Jan Ericson

Fru talman! Jag vill inleda med att förklara för folk vad detta egentligen handlar om. I Sverige har vi en riksrevision som granskar olika delar av den statliga förvaltningen och våra myndigheter. När den har gjort sin granskning görs en granskningsrapport, och denna granskningsrapport får sedan regeringen möjlighet att yttra sig om och säga hur man ser på kritiken och iakttagelserna från Riksrevisionen.

Som ordförande för riksdagens råd för Riksrevisionen tycker jag att en oerhört viktig del av vår förvaltning är just att Riksrevisionen lämnar denna rapport och riktar kritik mot sådant den tycker inte fungerar och ger konstruktiva förslag på förbättringar.

I dag ska vi alltså debattera en sådan rapport från Riksrevisionen, och den här gången handlar det om hur staten arbetar för att motverka penningtvätt.

Kampen mot den ekonomiska brottsligheten, gängkriminaliteten, terrorhoten och korruptionen är en av den moderatledda regeringens absolut viktigaste prioriteringar.

Det här var ett väldigt eftersatt område när vi tillträdde 2022, vilket Riksrevisionens granskning bekräftar. Mycket inom detta politikområde borde ha gjorts tidigare – flera mandatperioder tillbaka.

Brottslighet i vilken det finansiella systemet utnyttjas eller missbrukas för kriminell verksamhet hänger inte sällan ihop med annan kriminalitet. Åtgärder mot penningtvätt är centralt för att strypa den kriminella ekonomin.

I Riksrevisionens rapport framförs ett antal förslag till åtgärder. I regeringens skrivelse konstaterar regeringen att man i allt väsentligt delar Riksrevisionens bedömningar, och sedan räknas ett antal åtgärder upp som gjorts sedan regeringen tillträdde hösten 2022.

Bland de åtgärder som tas upp i regeringens skrivelse kan man nämna några. Det konstateras bland annat att väldigt många olika aktörer arbetar mot penningtvätt. Regeringen vill försöka samordna dessa åtgärder på ett bättre sätt. Det görs genom en särskild ledning inom Regeringskansliet. Man har därtill gett Finansinspektionen i uppdrag att utveckla penningtvättstillsynen, och man inför skärpta krav på valutaväxlare och skärper tillsynen av sådana.

Regeringen har i regleringsbrevet gett ett särskilt uppdrag till Bolagsverket att föreslå åtgärder för att förebygga brott och motverka att felaktiga uppgifter registreras i deras register.

Dessutom är en ny förordning på väg fram för att ge Polismyndigheten i uppdrag att samordna praktiska åtgärder mot penningtvätt så att man kan samordna olika myndigheter i arbetet. Det gäller både penningtvätt och finansiering av terrorism.

Vidare tog riksdagen i går beslut om att göra ett antal myndigheter samt kommuner, regioner och skolor skyldiga att både på begäran och på eget initiativ lämna uppgifter till Polismyndigheten och andra brottsbekämpande myndigheter. Dessutom bryts nu sekretesshindren mellan myndigheter för att effektivare bekämpa brott. Det här är inte specifikt riktat mot penningtvätt, men det kan ha betydelse i kampen mot denna brottslighet.

Med de åtgärder regeringen redovisar och de beslut som tagits anser man att man tillgodoser de rekommendationer som Riksrevisionen framför.

Fru talman! Socialdemokraternas motion känns lite yrvaken. I den konstateras att Riksrevisionen framför hård kritik mot regeringen. Det är helt korrekt, men det kanske bör påpekas att Riksrevisionens granskning i allt väsentligt avser den sista mandatperioden med socialdemokratisk regering. Granskningen rör perioden 2018 fram till 2022–2023. Den som står som första namn av dem som undertecknat motionen är Mikael Damberg, som var finansminister under delar av den period som granskats och som hade ansvar för dessa frågor. Före honom hette finansministern Magdalena Andersson. Man blir ju lite nyfiken på graden av självkritik som finns hos Socialdemokraterna, eftersom de nu tycker att man måste ta dessa frågor på stort allvar, vilket regeringen för övrigt gör.

Fru talman! Vi har nu äntligen en regering som på allvar vänder på alla stenar inom kriminalpolitiken och tar rader av beslut och tillför resurser för att vända detta. Vi fattar nästan varje vecka beslut i riksdagen med koppling till kriminalpolitiken, och mycket mer kommer. Det gäller åtgärder mot både penningtvätt och all annan typ av kriminalitet. Det är viktigt och nödvändigt för att skydda skattebetalarnas pengar och skapa trygghet i samhället.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionerna.

(Applåder)

Herr talman! Målet för den svenska budgetpolitiken i EU fastställdes, som Charlotte Quensel nämnde, av riksdagen redan 1994 och innebär att Sverige ska prioritera gemensamma problem som mer effektivt hanteras på EU-nivå än av de enskilda medlemsländerna för sig. Sverige ska också verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU, där utgifter med ett tydligt europeiskt mervärde ska prioriteras. Sverige ska också verka för en mer kostnadseffektiv användning av EU:s budgetmedel. Detta har vi beslutat i riksdagen.

Det betänkande vi nu debatterar är en del av regeringens budgetproposition. Förslaget innebär kortfattat att riksdagen beslutar om ett anslag om knappt 48 miljarder kronor som avgift till Europeiska unionen nästa år och bemyndigar regeringen att ingå de åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2024. Jag vill här passa på att yrka bifall till utskottets förslag.

Mötet i Europeiska rådet för en dryg månad sedan hade konkurrenskraft som huvudtema. Jag vill börja med att ge statsministern och regeringen en eloge för det svenska ordförandeskapet i EU förra året. Sverige försökte med energi och envishet lyfta frågorna om EU:s konkurrenskraft, och det lyckades.

