Utrikesministern Tobias Billström (M) svarade Håkan Svenneling i en replik om Utrikespolitisk debatt i debatten ”Protokoll 2023/24:71 Onsdagen den 14 februari” den 14 feb 2024.
Håkan SvennelingV· i en replikDen humanitära situationen i Gaza är helt fruktansvärd. Nu bombas Rafah sönder och samman. Det sker en mänsklig katastrof framför våra ögon. Men det är en mänsklig katastrof skapad av beslut fattade av politiska…Herr talman! I Norden, i Baltikum och längs Östersjöns södra stränder finns våra närmaste grannar. Sedan järnridåns fall och demokratins genombrott har vi knutit än starkare band med varandra. Vi hör till varandras närmaste samarbetspartner, och tillsammans utgör vi en betydande politisk och ekonomisk kraft. Regeringen prioriterar dessa relationer.
Sverige är i år ordförande för Nordiska ministerrådet, institutionen för det bredare samarbetet mellan de nordiska regeringarna. Visionen om Norden som världens mest integrerade och hållbara region 2030 är vägledande här. Vi leder även arbetet i N5 och NB8, som samlar de nordiska och nordisk-baltiska länderna i ett informellt samarbete fokuserat på utrikes- och säkerhetspolitik. Vi vill under året befästa och förstärka detta samarbete. Det är en nödvändighet i en ny allvarstid.
Vår främsta prioritering kommer självklart att vara stödet till Ukraina, där samtliga nordiska och baltiska länder är djupt engagerade. När samtliga länder kring Östersjön utom Ryssland snart är medlemmar i Nato finns förutsättningar för än djupare dialog och samverkan. Tillsammans med min finska kollega har jag tagit initiativ till en diskussion om hur dessa möjligheter bäst tas till vara.
Herr talman! Bara ett fåtal mil från vår nordisk-baltiska region pågår ett krig där en demokratisk stat har anfallits av en auktoritär. Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina går snart in på sitt tredje år. Det mod som det ukrainska folket har uppbådat för att möta aggressionen inger den största respekt. Vi påminns om att vi vill leva i frihet och demokrati, och då måste vi också vara beredda att försvara dessa värden.
För regeringen är stödet till Ukraina de kommande årens främsta utrikespolitiska uppgift. Sverige fortsätter att stödja Ukraina så länge det behövs - politiskt, humanitärt, militärt och ekonomiskt. Sveriges totala stöd till Ukraina sedan den fullskaliga invasionen inleddes uppgår till cirka 30 miljarder kronor, och 80 procent av stödet till Ukraina har getts efter denna regerings tillträde 2022.
Sedan tidigare har regeringen fattat beslut om 14 militära stödpaket och antagit en omfattande strategi för uppbyggnads- och reformsamarbete med Ukraina. Regeringen förbereder nya militära och civila stödpaket. Ukrainas sak är vår.
Regeringen har också varit pådrivande för ett starkt och långsiktigt stöd genom EU. Nyligen nåddes en historisk överenskommelse om finansiellt stöd till Ukraina på totalt 50 miljarder euro. Det är en signal inte bara till Ukraina utan också till våra internationella partner.
Låt mig vara tydlig med att regeringen inte vacklar i stödet till Ukraina utan tvärtom känner en fast beslutsamhet. Sveriges stöd fortsätter så länge det krävs.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Ryssland kommer under överskådlig tid att utgöra ett allvarligt hot mot Sveriges säkerhet. Det ligger därför i vårt intresse att Rysslands strategiska handlingsmöjligheter begränsas militärt, ekonomiskt och politiskt.
Sverige driver på för att skärpa sanktionerna mot Ryssland. Hittills har EU antagit tolv sanktionspaket. Arbetet inom EU för att motverka kringgående av sanktioner måste intensifieras. Sverige välkomnar att EU nu har lagt grunden för att kunna använda frysta ryska tillgångar till stöd för Ukraina. Detta är något som Sverige tog initiativ till under det svenska EU-ordförandeskapet. Sverige bidrar till att säkerställa ansvarsutkrävande för Rysslands aggression mot Ukraina och för brott mot folkrätten som begåtts i och med kriget.
Vi ser också grova och allvarliga kränkningar av mänskliga fri- och rättigheter i Belarus. Det finns i dag nästan 1 400 politiska fångar i landet. Sverige verkar för ytterligare sanktioner mot den belarusiska regimen med anledning av repressionen i landet och medverkan till Rysslands aggression mot Ukraina. Under våren anordnar Utrikesdepartementet en konferens med fokus på utvecklingen i Belarus. Det är ytterligare ett sätt att stärka dialogen med de demokratiska krafterna i exil. Regeringen stöder det belarusiska folket på dess väg mot ett fritt och demokratiskt Belarus som är en del av den europeiska familjen.
Herr talman! Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har skapat momentum för EU:s utvidgning. Sverige välkomnar beslutet att inleda anslutningsförhandlingar med Ukraina och Moldavien. Sverige har arbetat för detta beslut, som är ett erkännande av ländernas omfattande reformansträngningar, och fortsätter att stödja deras EU-närmande. Deras framtid är i EU.
EU:s utvidgning är en geostrategisk investering i fred, demokrati, säkerhet, stabilitet och välstånd. Det ligger i vårt intresse att hjälpa kandidatländerna att närma sig unionen. Sverige stöder ansatsen om gradvis integration. Det är angeläget att ansatsen utformas som ett stöd på vägen mot ett EU-medlemskap och inte som ett substitut till det. Medlemskapsförhandlingarna bygger på kandidatländernas meriter och på genomförandet av nödvändiga reformer, inte minst när det gäller rättsstatens principer och demokrati.
