att hjälpa kandidatländerna att närma sig unionen. Sverige stöder ansatsen om gradvis integration. Det är angeläget att ansatsen utformas som ett stöd på vägen mot ett EU-medlemskap och inte som ett substitut till det. Medlemskapsförhandlingarna bygger på kandidatländernas meriter och på genomförandet av nödvändiga reformer, inte minst när det gäller rättsstatens principer och demokrati.

Herr talman! EU är en värdegemenskap och Sveriges viktigaste utrikespolitiska plattform. I juni är det val till Europaparlamentet, och sedan ska en ny kommission tillsättas. Ett starkt och enat EU ger Europa kraft och ger Sverige en röst i globala frågor. I svaret på Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har EU visat prov på stark vilja och förmåga att agera enat och strategiskt. Att värna fred och frihet på vår kontinent är unionens själva kärna. EU har stärkt sin roll som utrikes, säkerhets- och försvarspolitisk aktör, vilket regeringen har varit pådrivande för.

En förutsättning för EU:s kapacitet att möta säkerhetshot är stärkt konkurrenskraft. Genom företag, handel och innovationer stärker vi EU:s geostrategiska och geopolitiska inflytande. Därför tog regeringen under ordförandeskapet initiativ till en ny långsiktig konkurrenskraftsstrategi. Det finns ett behov av att skydda strategiska intressen inom EU. Detta måste ske på ett sätt som så långt som möjligt begränsar de negativa effekterna på den inre marknaden. Det gemensamma handels- och teknikrådet, TTC, är en allt viktigare plattform för transatlantisk samverkan i kritiska framtidsfrågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Sverige vill ha en fördjupad relation mellan EU och Storbritannien. Det är också positivt att EU utvecklar sina relationer med andra viktiga aktörer. EU-institutionerna har presenterat förslag om förnyat engagemang med Turkiet.

Herr talman! Sverige är redo att inträda som fullvärdig medlem i Nato, de västliga demokratiernas försvarsgemenskap. Natosamarbetet syftar ytterst till att värna de allierades frihet och säkerhet. Med Sverige i Nato kommer Sverige att bli säkrare och Nato starkare. Vi välkomnar att Turkiet slutfört sin ratifikationsprocess och förväntar oss att Ungern inom kort kommer att göra detsamma.

Sverige kommer att vara en pålitlig, solidarisk och engagerad Natomedlem. Vi kommer att ta ett betydande ansvar i vårt närområde och bidra till samtliga allierades säkerhet genom Natos 360-gradersansats och alliansens avskräckningspolitik. Sveriges försvarsutgifter överskrider i år 2 procent av bnp och kommer att fortsätta göra det under överskådlig tid.

Sverige fortsätter sitt engagemang för rustningskontroll, nedrustning och icke-spridning, bland annat genom att aktivt delta i Stockholmsinitiativet för kärnvapennedrustning.

Herr talman! Den transatlantiska länken är omistlig för svensk och europeisk säkerhet men får aldrig tas för given. Det bilaterala avtalet om försvarssamarbete med USA har en strategisk betydelse och är en milstolpe i relationen mellan våra länder. Det är av grundläggande betydelse att Sverige upprätthåller och fördjupar sin säkerhetspolitiska och ekonomiska relation med USA. Även Kanada och Storbritannien är viktiga partner.

Herr talman! Regeringens främsta uppgift är att värna alla svenskars frihet, säkerhet och trygghet, både i Sverige och utomlands. Hotbilden mot Sverige blir alltmer komplex. Påverkanskampanjer med syfte att skada Sverige har kännbara demokratiska, ekonomiska, säkerhetsmässiga och utrikespolitiska konsekvenser. Regeringen har under en längre tid arbetat för att förebygga och förhindra spridning av desinformation och för att stärka Sverigebilden. Vi har också under det gångna året hanterat ett antal konsulära kriser, inklusive evakueringen från Sudan och den fortsatt pågående hanteringen för att ge stöd till svenskar med anledning av utvecklingen i Mellanöstern.