Om inte Sverige hade lyckats få upp dessa frågor på EU:s agenda under sitt ordförandeskap hade knappast Europeiska rådet haft konkurrenskraft på agendan över huvud taget. Detta visar att ett framgångsrikt ordförandeskap sätter tydliga spår i EU under ganska lång tid och att det hårda svenska arbetet nu fortsätter att driva utvecklingen framåt i unionen. Det är verkligen avgörande att EU tar dessa frågor på allvar, för EU släpar efter ordentligt när det gäller konkurrenskraft.

Förhoppningsvis inser EU:s medlemsstater att det behövs konkreta åtgärder om EU:s konkurrenskraft ska stärkas. EU har 450 miljoner invånare och 30 miljoner företag, och det är dags att ta vara på den potential som detta innebär. Den omfattande rapporten från Mario Draghi om EU:s konkurrenskraft är en bra grund att bygga vidare på. Det förtjänar att påpekas och är mycket glädjande att Sverige i rapporten förs fram som ett föredöme inom EU.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avgiften till Euro-peiska unionen

Samtidigt finns en risk för att man återigen inbillar sig att man kan lösa alla problem med mer EU-byråkrati och mer upplånade EU-medel. Men konkurrenskraft kan inte köpas för lånade pengar. Det brukar inte heller vara politiker, vare sig på EU-nivå eller nationellt, som är bäst på att besluta vilka nya företag, branscher eller innovationer som det är värt att satsa på för framtiden. Politikernas viktigaste roll är att skapa goda förutsättningar för företagande, produktivitet och tillväxt i EU som helhet och i varje enskilt medlemsland.

Om EU ska lyckas måste EU:s medlemsstater framför allt göra nationella reformer och inte vänta sig att EU ska lösa allt som är jobbigt att reformera nationellt. Medlemsavgifterna för Sverige och andra nettobetalare måste samtidigt hållas på en rimlig nivå för att man ska kunna uppnå en folklig acceptans hos invånarna i de länder som är nettobetalare till EU, däribland Sverige.

Herr talman! Ytterligare ett skäl att hålla nere EU:s budget och inte skapa nya gemensamma lånefinansierade fonder är den bristande ekonomiska kontrollen i EU. De ekonomiska felen i EU:s budget ökar och nådde förra året enligt EU:s revisorer den högsta nivån på tio år. Hela 5,6 procent av EU:s utbetalningar var felaktiga. Det är enorma summor vi talar om.

EU:s revisionsrätt anser att räkenskaperna innehåller väsentliga fel, och kritiken från revisorerna är på den hårdaste nivå som är möjlig. 20 ärenden har lämnats vidare till EU:s byrå för bedrägeribekämpning, och 17 ärenden har överlämnats till Europeiska åklagarmyndigheten.

Man kan bara konstatera att ju mer pengar EU ska hantera, desto sämre blir kontrollen. Detta är ett starkt argument för att inte utöka EU:s budget och att inte skapa en massa nya fonder och göra ytterligare gemensam upplåning.

Herr talman! Sverige är en stor nettobetalare till EU, och det är svenska skattebetalare som står för pengarna. Det förpliktar att vi noga följer upp hur EU:s medel används, att vi verkar för att EU:s budgetramar respekteras och att vi är restriktiva mot nya stora ofinansierade utgifter. Den moderatledda regeringen har ett betydligt större engagemang i dessa frågor än föregående regering, och vi har också tydligt stöd i finansutskottet och EU-nämnden att driva linjen att EU ska respektera de finansiella ramarna i den fleråriga budgeten, motverka fusk och slarv med EU:s medel och verka för realistiska prognoser. Vid behov av mer pengar bör man i första hand prioritera i befintlig budget. Den svenska regeringen driver med kraft på i denna riktning tillsammans med andra budgetrestriktiva medlemsstater. Men tyvärr var det, som Charlotte Quensel nyss nämnde, bara Sverige som orkade gå hela vägen när det gällde det senaste budgetbeslutet.

Herr talman! Jag är nu inne på mitt 19:e år som ledamot i Sveriges riksdag och har sedan ett antal år haft äran att vara ordinarie ledamot i både finansutskottet och EU-nämnden. Jag vill därför avslutningsvis önska både ledamöterna och inte minst våra fantastiska och kunniga tjänstemän i finansutskottet och EU-nämnden en riktigt god jul och gott nytt år. Det gäller förstås även talmannen och tjänstemännen i kammaren.

(Applåder)

Herr talman! Jag kan bara hänvisa till alla de alldeles utmärkta svar som David Perez gav på exakt samma fråga. Jag tror inte att vi kommer så mycket längre genom att jag upprepar allting som vi har i materialet.

Men jag vill ändå påminna om en sak. En väldigt viktig funktion i samhället är ju våra arbetsförmedlingar. Under den tidigare S-regeringen, med stöd av andra partier på vänstersidan, genomfördes inget annat än en ren slakt av arbetsförmedlingskontor runt om i landet. Detta bär Socialdemokraterna, som satt i regeringen då, ansvaret för. Man kanske inte ska kasta sten när man sitter i glashus.

Herr talman! Vi har gott om tid i dag, så jag skulle kunna hålla ett ganska långt anförande och peka på värdet av att ha koll på statens finanser eller framhålla värdet av kloka prioriteringar i statens budget, något som vi har många exempel på i vår budgetproposition.

Jag skulle kunna tala om värdet av att inte ösa pengar i svarta hål eller kanske att vi ska ha kontroll över våra skattepengar och våra utbetalningar och att vi ska minska fusket.

När vi nu pratar om servicekontor hade jag kunnat föra en diskussion med Socialdemokraterna om S-regeringens slakt av hela Arbetsförmedlingen, och jag skulle ha kunnat bemöta Peder Björk som påstår att vi inte löser samhällsproblem utan bara sänker skatter. Jag skulle vilja påpeka att höga skatter faktiskt är ett samhällsproblem.

