Alexandra Anstrell

Herr talman! Jag är inte med på alla möten som våra ministrar har med olika länder, men det finns en fråga som alltid är top of mind och som de alltid har med sig: hur man kan fortsätta stödja Ukraina oavsett om stödet kommer från USA eller något annat land. Vi har stått i fronten. Jag skulle säga att vi är ett av de länder i Nato som hjälper Ukraina i störst utsträckning.

Det är också viktigt att vi själva kommer ihåg att ta upp detta i alla möten vi har med andra länders parlament. Vi har ju ofta gäster här, och många av oss är ute på resor. Vi och regeringen bör verkligen stå i fronten för det här.

Att vi gör detta via EU är också något som vi stått i fronten för. Vi gör det genom att stödja Ukrainas väg mot ett EU-medlemskap och genom att driva sanktionerna mot Ryssland. Detta kommer vi att fortsätta göra.

Jag tror att alla partier i riksdagen fortfarande kan kroka arm och säga att vi står enade för Ukrainas fred.

Herr talman! Jag tackar Emma Berginger för en mycket viktig fråga.

Vi håller med om att Sverige ska fortsätta stödja Ukraina så att de kan bygga upp sitt land till att bli en ordentlig demokrati utan korruption och liknande. Och redan i dag hjälper vi Ukraina att bygga upp landet. Vi gör det i många olika delar, till exempel är MSB på plats. De har eller kommer att avdela en person som ska sitta på ambassaden för att hjälpa till i uppbyggnaden av landet. Det är ganska ovanligt att MSB har en utsänd på detta sätt.

Många är också nere och hjälper till med avfallshantering, så att det man bygger upp ska bli modernt och bra för miljön. Det finns även andra delar.

Det är svårt att fastslå en riktning efter två eller tre år när vi inte riktigt vet om kriget fortsätter eller om det handlar om en uppbyggnad av landet i fred. Därför är det svårt att peka ut en väg just nu. Men vi är absolut för att hjälpa till att bygga upp ett fredstida Ukraina.

(Applåder)

Herr talman! Jag kan försöka läsa upp mitt anförande igen för ledamoten. Jag sa att man har bedömt att frågor om nya krigsförband påverkar Försvarsmaktens utformning i övrigt behöver övervägas med bättre vetskap om Natomedlemskapet, inklusive kommande förmågemål, under hösten 2025 och andra externa faktorer som påverkar genomförande av försvarsbeslutet.

Jag tror att alla är överens om att vi vill ha ett starkt, robust försvar i Sverige. Då behöver man titta förutsättningslöst på alla komponenter.

Vad gäller Myndigheten för totalförsvarsanalys har vi, som jag ser det och som jag tror att regeringen ser det, tillräckligt många olika delar som följer upp. Vi har Riksrevisionen, och vi har regleringsbrev och liknande. Vi avslog naturligtvis eftersom vi inte tyckte att det var en bra idé.

Herr talman! Tack för frågan, ledamoten Hultqvist! Jag ska försöka förtydliga, så att det inte blir några missförstånd. Det vore ju tråkigt.

Man gjorde bedömningen att inte ha med det just nu eftersom man ville vänta in Nato. Man behöver få bättre vetskap om Natomedlemskapet inklusive kommande förmågemål, som skulle komma under hösten. Jag kan inte säga exakt datum till ledamoten, utan de datumen får försvarsministern själv stå för. Men det är vad vi har fått än så länge. Vi behöver helt enkelt vänta in vad vi får från Nato för att det här ska bli möjligt att genomföra i rätt takt.

Herr talman! Världen befinner sig i en brytningstid. På grund av Ryssland rasar ett storskaligt krig i Europa. Även Kinas strategiska och militära agerande påverkar säkerheten i det euroatlantiska området liksom utvecklingen i Mellanöstern och det föränderliga säkerhetsläget i den indopacifiska regionen.

Därtill finns en bred och alltmer komplex hotbild mot Sverige och svenska intressen och ökade risker för svensk säkerhet. Sammantaget har hotet mot Sverige ökat. Förutsättningarna för svensk säkerhetspolitik har därmed förändrats i grunden. Ett väpnat angrepp mot Sverige eller våra allierade kan inte uteslutas.