Regeringen kommer att fortsätta arbetet för att uppnå en frigivning av journalisten Dawit Isaak och förläggaren och poeten Gui Minhai. Regeringen arbetar samtidigt intensivt med andra konsulära fall där svenska medborgare har frihetsberövats, inklusive EU-tjänstemannen Johan Floderus. Regeringen kräver att de alla friges.

Herr talman! Sedan oktober råder ett nytt och allvarligt läge i Mellanöstern. Sverige står bakom Israels legitima rätt att försvara sig mot Hamas i enlighet med folkrätten och den internationella humanitära rätten. Samtliga i gisslan måste frisläppas omedelbart och villkorslöst.

(TALMANNEN: Får jag be att den som stör genast avlägsnas från läktaren. Det är inte tillåtet att störa kammarens sammanträden.)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Mot bakgrund av det katastrofala läget i Gaza anser regeringen att ett eldupphör av humanitära skäl är nödvändigt.

Sverige är en stor kärnstödsgivare till flera humanitära aktörer som verkar på plats. Vi har sedan krigsutbrottet bidragit med över 250 miljoner kronor i ytterligare humanitärt stöd till civila i Gaza. Svenska biståndsmedel ska användas effektivt och bidra till att främja förutsättningarna för en tvåstatslösning och kanaliseras genom aktörer som varken direkt eller indirekt ger stöd åt Hamas, terrorism eller antisemitism.

Sverige och EU ser ingen annan fredlig väg framåt än en förhandlad tvåstatslösning, där Israel och Palestina kan samexistera i fred och säkerhet. Vi har historiskt mycket täta band med Israel, som den här regeringen har återuppbyggt, och sedan tidigare upparbetade förbindelser med Palestina. Svenskt engagemang i regionen och Israel ska öka ytterligare över tid. Sverige har tydliga förväntningar på den palestinska myndigheten att fördöma Hamas liksom att vidta åtgärder mot korruption. Israels rätt att existera som stat är obestridlig.

Israel måste ta itu med det oacceptabla bosättarvåldet på Västbanken och upphöra med expansionen av bosättningar. Regeringen stöder arbetet som pågår inom EU med ett förslag om sanktioner mot extremistiska bosättare.

Det är av stor vikt att undvika regional eskalering. Regeringen stöder ansträngningar för att upprätthålla säkerhet, handel och fri sjöfart i och omkring Röda havet. Sverige välkomnar EU:s beslut att upprätta insatsen Operation Aspides för att bidra till dessa ansträngningar.

Herr talman! För Sveriges säkerhet och stabiliteten i omvärlden är det avgörande att den regelbaserade världsordningen, folkrätten och respekten för FN-stadgan upprätthålls. Mänskliga fri- och rättigheter måste försvaras. Varje individs lika värde oavsett kön, ålder, sexuell läggning eller religion är en frihetsfråga. Flera religiösa minoritetsgrupper, som kristna och uigurer, är runt om i världen utsatta för förtryck. Det är oroande när dessa regler undergrävs av auktoritära stater, som Ryssland, Kina och Iran, som vill omforma dem utifrån sina värderingssystem.

Det finns också anledning till oro över Irans agerande på det kärntekniska området och dess destabiliserande roll i Mellanöstern liksom över landets militära samarbete med Ryssland.

FN har fortsatt en central roll i arbetet med globala frågor. Regeringen kommer att fortsätta driva svenska utrikespolitiska intressen i engagemanget inom FN.

Regeringen ökar ambitionerna inom utrikespolitiken i cyberfrågor och digitala frågor. Ett särskilt sändebud för internationella cyberfrågor har utsetts.