Men jag ska inte hålla detta långa anförande, utan jag ska nöja mig med att konstatera att oppositionen inte har yrkat på några alternativa förslag. Därför vill jag för ordningens skull endast yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Herr talman! Valet i USA är såklart av stort intresse, och jag tycker att det är väldigt klokt att statsministern har markerat vår förståelse för att man i USA förväntar sig att länderna i Europa tar större ansvar för säkerheten på vår kontinent. USA har alltför länge fått bära en orimlig börda.

Som sagt är Sverige i dag ett av de länder som är ett föredöme. Vi når redan nu med råge Natos golv, kallar vi det väl från och med nu, på 2 procent till försvaret.

Jag vill fråga statsministern om han upplever att de länder som släpar efter uttrycker någon vilja att öka sina försvarsanslag och om valet av Trump som president möjligen kan vara en väckarklocka för de här länderna.

Slutligen: Sverige är ju ett ganska litet land, men med målmedvetna svenska politiker kan man ändå flytta fram svenska positioner internationellt. Vi ser det när det gäller EU och i Nato, där Sverige redan efter mycket kort tid har blivit en mycket respekterad medlem.

Jag vill avsluta med att önska statsministern fortsatt lycka till i det fortsatta viktiga arbetet att företräda Sverige i internationella sammanhang och att stärka Sveriges positioner såväl i EU som i Nato.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från informellt möte mellan EU:s stats- och regeringschefer

Herr talman! Mötet i Europeiska rådet hade konkurrenskraft som huvudtema. Jag vill börja med att ge statsministern en eloge för det svenska ordförandeskapet i EU förra året. Sverige lyckades med energi och envishet lyfta upp frågorna om EU:s konkurrenskraft. Om Sverige inte lyckats få upp frågorna på EU:s agenda hade nog knappast detta möte i Europeiska rådet haft konkurrenskraft på agendan över huvud taget.

Detta visar att ett framgångsrikt ordförandeskap sätter tydliga spår i EU under lång tid, och det hårda svenska arbetet fortsätter att driva utvecklingen framåt i unionen. Det är verkligen avgörande att EU tar frågorna på allvar.

EU släpar tyvärr efter i fråga om konkurrenskraft. Skrivningarna i den antagna Budapestdeklarationen är vaga, men förhoppningsvis inser EU:s medlemsstater att det behövs konkreta åtgärder om EU:s konkurrenskraft ska stärkas. EU har 450 miljoner invånare och 30 miljoner företag, och det är dags att ta vara på den potentialen.

Rapporten från Mario Draghi om EU:s konkurrenskraft är en bra grund att bygga vidare på, och det är mycket glädjande att Sverige förs fram som ett föredöme i rapporten.

Samtidigt finns det en risk att man återigen inbillar sig att man kan lösa alla problem med mer EU-byråkrati och nya upplånade EU-medel. Men konkurrenskraft kan faktiskt inte köpas för lånade pengar. Det brukar inte heller vara politiker, varken på EU-nivå eller nationellt, som är bäst på att besluta om vilka nya företag, branscher eller innovationer som det är värt att satsa på för framtiden.

Politikernas viktigaste roll är att skapa goda förutsättningar för företagande, produktivitet och tillväxt. EU kan göra mycket, inte minst i relationerna utanför EU, men ska EU lyckas måste EU:s medlemsstater framför allt göra nationella reformer och inte förvänta sig att EU ska lösa allt som är jobbigt att reformera nationellt.

Jag undrar om statsministern märker någon förändring hos medlemsstaternas stats- och regeringschefer i synen på hur man stärker medlemsstaternas och EU:s konkurrenskraft. Börjar fler inse hur allvarlig den här frågan är för Europas framtid, och kan valet av Trump som president i USA rent av påverka EU:s ledare att inse allvaret?

Fru talman! Det är tydligt att frågan om terrorstämpling berör starkt i riksdagen. Även jag tänkte ägna lite tid åt den.

Statsministerns tydliga uttalanden nyligen om vikten av terrorstämpling var mycket välkomna. Den här linjen har som sagt ett väldigt starkt stöd i Sveriges riksdag. Den har också ett väldigt starkt stöd från den iranska diasporan i Sverige, som sedan länge driver denna fråga.

Jag tycker att det finns anledning att påminna om att det finns ett antal anledningar till denna terrorstämpling. Som flera har nämnt finns det misstankar om att man anlitar gängkriminella och har kontakter med dem för att angripa både iranska regimkritiker och judiska intressen i Sverige. Man deltar aktivt i desinformationskampanjer mot Sverige och svenska myndigheter. Man försöker också att underblåsa våldsaktioner i Sverige som hämnd för olika aktiviteter. Man stöder aktivt Ryssland i kriget mot Ukraina och destabiliserar hela Mellanöstern med sitt stöd till olika terrororganisationer. Man håller också aktivt på att utveckla kärnvapen, med stöd från regimen. Då har vi inte ens berört alla de övergrepp som begås mot den egna befolkningen i Iran; det pratar vi tyvärr väldigt lite om.

Frågan om terrorstämpling var som sagt inte uppe som en formell punkt på Europeiska rådets möte. Jag hade från början tänkt fråga om detta eventuellt diskuterades informellt. Statsministern har redan bekräftat att det diskuterades, vilket kanske är ganska naturligt med tanke på läget.

Vi är väldigt många som är nyfikna på hur läget är bland EU-länderna. Jag tolkar statsministern som att det allmänt finns ett ökat stöd för en terrorstämpling. Jag undrar om statsministern skulle kunna berätta för oss vilka länder som öppet stöder den svenska linjen och möjligen - det kanske är känsligare - vilka länder som är väldigt starka motståndare till detta. Framför allt undrar jag vad kritikernas främsta argument är.