Herr talman! EU är en värdegemenskap och Sveriges viktigaste utrikespolitiska plattform. I juni är det val till Europaparlamentet, och sedan ska en ny kommission tillsättas. Ett starkt och enat EU ger Europa kraft och ger Sverige en röst i globala frågor. I svaret på Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har EU visat prov på stark vilja och förmåga att agera enat och strategiskt. Att värna fred och frihet på vår kontinent är unionens själva kärna. EU har stärkt sin roll som utrikes, säkerhets- och försvarspolitisk aktör, vilket regeringen har varit pådrivande för.
En förutsättning för EU:s kapacitet att möta säkerhetshot är stärkt konkurrenskraft. Genom företag, handel och innovationer stärker vi EU:s geostrategiska och geopolitiska inflytande. Därför tog regeringen under ordförandeskapet initiativ till en ny långsiktig konkurrenskraftsstrategi. Det finns ett behov av att skydda strategiska intressen inom EU. Detta måste ske på ett sätt som så långt som möjligt begränsar de negativa effekterna på den inre marknaden. Det gemensamma handels- och teknikrådet, TTC, är en allt viktigare plattform för transatlantisk samverkan i kritiska framtidsfrågor.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Sverige vill ha en fördjupad relation mellan EU och Storbritannien. Det är också positivt att EU utvecklar sina relationer med andra viktiga aktörer. EU-institutionerna har presenterat förslag om förnyat engagemang med Turkiet.
Herr talman! Sverige är redo att inträda som fullvärdig medlem i Nato, de västliga demokratiernas försvarsgemenskap. Natosamarbetet syftar ytterst till att värna de allierades frihet och säkerhet. Med Sverige i Nato kommer Sverige att bli säkrare och Nato starkare. Vi välkomnar att Turkiet slutfört sin ratifikationsprocess och förväntar oss att Ungern inom kort kommer att göra detsamma.
Sverige kommer att vara en pålitlig, solidarisk och engagerad Natomedlem. Vi kommer att ta ett betydande ansvar i vårt närområde och bidra till samtliga allierades säkerhet genom Natos 360-gradersansats och alliansens avskräckningspolitik. Sveriges försvarsutgifter överskrider i år 2 procent av bnp och kommer att fortsätta göra det under överskådlig tid.
Sverige fortsätter sitt engagemang för rustningskontroll, nedrustning och icke-spridning, bland annat genom att aktivt delta i Stockholmsinitiativet för kärnvapennedrustning.
Herr talman! Den transatlantiska länken är omistlig för svensk och europeisk säkerhet men får aldrig tas för given. Det bilaterala avtalet om försvarssamarbete med USA har en strategisk betydelse och är en milstolpe i relationen mellan våra länder. Det är av grundläggande betydelse att Sverige upprätthåller och fördjupar sin säkerhetspolitiska och ekonomiska relation med USA. Även Kanada och Storbritannien är viktiga partner.
Herr talman! Regeringens främsta uppgift är att värna alla svenskars frihet, säkerhet och trygghet, både i Sverige och utomlands. Hotbilden mot Sverige blir alltmer komplex. Påverkanskampanjer med syfte att skada Sverige har kännbara demokratiska, ekonomiska, säkerhetsmässiga och utrikespolitiska konsekvenser. Regeringen har under en längre tid arbetat för att förebygga och förhindra spridning av desinformation och för att stärka Sverigebilden. Vi har också under det gångna året hanterat ett antal konsulära kriser, inklusive evakueringen från Sudan och den fortsatt pågående hanteringen för att ge stöd till svenskar med anledning av utvecklingen i Mellanöstern.
Regeringen kommer att fortsätta arbetet för att uppnå en frigivning av journalisten Dawit Isaak och förläggaren och poeten Gui Minhai. Regeringen arbetar samtidigt intensivt med andra konsulära fall där svenska medborgare har frihetsberövats, inklusive EU-tjänstemannen Johan Floderus. Regeringen kräver att de alla friges.
Herr talman! Sedan oktober råder ett nytt och allvarligt läge i Mellanöstern. Sverige står bakom Israels legitima rätt att försvara sig mot Hamas i enlighet med folkrätten och den internationella humanitära rätten. Samtliga i gisslan måste frisläppas omedelbart och villkorslöst.
(TALMANNEN: Får jag be att den som stör genast avlägsnas från läktaren. Det är inte tillåtet att störa kammarens sammanträden.)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Mot bakgrund av det katastrofala läget i Gaza anser regeringen att ett eldupphör av humanitära skäl är nödvändigt.
Sverige är en stor kärnstödsgivare till flera humanitära aktörer som verkar på plats. Vi har sedan krigsutbrottet bidragit med över 250 miljoner kronor i ytterligare humanitärt stöd till civila i Gaza. Svenska biståndsmedel ska användas effektivt och bidra till att främja förutsättningarna för en tvåstatslösning och kanaliseras genom aktörer som varken direkt eller indirekt ger stöd åt Hamas, terrorism eller antisemitism.
Sverige och EU ser ingen annan fredlig väg framåt än en förhandlad tvåstatslösning, där Israel och Palestina kan samexistera i fred och säkerhet. Vi har historiskt mycket täta band med Israel, som den här regeringen har återuppbyggt, och sedan tidigare upparbetade förbindelser med Palestina. Svenskt engagemang i regionen och Israel ska öka ytterligare över tid. Sverige har tydliga förväntningar på den palestinska myndigheten att fördöma Hamas liksom att vidta åtgärder mot korruption. Israels rätt att existera som stat är obestridlig.
