Mattias Vepsä

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Varje gång jag hör en företrädare för regeringen eller Moderaterna säga här i kammaren att de gör allt som går att göra blir jag nästan uppgiven, även om det är helt fel ord. Jag vill verkligen bryta den utveckling vi har. Jag tycker att det finns mer att göra om vi ska kunna bekämpa den organiserade kriminaliteten, få ordning och reda och få ökad trygghet. Jag vill att människor i hela vårt land ska känna trygghet, uppleva att gatorna är säkra och veta att den kriminella ekonomin slås tillbaka.

Jag vet att bilden av att det går att göra mer även delas av moderata företrädare, exempelvis i Södertälje. Där har de sagt att man skulle kunna ta sig an lagen om valfrihet. Man skulle också kunna reglera vinster i välfärden, göra något åt bakgrundskontroller eller låta bli att sätta välfärden på svältkur så att de socialsekreterare som Gunnar Strömmer nämner har ett arbete att gå till. De behövs ju för att bryta rekryteringen till gängen. Vi kan inte ha en välfärdssektor satt på svältkur.

Detta har vi debatterat tidigare. Är det detta regeringen menar med att man gör allt man kan, det vill säga sparar på välfärden? För någon vecka sedan nämnde du också i en debatt att det är eleverna från den socialdemokratiska skolan som begår dessa hemska brott i dag. Då undrar jag hur sjutton man kan sätta svensk skola på svältkur och varför socialtjänsten inte har tillräckligt med resurser.

Fru talman! Jag tror att det går att göra mycket mer, och jag har nämnt några saker: satsa på välfärden, stärka myndigheternas brottsförebyggande insatser och stärka rättskedjan. Men det som är absolut enklast i fråga om det som denna debatt handlar om för att se till att vi här i salen ska kunna veta att vi kan lita på varandra är att lyfta på luren till Jimmie Åkesson och fråga: Har du och Sverigedemokraterna vidtagit alla åtgärder ni kan för att förhindra kriminellas otillåtna påverkan på politiker?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar Sanna Backeskog, som har initierat denna viktiga och principiellt nödvändiga debatt om otillåten påverkan och hur politiken ska skyddas från de organiserade kriminella nätverken och deras försök att påverka politiska beslut.

Det är inte första gången som justitieministern och jag möts i kammaren för att prata om hur precis ett parti har stora problem med kopplingar till diverse kriminella grupperingar och systemhotande grupperingar. Vi har haft debatter om att hetsande har förekommit från kammaren i form av hur ledande företrädare för regeringsunderlagets största parti har uttryckt sig, riktat udden mot minoritetsgrupper eller uppmuntrat till verksamhet som handlar om att bränna koraner eller hetsa till stora demonstrationer. Det har också uppmärksammats utanför kammaren i rapporter i medierna inför och efter valet hur just Sverigedemokraterna fortfarande har problem med nazistkopplingar hos aktiva företrädare. 214 företrädare stod på listorna inför det allmänna valet för två år sedan, och vi firar halvtid den här mandatperioden. Ändå tycks vi återkomma till den frågan. Inte nog med det har det efter valdagen avslöjats gång efter annan att sverigedemokrater har kopplingar till nazistisk och extremistisk miljö.

I våras avslöjade TV4 en trollfabrik orkestrerad från Sverigedemokraternas kommunikationsavdelning. När vi trodde att den skandalen hade först briserat och sedan dött ut uppdagades det att partiledaren för regeringsunderlagets största parti, Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson, bjudit in en aktiv mc-topp till sitt bröllop. Det är klart att det för oss som står utanför Regeringskansliet väcker frågor. Har man gjort allt man har kunnat i förberedelserna för att tillträda regeringsmakten? Har man ställt alla de viktiga kontrollfrågorna? Har man gjort alla säkerhetskontroller? Är vi säkra på att det inte bara är armlängds avstånd till grupperingarna utan även en stängd dörr? Påverkas svensk politik av den grova organiserade brottsligheten?

Regeringen menar själv i sitt arbete att just den grova organiserade brottsligheten är systemhotande, och man har lagt om kriminalpolitiken enligt egen utsago för att komma åt problemen. Men om man samlat ser på bilden är jag benägen att hålla med Expressens ledare som säger att gängledaren på bröllopet bara är toppen på sopberget.

Vi är många som oroas över gängkopplingarna. Jag har också noterat att justitieministern har diskuterat med Eskilstunas Jimmy Jansson den otillåtna påverkan på kommunala företrädare och vad regeringen vill göra för att hjälpa kommuner där företrädare tar tydligt ansvar, inte bjuder in företrädare för gängmiljöer till bröllop utan tvärtom sätter stopp för kriminaliteten, ställer sig i främsta ledet för att sätta stopp för verksamheten. Då får man utstå hot och hat både mot sig själv och mot sina barn.

Kan justitieministern garantera att allt är gjort? Har justitieministern ställt frågan till Jimmie Åkesson om man har vidtagit åtgärder efter bröllopet?

Herr talman! Jag oroas just över detta att vi ångar på. Jag undrar hur man kan undgå att se och leva i den verklighet som väldigt många ute i landetskommuner möter varje dag, där det är allt tuffare att sköta de verksamheter som måste vara första linjen i det främjande och förebyggande arbetet.

När det gäller en ordentlig, kraftfullt utbyggd skola med vuxna som kan finnas där för barnen liksom förskola, fritidsverksamhet och civilsamhälle - allt det som bygger det starka samhället - gör regeringen allt annat än ångar på. Där har man valt att gå fram med massiva skattesänkningar för de allra rikaste i vårt land. Samtidigt har vi en eskalerande situation där våldet kryper ned i åldrarna och allt fler unga hamnar i misstänkta grova brott. Där ska de över huvud taget inte vara från första början.

Jag tänker att det finns mycket som vi socialdemokrater och regeringen kan komma överens om. När det kommer till att skärpa straff eller att punktmarkera unga som är på glid in i grov kriminalitet har vi föreslagit 1,5 miljarder för tidiga insatser för att de inte ska hamna i en situation där de behöver bli placerade.