Fru talman! Arbetet mot den organiserade kriminaliteten är en högt prioriterad fråga för vår regering. En viktig förutsättning för den organiserade kriminaliteten är deras möjlighet att omsätta vinster från kriminell verksamhet och att tvätta svarta pengar vita. Att motverka möjligheten till penningtvätt är därför en mycket viktig åtgärd.

Vi vet också att den organiserade kriminaliteten inte bryr sig om nationsgränser. Man arbetar ofta med förgreningar i olika länder, och internationellt samarbete är därför nödvändigt om vi ska kunna motverka denna kriminalitet.

Jag vill därför fråga finansmarknadsminister Niklas Wykman hur regeringen arbetar med dessa frågor.

Herr talman! När man är intresserad av historia kan man inte låta bli att dra ganska otrevliga paralleller mellan det som händer i östra Europa i dag och saker som har hänt i Europas historia tidigare. När man lyssnar på uttalanden och kommentarer från Kreml, från den ryska ledningen, kan man inte låta bli att dra paralleller med det som vi hörde på 30-talet från Berlin.

Det som har ändrats sedan den tiden är tillgången till sociala medier. Vi ser nu oerhört mycket desinformation och konspirationsteorier som sprids på nätet. Jag skulle vilja fråga statsministern hur han ser på risken för att vi i dag i det svenska samhället utsätts för omfattande infiltration och desinformation som kan påverka den svenska försvarsförmågan.

Herr talman! Som moderat pratar jag gärna, ofta och mycket om skatter. Jag tror att det var Niklas Karlsson som sa att Moderaternas enda lösning är att sänka skatter. Jag skulle vilja kontra med att säga att Socialdemokraternas enda lösning verkar vara att höja skatter. Då är mitt svar alltid: Vad sägs om att prioritera i stället för att höja skatter?

Är verkligen allt som en kommun gör viktigare än att behålla anställda inom hemtjänsten, äldreomsorgen, förskolan eller skolan? Och är ett lyxbadhus viktigare än barnens mjölk till skollunchen? Det är verkligheten. Det är så det ser ut. Så har man prioriterat på många håll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I diskussionen om skatteutjämning sa Eva Lindh att man ska få skatteutjämning för sådant som man inte själv kan påverka. Det är självklart. Det tycker vi moderater och regeringen också. Det är självklart att vi ska ha ett system där man kompenserar för skillnaden i skattekraft mellan olika delar av landet och mellan små kommuner i glesbygd och stora kommuner i storstäder. Men ingen tycker att det är rimligt att ha ett utjämningssystem där välskötta kommuner tvingas skicka pengar till vanskötta kommuner. Det är där problemet finns. Det är det som skapar den där ilskan.

Det var också en diskussion om att vi skickar för lite pengar till kommunerna. Det får vi höra hela tiden. Då brukar jag berätta att vår regering faktiskt har ganska mycket att ta tag i. Efter åtta år med Socialdemokraterna och Miljöpartiet har svenska folket fått se att arbetslösheten har blivit en av de högsta i EU, den grova kriminaliteten och de dödliga skjutningarna har ökat, elpriserna har skenat, skolresultaten har försämrats, vårdköerna har vuxit, räntorna har stigit och kronan har försvagats. Det har vi alltså att ta tag i samtidigt som vi ska rusta försvaret, rusta kriminalvården och stötta hushållen.

Allt det måste vi fixa. Då kan man inte skicka alla pengar som finns till bara kommuner och regioner. Vi måste ha en balans. Jag tycker verkligen att vi har klarat att hålla den balansen.

Herr talman! Jag går egentligen inte in i denna debatt för att diskutera själva sakfrågan om eventuella former för kommunala skattestopp och effekterna av dessa utan för att kommentera interpellationen på en lite mer principiell nivå.

Utredningen om kommunalekonomisk utjämning, som vi kallar för Utjämningskommittén, tillsattes 2022, och där är både jag och interpellanten Eva Lindh ledamöter. Den 23 april förra året fattade den moderatledda regeringen beslut om tilläggsdirektiv som innebär att kommittén nu även uttryckligen har i uppdrag att föreslå åtgärder för att motverka höga och ökande skattesatser i kommuner och regioner. Däremot finns det inte, som interpellanten påstår här, något direktiv om att utredningen ska föreslå ett formellt skattestopp. Detta står inte i tilläggsdirektiven.

Däremot nämns i tilläggsdirektiven att vi i utredningen ska titta på åtgärder för att motverka höga och ökande skattesatser och att det kan behövas ytterligare åtgärder riktade till kommuner och regioner som syftar till att främja ett effektivare resursutnyttjande. Kommittén ska också analysera orsakerna till skillnader i skattesats mellan kommuner respektive mellan regioner. Ansvarigt statsråd för dessa tilläggsdirektiv är just statsrådet Erik Slottner.

Herr talman! Jag har nu snart 18 år bakom mig som riksdagsledamot. Jag har under alla dessa år faktiskt aldrig upplevt att en ledamot i en statlig utredning mitt under pågående utredning ställer krav på ansvarigt statsråd att berätta om sin och sin regerings exakta åsikt i detalj i en sakfråga som just är föremål för den pågående utredningen. Det blir en mycket märklig ordning. Om ansvarigt statsråd redan hade alla svar på frågorna skulle ju själva utredningen och direktiven till den bli helt onödiga.

Jag har därför en fråga till interpellanten Eva Lindh: Varför inte föra diskussionen i dessa frågor inom ramen för utredningen? Det är ju därför vi båda är ledamöter där.

Vad gäller själva sakfrågan tänker jag som sagt inte föregå utredningen, och jag tänker inte framföra vare sig min egen eller Moderaternas eventuella åsikt i de frågor som interpellanten ställer kring kommunalt skattestopp. Det tar jag i utredningen i den mån frågan blir aktuell.