Sedan den 7 mars i år är Sverige medlem i Nato. Medlemskapet i Nato stärker Sveriges säkerhet, samtidigt som Nato som helhet blir starkare med oss. Som allierad deltar Sverige i Natos operationsplanering, som tillsammans med bland annat Natos förmågeplaneringsprocess utgör ett centralt ingångsvärde avseende Sveriges roll och uppgifter i Natos avskräckning och försvar.

Nu integreras Sverige successivt i Natos nya planverk. Integrationen av Sverige är viktig för planernas genomförbarhet. Här är det centralt för Sverige att bidra. Vi är en aktiv allierad.

Med planerna följer krav på styrkor, ledningsstruktur och mandat. Till detta kommer möjliggörandet av militära operationer. Här har vi sett att regeringens avsikt är tydlig: Sverige ska bidra till Natos aktiviteter för avskräckning och försvar. En proposition som omfattar bidrag inom land, sjö- och luftdomänen överlämnades till riksdagen den 7 oktober 2024. Som exempel på bidrag kan nämnas bidrag till Natos förstärkta närvaro i Lettland med en reducerad bataljon, bidrag till Natos luftrumsövervakning och bidrag till Natos stående marina styrka.

Krigsförbanden utgör grunden för Sveriges bidrag till Natos avskräckning och kollektiva försvar. Natos förmågemål, såväl redan tilldelade som förväntade under 2025, utgör ett viktigt ingångsvärde i utformningen av den svenska krigsorganisationen.

Herr talman! Vi behöver stärka vårt försvar. Vi behöver höja krigsdugligheten i den organisation som beslutades i försvarsbeslutet 2020. Det gäller personellt, materiellt och i fråga om infrastruktur. Vi behöver förstärka områden som visat sig särskilt viktiga i krigföringen i Ukraina och i den tekniska och taktiska utvecklingen, däribland luftvärn, långräckviddig bekämpningsförmåga, obemannade farkoster, ledning och logistik samt digitalisering.

Nuvarande krigsorganisation är i allt väsentligt relevant men i behov av omfattande förmågehöjande åtgärder, ett behov som ackumulerats under lång tid. Det gäller med olika tyngdpunkt för alla försvarsgrenar.

Propositionens förslag ligger i allt väsentligt i linje med Försvarsberedningens rapporter, men med några skillnader. Försvarsberedningen föreslog till exempel att krigsorganisationen skulle utökas med två skyttebataljoner med lednings- och underhållskomponenter. Man föreslog även att det skulle övervägas att tillföra försvarsmusiken en värnpliktig försvarsmusikkår i Norrland.

Nu har vi i propositionen sett hur regeringen har bedömt, likt Försvarsmakten, att det är nödvändigt att prioritera utvecklingen av de redan beslutade brigaderna och säkerställa att dessa utvecklas i enlighet med Natos målsättningar. Det är bra, för vi måste faktiskt se att saker och ting som vi beslutar också kommer på plats.

Regeringen har bedömt att frågor som gäller nya krigsförband eller påverkar Försvarsmaktens utformning i övrigt behöver övervägas med bättre vetskap om Natomedlemskapet, inklusive kommande förmågemål under hösten 2025, samt andra externa faktorer som påverkar genomförandet av försvarsbeslutet.

Försvarsberedningen föreslog att det senast 2030 årligen ska grundutbildas 12 000 värnpliktiga. Man ansåg vidare att det bör övervägas att senast 2035 ytterligare öka antalet värnpliktiga som årligen genomför grundutbildningen till 14 000.

Det gäller dock att kunna få till det i verkligheten. Försvarsmakten anser att grundutbildningsvolymerna stegvis bör ökas i balans med produktions- och utbildningsförutsättningar, med målet att nå en volym om 12 000 värnpliktiga under perioden 2032-2035. Det är något senare än Försvarsberedningens förslag men ändå något som man ser som praktiskt genomförbart.

Här kan vi se att regeringen delar Försvarsmaktens bedömning och att målet därför bör vara att inom perioden 2032-2035 uppnå årliga grundutbildningsvolymer om 12 000 värnpliktiga och sedan öka detta stegvis. Man utesluter heller inga framtida ökningar av grundutbildningsvolymerna härutöver om detta skulle krävas för personalförsörjningen av det militära försvaret.

Propositionen innehåller också en högre ambition när det gäller digitalisering jämfört med Försvarsberedningen.