Jag skulle vilja att vi framöver kan ta i hand på att freda vissa sektorer från privatiseringarnas negativa verkningar. När det gäller HVB-hemmen har vi ett annat förslag som vi tycker kunde vara värt att pröva, och det är att det offentliga skulle kunna driva just HVB-hemmen, som är så viktiga i arbetet med att hjälpa unga från missbruksproblematik, psykisk ohälsa och det vi har pratat om här i dag, nämligen grov kriminalitet. Det är något samhället behöver ha kontroll över. Det har vi inte i dag. Vi hoppas att vi kan ta i hand på att detta är något vi kan jobba med tillsammans.

(Applåder)

Herr talman! Vi kan ha en diskussion om det historiska ansvaret. Jag tror att den är ganska ointressant för dem som följer den här diskussionen. Vi är nu två år in i regeringens mandatperiod. Vi hade under lång tid en situation och en brottsutveckling som vi gjorde allt i vår makt för att bekämpa. Det tog sig uttryck i fler poliser. Det blev 10 000 fler polisanställda och ett 80-tal straffskärpningar. Under den här mandatperioden tror jag att åtminstone 20 av 25 propositioner som vi behandlat i justitieutskottet har haft en S-stämpel i botten.

Man jobbade i kammaren och i riksdagen för att tempot skulle vara högt. Men den brottsutveckling vi ser har pågått under väldigt lång tid.

Det talas om en ensidig anti-privatiseringsdebatt. Jag vet inte om vi behöver ha någon sådan här, men det är klart att vi skulle behöva ha ett svar på hur regeringen ser på att faktiskt strypa kranen när det kommer till välfärdsbrottslighet, för det är ju en jätteintäkt för de kriminella.

I Ekobrottsmyndighetens årsredovisning kan man ordagrant läsa att det förekommer att kriminella bedriver vårdcentraler och apotek. Kriminella utnyttjar inte bara våra välfärdssystem utan har blivit en del av välfärden. Men det är inte tillräckligt att utreda och lagföra bort den ekonomiska brottsligheten; den måste också förebyggas.

I en skriftlig fråga till Camilla Waltersson Grönvall tidigare under hösten togs HVB-hemmen upp. Det är ju en genomprivatiserad marknad. Det finns offentliga verksamheter - det är vi överens om - men 80 procent är privatiserat. Det är också svårt att ha insyn och kontroll, beroende på sekretesslagar och på lagstiftning som handlar om bolags rättigheter och skyldigheter och om hur vi under årtionden har haft en ganska slapp inställning till välfärdsbolag. Det är svårt med offentlighetsprinciper, redovisningsskyldighet och i vilken omfattning man behöver ha revisorer. Allt detta behöver vi åtgärda och komma till rätta med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Polismyndigheten larmade om att det är ett jätteproblem med släktbaserade nätverk och gängkriminella som sitter i bolagsstyrelserna. Ekobrottsmyndigheten sa några veckor senare att det är möjligt att på Blocket köpa sig rätt att driva dessa hem. Regeringen var ganska tydlig med att säga att de hemmen skulle stängas. Har det stängts några HVB-hem i Sverige, eller fortsätter gängkriminella att driva denna verksamhet?

Jag tänker att det ändå skulle vara på sin plats att få lite svar från regeringen. Har regeringen egna idéer om hur man ska göra en uppstyrning av marknaden? Vad tänker regeringen om HVB-marknaden framöver? Kommer ni att återkomma till kammaren med relevant lagstiftning för att vi ska kunna hindra kriminella från att driva HVB-verksamheter? Kommer ni att hjälpa kommuner som Stockholm och andra kommuner runt om i landet, så att de inte behöver ha en situation där man oroar sig för var dessa barn, som befinner sig i en oerhört utsatt situation, ska bli placerade?

Herr talman! Tack, Gunnar Strömmer, för ett intressant svar! Vi befinner oss halvvägs in i mandatperioden. Vi hade ett löfte från regeringen om mönsterbrytande åtgärder för att få bukt med den grova kriminaliteten, i synnerhet med det gängvåld och den utveckling vi har sett de senaste åren i Sverige. Om detta är vi överens. Vi behöver göra allt vi kan för att våldet ska försvinna från våra gator och torg och våra städer runt om i hela Sverige.

Men trots högt ställda löften kan vi varje dag i nyheterna ta del av nya skjutningar, sprängningar och mord. Antalet barn under 15 år som misstänks för inblandning i mordplaner har mer än tredubblats sedan förra året.

I detta sammanhang vill jag här i dag diskutera en fråga som är av största vikt: att landets kommuner med trygghet och tillförsikt ska kunna placera barn som har hamnat i kriminalitet i de HVB-verksamheter som man i dag är tvungen att upphandla eftersom det rör sig om en genomprivatiserad marknad. Inget av detta har gått åt rätt håll. Det krävs att regeringen gör mer. När det gäller den genomprivatiserade välfärden lockar den organiserade brottsligheten väldigt många att göra stora och snabba klipp.

Gunnar Strömmers svar på den fråga jag har ställt, som vi har att debattera här i dag, handlar om att vi bara i Stockholm gör upphandlingar för 200 miljoner kronor per år. Polisen avslöjade tidigare i höst att 18 av 18 granskade HVB-hem drevs av kriminella. Det pågår kriminalitet på HVB-hemmen. Denna lista har väckt stor debatt, och många frågor har ställts till regeringen i andra sammanhang - här i kammaren och också i skriftliga frågor liksom från landets kommuner - om huruvida det är möjligt att ta del av polisens lista så att vi kan undvika att placera fler ungdomar i denna miljö. Jag tänker att det är av största vikt att vi undviker det.

I Gunnar Strömmers svar pekas på en rad insatser som gjorts och kommer att göras. Av svaret läser jag ut att det handlar ganska mycket om nya samtal, utredningar och översyner. En lagrådsremiss har lämnats, och en proposition är på väg om ny sekretesslag - som Gunnar Strömmer mycket riktigt påpekar kommer den att beredas här i riksdagen.