Sverige är en ledande rymdnation och kommer att bedriva en aktiv rymddiplomati. Rymdbasen Esrange bidrar till vår egen och våra partners forskning, innovation och säkerhet. Den är en strategisk resurs som stärker Natos och EU:s tillträde till rymden.

Herr talman! Jämställdhet är ett kärnvärde i svensk utrikespolitik. Vi ser hur det globala motståndet mot jämställdhet ökar. I länder som Afghanistan och Iran är det auktoritära styrets grund ett omfattande och systematiskt förtryck av kvinnor. Det kan Sverige aldrig acceptera. Men vi ser det också i Europa, inte minst i form av systematiskt sexuellt våld i spåren av den ryska aggressionen mot Ukraina. Denna utveckling arbetar vi inom såväl utrikes- som biståndspolitiken för att vända.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Det finns ökade protektionistiska strömningar i världspolitiken. Sveriges ställning som ett exportberoende land gör det viktigt att slå vakt om en fri, hållbar och regelbaserad handel liksom en väl fungerande inre marknad i EU. Detta bidrar till vår konkurrens- och motståndskraft. Regeringen har presenterat en ny utrikeshandelsstrategi. Sveriges konkurrenskraft ska stärkas och förutsättningarna för handel, investeringar och innovation förbättras.

Sveriges ställning som global prioriterad partner för grön och digital omställning ska stärkas. Svenska företag har ett starkt engagemang för hållbarhet, jämställdhet och socialt ansvarstagande.

Under det senaste året har EU slutit frihandelsavtal med Nya Zeeland. Regeringen kommer fortsatt att aktivt verka för att fler frihandelsavtal förhandlas fram. Länderna i den indopacifiska regionen är viktiga partner såväl inom handelspolitiken som inom utrikes- och säkerhetspolitiken.

Vi fördjupar våra relationer med globala partner i Afrika och Latinamerika. Det finns goda möjligheter för utökat samarbete inom både teknik och handel liksom inom bredare utrikespolitiska frågor.

Kina är världens näst största ekonomi och en teknologisk ledarnation samtidigt som landet fortfarande har ett auktoritärt styre och växande globala ambitioner. Kinas agerande mot Taiwan inger oro, och hot om militärt våld är oacceptabelt. Sveriges relation till Kina ska vara förankrad i en europeisk strategi och i nära transatlantisk samverkan. Under vårt EU-ordförandeskap togs viktiga steg i en sådan riktning. Vi bejakar dialog och samarbete med Kina där det är möjligt och i linje med våra intressen och värderingar, till exempel för att främja handel på lika villkor och hantera klimatfrågan. Parallellt fortsätter vi, tillsammans med övriga EU, att påtala överträdelser mot mänskliga rättigheter.

Herr talman! Svenskt bistånd ska skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Länder som utvecklas i frihet ger sina befolkningar framtidstro. Genom den nya reformagendan görs en modernisering av svensk biståndspolitik. Utvecklingssamarbetet är ett av de viktigaste utrikespolitiska verktygen för att möta de utmaningar som vi och världen står inför. Så värnar vi om svenska intressen. Marknadsekonomi, investeringar, handel och utbildning är avgörande för att människor ska kunna lyftas ur fattigdom genom att utvecklingsländer deltar i den globala ekonomin.

Vårt breda engagemang för global hälsa ligger fast. Investeringar i hälsa är viktigt för både individers och samhällens utveckling. Sverige ska särskilt arbeta för allas åtnjutande av rättigheter som är politiskt känsliga i andra länder, såsom sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

Utvecklingssamarbetet har en viktig roll i att motverka den demokratiska tillbakagången på många håll i världen. Sverige är en stark röst och aktör för demokrati och mänskliga fri- och rättigheter. Öppna demokratiska samhällen är en förutsättning för att skapa och garantera fred och frihet.

