Tobias Billström

Herr talman! Det är helt riktigt att Sverige har en lång sådan tradition, och den avser vi också att leva upp till. Det är dock viktigt att sätta den i ett perspektiv.

För att man ska kunna åstadkomma en tvåstatslösning krävs det ett samarbete mellan flera olika parter - naturligtvis mellan Israel och Palestina men också mellan USA, Arabförbundet och EU, som är vår starkaste och viktigaste utrikespolitiska plattform även i detta avseende. Detta är någonting vi kommer att betona framöver, det vill säga hur viktigt det är att alla dessa parter kommer samman. Jag skulle till exempel välkomna att även USA:s utrikesminister vid något tillfälle framöver kommer till EU:s utrikesministerråd och berättar om de amerikanska planerna och positionerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

(Applåder)

Herr talman! EU och Sverige står bakom Israels rätt att försvara sig, men den rätten måste utövas i enlighet med folkrätten och den internationella humanitära rätten. Civila måste alltid skyddas i enlighet med den internationella humanitära rätten.

Liksom mina europeiska och amerikanska kollegor är jag djupt bekymrad över situationen för civilbefolkningen i Gaza. Det gäller inte minst barnen och krigföringens konsekvenser för dem. Varje oskyldigt liv som spills i det här kriget är en tragedi, och det är viktigt att vi kommer ihåg detta. Det är fullt möjligt att se lidandet på båda sidor och att erkänna både israelers och palestiniers rättigheter.

Jag har i andra svar här tidigare redogjort för regeringens uppfattning när det gäller vapenvilan. Vi tycker att det är angeläget att en sådan kommer på plats. Vi har också tydligt angivit våra positioner för riksdagen, inte minst i EU-nämnden, inför de överläggningar som har ägt rum i utrikesministerrådet.

Herr talman! Jag refererade i ett tidigare svar till den resolution som Sverige röstade för i FN:s generalförsamling. En förutsättning för att vi skulle rösta för denna resolution var dess krav på omedelbar och villkorslös frigivning av samtliga gisslan som hålls av Hamas och andra grupper i Gaza. Det är en självklarhet för mig.

När det sedan gäller diskussionerna om fredsförhandlingarnas fortsättning är Sverige, som jag sa, inte part i förhandlingarna om frigivandet. Därför är det inte möjligt för mig att här och nu göra ett tydligare ställningstagande i denna fråga än vad jag har gjort kring gisslan.

Herr talman! Det är tveklöst så att gisslan behöver friges, och det har varit ett ständigt krav som den svenska regeringen har framfört i alla sammanhang ända sedan de groteska och fruktansvärda händelserna den 7 oktober. Det är självklart.

Lika självklart är det för oss svenskar och européer att israeler har en självklar rätt till en judisk, demokratisk stat inom säkra gränser - precis som palestinierna har rätt till upprättandet av en säker stat som kan leva sida vid sida med den judiska staten. Det är tvåstatslösningens fundament.

Vi är inte part i de förhandlingar som Joar Forssell refererar till - de bedrivs av andra - men vi har en mycket bestämd uppfattning när det gäller gisslans frigivande, och den kommer vi att hålla fast vid. Vi hoppas och tror också att det kommer att vara möjligt att åstadkomma detta, liksom att sätta den press som behövs på parterna att även efter avslutade gisslanfrigivningar sätta sig ned och börja förhandla om en tvåstatslösning som kan vara hållbar.

Herr talman! En viktig del är naturligtvis att fortsätta arbetet med att stå upp inför omvärlden och prata om vad detta innebär för våra länders säkerhet samt skapa ett starkare stöd för Ukraina bland globala partner.

Precis som Ann-Sofie Alm sa inledningsvis står vi dock också inför en stor förändring: Förutom Ryssland kommer alla stater med kust runt Östersjön snart att vara Natomedlemmar, det vill säga när även Sverige blir det. Den förändringen kommer att ge oss en annan bas för ett fördjupat försvarssamarbete och länka ihop vårt närområde, till förmån för hela den transatlantiska gemenskapens säkerhet. Vi måste arbeta med denna fråga på många fronter samtidigt.

Herr talman! Jag tackar Ann-Sofie Alm så mycket för frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Ja, det nordiska och det nordisk-baltiska samarbetet är centralt för att vi ska kunna hantera gemensamma utmaningar för våra länder och medborgare. Det är också helt riktigt att vi i Norden och Baltikum, om våra ekonomier räknades samman, skulle kunna kvala in inte bara till G20 utan faktiskt även till G10 som en av världens tio viktigaste och rikaste regioner.