Israel måste ta itu med det oacceptabla bosättarvåldet på Västbanken och upphöra med expansionen av bosättningar. Regeringen stöder arbetet som pågår inom EU med ett förslag om sanktioner mot extremistiska bosättare.
Det är av stor vikt att undvika regional eskalering. Regeringen stöder ansträngningar för att upprätthålla säkerhet, handel och fri sjöfart i och omkring Röda havet. Sverige välkomnar EU:s beslut att upprätta insatsen Operation Aspides för att bidra till dessa ansträngningar.
Herr talman! För Sveriges säkerhet och stabiliteten i omvärlden är det avgörande att den regelbaserade världsordningen, folkrätten och respekten för FN-stadgan upprätthålls. Mänskliga fri- och rättigheter måste försvaras. Varje individs lika värde oavsett kön, ålder, sexuell läggning eller religion är en frihetsfråga. Flera religiösa minoritetsgrupper, som kristna och uigurer, är runt om i världen utsatta för förtryck. Det är oroande när dessa regler undergrävs av auktoritära stater, som Ryssland, Kina och Iran, som vill omforma dem utifrån sina värderingssystem.
Det finns också anledning till oro över Irans agerande på det kärntekniska området och dess destabiliserande roll i Mellanöstern liksom över landets militära samarbete med Ryssland.
FN har fortsatt en central roll i arbetet med globala frågor. Regeringen kommer att fortsätta driva svenska utrikespolitiska intressen i engagemanget inom FN.
Regeringen ökar ambitionerna inom utrikespolitiken i cyberfrågor och digitala frågor. Ett särskilt sändebud för internationella cyberfrågor har utsetts.
Sverige är en ledande rymdnation och kommer att bedriva en aktiv rymddiplomati. Rymdbasen Esrange bidrar till vår egen och våra partners forskning, innovation och säkerhet. Den är en strategisk resurs som stärker Natos och EU:s tillträde till rymden.
Herr talman! Jämställdhet är ett kärnvärde i svensk utrikespolitik. Vi ser hur det globala motståndet mot jämställdhet ökar. I länder som Afghanistan och Iran är det auktoritära styrets grund ett omfattande och systematiskt förtryck av kvinnor. Det kan Sverige aldrig acceptera. Men vi ser det också i Europa, inte minst i form av systematiskt sexuellt våld i spåren av den ryska aggressionen mot Ukraina. Denna utveckling arbetar vi inom såväl utrikes- som biståndspolitiken för att vända.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Herr talman! Det finns ökade protektionistiska strömningar i världspolitiken. Sveriges ställning som ett exportberoende land gör det viktigt att slå vakt om en fri, hållbar och regelbaserad handel liksom en väl fungerande inre marknad i EU. Detta bidrar till vår konkurrens- och motståndskraft. Regeringen har presenterat en ny utrikeshandelsstrategi. Sveriges konkurrenskraft ska stärkas och förutsättningarna för handel, investeringar och innovation förbättras.
Sveriges ställning som global prioriterad partner för grön och digital omställning ska stärkas. Svenska företag har ett starkt engagemang för hållbarhet, jämställdhet och socialt ansvarstagande.
Under det senaste året har EU slutit frihandelsavtal med Nya Zeeland. Regeringen kommer fortsatt att aktivt verka för att fler frihandelsavtal förhandlas fram. Länderna i den indopacifiska regionen är viktiga partner såväl inom handelspolitiken som inom utrikes- och säkerhetspolitiken.
Vi fördjupar våra relationer med globala partner i Afrika och Latinamerika. Det finns goda möjligheter för utökat samarbete inom både teknik och handel liksom inom bredare utrikespolitiska frågor.
Kina är världens näst största ekonomi och en teknologisk ledarnation samtidigt som landet fortfarande har ett auktoritärt styre och växande globala ambitioner. Kinas agerande mot Taiwan inger oro, och hot om militärt våld är oacceptabelt. Sveriges relation till Kina ska vara förankrad i en europeisk strategi och i nära transatlantisk samverkan. Under vårt EU-ordförandeskap togs viktiga steg i en sådan riktning. Vi bejakar dialog och samarbete med Kina där det är möjligt och i linje med våra intressen och värderingar, till exempel för att främja handel på lika villkor och hantera klimatfrågan. Parallellt fortsätter vi, tillsammans med övriga EU, att påtala överträdelser mot mänskliga rättigheter.
Herr talman! Svenskt bistånd ska skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Länder som utvecklas i frihet ger sina befolkningar framtidstro. Genom den nya reformagendan görs en modernisering av svensk biståndspolitik. Utvecklingssamarbetet är ett av de viktigaste utrikespolitiska verktygen för att möta de utmaningar som vi och världen står inför. Så värnar vi om svenska intressen. Marknadsekonomi, investeringar, handel och utbildning är avgörande för att människor ska kunna lyftas ur fattigdom genom att utvecklingsländer deltar i den globala ekonomin.
Vårt breda engagemang för global hälsa ligger fast. Investeringar i hälsa är viktigt för både individers och samhällens utveckling. Sverige ska särskilt arbeta för allas åtnjutande av rättigheter som är politiskt känsliga i andra länder, såsom sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.
Utvecklingssamarbetet har en viktig roll i att motverka den demokratiska tillbakagången på många håll i världen. Sverige är en stark röst och aktör för demokrati och mänskliga fri- och rättigheter. Öppna demokratiska samhällen är en förutsättning för att skapa och garantera fred och frihet.