Den som tar del av denna debatt ska dock också ha klart för sig att det i direktiven fanns en idé om ett ömsesidigt informationsutbyte. Hade vi haft en ny sekretesslag att ta ställning till, som hade kunnat möjliggöra ett ömsesidigt informationsutbyte mellan polis och kommun, hade det kanske löst detta problem. Men som jag har förstått det handlar det, i den lagstiftningsprodukt som riksdagen ska fatta beslut om, om ett ensidigt informationsutbyte, där polisen kan få ta del av viss information från skolan eller från andra myndigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi behöver agera. Vi måste göra mer för att få bukt med den grova kriminaliteten; jag tror att vi är överens om detta. Men för varje dag vi tappar när den här regeringen inte gör det som krävs kommer gängen att stärkas.

Jag vill därför upprepa frågan: Vad avser regeringen att göra för att polisens uppgifter om gängkriminella som driver HVB-hem ska komma kommunerna till del så att de kan göra trygga placeringar av barn och unga?

Fru talman! Justitieministern säger att det inte finns några skäl att göra jämförelser mellan Sverigedemokraternas organiserade och centralt finansierade, hemliga trollfabrik och vad enskilda medarbetare i partier har gjort genom åren - och så räknas det upp två exempel. Jag tycker att det är ett ganska anmärkningsvärt sätt att göra just jämförelser.

Det finns en avgörande skillnad här: Socialdemokraterna har inte drivit organiserade trollfabriker, och inte heller har SSU drivit organiserade trollfabriker under pseudonymer och via anonyma konton. Är det så att en medarbetare har upptäckts med att gå över gränsen har denne fått lämna sin tjänst.

Det har inte heller varit en del av en organiserad strategi att genom hemliga konton bedriva kampanjer som spelar på misstro mot socialtjänsten eller att registrera olika sajter som bara handlar om att piska upp misstro mot den svenska socialtjänsten - vilket i sin tur jackar i en internationell påverkanskampanj som troligtvis hämtar sin kraft från såväl Iran och Ryssland som kinesiska eller andra intressen, som har en annan idé om vart Sverige ska ta vägen demokratiskt.

Jag tycker att detta är anmärkningsvärt. Justitieministern och regeringen är nämligen inte bara Tidöpartiernas minister och regering; man är hela Sveriges minister och regering. Från Sveriges riksdag och de högst valda företrädarna har vi ett gemensamt intresse av att garantera alla människors trygghet och säkerhet. Vi ska garantera alla organisationers företrädare trygghet och säkerhet i deras politiska eller organisatoriska värv och arbete.

Jag saknar den handlingskraft som det hade varit så enkelt att visa här i dag. Ett sätt att stoppa hemliga trollfabriker är att inte bara acceptera en fikastund med diplomutdelning på Sverigedemokraternas kommunikationsavdelning utan att kraftfullt säga: "Stopp! Hit men inte längre! Läggs inte dessa konton ned har vi inte ett samarbete."

(Applåder)

Fru talman! För egen del tycker jag att det är en alldeles utomordentlig ordning att vi i Sveriges riksdag har politiska partier som kommer överens om demokratiska principer och arbetsmetoder som gynnar det demokratiska samtalet och utvecklar vår demokrati.

Frågan här berör när några ställer sig utanför regelverket och vi andra inte har koll. Men tack vare TV4:s Kalla fakta har vi svart på vitt sett att ett av riksdagspartierna, Sverigedemokraterna - regeringsunderlagets största parti - under flera år har jobbat med anonyma konton i sociala medier för att piska upp hat och hot.

Det här har inte bara riktats mot riksdagspolitiker eller politiker på regional eller kommunal nivå, utan under våren har vi också sett att det riktats mot stora delar av det civila samhället. Det har kommit flera rapporter från barn- och ungdomsorganisationer, kvinnorörelsen, fredsrörelsen och insamlingsorganisationer om att de har mottagit hatstormar när de är ute och bedriver sin verksamhet i sociala medier och jobbar för att fler ska engagera sig eller riktar udden mot rasism för att människor ska stå upp för alla människors lika värde. Detta har ökat.

Vi vet nu att dessa hatstormar är misstänkt lika varandra och härrör från högerextrema kretsar, men de eldas också på av Sverigedemokraternas kommunikationsavdelning. Så är det svart på vitt, eller hur man nu ska uttrycka sig när det handlar om en tv-utsändning.

Jag tycker att det är viktigt för Sveriges riksdag att kunna utkräva ansvar. När det gäller Tidöavtalet och Tidöpartierna kan vi inte utkräva ansvar när det handlar om hela regeringskonstellationen, eftersom regeringen, som vi vet, består av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Sverigedemokraterna sitter utanför. Men det Sverigedemokraterna bestämmer är ju också något som regeringen måste förhålla sig till.

Angående hur vi ska uppträda och hur vi ska uttrycka oss är det inte mer än 48 timmar sedan vi - jag och min fru och hundratusentals andra i det här landet, misstänker jag - vaknade av ett sms från Sverigedemokraterna. Sms:et löd: "Låt inte TV4:s påverkansoperation vinna EU-valet. Rösta på Sverigedemokraterna i morgon." Här ser vi absolut tydligt och klart vem som är avsändare. Men vi behöver fundera på deras idé och uppfattning om ett mediebolag som TV4 - ett av Sveriges största mediebolag - som gör en granskning enligt konstens alla regler, som lutar sig mot pressfrihet och yttrandefrihet och som gör ett fantastiskt arbete för att avslöja både det ena och det andra. Avslöjanden är inte alltid roliga för en politiker eller för någon som har begått ett misstag, men det här är ett fritt mediebolag som man menar har genomfört en påverkansoperation.

Påverkansoperation är ett ord som vår antiterrorstrategi tar upp och som våra myndigheter har som ansvar att motverka. Det handlar om påverkansoperationer från främmande makt men också från krafter inom våra gränser, krafter som vill vår demokrati illa.

Ministern kan få svara på hur det går i regeringskonstellationen. Hur går samtalen efter ett sms som detta till hundratusentals väljare? Är det i linje med att vi allihop har ett ansvar för att sprida korrekt och saklig information till varandra och våra väljare?

Fru talman! Tack för svaret, justitieminister Gunnar Strömmer!

Det är en återkommande debatt som vi har fört här i kammaren när det kommer till både hemliga påverkansoperationer och hotet mot demokratin, framför allt från högerextremismen, som under våren har växlat upp sitt arbete för att skrämma och tysta föreningar och människor som tar ställning i olika frågor men också de politiska partierna.