Under innevarande år, 2024, är Sverige ordförande såväl i Nordiska ministerrådet som i de informella utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetena N5 och NB8, och det ger oss goda förutsättningar att ytterligare stärka våra band. Vi har ambitiösa ordförandeskapsprogram tillsammans med våra grannar, och det finns ett stort intresse för att knyta närmare band mellan dessa stater. Vi har väldigt mycket gemensamt, men på grund av Rysslands aggression mot Ukraina ställs vi också inför andra utmaningar än vad detta samarbete har sett under tidigare decennier.

Herr talman! I den politiska överenskommelsen om EU:s reviderade gasmarknadsförordning kan ett land, helt riktigt, tillfälligt begränsa importen av rysk gas om vissa kriterier är uppfyllda. Men gasmarknadsförordningen är ännu inte formellt antagen. När den antas kommer ett genomförandearbete att ta vid hos Regeringskansliet och Energimarknadsinspektionen, som redan har fått i uppdrag att börja titta på genomförande och följdlagstiftning. Och Regeringskansliets genomförandearbete behöver slutföras i den analys som jag nyss talade om. Vi måste också överväga hur vi kan agera enskilt.

Herr talman! En grundläggande princip för sanktionspolitiken är att sanktionerna är som mest effektiva när de har internationellt stöd. Regeringen driver därför i EU att det europeiska beroendet av rysk energi, inte minst fossil energi, snarast möjligt ska upphöra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Men det är viktigt att komma ihåg att regeringen i EU också driver att det är nödvändigt att EU antar sanktioner mot rysk fossilgas. Vi har framfört detta under diskussionerna i rådet, och vi diskuterar också förutsättningarna med andra medlemsstater.

Därutöver kommer också frågan om förbud mot import av rysk naturgas, med hänvisning till gasmarknadsförordningen, att analyseras i Regeringskansliets genomförandearbete. Detta arbete pågår medan jag står här och talar.

Herr talman! Sverige har varit konsekvent via regeringen i sin hållning att det är otroligt viktigt att vi får ett eldupphör av humanitära skäl, och det var också det som vi röstade för i FN:s generalförsamling den 12 december.

Vi kommer att arbeta vidare för att se till och understryka alla parters ansvar för att skydda civila och möjliggöra att humanitär hjälp når civilbefolkningen i Gaza. Där kommer vi inte att förtröttas. Det är angeläget och viktigt att arbeta för att se till att spara människoliv i den situation som har uppstått på grund av Hamas angrepp mot Israel och det krig som har följt.

(Applåder)

Herr talman! Låt mig börja med att säga att när vi kallar upp ambassadörer gör vi ofta det med anledning av en enskild händelse. Den fråga som Håkan Svenneling tar upp är betydligt bredare än så. Det är en fråga där Sverige i stället väljer andra forum för att kommunicera den svenska regeringens uppfattningar, såsom EU och FN eller bilaterala samtal med olika parter. Sådana samtal pågår också.

Jag var i utrikesutskottet i morse och hade då möjlighet att informera utskottet bland annat om de samtal som ägde rum i måndags i samband med utrikesministermötet i Bryssel då vi hade en stor kontingent av representanter från såväl Arabförbundet som Israel och Palestina närvarande så att vi kunde diskutera dessa frågor.

Den svåra humanitära situationen i Gaza påkallar definitivt ett eldupphör av humanitära skäl. Det är Sverige för liksom att man med intensitet arbetar för att föra in mer förnödenheter till Gaza. Men bortom detta väntar tvåstatslösningen. Och det är ett mycket större och viktigare projekt, där Sverige också avser att spela en roll om vi kan.

Fru talman! Jag tackar interpellanterna och alla andra som har deltagit i dagens viktiga debatt.

Regeringen tror liksom EU på dialog och anser att en god bilateral relation med Israel där vi både kan tala om fördjupat samarbete och kan framföra kritik i svåra frågor är vägen framåt. Bojkott av eller sanktioner mot Israel vore fel väg att gå.

Stefan Olsson frågade om regeringens engagemang för tvåstatslösningen. Gårdagens diskussion i Bryssel vid utrikesministrarnas råd med både Israel och palestinska myndigheten närvarande vid bordet är ett uttryck för EU:s ambition att föra dialog med båda parter. Den behöver dock fördjupas och äga rum tillsammans med både USA och Arabförbundet, även om delar av Arabförbundet, inklusive generalsekreteraren, också var delaktiga vid de olika mötena i Bryssel i går.