Biståndet ska förebygga grundorsakerna till irreguljär migration och tvångsfördrivning och skapa förutsättningar för hållbar återintegrering. Sverige fortsätter att vara en av världens största givare av humanitärt bistånd. Vi utökar och effektiviserar klimatbiståndet, och svenskt bistånd ska bidra till att påskynda den gröna omställningen. Vi stärker också kvinnors och flickors frihet, rättigheter och egenmakt och motverkar begränsande sedvänjor och normer. I alla dessa delar är civilsamhällets organisationer omistliga partner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Regeringens utrikespolitik vilar på en europeisk, nordisk-baltisk och transatlantisk grund. Med ett krig i Europa är det ofrånkomligt att vårt närområde har högsta prioritet i utrikespolitiken, men vår utrikespolitik kommer alltid att ha en viktig global dimension.

Vi stärker samarbetet i EU. Jag hoppas snart kunna återkomma till riksdagen för att redovisa vår politik som fullvärdig medlem av Nato. Vi prioriterar våra ordförandeskap i nordiska och nordisk-baltiska samarbetsformat. De utmaningar vi står inför är komplexa och svåra. Vi behöver våra vänner, och vi behöver global dialog.

Starkast står vi också när det finns en samling i Sveriges riksdag. Jag gläder mig åt det samarbete vi har haft, inte minst om det allra viktigaste - stödet till Ukraina.

(Applåder)

I detta anförande instämde David Josefsson (M).

Fru talman! Tack, ledamoten, för en bra och viktig debatt om en fråga och ett ämne som berör oss alla! Frågan om Rysslands aggression mot Ukraina är regeringens främsta utrikespolitiska prioritering, och jag upplever att det finns ett mycket starkt stöd i kammaren för att det ska vara på det viset givet vad denna aggression betyder för vår samlade säkerhet - för vårt eget land, vårt närområde, Europa och världen.

Skälet till att jag uttryckte mig som jag gjorde om stödet är att näringsutskottets betänkande är tämligen tydligt. Det står att regeringen tydligt och med kraft ska driva linjen i EU att det europeiska beroendet av rysk energi, inte minst fossil energi, snarast praktiskt möjligt ska upphöra.

Näringsutskottet enades ju också om att vi behöver vidta åtgärder så att Sverige upphör med import av rysk energi, inte minst fossila bränslen, där det är möjligt. Regeringen verkar för att uppfylla den målsättningen. Det finns som jag ser det ingen skillnad mellan vad riksdagen vill och vad regeringen vill.

Det fördjupade samarbetet med Frankrike på kärnkraftsområdet, som jag nämnde tidigare, bland annat med målsättningen att minska beroendet av Ryssland, är ett utmärkt praktiskt uttryck för den förda politiken. Vad gäller ryska fossila bränslen verkar regeringen för att kommande sanktionspaket ska omfatta flytande fossilgas. Som jag sa är sanktionerna vårt mest robusta verktyg för att förhindra att Ryssland fortsätter att tjäna på energiexporten.

Låt mig avrunda med att understryka att regeringen inte kommer att låta frågan om sanktioner mot rysk fossilgas eller kärnenergi bero. Tvärtom arbetar vi aktivt för att de sektoriella åtgärderna mot Ryssland ska stärkas. Regeringen vill se ett 13:e sanktionspaket på plats inför årsdagen av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och välkomnar att diskussioner om dess innehåll har inletts.

Därmed, fru talman, tackar jag så mycket för debatten.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Tack till interpellanten för synpunkterna och stödet, som jag uppfattar det, för regeringens politik! Vi tycker likadant: Det europeiska beroendet av rysk energi och den svenska importen av rysk energi, framför allt fossil energi, bör upphöra. Det finns ingen motsättning mellan riksdagens och regeringens uppfattningar och målsättningar i detta avseende.