Upprinnelsen till denna debatt handlar både om vad vi såg under första maj, med de attacker som skedde runt om i landet på förstamajdemonstrationer och öppna möten, och om vad som avslöjades i TV4 och dokumentären Kalla fakta, som visade att ett parti utmärker sig i Sverige genom att ha registrerat en mängd hemliga konton. Hur många är oklart. Vi har inte möjlighet till insyn, men vi vet genom rapporteringen att de har varit en bärande del i ett påverkansarbete för att både skapa bilder av hur verkligheten ser ut och påverka människors känsla av såväl verkligheten som den politiska debatten.

Detta har i sin tur lett till en storm på internet och sociala medier mot enskilda partiföreträdare - politiker här i Sveriges riksdag men också på andra nivåer - som får motta det hat som har piskats upp genom dessa trollfabriker.

Metodiken känner vi igen från Ryssland och de ryska trollfabrikerna. Det handlar om att försöka påverka, sprida desinformation och undergräva vårt demokratiska system därför att man har en annan agenda och vill något annat med Sverige, svensk demokrati och vår säkerhetspolitik. Man vill främja sina ryska intressen.

Metodiken är densamma, och det är därför som jag till justitieministern i dag riktar denna fråga: Vad görs mer? Vilka initiativ tas framöver för att få stopp på hemliga trollfabriker och hemliga konton på sociala medier?

Vi kan enas om att sociala medier har bidragit till att utveckla demokratin, men vi har ett problem när det sker i det dolda, när vi inte vet vem som står bakom diverse påverkanskampanjer och när det är helt omöjligt att ta reda på vem som har spridit informationen och varför och vilka bakomliggande intressen som finns när det gäller inlägg och kampanjer som får spridning på sociala medieplattformar och som riktas brett.

Jag noterar att en rad olika förslag redovisas i svaret men också en rad olika åtgärder. Dessa åtgärder är vi överens om. Vi är också överens om att uppdatera den nya strategin, som ska motverka våldsbejakande extremism och terrorism. Socialdemokraterna har under flera år varit med och drivit igenom lagstiftning för att komma åt just extrema krafter som vill oss alla illa.

Jag tänkte ändå börja denna debatt med att ställa en ganska enkel fråga. Man kan koka ned svaret och extrahera vad som är huvudpunkten. Där tänker i alla fall jag att många av de förordningar, regelskärpningar och överenskommelser som har genomförts på europeisk nivå och de samtal som har förts här i Sverige kräver öppenhet. För att kunna se att reklam som riktas i sociala medier har en politisk avsändare krävs att kontot på något sätt har en öppen användare.

Med denna inledning vill jag återigen ställa frågan: Vad gör regeringen? Vad avser regeringen att göra för att komma åt de hemliga konton som i det här fallet styrs från Sverigedemokraternas kansli?

Fru talman! Det ska vara tydligt och klart när vi lämnar den här kammaren att det finns en person i Sverige som har det största ansvaret för att den här strategin mot terrorism och extremism uppfylls, och det är justitieminister Gunnar Strömmer. Möjligtvis delar statsminister Ulf Kristersson detta ansvar - då givetvis med hela regeringen.

Jag är glad över att Gunnar Strömmer ställer sig bakom den strategi för att motverka terrorism som vi pratat om här i dag. Ministern sa också på Folk och Försvar att detta inte skulle bli en hyllvärmare. Detta skulle leda till aktion, och detta skulle skydda oss.

Stark motståndskraft mot falska uppgifter, rykten och desinformation är ett av målen i denna strategi. Med det sagt och med referens till att man på mötet som genomfördes efter attackerna på första maj sa att vi gemensamt ska stå upp vårt fria och öppna samhälle undrar jag hur det lirar med ett partis systematiska användande av hemliga inlägg på sociala medier och en så kallad trollfabrik som blivit avslöjad i veckan.

För att alla som tittar och följer den här debatten ska förstå omfattningen: Detta är inte två tre unga grabbar som inte vet vad de gör. Det handlar om 13 konton på Tiktok, 3 på Youtube och 3 på Instagram med 260 000 följare som bara under de första månaderna publicerade 1 000 inlägg med 27 miljoner visningar.

Vi har här pratat om att man inte ska acceptera desinformation, subversiv verksamhet eller hat och hot och skrämsel från högerextremismen. Hur lirar det med att ni samarbetar med Sverigedemokraterna, vars organisation jobbar på just det sättet? Jag vill ha svar på det här i dag. Har ministern och regeringen förtroende för Jimmie Åkessons Sverigedemokraterna, eller kommer ni att stänga trollfabriken? Det ligger i linje med strategin.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar justitieministern för svaret.

Vi har haft diskussionen tidigare om vad som ger vad. Jag inledde också mitt första anförande med att säga att vi i grunden är överens om att de olika miljöerna finns, att de måste motverkas och att vi ska bekämpa dem på alla tillgängliga sätt.

Det vi återkommande har diskuterat det senaste året är att när vi ser en ökad aktivitet i en av grupperna, till exempel i militant islamistisk extremism, växer också högerextremismen. Här uppfattar jag att vi inte riktigt har fått gehör för att se allvarligt på detta. Vi har bland annat lyft upp hur det ser ut runt om i EU, och vi har kopplat ihop detta med den oro som jag känner inför att det här hör ihop med konspirationsteorier, med hur högerextrema organiserar sig online i gejmingmiljöer och når allt fler yngre. Inte minst under våren har vi fått rapporter om att högerextremister även i Sverige hyr in sig i gymnastiksalar i Stockholm under falska namn för att träna kampsport och vara beredda att gå till attack. Senare har vi sett attacker ske på demokratiska möten och på demonstrationer. Här uppfattar jag att man redan för ett år sedan på ett ännu tydligare sätt hade kunnat lyfta upp högerextremismen såväl som hotet från extrem islamism.

Det är viktigt att poängtera att det finns ett parti som utmärker sig. Jag tänkte återkomma till detta senare. Det finns ett parti vars ledande företrädare - vi behöver inte gå in på detta i den här debatten - uttrycker sig på ett sätt som jag skulle säga piskar upp stämningar inte bara här i Sverige utan runt om i hela världen. Det ökar terrorhoten, spridningen av desinformation och hatet mot minoritetsgrupper eller religiösa grupper, exempelvis muslimer.