Däremot vill jag framhålla att det är ett problem att kommuner och regioner alltför ofta väljer skattehöjningar framför kloka prioriteringar. Att ständigt höja kommunalskatten slår hårdast mot dem med låga och normala inkomster. Det är dessutom konstaterat i många utredningar och forskarrapporter med mera att det inte finns några tydliga samband mellan hög kommunalskatt och hög kvalitet i regioner och kommuner och inte heller mellan låg kommunalskatt och låg kvalitet inom verksamheterna i kommuner och regioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns kommuner med låg kommunalskatt som trots att man ger stora tillskott till utjämningssystemet bedriver en mycket kostnadseffektiv verksamhet och klarar att hålla nere kommunalskatten. Och det finns kommuner som trots enorma tillskott från utjämningssystemet ständigt höjer kommunalskatten och ändå inte lyckas leverera god valuta för skattepengarna till kommunens invånare.

Prioriteringarna lyser ofta med sin frånvaro. När en kommun exempelvis bygger ett nytt badhus för 1 miljard för att sedan tvingas dra in mjölken till skolbarnen för att kunna hantera kommunens ekonomiska kris får vi en tydlig illustration av uppenbart dålig kommunal prioritering. Detta är ett faktiskt exempel från norra Sverige. Och det är inte något extremt undantag; det är alltså tvärtom ett exempel i en växande rad av märkliga kommunala prioriteringar. Den som vill ha fler exempel - och det här kanske är något för Socialdemokraterna att titta på - på kommunalt och regionalt slöseri och oförmåga att prioritera kan hitta långa rader av exempel både hos Slöseriombudsmannen och hos Kommissionen för skattenytta.

Diskussionen om vad vi får för skattepengarna borde vi föra i riksdagen i stället för att en ledamot i en utredning diskuterar en fråga som just nu utreds med det statsråd som är ansvarig för den tillsatta utredningen.

Herr talman! Jag har en fråga till finansmarknadsminister Niklas Wykman.

Under de senaste tio åren har hushållens skuldsättning ökat. Att ta ett lån för att finansiera en bostad är såklart fullt rimligt. Däremot är det allvarligt att lån för ren konsumtion har ökat och att människor tappar kontrollen över sin skuldsättning.

Hushållens skulder hos kronofogden har nästan fördubblats under det senaste decenniet. Det innebär stora problem för både individen och samhället. I stället för ökad skuldsättning för konsumtion borde politiken stimulera ökat sparande.

Ett eget sparkapital minskar beroendet av samhället vid oförutsedda händelser och ger också människor ökad trygghet i bistra ekonomiska tider. Tidigare regeringar gjorde väldigt lite för att förändra situationen trots återkommande varningar från många håll. Dagens regering har aviserat en helt annan politik.

Jag skulle vilja att finansmarknadsministern kort beskriver regeringens strategi för hur vi minskar överskuldsättningen och i stället stimulerar ökat sparande.

Fru talman! Jag skulle bara vilja påpeka att när vi från vår regering aviserade att vi ville sänka reduktionsplikten dröjde det inte så många veckor innan Socialdemokraterna gick ut och kopierade förslaget och sa: Det ska vi också göra!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har ett nyhetsklipp från i höstas där Socialdemokraterna presenterade en rad förslag. Det gällde bland annat att sänka reduktionsplikten. Målet för deras del var att det skulle bli 4 kronor billigare vid pump. De kopierade vårt förslag rakt av.

Jag har inte hört att Socialdemokraterna över huvud taget har bekymrat sig över hur detta skulle påverka stödet från EU i den här frågan.

Fru talman! Först ska jag göra en liten rättelse. Jag har hört flera säga att vi sänker skatten för höginkomsttagare. Men vi valde ju att inte höja brytpunkten. Det fick vi en del kritik för, men vi sänkte i stället skatten för människor med låga och normala inkomster. I det här läget tycker jag att det var ett klokt beslut.

Socialdemokrater! Er politik satte faktiskt spår. Ni efterlämnade EU:s fjärde högsta arbetslöshet, en kraftig överskuldsättning och den nästan sämsta ekonomiska tillväxten i hela EU. Den grova kriminaliteten och de dödliga skjutningarna ökade. Ni orsakade elbrist. Ni stängde ned kärnkraft mot bättre vetande, vilket drev upp hushållens elpriser. Reduktionsplikten drev upp drivmedelskostnaderna kraftigt samtidigt som vårdköerna växte, skolresultaten försämrades och migrationspolitiken kollapsade. Det var vad vi ärvde. Det är allvarliga revor i vårt samhälle. Nu låtsas ni som att ni plötsligt har svar på precis allt, men när ni styrde prioriterade ni bort allting som var viktigt och satsade pengarna på annat.

Ni har inga svar. Det enda ni har haft att erbjuda i den här debatten är en feltänkt bankskatt, som direkt skulle slå mot högt skuldsatta hushåll. Jag tycker att ni är aningslöst godtrogna som inbillar er att en bankskatt på någon sorts väldigt diffust formulerade och beräknade övervinster skulle kunna införas utan att belasta bankernas kunder. Nu är vi där igen. Högt skuldsatta hushåll skulle få ännu sämre ekonomi på grund av er bankskatt.

Skillnaden är enorm mot den här regeringen med vår finansminister i spetsen. Vi prioriterar rättsväsendet och försvaret, lägger 16 miljarder mer på välfärden och ger ett kraftigt stöd till hushållen på en massa olika sätt som jag har räknat upp förut. Det är politik som gör skillnad.

(Applåder)

Fru talman! När man sitter och lyssnar på detta kan man inte låta bli att gå in i debatten. Det finns ganska många saker att ifrågasätta i det som har sagts, tycker jag.