Biståndet ska förebygga grundorsakerna till irreguljär migration och tvångsfördrivning och skapa förutsättningar för hållbar återintegrering. Sverige fortsätter att vara en av världens största givare av humanitärt bistånd. Vi utökar och effektiviserar klimatbiståndet, och svenskt bistånd ska bidra till att påskynda den gröna omställningen. Vi stärker också kvinnors och flickors frihet, rättigheter och egenmakt och motverkar begränsande sedvänjor och normer. I alla dessa delar är civilsamhällets organisationer omistliga partner.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Herr talman! Regeringens utrikespolitik vilar på en europeisk, nordisk-baltisk och transatlantisk grund. Med ett krig i Europa är det ofrånkomligt att vårt närområde har högsta prioritet i utrikespolitiken, men vår utrikespolitik kommer alltid att ha en viktig global dimension.
Vi stärker samarbetet i EU. Jag hoppas snart kunna återkomma till riksdagen för att redovisa vår politik som fullvärdig medlem av Nato. Vi prioriterar våra ordförandeskap i nordiska och nordisk-baltiska samarbetsformat. De utmaningar vi står inför är komplexa och svåra. Vi behöver våra vänner, och vi behöver global dialog.
Starkast står vi också när det finns en samling i Sveriges riksdag. Jag gläder mig åt det samarbete vi har haft, inte minst om det allra viktigaste - stödet till Ukraina.
(Applåder)
I detta anförande instämde David Josefsson (M).
Herr talman! Först vill jag säga att det finns mycket i den här deklarationen som jag håller med om. Det gäller förstås framför allt det fortsatta stödet till Ukraina i kriget mot Ryssland. Där har vi en total uppslutning i riksdagen, och det har vi haft ända sedan den socialdemokratiska regeringen lade fast den linjen 2022. Det är i sig en styrka för Sverige.
Annat har jag synpunkter på. Jag tycker att regeringens politik är alldeles för provinsiell och att man glömmer världen. Biståndet har dragits ned, och Sverige drar sig undan från många länder som vi tidigare har varit närvarande i. Det är visserligen bra att utrikesministern nämner jämställdhet, men sanningen är ju att regeringen på två år har mer än halverat stödet till FN:s viktiga arbete för kvinnors och flickors rättigheter i UN Women.
Allvarligast tycker jag nog ändå är att vi inte får några nya besked i den fråga som är mest akut just nu, nämligen den katastrofala humanitära situationen i Gaza. Vi ser hur hungern breder ut sig, och hundratusentals människor saknar vatten, läkemedel och sjukvård. Vi ser en svältkatastrof som kan komma att kräva tusentals liv. Rädda Barnen sa redan för tre veckor sedan att över 300 000 barn i Gaza under fem år är nära akut undernäring och svält - det var alltså för tre veckor sedan.
Samtidigt har Sverige tillsammans med en grupp andra länder dragit in stödet till UNRWA, som är den viktigaste biståndsorganisationen i Gaza. FN, Rädda Barnen, Röda Korset - ja, alla som jobbar på plats för att hjälpa de civila vädjar nu om att man ska ompröva det beslutet så att hjälpen kan komma fram. Länder som Spanien, Norge, Portugal, Irland och Belgien har tvärtom markerat sitt stöd för UNRWA och i några fall också utökat det.
Min fråga till utrikesministern blir då: Tänker regeringen nu ompröva sitt besked om UNRWA så att hjälpen till palestinierna äntligen kan komma fram?
(Applåder)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Herr talman! Låt mig börja med att säga att jämställdhetsfrågan är viktig och prioriterad för regeringen. Som jag sa i mitt anförande är jämställdhet ett svenskt kärnvärde, och det kommer alltid att vara det.
Ekonomisk egenmakt, inte minst möjligheten att genom egna ekonomiska resurser själv forma sitt liv, är viktigt för ett bredare politiskt deltagande. Kvinnors ekonomiska egenmakt är alltså viktig. Därför har regeringen också lagt fokus på detta.
Vårt fokus på sexuell och reproduktiv hälsa visar sig bland annat genom de riktade bidrag på 120 miljoner kronor till UNFPA och UN Women genom vilka Sverige stöttar kvinnor och flickor i Ukraina och Moldavien som utsatts för bland annat konfliktrelaterat sexuellt våld.
Vi arbetar också aktivt med säkerhetsrådets resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet, och regeringen beslutade i november att anta en ny, uppdaterad nationell handlingsplan för Sveriges genomförande av WPS-agendan, som den kallas. Sverige har även bidragit till att Ukraina mitt under brinnande krig kunde lansera sin uppdaterade nationella handlingsplan för resolution 1325, och vi arbetar nu för att bidra till Natos uppdaterade WPS-policy.
Det är svårt att kalla detta för provinsiell politik - tvärtom, skulle jag säga.
När det sedan gäller frågan om UNRWA har Sverige inte dragit in något bistånd. Sverige har pausat det i avvaktan på en utredning för att klarlägga vad som kommer att hända. Det är alltså en planerad utbetalning till UNRWA som är indragen.
Samtidigt ökar Sida stödet till andra humanitära organisationer i Gaza och i regionen, precis i enlighet med vad jag upplever att Morgan Johansson efterfrågar. Det är ett välkommet beslut eftersom den humanitära responsen i Gaza är mer angelägen än någonsin.