Jag tänkte kort se om ministern och jag är överens om följande. I Säpos årssammanfattning från 2023 framgår det, precis som ministern säger, att den våldsbejakande islamismen och den våldsbejakande högerextremismen är de stora hoten vi ser. Vi ser också att konspirationsteorier och antistatliga budskap sprids där man vill öka misstron mot samhällets funktioner. Med det riskeras också en urholkning av det demokratiska systemet, tilliten till myndigheter och till institutionerna. Myndigheten beskriver också vad subversiv verksamhet är. Det är intressant. Det som man menar sker, och hur detta bedrivs, är genom metoder som propaganda, desinformation, infiltration, kriminalitet, sabotage och hot om terror.

Expo är en expertgrupp, en organisation, som under årtionden har haft koll på miljön. De menar att högerextrema just nu bedriver ett konsekvent arbete just genom att hota, tysta och skrämma dem som uppfattas som politiska motståndare. Genom hoten får man människor att vara tysta. Under förra året kunde vi se miljöerna utvecklas.

Jag landar i frågan om ministern delar uppfattningen från myndigheterna att det är så det går till, att det är så hoten ser ut, att arbetsmetoden handlar om att skrämma, hota och använda sig av subversiv verksamhet. Delar ministern också min uppfattning att vi ser ett enormt stort hot, att demokratiska röster skräms till tystnad? Om ministern delar uppfattningen, vad kan vi göra ytterligare för att skärpa arbetet utifrån strategin?

Fru talman! Tack för svaret, justitieministern!

Detta är en återkommande diskussion här i kammaren. Jag har återkommande under de år som Gunnar Strömmer varit justitieminister i Sverige lyft att hat- och hotaktiviteterna i den högerextrema miljön växer. Framför allt ser vi det i hur man i dag är beredd att ge sig på demokratiska krafter, civilsamhällets organisationer, studiecirklar, möten och demonstrationer. Inte minst blev detta tydligt veckan inför första maj och under första maj, men också i samband med det avslöjande som nu har kommit om att desinformation och hat och hot online är något djupt organiserat.

Vi delar såklart uppfattningen att detta är ett hot. Jag är glad över att justitieministern i dag nämner högerextremism på ett tydligare sätt. Jag har i dessa debatter haft en återkommande fundering, nämligen att just högerextremismen verkar vara svår att benämna och ta hand om på det sätt som krävs. I flera debatter har ministern - i och för sig mycket riktigt - påpekat att vi har en massa olika hot. Den nya strategin som nämns här slår ihop terrorism, våldsbejakande extremism från både höger och vänster och islamistisk extremism. Vi är i sak överens om det. Vi socialdemokrater vill dock ha tydligare besked, efter de händelser som vi har bevittnat nu under våren, om vad ministern och regeringen avser att göra för att skydda civilsamhället.

Jag har under veckan ägnat tid åt att lyssna till vittnesmål från Västerås. Vi såg under första maj hur ett dussintal maskerade män kommer instormande med rökgranater, banderoller och flaggor, ställer sig framför scenen, vecklar upp banderollerna, viftar med sina fanor och smäller av knallskott - detta i en miljö där Socialdemokraterna på första maj anordnar en familjedag.

På denna plats befinner sig mängder av familjer. Det var dessutom, som i dag, en vacker dag med solsken och värme. Det var ett fantastiskt firande. Trots att regeringsunderlagets största parti ville se kortare förstamajtåg fick vi längre förstamajtåg. Många människor runt om i landet valde att hänga med, att vara med och demonstrera, vilket är deras demokratiska rättighet.

I den här miljön stormar alltså denna gruppering in och skrämmer människor. Barnen gråter. Föräldrarna blir livrädda. Också de som arrangerar mötet ställs inför en fruktansvärd situation, då man inte vet vad de här grupperingarna är redo att göra. Det vi vet är att representanter för just den här gruppen, inte bara i Sverige utan runt om i Europa, har bjudit in sig själva till skolsalar, idrottshallar och gym. Vi vet att de är redo att gå till attack. Vi ser runt om i Europa att det är så. Vi ser hur dessa miljöer växer online och hur de hatar och hotar. Vi ser hur de utbildar sig i konfrontation. Vi ser nu också hur de är beredda att skrämma barn och barnfamiljer på arbetarrörelsens högtidsdag.

Mot den bakgrunden undrar jag om ministern skulle kunna redogöra för om det finns ytterligare konkreta saker att göra. Kan vi från denna kammare och från Regeringskansliet, till exempel med polisen, se till att civilsamhällets organisationer får ett tydligare stöd och får riskbedömningar gjorda när demokratiska möten, studiecirklar och demonstrationer anordnas? Och vad gör ministern för att en gång för alla motverka att demokratiska krafter ska behöva vara rädda vid sina arrangemang?

Herr talman! Jag fortsätter med regeringens budget. En stor post, när det kommer till det som jag tänker i de här tiderna skulle vara det allra viktigaste, gäller att hjälpa barn och unga. Det handlar nog främst om de barn som har en ensamstående mamma eller pappa, som kanske har ett arbete, men där pengarna verkligen inte räcker till. Kostnadskrisen vi befinner oss i gör att maten är dyr och de urvuxna fotbollsskorna dyra att ersätta när man räknar andel av den lön man har. Man vänder och vrider på varenda krona.

Fritidskortet har varit en stor grej som regeringen utlovat men som verkar dröja. Min fråga till ledamoten är om man kommer att agera här och nu. Bara för fritidskortet finns det 800 miljoner liggande på ett bankkonto eller i alla fall ett kostnadsställe i regeringens budget. Ser regeringen och Charlotte Nordström någon möjlighet att faktiskt göra någonting för de barn och ungdomar som just nu har det allra tuffast? Jag tror att det handlar om stöd här och nu och inte bara om hårdare prioriteringar, eftersom jag har en bild av att många redan gör hårda prioriteringar - både i välfärden och privatekonomiskt. De larmrapporter jag tog del av förra veckan, till exempel från Pep, och tidigare från Majblomman, Hyresgästföreningen, Röda Korset och Rädda Barnen, visar på att läget är akut för många barn.