Jag ser framför mig tre alternativ för att åstadkomma detta. Det första och främsta alternativet för att åstadkomma ett robust förbud mot import av rysk energi är genom EU:s sanktioner. Regeringen prioriterar denna fråga. Det innebär att vi arbetar för att kommande sanktionspaket ska innehålla åtgärder som riktas mot rysk fossilgas och rysk kärnkraft. Som interpellanten redan känner till innebär det dock inte automatiskt att övriga medlemsländer kommer att ta förslagen ombord. Det betyder inte att vi ger oss, utan vi fortsätter självklart att verka för att detta ska bli verklighet.

Det andra alternativet, som oftast tas upp, är ett nationellt, det vill säga unilateralt, importstopp. Interpellanten har tidigare hänvisat till den finska regeringens avsikter. Jag har meddelat att EU:s nya gasmarknadsförordning kommer att börja gälla i bägge länderna samtidigt efter att den har antagits. Vi ska inte föregripa vad Regeringskansliets analysarbete resulterar i. Däremot är det viktigt att peka på att vi behöver överväga möjligheten att agera enskilt utifrån den nya förordningen.

Det sista alternativet är att inköparen själv avbryter kontrakten i förtid. Detta får olyckliga konsekvenser. Försäljning och inköp av flytande fossilgas är något som tyvärr är konstruerat för långa tidsförhållanden. Den ryska leverantören skulle kunna kräva betalt av mottagaren och samtidigt sälja gasen igen och på så sätt, som jag sa tidigare, tjäna dubbelt så mycket pengar. Den som vill stoppa Rysslands aggression kan inte ha något intresse av att så sker. Det vore kontraproduktivt sett till våra målsättningar om att begränsa Rysslands förmåga att finansiera sitt aggressionskrig. Det är därför vi vill undvika detta.

Fru talman! Låt mig börja med att återkomma till näringsutskottets betänkande i maj 2022, som interpellanten har tagit upp. Enligt betänkandet ska regeringen tydligt och med kraft driva "linjen i EU att det europeiska beroendet av rysk energi, inte minst fossil energi, snarast praktiskt möjligt ska upphöra". Näringsutskottet enades också om att vi behöver vidta åtgärder så att Sverige upphör med import av rysk energi, inte minst fossila bränslen, när detta är möjligt.

Som jag betonade i mitt inledande anförande råder det alltså inga motsättningar mellan riksdagens och regeringens målsättningar i detta avseende. Det är viktigt att vi gör allt vi kan för att begränsa Rysslands förmåga att finansiera sitt aggressionskrig mot Ukraina.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Hur ska vi då uppnå målsättningen att Sverige och EU ska upphöra med import av rysk energi, inte minst fossil energi? Dels handlar det om omställning och utfasning av beroendet. På kärnkraftsområdet har Sverige tagit ett betydande steg framåt. I samband med det franska statsbesöket har vi inlett ett fördjupat samarbete med Frankrike på kärnkraftsområdet. Målsättningen är bland annat att minska EU:s beroende av ryskt kärnbränsle och service till kärnkraftsanläggningar.

Dels handlar det om att införa sanktioner mot Ryssland. Det mest kraftfulla verktyg vi har för att begränsa Rysslands inkomster och krigsförmåga är EU:s sanktioner. Och sanktionerna fungerar. De restriktiva åtgärderna isolerar och pressar den ryska ekonomin. Vi ser en volatil rubel, en snabbt ökande inflation och en ansträngd arbetsmarknad. Det råder brist på kapital och teknik i den ryska ekonomin, vilket är en direkt effekt av sanktionerna.

Detta visar att EU:s politik fungerar och att tiden inte är på Rysslands sida - tvärtom. Ju längre tiden går, desto svårare blir det för Ryssland att underhålla sin krigföring. Vi ska också komma ihåg att den goda effekten av sanktionerna uppnås just tack vare att det finns en god internationell uppslutning. EU, G7 och andra partner står samlade bakom åtgärderna mot Ryssland.