Apropå tvåstatslösningen var jag mycket tydlig i den lördagsintervju som det refererades till här med att det är den enda rimliga lösning regeringen ser framför sig och att ingen företrädare har rätt att avfärda tvåstatslösningen.

Jag vill också understryka att arbetet mot antisemitism är högt prioriterat av regeringen och har blivit ännu mer angeläget sedan Hamas terroristattack den 7 oktober eftersom vi har sett en exponentiell ökning av antisemitiska handlingar och uttalanden liksom förvrängningar och förnekelser av Förintelsen. Regeringen kommer att ta krafttag mot antisemitismen, och här ingår givetvis också det viktiga arbetet med att säkra hågkomsten av Förintelsen och att främja judiskt liv både nationellt och internationellt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi får inte glömma den polarisering som denna konflikt har lett till och som drabbar oskyldiga människor även i vårt land.

Tack för en intressant och viktig debatt!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Under debatten har det ställts ett antal frågor om bosättarvåld. Sverige och EU ser med stor oro på de intensifierade sammandrabbningarna mellan israeliska säkerhetsstyrkor och palestinier på Västbanken. Den spända situationen på Västbanken innebär tillsammans med det som sker på Gaza en ökad risk för regional eskalering.

Det är centralt att Israel lever upp till de krav som folkrätten ställer på landet. Dödsfall måste utredas och ansvarsutkrävande säkerställas.

Bosättarvåldet har tyvärr eskalerat. Extremistiska bosättare misshandlar och trakasserar palestinier och vandaliserar deras egendom, olivodlingar och jordbruksmark. Palestinier på Västbanken nödgas att lämna sina hem i strid med folkrätten. Ansvarsutkrävandet för detta fungerar inte. Israel måste nu på allvar ta itu med det oacceptabla bosättarvåldet och upphöra med expansionen av bosättningar.

Regeringen välkomnar ytterligare åtgärder mot bosättarvåldet från EU:s sida. Förslag på restriktiva åtgärder mot extremistiska bosättare, såsom inreseförbud till Schengen och frysning av tillgångar, har nyligen presenterats och behandlas nu på arbetsgruppsnivå. Detta är någonting som är viktigt, och det är något som regeringen också stöder.

Fru talman! Jag har noterat att Sydafrika har inlett ett förfarande mot Israel inför Internationella domstolen, ICJ, om påstådda överträdelser av folkmordskonventionen. Den internationella domstolen är FN:s främsta rättsliga organ, och som jag sa är detta en domstol som alla FN:s medlemsstater har att respektera.

Regeringen har en restriktiv inställning till att intervenera i mål i internationella domstolar och har inte för avsikt att intervenera i detta mål. Begreppet folkmord definieras bland annat i FN:s folkmordskonvention från 1948 och i Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen från 1998. Det är i denna bemärkelse en juridisk term med ett klart definierat innehåll. Förutom att vissa övergrepp ska ha begåtts mot en grupp ska de ha begåtts i avsikt att helt eller delvis förinta gruppen som sådan. Att finna ett sådant brottsligt uppsåt förutsätter en bevisbedömning som rättsliga instanser är bäst lämpade att göra.

Av denna anledning har svenska regeringar haft som princip att inte rättsligt kategorisera händelser som folkmord med mindre än att en internationell domstol eller tribunal först har prövat frågan.

Fru talman! Det är nu över tre månader sedan terroristgruppen Hamas genomförde sina barbariska attacker mot Israel och det nu pågående kriget inleddes. Som jag sa inledningsvis är det mänskliga lidandet på bägge sidor enormt. Israel har drabbats av det värsta massmordet på judar sedan Förintelsen, och samtidigt har många tusen palestinier dött i kriget.

Regeringen står upp för Israels rätt att försvara sig. Israels mål att slå ut Hamas militära förmåga är därför förståeligt. Dessutom skulle det möjliggöra ett slut på Hamas auktoritära islamistiska styre. Regeringen välkomnar därför antagandet av den nya sanktionsregimen mot Hamas, som man beslutade om i fredags.

Samtidigt växer regeringens oro över omfattningen av krigföringens konsekvenser för civilbefolkningen i Gaza, det mycket stora antalet civila döda, varav förfärande många är barn, och de omfattande skadorna på civil egendom. Detta reser frågor om efterlevnaden av den internationella humanitära rätten. Jag reser dessa frågor, och det har också andra företrädare gjort.