Ser Charlotte Nordström ett behov av att skynda på med insatser för att underlätta för dem som har det allra tuffast här och nu?

Herr talman! Först vill jag tacka ledamoten för ett fint anförande. Jag kan nog säga att jag instämmer i det allra mesta som Charlotte Nordström sa i talarstolen. Jag vill bara ställa en kort fråga, eftersom vi var många förra veckan när budgeten presenterades som kände att det var konstigt att inte mer resurser lades på välfärden och de förebyggande verksamheterna, alltså skola, socialtjänst och vård.

SKR har sagt att de behöver nästan 30 miljarder, och de underfinansierades redan i höstas. Om jag inte minns fel handlade det nu om 300 miljoner till skolan. I andra debatter jag haft här med ministrar från regeringen har man lovat att pengar skulle komma.

Vilka delar i regeringens budget anser Charlotte Nordström vara förebyggande? Kommer Moderaterna och regeringspartierna att se till att stötta landets kommuner framåt i den välfärdskris vi befinner oss i?

Herr talman! Nu låtsas ledamoten Torsten Elofsson som att det skulle vara så att alla kommuner i vårt land tar ett ansvar. Det stämmer inte.

Under förra mandatperioden, då vi hade ett stort flyktingmottagande i efterdyningarna av mottagandet 2015-2016, såg vi till att lagstiftningen ändrades så att alla kommuner skulle ta ett gemensamt ansvar för flyktingmottagandet. Det är en fråga som vi har drivit under lång tid.

Vi har också velat se över EBO-lagstiftningen för att det ska vara lättare för kommunerna att lyckas bryta segregationen, öka integrationen och se till att människor kan komma in i vårt samhälle. Vi har velat ta tag i skolsegregationen, strypa kranen från välfärdens aktiviteter och se till att det är ordning och kontroll i vår välfärd så att varje krona kan användas på ett effektivt och rätt sätt. På det sättet kan vi se till att alla människor kan få välfärd av bra kvalitet.

Det är politik på område efter område som högersidan här i kammaren har röstat emot. Det räcker att se sig omkring i den stad och region som jag bor i. Vi har också utsatta områden i vår stad, och vi har kommuner, till exempel Botkyrka och Södertälje, som har tagit en större andel av de flyktingar och invandrare som kommit till Sverige. De har länge sagt att det inte är ett problem att ta emot människor från andra länder, men det är ett problem när vissa kommuner gör det men inte andra. Då får vi skatteparadis och ökad ojämlikhet.

Jag hoppas att Torsten Elofsson väljer att se helheten. Då tror jag att vi kan lyckas bygga ihop vårt samhälle. Öka bostadsproduktionen! Se till att vi får bort vinstintresset i våra skolor och att det starka samhället kan finnas i såväl Vellinge som Malmö och Lidingö och alla delar av Stockholmsregionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Unga lagöverträdare

(Applåder)

Herr talman! Alla som bor i vårt land ska kunna känna närhet och gemenskap med varandra. Det kräver att man känner att man kan röra sig fritt och tryggt i alla delar av våra städer. För mig är det en självklarhet.

Det innebär att vi måste föra en bostadspolitik som gör att vi bygger bort barriärer. Vi måste se till att vi inte har särskilt privilegierade delar av våra städer, som nästan är gated communities där man har särskilda möjligheter i form av bättre skolor och bättre arbetsmarknad, medan vi har andra delar av samhället där vi tillåter att förfallet pågår, fasaderna på husen är eftersatta, parkerna inte är trevliga att röra sig i och skolorna inte erbjuder absolut högsta kvalitet på utbildning.

Jag vet inte om ledamoten Torsten Elofsson är nöjd med att vi har ett klassamhälle där det beror på var man bor om man ska ha rätt att sätta barnen i en bra skola eller om barnverksamheten i förskolorna ska ha utbildad personal. Nu ser vi också effekten av borgerlig politik och att stora delar vår välfärd går på knäna, och i dessa delar av vårt samhälle har man inte råd att stärka upp kvaliteten.

Jag får nog ställa en fråga tillbaka till Torsten Elofsson. Är du nöjd med de prioriteringar som regeringen har gjort och som har lett till allt större press på välfärden?

Herr talman! Tack för möjligheten att komma till kammaren och debattera viktiga frågor om hur vi ska bekämpa ungdomskriminalitet och bygga ihop vårt samhälle!

Jag kan inte låta bli att ta utgångspunkt i vad föregående talare någonstans sätter fingret på. Vi är många som oroas över den utveckling vi har sett de senaste åren, där allt fler unga begår allt grövre brott.

Vi är oroade över det samhälle som har vuxit fram, inte bara de senaste åren med en borgerlig regering som spär på klassamhället utan också under 20-30 år under vilka vi sett en segregation som saknar motstycke breda ut sig i Sverige, en segregation som gör att några unga växer upp i miljöer där det saknas resurser, både hemma och där samhället har dragit sig tillbaka, där skolorna har privatiserats, där välfärdens institutioner inte längre finns, där arbetsmarknaden är svagare och där samhällets försörjningsstöd är större än i andra delar av vårt samhälle där man har andra förutsättningar.

Vi ser ett samhälle som har dragits isär, herr talman, vilket ligger till grund för den utveckling vi ser i vårt land. Vill vi åstadkomma en förbättring måste vi, tänker jag i alla fall, bygga ihop vårt samhälle och få ett starkare samhälle där alla barn får möjligheter.

Den här debatten började redan i det första anförandet, precis som det varit under många år, handla om straffskärpningar, sänkt straffrättsålder, ungdomsfängelser och hårdare tag mot brottslingar. Jag tror dock att vi också måste orka och förmå oss att tänka på att det är barn det handlar om - barn och unga.

Jag vägrar att ge upp tron på och hoppet om barnen. Jag tror inte att man föds till brottsling. Jag tror inte att det spelar någon roll var man föds eller av vilka föräldrar. Jag tror att de som hamnar i dessa miljöer behöver ett starkt samhälle som ger alla barn oavsett bakgrund en trygg uppväxt.