Det jag reagerar mest på är kritiken mot att regeringen inte skulle ha försökt underlätta för våra hushåll. Det är ganska intressant att titta på budgeten och gå igenom alla förslag och allt som vi har beslutat i budgeten för att stötta hushållen. Man ser hur mycket saker det blir när man börjar spalta upp det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Kampen mot inflationen är den absolut viktigaste frågan, precis som många har nämnt här. Det har varit regeringens prioritering att hålla i pengarna och göra väl avvägda åtgärder så att vi inte spär på inflationen, för vad är det för mening med att höja bidrag och ersättningar till folk om man samtidigt har en inflation som skenar och äter upp alltihop? Där får vi inte hamna, men det är där jag är rädd för att vi skulle hamna med Socialdemokraternas politik.

Vi har prioriterat att sänka skatten både på arbete, pension och drivmedel. Vi har tagit bort reduktionsplikten. Vi har höjt bostadstilläggen. En lång rad ersättningar till människor har höjts automatiskt med index ganska mycket den här gången. Vi har höjt försörjningsstödet, och vi har betalat ut elstöd till hushållen. Allt detta sammantaget är faktiskt en ganska rejäl satsning på våra hushåll för att hjälpa dem ur den här situationen.

Socialdemokraterna pratar mycket om bankskatt. Det är kanske det hafsigaste förslaget i S-budgeten. Det konkurrerar med andra hafsiga förslag, men detta tar nog priset. Socialdemokraterna budgeterar med 10 miljarder från den 1 januari i år genom ett förslag som inte ens var realistiskt att genomföra. Ni hade inte ens hade något konkret förslag på hur det skulle göras. Som tidigare regeringsparti vet ni ju att en sådan här sak måste utredas noga och att det är ganska komplicerad materia. Att då budgetera med de pengarna redan från den 1 januari tycker jag är oerhört oansvarigt.

Man kan diskutera bankernas vinster. Jag har själv jobbat på bank i 20 år, så jag vet hur banker fungerar. Jag tillhör dem som faktiskt är ganska kritisk mot bankerna, och det har jag fått en del kritik för. Jag tycker att bankerna har stora marginaler på sina lån, till exempel. Jag har en hel del kritik att rikta mot dem för det. Men man ska också vara ärlig och säga att mycket av de vinster som ni pratar om nu faktiskt går rakt in i våra pensionsfonder. Pensionsfonderna är storägare i de svenska bankerna och får en väldigt stor del av dessa utdelningar. Mycket av de här pengarna går faktiskt tillbaka till våra pensionärer.

Jag vet som tidigare bankanställd hur banker fungerar. Jag har själv suttit som jurist på bank, och jag har själv varit med och skrivit handlingar och avtal och sådant för att hantera bankernas risker och bankernas hantering av olika frågor. Jag vet att om man skulle införa en sådan här bankskatt skulle de pengarna landa på kundernas avier. Allt vältras alltid över på våra kunder i bankvärlden - så ser det ut. Därför är en bankskatt ett oerhört dåligt förslag. Den skulle bara göra det dyrare för hushållen. Den kommer inte att hjälpa bankernas kunder, det kan jag garantera.

Slutligen något om överskuldsättning. Vi har haft en överskuldsättning i Sverige ganska länge, och vi har fått varningar från bland annat EU om att vi har för hög skuldsättning. Vi har i åtta år haft en regering, med Socialdemokraterna och delvis Miljöpartiet, som inte agerade över huvud taget på denna fråga. Nu har vi äntligen en regering som tar tag i detta. Därför skulle jag avslutningsvis vilja be finansministern nämna något om regeringens strategi mot överskuldsättningen.

(Applåder)

Fru talman! För tre år sedan stod jag i denna talarstol och debatterade det årets budgetbeslut rörande EU-avgiften. Jag har tittat i mina gamla noteringar. Jag konstaterar att jag då framförde min och Moderaternas stora oro för en kraftigt stigande EU-avgift.

Det blev tyvärr verklighet. Vi fick både en kraftig svensk avgiftshöjning 2021 och en omfattande så kallad återhämtningsfond där vi med lånade medel satte kommande generationer i skuld för att ge bidrag till europeiska länder som misskött sin ekonomi under många år.

Nu kommer notan. Stigande räntekostnader medför stora behov av nya pengar till EU:s budget för att finansiera fonden. Vi var många som varnade för just detta. Men Socialdemokraterna lyssnade inte, och de förhandlade inte särskilt bra utan försatte oss i en helt omöjlig situation.

Tyvärr hade den förra S-regeringen uppenbara problem att ta till vara Sveriges intressen i EU. Det gäller inte bara EU-avgiften och misslyckandet med återhämtningsfonden. Vi såg det på många andra områden där den miljöpartistyrda S-regeringen i vissa fall närmast lämnade walkover. Det skadade viktiga svenska intressen.

På punkt efter punkt visade det sig att Sveriges tidigare regering inte kunde stå emot starka krafter i EU som drev på för beslut som missgynnar Sverige. Man prioriterade inte EU-frågorna, och statsråden kom ofta inte in i diskussionerna tillräckligt tidigt i processerna utan lät förhandlingarna skötas av tjänstemän. Den nya moderatledda regeringen har en helt annan ingång i EU-frågorna.

Fru talman! Målet för den svenska budgetpolitiken i EU fastställdes faktiskt av riksdagen redan 1994 och innebär att Sverige ska prioritera gemensamma problem som mer effektivt hanteras på EU-nivå än av de enskilda medlemsländerna var för sig.

Sverige ska också enligt det mål som fastställdes verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU, där utgifter med ett tydligt europeiskt mervärde ska prioriteras. Sverige ska också verka för en mer kostnadseffektiv användning av EU:s budgetmedel.

Sverige är en stor nettobetalare till EU. Det förpliktar att vi noga följer upp hur EU:s medel används, att vi verkar för att EU:s budgetramar respekteras och att vi är restriktiva mot nya stora ofinansierade utgifter. Den moderatledda regeringen har ett betydligt större engagemang i dessa frågor än föregående regering.