Erfarenheter från Ukraina visar bland annat på vikten av digital förmåga för ledning och verkan på slagfältet och för att få stöd från andra länder. Här är regeringens bedömning att digitaliseringen i förlängningen är avgörande såväl för underrättelse- och säkerhetstjänsterna som för Försvarsmaktens operativa förmåga, samt för totalförsvarets förmåga i stort. Den är också av vikt för att kunna verka som en relevant part i nationella och internationella sammanhang.

För att realisera digitaliseringen krävs en central och skalbar förmåga med möjlighet att processa, lagra och bearbeta mycket stora mängder data, något som kan möjliggöra en bättre integrering av sensor- och verkansplattformar inom Sverige och tillsammans med våra allierade.

Herr talman! Det känns faktiskt historiskt att stå här i dag och få vara delaktig i ett beslut som detta. Det är en historisk satsning på försvaret - närmare 174 miljarder kronor fram till 2030 eller 2,6 procent av bnp fram till 2028 enligt Natos sätt att räkna. Det blir ett starkt militärt försvar med personellt och materiellt uppfyllda krigsförband som används i insats varje dag.

Jag skulle också säga att vi nu har ett paradigmskifte för det civila försvaret - 37,5 miljarder kronor fram till 2030. Det blir ett motståndskraftigt civilt försvar som bidrar till det militära försvarets förmåga, som synkar, håller ihop och säkerställer de viktigaste samhällsfunktionerna, som skyddar civilbefolkningen och som har förmåga att upprätthålla försvarsviljan och samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar.

Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag i sin helhet. Utskottet avstyrker också de alternativa budgetförslag som förts fram i motioner. Det är ändå så att vi i det stora är överens om denna historiska satsning, och det är bra för Sverige.

Propositionen innebär att vi kan möjliggöra anskaffning av förnödenheter i stor skala, däribland ammunition. Satsningar på ammunition, förnödenheter och reservdelar kanske inte är så jätteroligt men ack så välbehövligt. Det bygger ett robust Sverige. Det innebär också regnställ, kängor och andra saker som är grundläggande för värnpliktiga. Det innebär trosor och behåar, som inte funnits under den tidigare, socialdemokratiska, regeringen.

När det gäller inriktningen om ett starkare totalförsvar lyfter regeringen vidare särskilt fram inriktningen för en väl fungerande försvarsunderrättelseverksamhet, en utvecklad motståndskraft mot hybridhot, stärkt cybersäkerhet, folkförankring genom hemvärnet och de frivilliga försvarsorganisationerna samt rymden som strategisk domän.

Sedan har vi det andra benet i totalförsvaret: vårt civila försvar. Även här känns det historiskt, som jag var inne på. Detta är en enorm satsning som vi inte har sett tidigare.

Det civila försvaret ska byggas utifrån de krav som kriget ställer. Det kräver en framåtlutad kultur präglad av handlingskraft för att vi ska nå fram. Det handlar om vad jag gör, vad ni gör och vad vi allihop gör, enskilt och tillsammans.

Vi ser att det behövs en utveckling av beredskapsstrukturen samt möjligheter till utökad civilplikt. Man behöver prioritera de åtgärder som snabbt ger störst effekt och därmed höjd förmåga på kort sikt inom de viktigaste samhällsfunktionerna. Som ministern för civilt försvar brukar säga: Det är bättre med "good enough" i morgon än "best" om fem år.

Vi behöver växa. Vi behöver en kraftsamling. Detta innebär naturligtvis också att en stärkt förmåga att stödja Försvarsmakten behövs. Samhällets motståndskraft är en del också i Natos samlade avskräckning och försvar. Det innebär ökade medel till våra viktiga frivilliga försvarsorganisationer och kritiska områden som skydd av transportinfrastruktur, skyddsrum och stärkt cybersäkerhet. Det blir investeringar för att öka energisystemets robusthet. Vi får också satsningar på att stärka den digitala infrastrukturen.

Nu blir det en stegvis uppbyggnad av robust livsmedelsberedskap och dricksvattenförsörjning. Vi får även förstärkt försörjningsberedskap för läkemedel och sjukvårdsprodukter. En väldigt viktig del är innovation och samverkan mellan civila och militära aktörer samt naturligtvis ett bra samarbete med näringslivet.