Med det sagt ser vi ändå en utveckling i Sverige som vi måste vända. Därför skärpte den socialdemokratiska regeringen under sin tid ett åttiotal straff och byggde ut resurserna för att komma till rätta med den situation vi har. Vi ser också effekterna av det. I en tidigare debatt i dag diskuterade vi kriminalvården, och vi ser att häkten och anstalter blir fulla. Polis och åklagare har hittat nya sätt att arbeta och kunna lagföra fler. Straffskärpningarna ger effekt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Unga lagöverträdare

Värt att nämna i samband med detta betänkande är att vi socialdemokrater har valt att sätta fokus exempelvis på att utnyttjande av barn och unga i grov kriminalitet ska vara olagligt. Vi kan tänka oss att göra mer på det området. Vi vänder oss dock emot den ensidighet som råder i Regeringskansliet och SD-regeringen, där det bara handlar om - som vi hörde inledningsvis - sänkt straffrättsålder och fler möjligheter att gripa barn och unga. Det måste handla om att polisen ska ha rätt verktyg, men vi måste också bygga ihop vårt samhälle. Vi måste se till att minimera rekryteringsgrunden för gängen. Vi ska strypa tillförseln till gängen.

Är det någonting i alla fall jag noterar när jag tar del av polisens lägesbilder från i våras är det att det nu enligt polisen finns nästan 5 000 barn och unga i och kring våra gäng, de gäng som satt skräck i bostadsområden runt om i landet. Många av dem är inte de här möjliggörarna utan utförarna, alltså de som springer ärenden åt gängledarna. Låt oss se till att inte fler av dessa barn fortsätter att se detta som ett möjligt sommarjobb. Låt oss bryta rekryteringen.

Därför blir det lite anmärkningsvärt när man står i en talarstol, särskilt i budgettider, och ser vad två budgetar och en vårändringsbudget har inneburit när det gäller att bygga ihop vårt samhälle. Vi etablerade en ny princip i svensk politik som vi hade hoppats skulle få vara gällande när det kommer till att bekämpa brott, nämligen att varje krona till polisen också måste mötas upp med en krona till det brottsförebyggande. Vi lever i en verklighet där vi är ganska långt ifrån det, herr talman.

I vårändringsbudgeten för bara en vecka sedan var det nästan inga resurser för att bryta rekryteringen till gängen. Det var en avsaknad av politik för att svara upp mot vår tids stora frågor och det som detta betänkande handlar om: att se till att vi inte har några unga lagöverträdare. Hur kommer det sig? Om det nu är en så viktig fråga för SD-regeringen att vi ska ha färre unga lagöverträdare, varför ser man inte till att lösa skolproblemen? Varför underfinansieras välfärden, trots att vi nu under två års tid har sett hur välfärdens olika delar går på knäna? Det saknas fritidsledare, det saknas skolpersonal och socialtjänsten har det tuffare. Jag bara undrar varför man har gjort dessa prioriteringar.

Vi ser också att kostnadskrisen har gjort att tio års reallöneökningar har ätits upp för vanligt folk. Vi ser larmrapporter från föreningslivet om att allt färre barn i särskilt utsatta områden har möjlighet att delta i fritidsaktiviteter. Vi ser också att landets kommuner drar ned på fritids- och kulturaktiviteter för barn. Då tänker jag: Om vi nu inte kan stärka upp de positiva gemenskaperna lämnar vi ju barn och unga i särskilt utsatta områden till negativa gemenskaper, och därmed ökar rekryteringsbasen för gängen.

Detta är en inkonsekvens. Det är inte en politik som håller ihop. Det krävs att vi får en samsyn på behovet av att bryta rekryteringen till gängen och att hålla ett högt tempo när det gäller reformer för att ge samhället möjligheter att lagföra dem som redan finns i gängen och sedan hjälpa dem därifrån.

Vi föreslog för bara en vecka sedan en satsning på 700 miljoner kronor för att göra det möjligt att punktmarkera 1 500 av dem som befinner sig i gängmiljöer med fotboja och särskilt vuxenstöd för att se till att de inte begår fler brott. Vi vill också att det byggs positiva uppväxtmiljöer för alla barn och unga och vänder oss emot de tvångströjetankar som finns i Regeringskansliet och hos SD-regeringen. Det skulle kunna ge socialtjänst, skola, polis och fritidsverksamhet större, kraftfullare och bättre möjligheter att bryta rekryteringen till gängen. Vi måste bekämpa de negativa gemenskaperna och bygga positiva gemenskaper.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Unga lagöverträdare

I vår reservation 4, som jag vill yrka bifall till, tar vi också upp behovet av att kunna gå vidare med att titta på sekretesslagstiftningen för att skola, socialtjänst och polis på ett enklare och bättre sätt ska kunna komma till rätta med delar av det vi har pratat om här i dag. Vi hoppas att vi får se reformer på det området. Vi vet att det pågår ett arbete, men vi tycker att man borde öka reformtakten här.

Avslutningsvis, herr talman: Ska vi lyckas bekämpa rekryteringen och hålla unga borta från gäng och kriminalitet måste vi bygga det starka samhället där alla barn i alla delar av samhället har möjlighet att lyckas. Det ska inte handla om var du är uppväxt eller av vem du är född. Vi måste ha ett starkt samhälle där alla barn oavsett bakgrund kan förverkliga sina drömmar och sina idéer.

(Applåder)

Herr talman! Tack för svaret! Jag är glad över att ledamoten och jag ändå är helt överens om ett ja till de tre punkterna som gäller att prata om diskriminering, genomföra uppföljning och agera mot poliser som har betett sig illa, för det var också det resultat som Brårapporten som initierades av polisen pekade på. Jag blev alltså lite förvånad över jämförelsen och att all kritik, alla invändningar och allt arbete med att ta tag i de problem som finns utmålades som att man inte har tilltro till svensk polis. Så är det ju inte! Jag är glad över att den attacken vändes till att man kan ställa upp på att göra en insats för att hjälpa polisen. Det är en yrkeskår som upprätthåller lag och ordning och trygghet i samhället - det kan jag skriva under på varje dag i veckan - men vi pekar på att det behöver kraftsamlas för att hela samhället ska göra detta arbete.