Det är därför regeringen före, under och efter Sveriges ordförandeskap i EU drivit på för att öka pressen på Ryssland, bland annat genom ytterligare sanktioner. Vi blickar nu framåt och driver i EU att vi bör anta nya sanktioner. Rent konkret innebär detta, som jag tidigare nämnde, att regeringen förordar att restriktiva åtgärder som omfattar fossilgas och rysk kärnkraft inkluderas i kommande sanktionspaket.

Vi ska även arbeta vidare med det andra spåret, men det finns ingen snabb lösning för ett nationellt importstopp.

Jag har noterat att den finska regeringens företrädare har gett uttryck för avsikter att utreda huruvida ett nationellt importstopp kan genomföras efter att EU:s nya gasmarknadsförordning har antagits. Den svenska regeringens ansats är densamma. Det är mycket viktigt att vi tittar på vilka möjligheter EU:s nya gasmarknadsförordning för med sig.

Tidtabellen är densamma för Sverige och Finland. Vi är medlemmar av samma union. EU:s nya gasmarknadsförordning kommer att börja gälla samtidigt i båda länderna efter att den antagits. Det vore inte klokt att föregripa vad analysen av gasmarknadsförordningen ger för resultat.

Slutligen: Vi begränsar Rysslands handlingsmöjligheter främst genom ett starkt, förutsägbart och uthålligt stöd till Ukraina. Vårt militära, politiska och ekonomiska stöd till Ukraina förblir de kommande årens främsta utrikespolitiska uppgift.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Linus Lakso har frågat mig om jag avser att agera för ett nationellt importstopp av all fossil energi från Ryssland och när ett sådant förbud i så fall kan vara på plats.

Låt mig inleda genom att säga att vårt militära, politiska och ekonomiska stöd till Ukraina förblir vår främsta utrikespolitiska uppgift. Ett starkt, förutsägbart och uthålligt stöd till Ukraina utgör vår främsta möjlighet att begränsa Rysslands handlingsmöjligheter.

Enligt riksdagens tillkännagivande ska vi "tydligt och med kraft driva linjen i EU att det europeiska beroendet av rysk energi, inte minst fossil energi, snarast praktiskt möjligt ska upphöra".

Näringsutskottet enades också om att vi behöver vidta åtgärder så att Sverige upphör med import av rysk energi, inte minst fossila bränslen, när det är möjligt.

Regeringens hållning skiljer sig inte från riksdagens. Regeringens hållning är, vilket jag framförde här i kammaren senast i oktober 2023, att det europeiska beroendet av rysk energi, inte minst fossil energi, snarast möjligt ska upphöra. Även Sveriges import av rysk energi bör upphöra så snart det är möjligt. Mot denna bakgrund bör EU anta sanktioner både mot rysk fossilgas och rysk kärnkraft. Vi diskuterar förutsättningarna för detta med andra medlemsstater. Rent konkret innebär det att regeringen förordar att restriktiva åtgärder som omfattar fossilgas och rysk kärnkraft inkluderas i kommande sanktionspaket.

Som interpellanten känner till sedan tidigare debatter skulle ett abrupt, ensidigt avslutande av löpande kontrakt för import av flytande rysk fossilgas inte vara att föredra. Den ryska leverantören skulle kunna kräva betalt av mottagaren och samtidigt sälja gasen igen och på så sätt tjäna dubbelt så mycket pengar. Det vill vi undvika.

Vad gäller ett nationellt importstopp i EU:s nya gasmarknadsförordning kommer ett genomförandearbete av hela förordningen att ta vid hos Regeringskansliet när den antagits. Energimarknadsinspektionen har redan fått i uppdrag att börja titta på genomförande och följdlagstiftning. Frågan om förbud mot import av rysk fossilgas med hänvisning till gasmarknadsförordningen kommer att analyseras i Regeringskansliet. Vi överväger även möjligheterna att agera enskilt.