Vi har nu också tydligt stöd i finansutskottet och EU-nämnden för att driva linjen att EU ska respektera de finansiella ramarna i EU:s fleråriga budget, motverka fusk och slarv med EU:s medel och verka för realistiska prognoser.

Vid behov av mer pengar bör man i första hand prioritera i befintlig budget. Den svenska regeringen driver med full kraft på i denna riktning tillsammans med andra budgetrestriktiva medlemsstater.

Detta betänkande är en del av behandlingen av regeringens budgetproposition. Det innebär att riksdagen formellt beslutar om ett anslag om knappt 41 miljarder som avgift till Europeiska unionen nästa år samt dessutom bemyndigar regeringen att ingå de åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2024. Jag vill här passa på att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! Frågan om EU-avgiften handlar inte bara om hur mycket pengar vi stoppar in i EU utan också om vad vi har för nytta av EU och vad vi får tillbaka.

I slutet av förra veckan hade EU-nämnden för ovanlighetens skull möte mitt i natten mellan torsdag och fredag. Klockan kvart i tre på natten kopplade vi upp oss för möte med statsministern, som meddelade både glada och mindre glada nyheter.

Det första positiva beskedet var att EU hade enats om att inleda medlemskapsförhandlingar med Ukraina och Moldavien. Det är oerhört välkommet. Det visar folken i de länderna att vi vill se dem som en del av ett demokratiskt och fredligt Europa.

Det stod också klart att Sverige lyckats påverka förhandlingarna om EU-budgeten överraskande bra. Som mest pådrivande av alla medlemsstater lyckades Sverige till slut få stöd för att omfördelning inom befintlig EU-budget måste gå före höjda avgifter när utgifterna i EU ökar till följd av inflation och stigande räntor.

Avgiftshöjningen för Sverige efter förhandlingarna bedömdes tidigare i höstas bli 5 miljarder, och nu var vi nere på 400 miljoner per år. Det är alltså en tiondel av det som var sagt från början. Det är en högst hanterbar nivå i relation till vår EU-avgift som kommer att ligga någonstans på 45-50 miljarder per år de kommande år.

Det är en mycket stor framgång för den svenska regeringen. Det visar också att vi tar strid för svenska intressen i EU och har lyckats skydda svenska skattebetalares pengar.

Det sista beskedet från statsministern var däremot mycket beklagligt. EU:s stora långsiktiga stödpaket till Ukraina med bidrag och lån fick stöd av 26 av 27 medlemsländer. Ungern lade tyvärr in sitt veto mot att stödja Ukraina.

Förhandlingar i den delen fortsätter efter årsskiftet. Mycket talar för att de 26 EU-länderna sannolikt får lösa frågan om stöd till Ukraina på annat sätt, utanför EU-budgeten och utan Ungern. Stödet behöver vara på plats under första kvartalet nästa år, och man jobbar nu med att hitta lösningar på detta.

Men att 26 av EU:s 27 länder står stabilt på Ukrainas sida är trots allt en viktig signal, inte minst till USA där samma fråga diskuteras inrikespolitiskt. För Sverige motsvarar det överenskomna och utlovade långsiktiga stödet till Ukraina en kostnad på cirka 1,6 miljarder per år. Det är pengar som i så fall lär tas från den något bantade svenska biståndsbudgeten, där man har prioriterat om till att göra Ukraina till största biståndsland.

Fru talman! Att hjälpa Ukraina att försvara sig mot rysk aggression är en investering för Sverige och i Sveriges och Europas säkerhet. Det blir definitivt inte billigare att försvara Europa i framtiden om vi låter Putin fortsätta sina härjningar. Risken är uppenbar att den ryska aptiten växer om vi inte stoppar dem nu. Att Sverige bistår Ukraina i dag kan spara stora pengar i framtiden. Det är dessutom etiskt, moraliskt och folkrättsligt självklart.

Fru talman! Vi går snart in i en valrörelse inför valet till Europaparlamentet. När det gäller debatt om EU blir det ofta mycket diskussioner om budget, pengar och hur maktfördelningen mellan EU och de nationella parlamenten ska se ut.

Det finns tyvärr alltför mycket att kritisera. För egen del tycker jag att utvecklingen i EU ofta går i fel riktning mot mer överstatlighet, en svällande budget och inte minst orimliga och ogenomtänkta förslag.

Vi kan bara nämna tvångsrenoveringar av bostäder eller tvångsskrotning av bilar. Det är sådana saker som skapar oro i medlemsstaterna och oro bland invånarna i våra medlemsstater innan förslagen ofta stoppas under processens gång just för att de är så orimliga. Det finns också bristande förståelse för olika förutsättningar i olika medlemsstater.

I längden undergrävs EU:s förtroende allvarligt om människor upplever att olika EU-institutioner glömmer vem de är till för och tappar respekten för medborgarna i medlemsstaterna.

En ständigt svällande EU-budget hotar också förtroendet för EU. Saker görs inte bäst för att det är EU som fördelar pengarna. Det är snarare tvärtom. För EU:s nettobidragstagare finns det också skäl att visa mer respekt för skattebetalarna i de länder som är nettobidragsgivare, däribland Sverige.

Fru talman! Samtidigt blir det lätt så att kritik mot EU tar överhanden och att man glömmer de värden som var grunden för att EU bildades. Dessa värden är minst lika aktuella i dag. Det handlar om värnandet av fred och om det öppna demokratiska samhället, yttrandefriheten, fria val, fri press och medborgerliga fri- och rättigheter.

Men det handlar också om samarbete i stället för protektionism och överdriven nationalism. EU är också en viktig aktör för att lösa gemensamma gränsöverskridande frågor, som stödet till Ukraina i försvaret mot den ryska aggressionen och gemensamma sanktioner mot Ryssland.

Andra gränsöverskridande frågor rör gemensam europeisk säkerhet, hantering av migrationsströmmar till Europa och motverkande av gränsöverskridande brottslighet. EU:s konkurrenskraft och ekonomiska utveckling är en annan fråga, som lyftes upp på ett förtjänstfullt sätt av Sverige under vårt ordförandeskap.