Nu gäller det att det militära och det civila försvaret går i takt. Det taktas nu upp på båda sidor. Det kräver en framåtlutad kultur präglad av handlingskraft, herr talman. Det kräver övning, det kräver samarbete och det kräver god uppföljning.

Då har vi det här med mål- och resultatuppföljning, som är så viktigt. I vårt arbete i utskottet ingår att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut. Som en del i utskottets uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar.

Utskottet har mot den bakgrunden gått igenom regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 6 i budgetpropositionen. Genomgången är ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen.

Vi har ju en ordning sedan 90-talet att det är Försvarsberedningen som svarar för samråd mellan regeringen och riksdagspartierna om den långsiktiga inriktningen av försvars- och säkerhetspolitiken. Försvarsberedningen ska bland annat följa den säkerhetspolitiska utvecklingen i omvärlden.

I propositionen har regeringen bland annat ett nytt mål för totalförsvaret och nya mål för det militära respektive det civila försvaret samt inriktningen för Försvarsmaktens krigsorganisation. De mål som riksdagen beslutar om vid beredningen av dessa förslag lägger grunden för resultatredovisningar från regeringen under den kommande inriktningsperioden.

Det är oerhört viktigt med mål- och resultatuppföljning. Jag ser att det med en moderatledd regering på plats finns goda möjligheter för att få igenom en bra resultatuppföljning. I propositionen betonar regeringen vikten av god kostnadskontroll och uppföljning.

Man anför vidare att det behövs betydande resurser och att det investeras och kommer att fortsätta investeras i det militära försvaret under kommande år. Då är det av stor vikt att vi här i riksdagen följer upp och ser till att det blir avsett resultat inom utsatt tid och tilldelad ekonomi samt att statsmakten kan följa utvecklingen på området.

Den ekonomiska uppföljningen behöver stärkas, och den interna styrningen och kontrollen inom Försvarsmakten och försvarsområdet som helhet behöver fortsätta utvecklas. Här kan vi bli bättre.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag tala om vårt stöd till Ukraina. Även här är vi överens; vi ska fortsätta stödja Ukraina tills den sista ryska soldaten lämnat landet. Vi har sedan kriget började skickat stöd till ett värde av 57 miljarder kronor. Jag är stolt över det. Jag är stolt över det arbete som vi har gjort i utskottet. Jag är stolt över det proaktiva arbete som den moderatledda regeringen gör. Och jag är stolt över det arbete som man fortsätter att arbeta med för att få fram mer stöd till Ukraina.

Det här är inte bara siffror. Det är vapen för att försvara landets suveränitet. Det är humanitär hjälp till barn och familjer på flykt. Det är stöd till att bygga upp skolor, sjukhus och hem som förstörts av den ryska regimens styrkor.

I detta nu stärker vi Ukrainas kapacitet genom att stödja deras utveckling av långdistansmissiler och drönare. Det är ett avgörande steg för att de ska kunna försvara sig själva ännu bättre.

Men stödet är inte heller bara materiellt. Det är också moraliskt och politiskt. Sverige har stått i frontlinjen för att driva på för sanktioner mot Ryssland och stödja Ukrainas väg mot EU-medlemskap. Vi är och kommer alltid att vara en röst för frihet och rättvisa.

Men vet ni? Det som står på spel är mycket större. Det handlar om vår gemensamma framtid i Europa och i världen. Om vi tillåter att ett land som Ukraina tvingas på knä av en brutal diktatur, vad betyder då våra principer? Vad betyder då våra löften om demokrati och frihet? Ukrainas sak är vår. Vi står enade och kommer att fortsätta stötta Ukraina så mycket och så länge som det krävs.

Den här kampen handlar faktiskt om allt som vi tror på, allt som vi är beredda att försvara. Vi ska vinna tillsammans, med mod, uthållighet och beslutsamhet. För frihet kan, som vi alla vet, inte tas för given och är alltid värd att slåss för.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jörgen Berglund och Gustaf Göthberg (båda M).

Fru talman! En modern och proaktiv Arktispolitik är central för svensk och transatlantisk säkerhet. Arktiskännedomen blir en av de viktigaste kunskaper vi tar med oss in i Natosamarbetet. En proaktiv Nato- och säkerhetspolitik förutsätter därför en tydlig och väl underbyggd Arktispolitik.