För att en effektiv humanitär respons ska kunna göras rätt måste också det humanitära tillträdet förbättras. Det är i dagsläget svårt för humanitära organisationer att nå stora delar av Gaza, och därför kämpar regeringen även för en förändring på den här punkten.
Herr talman! Om jag inte hörde fel sa utrikesministern i ena andetaget att UNRWA-stödet inte var indraget och i nästa andetag att den planerade utbetalningen var indragen. Utrikesministern måste nog faktiskt reda ut vad som egentligen gäller.
Det kan vara så att utrikesministern och regeringen här söker en utväg att kunna ändra sin politik. I så fall välkomnar jag det. Man kan inte straffa hundratusentals oskyldiga människor för vad kanske en handfull andra har gjort. Det finns en hänvisning till anklagelserna mot UNRWA, men det finns som sagt andra länder som inte fryser sitt stöd utan tvärtom ökar det, såsom Spanien och Norge.
Jag förstår att man vill avvakta en utredning. Det är klart att detta ska utredas, men hjälpen kan ju inte vänta. Utan läkemedel kan man dö på några timmar, utan vatten dör man på några dagar och utan mat dör man på några veckor.
Det finns bara en anständig sak här, Billström, och det är att återuppta stödet till UNRWA så att hjälpen äntligen kan komma fram - den behövs nu.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
(Applåder)
Herr talman! Som protokollet kommer att visa sa jag att Sida har fattat ett beslut om att avvakta med en planerad utbetalning till UNRWA. Det var Morgan Johansson som använde uttrycket "dragit in". Det här pausandet, avvaktandet, sker för att man ska kunna klarlägga vad som egentligen har hänt med dessa UNRWA-anställda.
Jag vill inte på något vis förringa det faktum att den humanitära situationen i Gaza är problematisk. Därför är det viktigt att framhålla att Sverige är en av de största givarna av kärnstöd till flera centrala humanitära aktörer i Gaza, inklusive UNRWA, och härutöver sedan den 7 oktober har skjutit till över 250 miljoner kronor i humanitärt stöd till bland annat FN:s livsmedelsprogram, FN:s barnfond, FN:s befolkningsfond och den internationella rödakorsrörelsen.
Vi kommer alltså att avvakta med att betala ut de här pengarna till UNRWA, men det betyder inte att svenska pengar inte finns på plats i Gaza i detta nu och gör nytta.
(Applåder)
Herr talman! Den humanitära situationen i Gaza är helt fruktansvärd. Nu bombas Rafah sönder och samman. Det sker en mänsklig katastrof framför våra ögon. Men det är en mänsklig katastrof skapad av beslut fattade av politiska makthavare.
Om Sverige i stället hade haft Norges utrikesminister Espen Barth Eide som vår utrikesminister hade Sverige liksom Norge röstat för eldupphör i Gaza redan i november, samtidigt som utrikesministern då hade konstaterat att Israel hade använt sig av oproportionerligt våld. Vi hade ökat det humanitära stödet till Gaza med 275 miljoner och gett ett tydligt politiskt stöd till FN-organet UNRWA. Utrikesministern hade kallat Sverige och andra länders beslut för kollektiv bestraffning av miljoner människor.
Den svenska regeringen har i stället gång på gång gett Israel stöd i att bomba Gaza och till och med kallat det för proportionerligt. Man har frusit utvecklingsbiståndet, vilket har stoppat projekt för mänskliga rättigheter och demokrati i Palestina. Man har först minskat och sedan frusit de utlovade utbetalningarna till FN-organet UNRWA.
Många gånger har jag tänkt att jag hellre hade velat ha den norska utrikesministern än den svenska, för det är inte nog med detta: Sverige har också alldeles för täta militära band till Israel. Vi har en militär attaché i Tel Aviv. Vi har upplåtit svenskt territorium för att testa israelisk krigsmateriel. Framför allt har vi allt tätare band med den israeliska vapenindustrin.
Den 25 oktober, mitt under de pågående bombningarna av Gaza, tecknade den svenska Försvarsmakten ett tioårigt ramavtal med Elbit Systems. Elbit är den främsta leverantören till den israeliska militären, och som försäljningsargument har Elbit framfört att deras system är "battle-proven", alltså testat på palestinier.
Genom avtalet bidrar Sverige direkt till Israels krigföring i Gaza. Avser utrikesministern att bryta de militära banden till Israel?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
(Applåder)
(TALMANNEN: Det är inte tillåtet med applåder eller andra opinionsyttringar från läktaren.)
Herr talman! Regeringen delar den oro som har uttryckts av många politiska företrädare, inte minst i EU och USA, om vad som nu pågår med markoffensiven i Rafah. Merparten av Gazas befolkning har tagit sin tillflykt till Rafah. Det finns inga säkra platser för dem att ta sig till i Gaza, så en större militäroperation i Rafah skulle i det här läget ha en mycket stark inverkan på en redan oerhört utsatt humanitär situation, inklusive mycket höga civila dödstal. Detta är något som regeringen har uttalat, och det gör jag också här i kammaren.
Håkan Svenneling försöker sig på en historierevisionism som man verkligen behöver fundera över när man säger att Sverige inte ställde upp på principen om eldupphör i ett mycket tidigt skede. När vi hade en situation där FN:s generalförsamling skulle ta ställning till detta i höstas fanns det två resolutioner på bordet, en kanadensisk och en jordansk.
Den kanadensiska innehöll tydliga referenser till Israels rätt att försvara sig och fördömde Hamas som en terrororganisation, och den röstades ned. Därefter fanns det ett jordanskt förslag, vilket vi inte ansåg att vi kunde ställa upp på eftersom dessa referenser inte fanns där. Sverige röstade alltså för den första resolutionen, så försök inte, Håkan Svenneling, ge intrycket här i kammaren att Sverige inte var för ett eldupphör. Det var alltså skillnaden.