Sjukhus och sjukhustransporter åtnjuter ett särskilt skydd enligt den internationella humanitära rätten. Sjukhuspersonal och patienter ska skyddas, och regeringen har därför enträget uppmanat Israel att visa största möjliga återhållsamhet för att säkerställa skyddet av civila. Även humanitär personal ska skyddas och respekteras.

Samtidigt får Hamas inte använda civila som mänskliga sköldar eller sjukvårdsinrättningar som bas för sina militära operationer. För att avgöra om Israel har brutit mot den internationella humanitära rätten fordras dock prövning, och vi har inte den information som krävs för detta. Vi har till exempel inte underlag för att avgöra om Hamas har lagt ett militärt mål under en civil byggnad. Detta bör därför oberoende rättsliga instanser utreda, och som bekant har till exempel Internationella brottmålsdomstolen en pågående förundersökning om situationen i Palestina.

Vad som är helt klart och som regeringen har återupprepat i både bilaterala och multilaterala sammanhang är vikten av att alla parter tillämpar principerna om åtskillnad mellan militära mål och civila objekt, proportionalitet och försiktighet. Därtill skulle deportation av palestinier från Gaza strida mot folkrätten.

Fru talman! Regeringen har, liksom EU, understrukit den allvarliga humanitära situationen i Gaza och krävde därför tidigt humanitärt tillträde. Regeringen röstade också, tillsammans med övriga nordiska länder och en betydande majoritet av EU:s medlemsländer, för resolutionen om ett eldupphör av humanitära skäl i FN:s generalförsamling den 12 december förra året.

Resolutionen kräver ett omedelbart eldupphör av humanitära skäl och understryker alla parters ansvar för att skydda civila och möjliggöra att humanitär hjälp når civilbefolkningen i Gaza. En förutsättning för att Sverige skulle rösta för resolutionen var dess krav på omedelbar och villkorslös frigivning av samtliga i gisslan som hålls av Hamas och andra grupper i Gaza.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen välkomnar EU:s arbete i samarbete med FN, USA och regionala partner för att återuppta fredsprocessen i Mellanöstern. Vid EU:s utrikesministermöte tidigare i veckan välkomnade jag EU:s fortsatta arbete med att få igång en process för fred baserad på en framförhandlad tvåstatslösning.

Vi stöder viktiga initiativ såsom en förberedande fredskonferens så snart som möjligt. Regeringens budskap är därför att Sverige står redo att bidra i ett bredare europeiskt initiativ. Sverige, liksom EU, ska alltså vara en stark röst för en framförhandlad tvåstatslösning där Israel och Palestina kan samexistera i fred och säkerhet.

(Applåder)

I detta anförande instämde Erik Ottoson och John E Weinerhall (båda M).

Fru talman! Ola Möller har ställt frågor till mig om huruvida Israels agerande är rättvist och proportionerligt samt om Israel bedriver självförsvar inom ramen för folkrätten och internationell humanitär rätt. Håkan Svenneling har frågat mig om regeringen avser att ta initiativ till fredssamtal, om jag har för avsikt att rikta kritik mot Israels regering för brott mot folkrätten samt om regeringen stöder Sydafrikas anmälan till ICJ och att frågan om folkmord prövas i domstol. Lorena Delgado Varas har ställt frågor om huruvida regeringen kommer att arbeta för att sanktioner införs mot Israel, att EU:s associeringsavtal med Israel avbryts, att EU inför vapenembargo mot Israel samt att statliga aktörer som Vinnova får direktiv om att avsluta samarbeten med Israel. Jag besvarar interpellationerna samlat.

Det mänskliga lidandet är enormt på båda sidor. Israel har drabbats av det värsta massmordet på judar sedan Förintelsen. Terroristattacken var därför mer än ett massmord på 1 200 oskyldiga israeler. Det var en attack mot själva idén om en fristad för världens judar. Därför är detta krig existentiellt för Israel.

EU och Sverige står alltså bakom Israels rätt att försvara sig, men den rätten måste utövas i enlighet med folkrätten och den internationella humanitära rätten. Civila måste alltid skyddas i enlighet med den humanitära rätten. Varje oskyldigt liv som spills i kriget är en tragedi. När stridigheterna nu flyttar söderut, dit många Gazabor har flytt, måste Israel göra sitt yttersta för att skydda civila.