Vad gäller Finland, som interpellanten också refererar till i frågan, har jag noterat att företrädare för den finska regeringen uttryckt avsikter att utreda huruvida ett nationellt importstopp kan genomföras efter att EU:s nya gasmarknadsförordning antagits. Det är självklart mycket angeläget för regeringen att följa utvecklingen nära.

Avslutningsvis vill jag upprepa att vi begränsar Rysslands handlingsmöjligheter främst genom ett starkt, förutsägbart och uthålligt stöd till Ukraina. Vårt militära, politiska och ekonomiska stöd till Ukraina förblir de kommande årens främsta utrikespolitiska uppgift. Därutöver prioriterar regeringen nya sanktioner mot Ryssland såväl som ett effektivt genomförande av redan antagna sanktioner.

Herr talman! Det är tyvärr en fråga som kommer att fylla den svenska utrikes- och säkerhetspolitiska debatten under lång tid framöver. Så allvarlig är den ryska aggressionen mot Ukraina, och så långtgående konsekvenser får den för oss, för vår region, för Europa och för världen.

Det vi kommer att behöva göra är att tillsammans med andra partner inom EU och FN arbeta fram strategier för att hantera ett Ryssland som oavsett krigsutgången i Ukraina kommer att ligga där det ligger. Även om de skulle besegras i kriget mot Ukraina, vilket är vår förhoppning, kommer Ryssland att ligga kvar som ett revanschistiskt land som kommer att ha maktanspråk i vår region.

Vi måste därför finna partner som är intresserade av att diskutera detta med oss. Inte minst i den nordisk-baltiska regionen finns det gott om sådana parter. När vi inom kort har blivit medlemmar i Nato kommer vi dessutom att kunna ansluta till ytterligare en vidare grupp av länder bestående av Polen och Tyskland som också kommer att kunna bygga säkerhet i vår region tillsammans med oss.

Men vi måste titta bortom detta och förstå att vad som händer i Europa också har återverkningar och konsekvenser i övriga delar av världen. Inte minst USA är en viktig partner i sammanhanget.

(Applåder)

Frågestunden var härmed avslutad.

Herr talman! Det råder ingen tvekan om att det precis som Kerstin Lundgren säger krävs flera olika åtgärder för att säkerställa att Ukraina kan fortsätta att försvara sig i sin kamp mot den ryska aggressionen. Vi har stöd. Det militära stödet är naturligtvis viktigt; en annan typ av stöd är det makrofinansiella stödet, som också är angeläget att EU kan få på plats.

Frågan som Kerstin Lundgren ställer ligger delvis under försvarsministerns ansvarsområde. Det måste konstateras att vi inom regeringen har en ganska tydlig uppdelning. Det innebär dock inte att regeringen inte har en politik på området som är samlad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi arbetar just nu för att försöka se till att vi kan säkerställa att det militära stöd som Ukraina behöver kan åstadkommas. Dit hör till exempel behovet av att öka ammunitionsleveranserna och framför allt produktionen av artilleriammunition till Ukraina.

Jag utesluter inte mer samarbete kring detta och inte heller att det kan finnas förutsättningar att kanske gå ut och handla upp detta även utanför den europeiska marknaden. Men allt detta är frågor som försvarsministern är bättre skickad att svara på i detalj än vad jag är som utrikesminister.

Herr talman! Jag har redan tidigare här i debatten klargjort att en framförhandlad tvåstatslösning är något som är självklart för regeringen. Naturligtvis kommer vi alltid att kritisera den som säger att en tvåstatslösning inte är på bordet; det har jag redan gjort publikt flera gånger.

Omfattningen av krigföringens konsekvenser för civilbefolkningen i Gaza reser onekligen frågor om den internationella humanitära rätten har efterlevts. Men det är inte jag eller frågeställaren som avgör huruvida Israel har brutit mot den internationella humanitära rätten, för det har vi inte information för att avgöra. Vi kan till exempel inte avgöra huruvida Hamas har lagt ett militärt mål under en civil byggnad. Det bör oberoende rättsliga instanser göra, och som bekant har till exempel Internationella brottmålsdomstolen en pågående förundersökning av situationen i Palestina.