Vad som sedan hände var att det kom en ny resolution till FN:s generalförsamling den 12 december, som innehöll dessa referenser och som krävde ett omedelbart eldupphör av humanitära skäl. Den underströk alla parters ansvar för att skydda civila och möjliggöra att humanitär hjälp når civilbefolkningen i Gaza. Denna resolution röstade Sverige naturligtvis för eftersom det är vår politik.
Det fanns alltså en skillnad mellan de två första resolutioner som lades fram, och detta föranledde regeringen ställningstagande.
(Applåder)
Herr talman! Det är tydligt när vi står här efter fyra månader av krig i Gaza att Sveriges och omvärldens agerande inte har lett till eldupphör. Det har inte lett till tillräcklig press på den israeliska regeringen att upphöra med sina bombningar och dödandet av civila palestinier i Gaza. I går kom ett uttalande från den höga FN-chefen Martin Griffiths, som pratade om risk för massaker och att vi står vid dödens dörr. Där står vi i dag när det gäller läget i Rafah.
Vi vill inte ha dubbla standarder, och vi vill bygga stöd till Ukraina. Vi vill motverka antisemitism och islamofobi i vårt samhälle. Vi vill skydda svenska sjömän och internationell handel och stoppa risken för folkmord och svält. Då måste utrikesministern lyfta upp massakrerna i Gaza på sin dagordning. Att säga ordet Gaza två gånger i den utrikespolitiska deklarationen och inte komma med några förslag är inte tillräckligt. När kommer utrikesministern att tala om risken för massaker och svält i Gaza?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
(Applåder)
Herr talman! Jag gör det ständigt. Jag har gjort det flera gånger, ända sedan striderna bröt ut den 7 oktober. EU och Sverige står bakom Israels rätt att försvara sig, men denna rätt måste utövas i enlighet med folkrätten och internationell humanitär rätt. Det har aldrig funnits någon tveksamhet på den punkten.
Civila måste alltid skyddas, och det humanitära tillträdet måste säkerställas bland annat för att undvika just den typ av situationer som Håkan Svenneling refererar till, där det uppstår brist på förnödenheter, medicin, livsmedel och så vidare. Detta har EU, USA och andra varit mycket tydliga med och också inskärpt hos Israel.
Vi har arbetat med EU som plattform för att framföra detta budskap då vi anser att EU är den starkaste plattformen. Det finns alltså inga dubbla standarder från vår sida, men däremot noterar jag att det finns länder där ute som hade väldigt lite att säga när Ryssland angrep Ukraina men som har haft väldigt mycket att säga om konflikten i Mellanöstern. Detta kan man möjligen reflektera över. Det gör vi också.
(Applåder)
Herr talman! Även jag kan instämma i mycket av det som utrikesministern anförde i utrikesdeklarationen. Jag kan dock notera att klimatfrågan var relativt frånvarande. På två ställen omnämns klimatet, den ena gången rörande effektivare bistånd och den andra gången rörande dialog med Kina.
Herr talman! Klimatfrågan är för oss och, hoppas jag, också för regeringen en vital säkerhetspolitisk fråga, därför att vi där har en av de för vår framtid riktigt utmanande och destabiliserande delarna. Därför uppfattar jag att den saknades, och jag skulle gärna höra en kommentar från utrikesministern om den delen.
Sedan instämmer vi naturligtvis när det gäller medlemskapet för Ukraina och Moldavien och att detta är viktigt. Men, herr talman, vi i Centerpartiet har pekat på vikten av att i dessa allvarstider göra stödet till Ukraina förutsägbart och långsiktigt och att inte komma med ett femtonde, sextonde, sjuttonde eller artonde paket utan verkligen göra ett omtag.
Vi har föreslagit att vi ska ha en modell där vi inrättar en svensk Ukrainafond och lånar upp 1 procent av vår bruttonationalprodukt och säkrar att det, inte minst i denna osäkra tid, finns resurser som kan användas för Ukraina fram till 2026. Det skulle röra sig om 65 miljarder. Är utrikesministern beredd att gå oss till mötes i den delen och verka för denna typ av lösningar?
Herr talman! Jag finner kanske Kerstin Lundgrens sätt att räkna lite snålt. Bara för att man inte nämner ordet klimat innebär det inte att det inte finns med som en komponent i många av de andra punkter som jag tog upp. Ta till exempel det faktum att jag redan på första sidan i mitt anförande återfinner orden "Visionen om Norden som världens mest integrerade och hållbara region 2030 är här vägledande".
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Det är klart att hållbarhet förutsätter att vi är engagerade i klimatomställningen, för det bär ju vidare mot den gröna omställningen. Men Kerstin Lundgren har rätt på en punkt, och det är att vi måste se frågorna så som de är. Handel, innovationer och allt sådant leder fram till grön omställning, och därför är det viktigt att komma ihåg att Kina är en partner som måste finnas vid bordet under de samtalen. Där kan vi inte välja bort Kina och har inga avsikter att göra det heller, samtidigt som vi är kritiska mot Kina på ett antal andra punkter, vilket jag också sa i mitt anförande.
Om visionen ska kunna bli verklighet måste vi också arbeta med de punkter där vi är framgångsrika. Norden är framgångsrikt när det gäller den gröna omställningen och kan göra väldigt mycket tillsammans.