Sverige fördömer Hamas användning av sjukhus för militära operationer och civila som mänskliga sköldar. Kriget medför allvarliga konsekvenser för sjukhusen och drabbar civilbefolkningen och vårdpersonalen på ett fruktansvärt sätt. Även Israel bör ta särskild hänsyn till den internationella humanitära rättens krav på skydd av sjukhus, medicinska förnödenheter och patienter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är fortsatt svårt för en extern part, utan kunskap om vilka militära mål som varit aktuella, att bedöma hur principerna om åtskillnad, proportionalitet och försiktighet tillämpats i olika situationer. Men självklart växer vår oro över de stora civila förlusterna, varav förfärande många är barn. Likaså väcker de omfattande skadorna på civil egendom frågor. Lidandet bland Gazas civila befolkning är oerhört.

Hur dessa regler respekteras och om krigsförbrytelser begåtts måste bedömas från fall till fall utifrån den internationella humanitära rätten. Det är en fråga som kan prövas av rättsliga instanser, inklusive Internationella brottmålsdomstolen, ICC, som har en pågående undersökning rörande situationen i Palestina.

Jag har noterat att Sydafrika har inlett ett förfarande mot Israel inför Internationella domstolen om påstådda överträdelser av folkmordskonventionen. Internationella domstolen är FN:s främsta rättsliga organ. Det är en oberoende domstol som FN:s medlemsstater förstås har att respektera.

I likhet med EU stöder inte regeringen bojkott av eller sanktioner mot Israel. Vi tror på dialog och anser att en god bilateral relation där vi kan både tala om fördjupat samarbete och framföra kritik i svåra frågor är vägen framåt. Sverige har ett långsiktigt intresse av att fördjupa relationen och samarbetet med Israel, som liksom Sverige har avancerad innovation och forskning. Det inkluderar också centrala intresseområden som grön omställning, smart industri och jämställdhet, liksom det viktiga arbetet mot antisemitism. Vinnovas kontor i Israel är en viktig del i det konkreta innovationssamarbetet.

Av samma skäl är det välkommet att EU har en långsiktig relation med Israel och att vi på så sätt kan fördjupa vårt samarbete inom nyckelområden och föra dialog kring frågor där vi inte alltid är överens. Associeringsavtalet utgör en central plattform för detta.

Regeringen stöder och verkar, liksom EU, aktivt för en politisk process som leder till en framförhandlad tvåstatslösning. Tvåstatslösningen kvarstår som den enda hållbara lösningen för fred och säkerhet för såväl Israel som Palestina på lång sikt. Sverige och EU stöder även diplomatiska ansträngningar av regionala partner, FN och USA. EU:s engagemang är tydligt, och EU är den internationella aktör som är mest aktiv jämte USA. EU har även ett särskilt sändebud som arbetar för en återgång till en politisk process.

Sverige har en restriktiv syn på export av krigsmateriel. Det är Inspektionen för strategiska produkter som är behörig tillsyns- och tillståndsmyndighet. ISP gör en helhetsbedömning i varje enskilt ärende.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jörgen Berglund, Mikael Damsgaard, David Josefsson, Ann-Sofie Lifvenhage, Erik Ottoson, Magnus Resare, Maria Stockhaus, John E Weinerhall och Viktor Wärnick (alla M).

Fru talman! Jag tackar interpellanten för en intressant debatt och tackar även andra deltagare, för den delen.

Otillbörlig informationspåverkan och desinformationskampanjer från aktörer utanför Sverige syftar till att exploatera Sveriges sårbarheter genom att splittra och polarisera det svenska samhället. Detta riskerar att undergräva Sveriges intressen och att hota Sveriges säkerhet. Regeringen arbetar aktivt för att möta dessa hot, till exempel genom stärkandet av Sveriges psykologiska försvar. Detta är en uppgift för hela samhället - för stat, myndigheter, civilsamhälle, privat sektor, medier och enskilda individer. Förmågan till källkritik men också tilliten till seriösa och ansvarsfulla källor är central för att vi ska kunna möta denna utmaning framgångsrikt. Det som behövs nu och som är särskilt viktigt i detta mycket allvarliga säkerhetspolitiska läge är sammanslutning och inte ytterligare polarisering.