I detta sammanhang finns det också anledning att påpeka att även energifrågorna måste hanteras klokare än i dag. Med en gemensam energimarknad kommer varje land som för en oansvarig energipolitik att orsaka problem för andra medlemsstater.

Fru talman! Jag är nu inne på mitt 18:e år som ledamot i Sveriges riksdag och har äran att vara ordinarie ledamot i både finansutskottet och EU-nämnden. I en turbulent politisk vardag står alltid finansutskottets och EU-nämndens kanslier för stabilitet och kompetens. Jag vill särskilt tacka kollegor och tjänstemän i dessa två utskott för trevlig stämning och gott humör.

Det verkar inte finnas några problem eller någon arbetsbelastning som får våra kanslier att tappa humöret. Vi såg det under pandemin, och vi såg det under natten mellan torsdag och fredag när vi hade extra sammanträde med statsministern klockan kvart i tre på natten. Det fungerade det också.

Vi får väl hoppas att inte finansutskottet och EU-nämnden ska behöva kallas in extra i mellandagarna för att hantera brådskande EU-frågor. Men skulle det hända kommer vi att hantera även detta.

Jag vill avslutningsvis önska alla våra tjänstemän på kanslierna, och givetvis även talmannen och tjänstemännen i kammaren, en riktigt god jul och ett gott nytt år!

(Applåder)

Fru talman! Det är ändå lite magstarkt av Miljöpartiet att skryta om allt man gjort för att minska utsläppen med tanke på att man gick i spetsen för att avveckla svensk kärnkraft i förtid, vilket har ökat utsläppen i Sverige kraftigt. Det gjorde att vi gick från en situation där vi hade en helt ren elproduktion i Sverige i form av vattenkraft och kärnkraft till en situation där vi inte längre har det. Man måste ändå säga att Miljöpartiet har lyckats driva politiken i fel riktning - tyvärr.

Jag måste också vända mig mot försöket att återigen förvilla. Miljöpartiet skryter på sin hemsida om att man har annullerat utsläppsrätter för 7 miljarder. Sedan kritiserar man regeringen för att den går miste om intäkter på 6 miljarder genom att göra samma sak. Jag tycker faktiskt inte att det riktigt går ihop.

Jag skulle gärna vilja höra från ledamoten hur 1 miljard per år kan vara ett stort problem samtidigt som Miljöpartiet slår alla rekord i modern svensk budgethistoria med sin underfinansierade budget. Det är alltså ett budgetunderskott på 220 miljarder kronor. 220 miljarder! Det är fullständigt ofattbara summor som ska betalas, och som vi ska betala räntor på, i framtiden. Det skulle fullständigt slå undan benen på svensk samhällsekonomi.

Höständringsbudget för 2023

Detta tycker Miljöpartiet utgör något slags framtidstro, om jag använder det ord som nämndes här. Jag tror inte att många svenskar ser någon framtidstro i den här formen av politik.

(Applåder)

Fru talman! Eftersom föregående talare berörde en del andra områden tänkte jag börja med att konstatera att det är lite fascinerande att lyssna på företrädare för oppositionen rent generellt i de här budgetdebatterna.

Under oppositionspartiernas tid som del av regeringen eller regeringsunderlaget misslyckades ju Sverige totalt med både migrationspolitiken och integrationspolitiken. Den grova brottsligheten ökade. Den utlovade lägsta arbetslösheten i EU blev i stället den fjärde högsta. Vi gick också från EU:s högsta ekonomiska tillväxt, före valet 2014, till en av EU:s lägsta när Socialdemokraterna lämnade regeringsmakten 2022. Dessutom lyckades man rasera den svenska elförsörjningen.

Nu har alltså dessa partier mage att hävda att en vänsterregering skulle föra en bättre politik än dagens regering. Jag tycker i stället att man borde be svenska folket om ursäkt för allt elände man ställde till med.

Jag går över till att tala om utsläppsrätterna. Nu har vi hört två partier kritisera regeringens linje att annullera utsläppsrätter för att uppnå klimatmål utan att i onödan skada svenska hushåll och företag. Det är alltså samma åtgärd som Miljöpartiet försvarade under sina egna regeringsår! Den 2 juli 2016 skrev Miljöpartiet lyriskt på sin hemsida att S-MP-regeringen avsåg att köpa in och annullera utsläppsrätter för 300 miljoner per år fram till 2040. Det hade slutat med en kostnad på 7 miljarder, enligt dem själva. Nu kritiserar de regeringen för en kostnad på 1 miljard per år för samma sak.

Det här visar bara att vänsteroppositionen mest är intresserad av att kritisera regeringen, bråka och försöka förvilla väljarna. Vad som är rimligt eller bäst för landet och svenska folket har man för länge sedan slutat att bry sig om. Återigen - vad är skillnaden mellan att annullera en utsläppsrätt och att annullera en annan utsläppsrätt? Det är ju samma kostnad. Varför är en sak bra när Miljöpartiet sitter i regering och dålig när Miljöpartiet är i opposition?

Fru talman! Jag vet inte riktigt om vi om vi har samma syn på vad som är jättemycket pengar. Vänsterpartiet tycker alltså att 1 miljard per år i utebliven intäkt för de utsläppsrätter som vi vill annullera är jättemycket pengar. Jag tycker att det är Vänsterpartiets budgetunderskott på 175 miljarder som är jättemycket pengar. Men vi har kanske olika syn på det där med storheter - jag vet inte.

Vad gäller välfärden vill jag bara lägga till att stödet till kommuner och regioner är den största posten i vår budget, och ändå står Vänsterpartiets ledamot här och säger att vi inte satsar några pengar på välfärden. Jag tycker inte att det är en seriös debatt.