(Applåder)

Herr talman! Sverige hyser naturligtvis inga illusioner när det gäller Iran, vare sig om staten i sig eller om dess agerande i den region där den är geografiskt belägen. Men en listning under EU:s terrorismsanktioner behöver uppfylla rättsaktens kriterier och vara legitim. Den måste också underbyggas av en nationell myndighet eller en likvärdig behörig myndighet och av förundersökning, åtal och dom för terroristdåd eller försök till detta. Något sådant underlag för listning har ännu inte presenterats av någon medlemsstat. Jag uppfattar därmed inte att det i nuläget finns något brett stöd inom EU för att driva frågan om att lista IRGC under EU:s terrorismsanktioner.

Herr talman! Regeringen har både enskilt och, naturligtvis, tillsammans med övriga EU kraftfullt fördömt de iranska myndigheternas våld mot fredliga demonstranter och andra kränkningar av mänskliga rättigheter i uttalanden och i direkta samtal med iranska företrädare, inklusive på ministernivå och i kontakter med tidigare härvarande iranska ambassadörer. Det förblir viktigt för Sverige att verka genom EU och FN för att säkerställa att budskapen är tydliga och att trycket på Iran förblir högt. Iranska myndigheter ska veta att fortsatt repression har ett pris.

När det gäller att skapa enighet inom EU för att lista det islamiska revolutionsgardet som en terroristorganisation under sanktionsregimen bedriver vi från Sveriges sida ett sedvanligt diplomatiskt arbete för att verka för vår linje i enlighet med riksdagens tillkännagivande. Vi har också aktivt konsulterat andra medlemsstater i frågan. Det saknas dock alltjämt brett stöd inom EU för en sådan listning. Vi måste vara tydliga inför riksdagen, som har lämnat detta tillkännagivande, med att det förhåller sig på det viset.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Den svenska regeringens position är väldigt tydlig på den här punkten. Vi anser att beslutet 2014 var prematurt, men eftersom beslutet är fattat skulle det skada den svenska erkännandedoktrinen och skada förtroendet för svensk utrikespolitik om vi tog tillbaka erkännandet.

Det vi i stället måste arbeta för är att stärka den palestinska myndigheten och se till att den reder upp de problem som finns med korruption och bristande ledarskap, så att man blir en trovärdig part som kan sitta med vid förhandlingsbordet. Detta är ett arbete som vi tänker bedriva tillsammans med andra, inte minst inom EU men också tillsammans med USA och Arabförbundet.

(Applåder)

Herr talman! Den svenska regeringen har alltsedan terroristattacken den 7 oktober stått upp för några centrala och gemensamma europeiska ställningstaganden. Vi fördömer reservationslöst Hamas barbariska terrorattack. Vi står bakom Israels självklara rätt att försvara sitt land och sitt folk. Ingen stat kan leva med en terroriströrelse på andra sidan gränsen som har som mål att förinta sin granne och som utför terroristattacker och ägnar sig åt urskillningslös raketbeskjutning.

Israels mål att slå ut Hamas militära förmåga är förståeligt och legitimt. Lyckas detta skänker det dessutom hopp till de palestinier som i många år lidit under Hamas auktoritära och islamistiska styre.

Tvåstatslösningen är ett projekt som är angeläget och viktigt, och det är någonting som vi inte får lov att förlora ur sikte mitt uppe i det mörker som nu råder på grund av kriget. Den svenska regeringens hållning är att vara aktiv och framåtlutad i diskussionerna i EU och att lämna de bidrag som man kan lämna i diskussionerna om skapandet av EU:s positioner i dessa frågor under de kommande veckorna och månaderna.