Arktis står inför en rad svåra problem som förvärras i en allt snabbare takt. Klimatförändringarnas effekt på Arktis leder inte bara till att lokalbefolkningarnas situation och miljö försämras utan har även en global påverkan. Istäcken och permafrost som smälter skapar en omöjlig levnadssituation för vissa djurarter, ökar havsnivåerna och medför också andra risker. Den globala uppvärmningen öppnar även upp nya geografiska områden för exploatering av naturresurser, vilket riskerar att accelerera processen.

Det är viktigt att Sverige fortsatt arbetar långsiktigt med hållbar utveckling, forskning och miljöskydd i regionen. Ett stärkt arbete med miljö- och klimatfrågorna är därmed inte bara ett viktigt säkerhetsintresse för Sverige utan även en möjlighet att förvalta regionen på ett ekonomiskt hållbart sätt.

Klimatförändringarna leder också till att nya handelsrutter, som Nordostpassagen norr om Ryssland, kan öppnas kommersiellt, vilket kommer att skapa nya globala handelsflöden och strategiska intressen. Detta är något som redan utnyttjas av Ryssland, då man förhindrar fri sjötrafik i området genom att åberopa rysk lagstiftning framför internationell havsrätt.

Det tar cirka 60 procent mindre tid att ta sig från Europa till Asien med denna rutt, vilket ger möjlighet att förändra den globala handelsdynamiken. Allt fler länder har insett detta. Allt fler nationer och organisationer, som Japan, Sydkorea, Kina och EU, skapar också strategier för denna utveckling. För att handeln fortsatt ska kunna flöda problemfritt är det helt centralt att Förenta nationernas havsrättskonvention efterföljs.

Ryssland och Kina kraftsamlar för att öka sitt inflytande i Arktis. Ryssland har sedan en lång tid tillbaka en dominerande position i området med militära baser och inte minst en högteknologisk och modern flotta. Ryssland har huvudsakligen tre mål med sin Arktispolitik: att skydda hamnar och därmed få tillgång till haven, att säkerställa kontroll över Nordostpassagen och att säkra de naturresurser som nu tillgängliggörs genom avsmältningen av Arktis havsis.

Landets agerande i området har fått inte minst Norge, Finland och Danmark att reagera, vilket har lett till att de förstärkt sina positioner i regionen. Från Sveriges sida behöver vi analysera detta närmare för att se hur vi tillsammans med andra kan skydda strategiska värden och identifiera de hot vi kan komma att ställas inför på kort och lång sikt.

Kina anser sig ha rätt till inflytande, makt och tillträde i de arktiska områdena och utgör en part att förhålla sig till. Landet har under flera års tid investerat i strategisk infrastruktur i regionen och har satsat på att starta en arktisk sidenväg. Satsningarna har dock till stor del omöjliggjorts utanför Ryssland - de har stoppats av bland annat Norge och Finland. Oaktat detta är det viktigt att observera den förändrande dynamiken i relationen mellan Ryssland och Kina de kommande åren. Arktis kommer att spela en allt större roll där. Vi kan redan nu se kinesiska forskningsstationer både på Svalbard och på Island.

Samtidigt som vi utvecklar en arktisk försvarsförmåga mot Ryssland och Kina behövs en strategisk dialog för att minska risken för konfrontation och misstag. För detta krävs att Sverige driver på för att ändamålsenliga samtal möjliggörs inom de befintliga multilaterala organisationer som finns att tillgå.

Parlamentariker från Kanada, Danmark, Grönland, Färöarna, Finland, Island, Norge och Sverige träffades i samarbete med ursprungsbefolkningen i Arktis på en konferens i Kiruna tidigare i år. Nu när dynamiken i Arktis förändras i ljuset av klimatförändringarna och den nuvarande säkerhetssituationen är det viktigt att de arktiska parlamentarikerna samlas för att ta itu med de mångfasetterade utmaningarna i den arktiska regionen.

Vi kom överens om en resolution om ämnen av både nuvarande och framtida relevans för Arktis och dess människor. Det handlar om klimat, forskning, miljö och sysselsättning och om fortsatt engagemang för inkludering, hållbarhet, säkerhet och välbefinnande för de arktiska invånarna, inklusive ursprungsfolk.

En viktig fråga som vi fattade beslut om var det här med miljö och sopor; jag är lite fixerad vid sopor. Vi uppmanar de arktiska regeringarna att ta till sig förnybara energilösningar, utveckla nollutsläpp i glesbygdssamhällen i Arktis och implementera stränga avfallshanteringspolicyer för transport av avfall från arktiska samhällen och turistanläggningar för att främja cirkulära ekonomier och hållbara metoder som minimerar det ekologiska fotavtrycket.