Det exakta sätt som Kerstin Lundgren belyser frågan om Ukrainafinansiering på vill jag återkomma till, för det diskuteras just nu många olika varianter när det gäller hur man långsiktigt ska kunna stödja Ukraina ekonomiskt, militärt och politiskt, naturligtvis på ett sådant sätt att Ukrainas långsiktiga finansiering kan säkerställas på EU-nivå.
Det blir därför lite svårt att bryta ut det till en enbart nationell fråga, eftersom vi också behöver prata med andra partner om detta. I det här läget utesluter jag dock ingenting, och jag tycker att det är viktigt att vi pratar om många olika modeller för att kunna finansiera och stödja Ukraina långsiktigt.
Herr talman! Det går att höra med våra baltiska grannar, som har satsat 1 ½ eller nästan 2 procent av sin bruttonationalprodukt just på nationellt stöd till Ukraina, och det går att prata med Norge och även andra här. Det finns alltså goda exempel att arbeta utifrån, precis som vi från Centerpartiet har gjort.
Jag skulle också vilja beröra en annan fråga, herr talman. Taiwans befolkning sa i ett öppet och fritt val i januari att de valde att hävda sin frihet, sina rättigheter och sin möjlighet att inte bli en del av CCP:s förtryck.
Från svensk sida tror jag till och med att utrikesministern en gång i tiden har varit med och röstat för att Sverige ska utveckla ett House of Sweden i Taiwan. Frågan är när regeringen ska göra detta. Det har gått ett antal år sedan dess, och regeringen har nu haft tid på sig att göra det. Får vi se det 2024?
Herr talman! Taiwan har under de senaste 30 åren genomgått en demokratisk omvandling som verkligen väcker respekt. Taiwan är i dag en välutvecklad demokrati och har en god efterlevnad av de mänskliga rättigheterna. Grunden för demokrati är fria val, och valdeltagandet i både president- och parlamentsvalen, som hölls den 13 januari, var mycket högt.
EU och Taiwan delar en gemensam övertygelse när det gäller demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Sveriges samarbete med Taiwan är brett och långsiktigt, och inom ramen för Sveriges ett-Kina-politik verkar regeringen för att fördjupa utbytet ytterligare.
Det tillkännagivande som Kerstin Lundgren refererade till bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Herr talman! Varje dag dödas 100 palestinska barn. Över 90 procent av Gazas befolkning lider av extrem hunger. I Gaza pågår en humanitär katastrof som växer för var dag som går. Utan en vapenvila riskerar hela folket att svälta.
Utrikesministern påstår sig kräva en humanitär vapenvila. Redan före den 7 oktober led 80 procent av barnen i Gaza av PTSD. Man förlitade sig helt på de 500 lastbilar som kom in i Gaza med förnödenheter som till stor del finansieras av bistånd runt om i världen. Gaza tillåts inte styra sin egen ekonomi.
Den humanitära situationen var hopplös redan före kriget, och nu begär utrikesministern en humanitär vapenvila. Men vad menar regeringen egentligen med en humanitär vapenvila? Menar han lastbilar som tillåts komma in med nödvändigheter i några få dagar eller en vecka? Ska Israel sedan få ta upp slakten av Gazas befolkning igen?
Herr talman! Vi behöver klargöranden. Vad menar utrikesministern med en humanitär vapenvila, och varför kan utrikesminister Billström inte kräva en permanent vapenvila?
Herr talman! I detta nu, medan vi står här och debatterar i kammaren, pågår det fortfarande raketbeskjutning av Israel från Hamaskontrollerat territorium. Det innebär att vi inte kan påföra Israel ett krav på att de inte får lov att försvara sig. Det är skälet till frågan om permanent respektive humanitär vapenvila.
Men en humanitär vapenvila är oundgänglig. Det sätt som vi definierar en humanitär vapenvila på är naturligtvis det sätt som Jacob Risberg själv har beskrivit den, alltså att det är nödvändigt att kunna föra in förnödenheter, medicin och allt sådant som behövs för att människor ska kunna överleva. Det handlar inte minst om mediciner i ett läge där den humanitära situationen på marken är sådan att man har anledning att befara spridning av smittsamma sjukdomar och kanske till och med epidemier. Det är skälet.
Den mycket svåra humanitära situationen i Gaza påkallar alltså ett eldupphör av humanitära skäl. Det bör självklart vara en långsiktig humanitär vapenvila eftersom det inte bara handlar om att föra in några få lastbilar utan om att etablera ett tydligt och klart stöd för möjligheterna att bibringa människor den hjälp som behövs. Det kan man inte göra på ett par dagar eller ens en vecka.
Men allt detta är någonting som vi tillsammans med andra engagerade medlemsstater i Europeiska unionen och också med flera av våra globala partner nu intensivt diskuterar. Jag var själv på ett väldigt bra möte i Oslo före jul där representanter för de nordiska staterna, Beneluxstaterna och också Arabförbundet satt ned och pratade om dessa frågor. Den svenska regeringen är djupt engagerad i arbetet med att försöka åstadkomma ett sådant eldupphör av humanitära skäl, så att man kan bibringa människor denna hjälp.
Herr talman! Jag tackar utrikesministern för svaret. Jag har fortfarande lite svårt att begripa detta. Vi vill se en långsiktig och hållbar lösning när det gäller konflikten mellan Palestina och Israel. Givetvis ska ett krav på en vapenvila vara ett krav på båda aktörerna i detta fall att lägga ned sina vapen, även att Hamas ska sluta med sin raketbeskjutning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Men jag förstår inte varför man då hela tiden pratar om en humanitär vapenvila. Varför kan man i detta läge inte kräva en permanent vapenvila? Det krävs en permanent vapenvila om vi någonsin ska komma närmare en permanent lösning på denna konflikt. En humanitär vapenvila låter i mina öron väldigt mycket som någonting tillfälligt innan den fruktansvärda slakten ska få fortsätta igen.
