Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Helena Gellerman (L) om Riksrevisionens rapport om bildandet av Svevia och Infranord

Helena Gellerman (L) höll ett anförande om Riksrevisionens rapport om bildandet av Svevia och Infranord i debatten ”Protokoll 2024/25:77 Onsdagen den 26 februari” den 26 feb 2025.

Fru talman! I dag debatterar vi TU7 Riksrevisionens rapport om bildandet av Svevia och Infranord. Jag vill inleda med att understryka vikten av att Riksrevisionen gör sina utvärderingar av de beslut som vi fattar här i riksdagen. Det ger oss ledamöter stöd i frågan om man behöver justera tidigare beslut för att få ett effektivare genomförande. Riksrevisionen har gjort en lång rad utredningar inom transportsektorn, och Liberalerna välkomnar verkligen dessa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om bildandet av Svevia och Infranord

Jag konstaterar att samtliga partier i riksdagen enigt tog beslutet att bilda Svevia och Infranord. Riksrevisionen har nu granskat om bildandet av Svevia och Infranord har nått de intentioner vi hade när vi tog detta beslut 2010.

Jag tror att man behöver se Svevia och Infranord i ett större perspektiv. Det handlar om hela systemet och om vilka krav som ställs på de statliga bolagen, både i ägardialoger och – kanske framför allt – när det gäller upphandlingar.

Fru talman! Liberalerna anser att järnvägsunderhållet ska fortsätta att upphandlas i konkurrens. Då tar vi till vara den samlade kompetensen inom de internationella bolagen när det gäller hur man på ett effektivt sätt underhåller järnväg, och vi kan utnyttja kreativiteten och flexibiliteten hos mindre bolag.

Studier som exempelvis Alexanderssonutredningen 2016 pekar på att vi får både mer och bättre underhåll till en lägre kostnad genom att upphandla underhållet i stället för att låta staten sköta allt och ha det direkt i egen regi.

Jag skulle gärna vilja veta vilka studier tidigare ledamöter har att luta sig mot när de säger att underhållet har blivit dyrare. Jag skulle välkomna om någon tar replik på mig och berättar om dessa studier. Jag känner inte till någon studie som visar att ett upphandlat underhåll har blivit dyrare än att göra allting i egen regi.

Upphandling i konkurrens gör i stället att de statliga bolagen behöver hålla en hög kvalitet så att de fortsatt kan få kontrakt. Utan det yttre trycket säger erfarenheten att organisationer inte utvecklas lika effektivt. Det är till stor del Trafikverkets beställarkompetens och upphandling som driver utvecklingen av Svevia och Infranord framför sig.

Jag vill dock samtidigt poängtera att vi har ett statligt bolag som regeringen styr, som gör en stor del av underhållet och som har stor kompetens. Det är viktigt att vi ser att vi har den kompetensen och att den kan styras av regeringen. Det är viktigt ur ett beredskapsperspektiv. Detta har vi debatterat i andra sammanhang här i riksdagen, inte minst i samband med erfarenheter från Ukraina.

Det är samtidigt viktigt för Liberalerna att vi får mer underhåll och ny järnväg för skattepengarna. Trafikverket behöver skaffa sig bättre kunskap om statusen på våra vägar och järnvägar och dessutom bättre förmåga att effektivt upphandla underhållet och förbättra Trafikverkets beställarkompetens.

Man behöver bli bättre på att ta till vara den information som Trafikverket begär av de upphandlade underleverantörerna och att de i slutet av varje projekt ska beskriva vilken status vägen eller järnvägen har efter avslutat underhållsarbete.

Vi behöver också en ökad digitalisering, både för att effektivt samla in och lagra information om järnvägen och vägen och för att med hjälp av Al prioritera underhållet utifrån insamlad data. Genom en bättre upphandling kan även leverantörerna utvecklas betydligt mer gynnsamt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om bildandet av Svevia och Infranord

Riksrevisionen tar också upp ekonomin. Båda bolagen har avkastningsmål och krav på hög produktivitet och produktivitetsutveckling för att kunna nå dessa mål. Dessa följs upp i ägardialoger. Vi liberaler anser att det är viktigt att man ser att de statliga bolag som är på en öppen marknad styrs i ägardialogen, men det som kanske verkligen ger förändringskraften är att de måste hålla samma takt som resten av marknaden för att kunna få kontrakten. Annars får de inte kontrakt på underhåll och så vidare.

Vi liberaler anser alltså att de allra flesta verksamheter blir mer effektiva om man arbetar i konkurrens med andra.

Med de orden yrkar jag bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motioner.

DebattenHos riksdagen
Replikskiftet · 4 repliker

Fru talman! Jag kände mig närmast apostroferad av ledamoten när hon uppmanade någon att komma upp och prata om hur kostnaderna har ökat, och om kostnaderna har ökat, av avregleringen av järnvägsunderhållet.