Som jag har konstaterat tidigare är det ett gemensamt intresse för Sverige och Nato att Sverige blir medlem i Nato. Det finns ett brett och starkt stöd för att detta mål ska uppnås. Sverige blir säkrare i Nato, och Nato blir starkare med Sverige som Natomedlem. Jag välkomnar också det breda folkliga och parlamentariska stödet i Sverige för vårt medlemskap i Nato.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Sverige är redo att axla sin del av ansvaret som Natomedlem. Vi i Sverige är redo att bidra till hela alliansens säkerhet och har tagit steg för att säkerställa att Natomedlemskapet blir en integrerad del av vår nationella säkerhet och av vårt försvar. Sverige kommer redan i år att uppnå Natos mål om minst 2 procent av bnp till försvarsutgifter.

Sverige kommer att vara en trovärdig, pålitlig och solidarisk allierad. Med det kommande DCA-avtalet skapar vi förutsättningar för mer kontinuerligt samarbete med USA och möjliggör militärt stöd och förstärkningar från amerikanskt håll om säkerhetsläget så kräver.

Regeringen har levt upp till alla åtaganden i den trilaterala överenskommelse som slöts mellan Sverige, Finland och Turkiet i samband med Natos toppmöte i Madrid 2022. Som jag sa tidigare åtog sig president Erdogan på toppmötet i Vilnius att verka för att det turkiska parlamentet ratificerar Sveriges anslutning. President Erdogan lämnade över papperen till parlamentet i oktober, och det turkiska utrikesutskottet behandlade frågorna i mellandagarna. Nu är det parlamentet som ska rösta.

Jag har hela tiden sagt att vi måste vara beväpnade med tålamod. Detta är ett maraton, och förhoppningsvis ser vi mållinjen nu. Nu återstår alltså för parlamentet att votera och för presidenten att skriva under.

Vi i Sverige är säkrare i dag än innan vi ansökte om Natomedlemskap, bland annat tack vare de säkerhetsförsäkringar som vi fått från USA och flera andra Natoländer. Nato har ökat sin militära närvaro i Sveriges närområde, och Natos generalsekreterare har upprepade gånger sagt att det är otänkbart att Nato inte skulle reagera om Sverige hotas.

Även det regionala försvarssamarbetet Joint Expeditionary Force, JEF, har stärkt sin närvaro och ökat sina aktiviteter i Östersjön och Nordatlanten. Vi har också haft uppmärksammade flottbesök av bland annat Storbritannien.

Ryssland kommer under överskådlig tid att utgöra ett allvarligt hot mot Sveriges och Europas säkerhet. Det är därför vi har ansökt om medlemskap i Nato. Vi måste vara realister och utgå från - och förbereda oss på - en långvarig konfrontation som varar så länge som Ryssland flagrant bryter mot FN-stadgan och den europeiska säkerhetsordningen.

Sverige för en samlad politik inom EU och Nato som syftar till att begränsa Rysslands strategiska handlingsmöjligheter militärt, ekonomiskt och politiskt. Därmed minskar vi också Rysslands möjligheter att göra skada och Rysslands förmåga till nya aggressioner i framtiden.

Ett starkt, förutsägbart och uthålligt stöd till Ukraina är vårt främsta verktyg för att göra detta. Ett stärkt försvar, omfattande sanktioner och inte minst Ukrainas EU-integration är andra.

Fru talman! Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan kalla kriget, och Ryssland kommer under överskådlig tid att utgöra ett allvarligt hot mot Sveriges och Europas säkerhet. Den antagonistiska hotbilden mot Sverige är bred och blir alltmer komplex.

Det är Säkerhetspolisen som har det grundläggande uppdraget att förebygga och upptäcka brott mot Sveriges säkerhet, bekämpa terrorism och skydda den centrala statsledningen. Säkerhetspolisen såg under förra året en ökning av antalet attentatshot i underrättelseflödet mot både Sverige och svenska intressen utomlands. Sverige har gått från att betraktas som ett legitimt mål till att betraktas som ett prioriterat mål för terrorism, och i augusti i fjor höjdes terrorhotnivån till 4 på en 5-gradig skala - från förhöjt till högt hot.

Mot den bakgrunden har regeringen vidtagit ett antal åtgärder. Regeringen har presenterat en ny nationell strategi mot terrorism och våldsbejakande extremism. Den 1 juni förra året infördes ett särskilt straffansvar för deltagande i en terroristorganisation. Regeringen har gett Säkerhetspolisen i uppdrag att intensifiera arbetet i Samverkansrådet mot terrorism, där 15 myndigheter ingår. Brottsförebyggande rådet har genom Center mot våldsbejakande extremism fått i uppdrag att stärka samverkan mellan den nationella och den lokala nivån för att förebygga radikalisering och våldsbejakande extremism. Vidare har Polismyndigheten fått både utökade befogenheter i gränsnära områden och ett uppdrag att stärka gränskontrollerna.