Herr talman! Det gäller verkligen att man ser bägge parter i denna konflikt. Men jag noterar en sak som är problematisk när Jacob Risberg tar till orda. En förutsättning för allt det som vi nu pratar om är att Hamas villkorslöst friger den gisslan som man har tagit. Det hörde jag inte Jacob Risberg prata om över huvud taget. Men en förutsättning för att Sverige röstade för den resolution som lades fram i FN:s generalförsamling den 12 december var just att kravet på omedelbar och villkorslös frigivning av samtliga i gisslan som hålls av Hamas och andra grupper i Gaza nämndes. Detta kommer vi inte att göra avkall på, för vi känner inte att vi kan göra det i denna situation.
Vi är helt för fortsatta ansträngningar för att åstadkomma eldupphör. Vi gör detta. Men det är också en förutsättning att bägge parter, inklusive Hamas, tar sitt ansvar. Vi hoppas och tror väldigt mycket på att de förhandlingar som äger rum medan vi står här och pratar ska kunna leda till en sådan villkorslös frigivning. Men den är alltså också ett krav, och det kommer vi som sagt var inte att göra avkall på.
(Applåder)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka utrikesministern för en väldigt bra utrikesdeklaration och för skarpa och välgenomtänkta svar i replikskiftena.
Jag är särskilt glad över att Ryssland, Kina och Iran nämns som auktoritära stater. Det är länder som tillsammans hotar den liberala demokratiska världsordningen på olika sätt, ibland i samarbete och ibland inte. De utgör likväl ett hot mot den liberala demokratiska världsordningen.
Min fråga handlar om en demokrati, nämligen Taiwan, som särskilt är hotat av Kina. Jag undrar på vilka områden som utrikesministern ser att Sverige kan utveckla sitt samarbete med demokratin Taiwan.
Herr talman! Detta är en fråga som är viktig för regeringen av de skäl som jag också redogjorde för i det tidigare replikskiftet. Sverige har mycket goda förbindelser med Taiwan, som har utvecklats under många år inom ett flertal områden.
Låt mig bara kortfattat redogöra för det faktum att Business Swedens kontor i Taipei har varit aktivt sedan 1991. Det var dessutom ett av dåvarande Exportrådets första kontor som upprättades i Asien. Sverige har också hållit handelsöverläggningar på statssekreterarnivå med Taiwan årligen sedan 1980-talet, vilket erbjuder en plattform för utbyte på flera områden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Låt mig, eftersom Joar Forssell är så konkret i sin fråga, säga att handel, investeringar, grön omställning och ekonomisk säkerhet är fyra väldigt tydliga områden. Men Sveriges samarbete med Taiwan är brett och långsiktigt. Och inom ramen för Sveriges ett-Kina-politik verkar regeringen naturligtvis för att fördjupa utbytet ytterligare.
Dessutom passar detta in i den större diskussionen om det engagemang i den indopacifiska regionen som regeringen har för avsikt att utöka. Vi vill fördjupa samarbetet med partner i denna region inom områden som digitalisering, ekonomisk säkerhet, försvar och handel. Detta samarbete sker såväl bilateralt som genom EU och också inom ramen för EU:s strategi för denna region.
Herr talman! Stort tack, utrikesministern, för ett mycket bra svar.
Min andra fråga handlar om det humanitära stödet till Gaza, eftersom det är viktigt att humanitärt stöd kommer fram. I början av februari svarade WHO:s talesperson Christian Lindmeier på en fråga om det gick att komma fram med stöd om det inte gick genom UNRWA. Han sa att han inte hade minsta tvivel om att FN kan skala upp och göra vad som krävs även om pengarna inte går genom UNRWA.
Denna regering har skalat upp det humanitära stödet till Gaza. Därför undrar jag hur utrikesministern ser att stöd från Sverige kan komma fram och vad vi kan göra för att hjälpa de civila som lider på Gazaremsan.
Herr talman! Jag vill kanske inte gå in och diskutera ett uttalande från en enskild FN-tjänsteman. Vi har ett nära och bra samarbete och diskussioner med ledningarna för både UNRWA och andra FN-organ. Jag tror dock att vi måste förstå att den situation som råder i området är sådan att det är väldigt svårt att tänka sig någon annan organisation än UNRWA som i detta läge har bättre och mer välutvecklade lokala förhållanden och komponenter för att kunna bispringa människor.
Genom åren har det varit mycket diskussion om behovet av att reformera UNRWA, och det är en dialog som Sverige gärna deltar i. Jag tror absolut att det finns utrymme att föra den typen av samtal om hur man kan göra saker och ting bättre. Det är också självklart att UNWRA, i ett läge där vi rör oss mot en tvåstatslösning, kommer att komma upp i denna diskussion. Men just här och nu är det väldigt svårt att se något alternativ. Jag noterar att de organisationer som har fått frågor om detta, till exempel Unicef eller World Food Programme, unisont har svarat att de i detta läge inte kan ta över detta ansvar. Det är däremot ett faktum att organisationerna, inte genom uttalanden från enskilda tjänstemän utan genom formella uttalanden, har gjort detta. I detta läge ser regeringen därför att det är nödvändigt att hantera frågan på detta sätt.