Ledamoten sa i ett tidigare replikskifte att mycket pekar på att om man ska lyckas handlar det väldigt lite om den repressiva sidan och väldigt mycket om lokal förankring. Det var därför Socialdemokraterna byggde ut polisutbildningarna och såg till att det blev fler poliser. Vi är helt överens om att de ska vara lokalt förankrade och finnas på områdesnivå. Det ska finnas möjligheter att nå polisen dygnets alla timmar. Polisen ska inte minst vara ute och röra sig i hela samhället. Man ska inte ha en känsla av, som jag läste i en insändare från Skärholmen, att man trots att det har skjutits där aldrig ser en polis på gatan. Man ser bara helikoptern eller den blåmålade bilen köra förbi.

Det man vill ha är precis det Martin Melin säger: Fler poliser som man känner vid namn på gatan. Den här debatten har väl handlat om att vi ser ett ensidigt fokus från SD-regeringen på det repressiva. Vi vill att polisen ska ha en stark förankring i hela samhället.

Herr talman! Jag förstår att ledamotens förberedda inlägg handlar om att skaffa lite material, content, till sociala medier. Visst passar det alldeles utmärkt att måla ut alla frågeställare och invändningar mot propositionen här som att vi tycker illa om svensk polis. Det framställs som att vi inte vill ha polisen där eller att det skulle finnas något illasinnat och ondskefullt bakom våra frågeställningar. De är djupt relevanta, och som jag uppfattar det ledamoten Martin Melin säger mellan raderna håller han ändå med.

Jag kunde inte låta bli att reagera och trycka på knappen för att begära replik, trots möjligheten att få ett fint klipp till sociala medier. Ledamoten Martin Melin tog upp ett exempel. Det blir lite svårt, eftersom man måste rekapitulera det han sa. Men jag tittade på ett uttalande från JO som faktiskt gällde lite det som Martin Melin pekar på.

En person som fanns i en kriminell krets hade återkommande blivit stoppad i en bil; jag tror att det var åtta gånger. Det fanns risk för en gängkriminell konflikt och för att polisen skulle kunna hitta vapen eller sprängmedel, alltså koppla personerna till de grova våldsbrotten. Men det fanns också en dimension när det gäller den geografiska platsen.

Detta är en av alla JO-rapporter. Men här fann JO att det enligt polislagen fanns skäl för att göra ett ingripande, stanna och gå igenom bilen och genomföra en husrannsakan. Jag uppfattar alltså inte riktigt att Martin Melins exempel stämmer.

Det finns också andra problem som vi vill täppa till genom de förslag som jag har presenterat i debatten.

Jag har tre korta frågor. Tycker ledamoten att det är fel att man pratar om diskriminering, att man genomför en uppföljning och att man agerar mot poliser som har betett sig illa?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetszoner

Herr talman! Jag tackar Louise Meijer för ett eldigt inlägg.

Utifrån enskilda rubriker i en budget kan de få satsningar Louise Meijer pekar på verka fler än den socialdemokratiskt ledda regeringens. Men man måste också titta på hur anslagen till landets kommuner och regioner har sett ut. Historiskt sett satsade vi enorma resurser för att de skulle kunna klara vård, skola och omsorg, det vill säga vår välfärd. Det handlade om att fler skulle komma i arbete och att dessa verksamheter inte skulle behöva spara och gå på knäna i en svår tid.

Jag vet inte vilken verklighet den SD-ledda regeringen lever i. Allt fler vittnar om att välfärdsverksamheterna går på knäna. Det är tufft att få personal till skolan, och det är tufft för socialtjänsten. Barn- och ungdomspsykiatrin har enorma köer. Vi ser hur allt fler delar av Sverige hamnar på efterkälken för att det gjordes prioriteringar i denna kammare. Vi lade fram ett förslag om en bankskatt så att bankernas övervinster skulle kunna användas för att förstärka landets kommuner och regioner och hjälpa till att bryta nyrekryteringen till gängen. Regeringen har inte gjort allt och har inte testat alla vägar.

Min bredare ansats i debatten handlar också om erfarenheterna från Danmark. I mitt anförande och i tidigare replikskiften tog jag upp att de rättsvårdande myndigheternas möjligheter, till exempel visitation, är en sak men att man i Danmark också jobbat med att bryta gängens näringskedja. En ny rapport visar att en stor del av Sveriges barnfamiljer har svårt att sätta näringsriktig mat på bordet och att många ensamstående inte har råd med fritidsaktiviteter för sina barn. Men regeringen skjuter år efter år fram fritidskortet. Det är inga snabbspår. När kommer reformerna för att bryta nyrekryteringen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetszoner

Herr talman! Jag tackar Louise Meijer för ett intressant anförande och intressanta replikskiften.

Jag fastnade för meningen "Vi gör allt vi kan". Sverigedemokraterna och regeringspartierna gör alltså allt de kan för att bekämpa gängkriminaliteten. Det finns ett reformprogram i Tidöavtalet, ett antal lagförslag har presenterats, några utredningar är tillsatta och vi har kunnat stifta ett antal lagar sedan regeringsskiftet. Men "allt vi kan" måste handla om att både bryta nyrekryteringen och gängens näringstillförsel och, i andra änden, ge de rättsvårdande myndigheterna alla de verktyg som krävs för att de ska kunna göra sitt jobb effektivt och gripa dem som begår grova brott.

Låt mig vända mig mot att regeringen gör allt man kan för att klara denna uppgift. I de budgetar som har röstats igenom har man dragit ned på det brottsförebyggande arbetet och sänkt anslaget till likvärdig skola - ett anslag som verkligen gjorde nytta i de mest utsatta och eftersatta områdena och skolorna. Samtidigt har man tryckt ja på en knapp som gav de allra rikaste möjlighet till fördubblad rut och rot. I en Stockholmskontext skulle man kunna sammanfatta det med att man tar från Järva och ger till Danderyd. Jag tänker att det inte är att göra allt man kan.

Vi delar uppfattningen att det är utomordentligt viktigt att bryta gängens makt. Järvaveckan har listat trygghetszonerna på plats sju av åtta. På plats ett, två och tre finns ökad polisnärvaro, mycket mer förebyggande arbete och minskade ekonomiska klyftor. När ska regeringen lägga fram dessa reformförslag och börja lyssna på dem som bor i de mest eftersatta områdena i vårt land?