Med anledning av mordet på två svenskar i Bryssel i fjor uppmanas svenskar utomlands att vara försiktiga och vaksamma samt att hörsamma lokala myndigheters råd. Regeringen följer utvecklingen noga och står i nära kontakt med våra underrättelse- och säkerhetstjänster, som arbetar intensivt för att förebygga och stoppa terrordåd mot Sverige och svenskar.

Regeringen vidtar åtgärder för att säkerställa att berörda myndigheter har förmåga att möta det ökade hot som riktas mot det svenska samhället på relevanta och effektiva sätt. För att säkerställa Säkerhetspolisens operativa förmåga ökas myndighetens anslag, i enlighet med regeringens förslag, med 180 miljoner kronor för 2024. De följande åren föreslås anslagen också ökas ytterligare.

Vad gäller utrikesförvaltningens personal har regeringen under de senaste månaderna vidtagit åtgärder för att stärka säkerheten vid våra utlandsbeskickningar. Jag vill samtidigt påminna om att det alltid är värdlandets ansvar att skydda utländska diplomaters beskickningar och upprätthålla deras okränkbarhet.

Regeringen ser allvarligt på alla händelser där skyddet för våra utlandsmyndigheter brister. Sveriges ansträngningar i kampen mot terrorism bygger på både nära samverkan mellan myndigheter på nationell nivå och internationellt samarbete, inte minst inom EU och FN samt med Nato. Sverige stöder Natos arbete med att bekämpa terrorism. Terrorismbekämpning är en stark prioritering för Nato och blir fortsatt en viktig fråga för Sverige som medlem.

Fru talman! Laila Naraghi har frågat mig vilka åtgärder som jag och regeringen vidtar för att Tidöpartiernas uttalanden inte ska bidra till ett skärpt säkerhetshot mot Sverige och för att Tidöpartiernas uttalanden inte ska försvåra ett svenskt Natomedlemskap.

Som jag tidigare svarat i denna fråga vill jag först understryka att regeringen sedan den tillträdde har verkat för att stärka Sveriges säkerhet med absolut högsta prioritet. En av de viktigaste frågorna för mig och regeringen har varit att fullfölja den anslutningsprocess till Nato som den förra regeringen inledde. Att Sverige blir medlem i Nato utan dröjsmål är av stor betydelse för säkerheten, både för Sverige och för Nato.

Regeringen och berörda myndigheter har jobbat intensivt med de politiska, rättsliga, ekonomiska och praktiska förberedelserna för Sveriges medlemskap i alliansen. Som invitee integreras vi dag för dag i Natos militära och civila strukturer. Vi har utökat bemanningen, såväl nationellt som vid Natos högkvarter i Bryssel. Kort sagt, Sverige är redo att bli fullvärdig medlem.

Sverige har även undertecknat ett försvarssamarbetsavtal med USA - Defence Cooperation Agreement, DCA - som skapar förutsättningar för mer kontinuerligt samarbete mellan våra länder och möjliggör för amerikanskt militärt stöd och förstärkningar om säkerhetsläget så kräver. DCA med USA är till nytta för Sverige både så länge Sverige inte är medlem i Nato och när Sverige är medlem. Avtalet behöver godkännas i riksdagen för att det ska kunna träda i kraft, och jag ser fram emot denna behandling under året.

Regeringen har levt upp till alla åtaganden i den trilaterala överenskommelsen som slöts mellan Sverige, Finland och Turkiet i samband med Natos toppmöte i Madrid 2022. I samband med Natos toppmöte i Vilnius i fjol lovade Turkiet att ratificera Sveriges medlemskapsansökan så snart som möjligt. President Erdogan åtog sig inför statsminister Ulf Kristersson och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg att verka för att det turkiska parlamentet ratificerar Sveriges medlemskapsansökan. Det är välkommet att det turkiska utrikesutskottet godkände Sveriges Natoansökan den 26 december. Nu återstår för parlamentet att votera och för presidenten att skriva under. Det är ett gemensamt intresse för Sverige och för Nato att Sverige blir medlem i Nato. Det finns ett brett och starkt stöd för att detta mål ska uppnås.