För det första framgår det i den rapport vi debatterar i dag att kostnaderna har ökat. Riksrevisionen skriver att priserna har ökat stort. På anläggningsmarknaden har de ökat dubbelt så mycket som den allmänna prisökningen under samma period. Detta gäller en tioårsperiod, och det står i den rapport vi pratar om i dag.

Det finns också andra rapporter, varav jag kan nämna en. Det kom en rapport från Riksrevisionen 2020 som visar att staten inte får ut så mycket som möjligt av de upphandlingar som görs. I genomsnitt fördyras kontrakten med 74 procent. Det är två exempel. Om jag hade haft kännedom om att den här frågan skulle dyka upp – och det kanske jag borde ha räknat ut – hade jag kunnat förbereda fler exempel.

Man kan också nämna de transaktionskostnader jag var inne på tidigare. Man bygger också upp en väldigt stor överbyggnad som hänger ihop med upphandling och med långa och segdragna överklagandeprocesser. Det är också en stor kostnad som tillkommer.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Jag tycker att det är oerhört viktigt att vi har ett effektivt genomförande av underhållet. Nu pratar vi om hur effektiva Infranord och Svevia är. Det finns även andra aktörer på marknaden. I Alexanderssonutredningen jämförde man kostnaderna när man hade verksamhet i statlig regi med det som hänt efter att man skapat Svevia och Infranord och upphandlade i konkurrens. Då såg man att man fick mer underhåll för pengarna till en lägre kostnad. Det var det jag refererade till utifrån att man inte vill dra in underhållet.

Jag har följt utvecklingen och tittat på detta, och jag tycker att Riksrevisionens genomgångar är så bra. Till exempel kom ju rapporten om att kontrakten hade fördyrats med 74 procent förra mandatperioden. Där kunde man dock konstatera att den absolut överskuggande delen när det gäller varför det hade blivit 74 procent dyrare var att man hade fått ytterligare beställningar av Trafikverket.

I sättet att upphandla fanns det alltså utrymme att ligga på för att göra det ena eller det andra inom samma kontrakt. Därmed fanns det naturligtvis en ny beställning inom kontraktet från Trafikverket, vilket gjorde att vi fick de här fördyringarna på 74 procent. Det är därför vi i samarbetspartierna nu trycker stenhårt på att Trafikverket måste bli mycket bättre på att veta vad kostnaden blir när man beställer underhållet och inte ha något flytande som ökar kontraktens kostnad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om bildandet av Svevia och Infranord

Fru talman! Det är väl bara att konstatera att vi läser de här rapporterna på väldigt olika sätt. Jag tycker att det framgår väldigt tydligt i Riksrevisionens rapport att produktiviteten och effektiviteten inte har ökat och att kostnaderna har ökat till följd av det. Jag tycker att det står svart på vitt. Undertiteln på rapporten är också ”bristfälligt infriade intentioner”. Det som riksdagen avsåg med avregleringen har inte uppfyllts; jag tycker att det är helt uppenbart.

Vi kan bortse från den överbyggnad som också finns och som jag pratade om tidigare. Den kostnaden kommenterade ledamoten inte. Men vi kan koppla på underhållsskulden, som i dag ökar extremt brant – den skenar – och som, skulle jag vilja hävda, är en effekt av ett avreglerat underhåll. Det beskrev jag även i ett tidigare replikskifte här. Det är en underhållsskuld som uppgår till 91 miljarder och som vi behöver hantera. Där har vi också en ökad kostnad, skulle jag vilja hävda.

Fru talman! Jag tycker att den här diskussionen är jätteintressant. Vad får vi egentligen för pengarna?

När det gäller underhållsskulden, alltså om man ser till hur den har ökat, är ju anledningen att vi inte får ut tillräckligt mycket. Varje mandatperiod lägger vi in mer pengar i att utveckla ny infrastruktur och i underhåll, men samtidigt får vi inte ut tillräckligt mycket. Vi ser att det här har ökat med 21 procent bara mellan 2020 och 2023, på grund av inflationen och så vidare. Det tar också lång tid att genomföra projekten.

Här har de dock tittat på hur Infranord och Svevia, det vill säga två bolag, har utvecklats. Det säger ju inget om hur själva avregleringen har fungerat. År 2016, alltså efter den här avregleringen, gjordes en utvärdering, och då tittade man på hur det var före avregleringen. Vad fick vi ut för infrastruktur för pengarna då? Sedan har man jämfört med hur mycket vi får ut efter avregleringen, och där ingår ju Infranord och Svevia. Vi ser att vi efter avregleringen får ut mer underhåll för samma pengar. Det visar den studie som gjordes 2016.

Att man får mer när det är konkurrens och att företagen stärks – att det sätter press om de ska få ett nytt kontrakt – skapar en förändringsprocess i företagen. Det finns det otaliga studier som visar. Men just när det gäller det här med den ekonomiska fördelen kan man titta på Alexanderssonutredningen.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.