Sverige blir säkrare i Nato, och Nato blir starkare med Sverige som medlem. Jag välkomnar också det breda folkliga och parlamentariska stödet i Sverige för vårt medlemskap i Nato.

Fru talman! Jag tackar interpellanten för en bra debatt i en viktig fråga.

Som jag har nämnt är det välkommet att olika aktörer granskar hur EU:s sanktioner genomförs, och det är viktigt att ha en tydlig bild av problemet för att kunna vidta lämpliga och effektiva åtgärder för att stävja detta.

Mot bakgrund av att det sedan hösten 2023 framkommit flera uppgifter om möjligt sanktionskringgående i Sverige och i övriga EU har regeringen intensifierat arbetet i sanktionsfrågorna. Och det handlar om mer än bara det exempel som jag nämnde i form av broschyren. UD har till exempel bett Kommerskollegium om förslag på operativa åtgärder - helt i linje med vad interpellanten efterfrågar - som kan vidtas på både nationell nivå och EU-nivå för att identifiera och motverka eventuellt kringgående av sanktionerna mot Ryssland.

Detta är en av flera pusselbitar som tillsammans med ändringar i regleringsbrev ger ett bredare kunskapsunderlag och vässar Sveriges arbete för en stärkt sanktionsefterlevnad.

Det tål att upprepas ännu en gång: Vårt militära, politiska och ekonomiska stöd till Ukraina förblir de kommande årens främsta utrikespolitiska uppgift. Vi begränsar Rysslands handlingsmöjligheter främst genom ett starkt, förutsägbart och uthålligt stöd till Ukraina. Därutöver prioriterar regeringen såväl nya sanktioner mot Ryssland som ett effektivt genomförande av redan antagna sanktioner.

(Applåder)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Tomas Eneroth, som själv har varit statsråd, vet att om man vill ändra lagstiftning eller regelverk måste detta föregås av utredningar. Så är det.

Regeringen förutsätter att alla svenska aktörer följer gällande lagstiftning, inklusive EU:s sanktioner, som gäller före nationell rätt i Sverige. När EU antar nya sanktionspaket finns det absolut ett behov av att sprida information om de nya sanktionerna till myndigheter och andra aktörer i medlemsstaterna. Här har EU-kommissionen en viktig roll att spela, och det är välkommet att en ny skriftlig vägledning utarbetas när nya åtgärder presenteras.

Samtidigt behöver medlemsstaternas myndigheter, inklusive de svenska, hålla sig uppdaterade för att kunna bistå företag och andra aktörer som vill stödja Ukraina genom att efterleva sanktionerna till punkt och pricka.

Det finns positiva exempel att lyfta fram som kan underlätta efterlevnaden. Ett exempel är broschyren Rysk teknikanskaffning, som Säkerhetspolisen, Tullverket och Inspektionen för strategiska produkter, ISP, har tagit fram. Broschyren syftar till att informera svenska företag för att undvika sanktionskringgående. Detta är ett exempel på just den typ av information som jag upplever att Tomas Eneroth nyss efterfrågade.

Frågan om kringgående handlar om att alla aktörer i EU behöver göra sin hemläxa och vara vaksamma. Jag delar helt uppfattningen att detta innebär också en moralisk aspekt; där finns det inga skillnader mellan Tomas Eneroth och mig själv. Men det handlar också om att säkerställa att aktörer i tredjeland inte bidrar till att sanktionerna kringgås. Det är därför välkommet att EU har tillsatt ett sanktionssändebud och att denne är mycket aktiv i sina kontakter med globala partner.

Vi vet att sändebudets arbete ger resultat och att det dessutom höjer vaksamheten. Genom samtalen får EU och medlemsstaterna också information om eventuella misstänkta företag, vilket är användbart för EU och medlemsstaterna i deras vidare arbete. I sanktionssändebudets och våra egna samtal med globala partner, bland annat USA och Storbritannien, understryker dessa den vikt som tillmäts frågan.

Många länder som pekas ut medialt i olika sammanhang är måna om att göra om och göra rätt, dels för att stödja Ukraina, dels för att bibehålla goda relationer med EU och dess medlemsstater. På så vis är granskningarna av europeiska företags förehavanden i tredjeland viktiga. De sätter ljuset på viktiga frågor och kan bidra till bot och bättring när det gäller tveksamheter, men de kan också ge incitament för globala partner att ta frågorna på ännu större allvar.