Vi uppmanar vidare de arktiska regeringarna att stärka gemensamma ansträngningar för att minimera havsplastföroreningar. Vi uppmanar även icke-arktiska stater att intensifiera sina ansträngningar för att minimera marin nedskräpning från vind och havsströmmar, som får allvarliga negativa effekter på ekosystem och vilda djur i den arktiska regionen.

Det är här soporna kommer in. Vi i Sverige är bra på att sluta med plastsugrör och annat. I många andra länder möts vi dock av ett överflöd av plast - plastgaffeln är paketerad i plast, plastmuggen är paketerad i plast och så vidare. Forskarna har uppskattat att 94 procent av plasten i havet ligger på havsbotten. Det motsvarar i snitt 70 kilo plast per kvadratkilometer havsbotten. Resten flyter omkring på havsytan eller spolas upp på stränder. Det skräp vi ser, som ändå är ganska mycket, är alltså bara toppen av ett isberg.

Svenska Turistföreningen, STF, har i samarbete med Håll Sverige Rent årligen mätt skräp på vandringsleder vid Storulvån sedan 2018 och vid Kebnekaise, Grövelsjön, Helags och Sylarna sedan 2020. Resultaten från dessa mätningar brukar skilja sig från hur det ser ut i andra miljöer, såsom stadsmiljöer och badplatser, där fimpar är det vanligaste skräpet. I mätningarna i fjällen är det i stället snus som är det vanligaste skräpet. År 2023 utgjorde snuset 38 procent av det skräp som hittades, medan plast utgjorde 27 procent.

På Kirunakonferensen blev jag av de andra Arktisparlamentarikerna utsedd till särskild rapportör vad gäller just sopor. Vi kan helt enkelt bli bättre på detta, och det är något jag kommer att jobba mycket med framöver. Jag hoppas att vi tillsammans kan göra mycket ihop, för vi behöver hjälpas åt i frågan.

Det är också viktigt att vi på EU-nivå arbetar tillsammans i Arktisfrågan. Vi moderater vill verka för att ge EU observatörsstatus i Arktiska rådet och att Arktis inkluderas som en del av EU:s grannskapspolitik.

Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.

Herr talman! Vad härligt att få vara i kammaren en måndag! Det händer inte så ofta. Solen skiner och här är vi.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkande FöU9.

Vi är här för att tala om Riksrevisionens rapport om nödnumret 112 - statens och SOS Alarms hantering av larm. Jag är ett stort fan av Riksrevisionens granskningar. Jag tycker att det oftast är bra rapporter som kan bidra till förbättring. Om jag inte visste hur mycket som förbättrats hos SOS Alarm det senaste året hade jag varit allvarligt bekymrad då denna rapport visar på väldigt stora brister.

Den övergripande slutsatsen är att staten och bolaget SOS Alarm inte ser till att larm till nödnumret 112 hanteras effektivt. Det är viktigt att målet på högst 8 sekunders medelsvarstid för nödnumret 112 uppfylls. Regeringen har höjt ersättningen till bolaget just i syfte att stärka och säkra verksamheten.

Rapporten är avgränsad till tiden fram till den 1 oktober 2023. Det var precis i den vevan som SOS Alarm genom hårt och idogt arbete lyckades trycka tillbaka och minska svarstiderna till 8 sekunder. SOS Alarm hanterade förra året 4,1 miljoner samtal till nödnumret 112. Det är fler samtal än någonsin, och samtidigt har svarstiderna minskat med 57 procent. Det är fantastiskt.

Krig i vårt närområde, eskalerande gängkonflikter, översvämningar och extremväder är några exempel på de händelser som berörde 112-verksamheten under 2023. Samtidigt som trycket har varit högre än någonsin har SOS Alarm genomfört ett omfattande förändringsarbete som givit kraftigt förbättrade svarstider. Bolaget ligger sedan september 2023 under det nationella målet på 8 sekunder i svarstid och har i dag rekordhög medarbetarstolthet, 97 procent.

Ett problem är dock, herr talman, att av de ungefär 4,1 miljoner samtal som inkom 2023 kom 1,3 miljoner från personer utan hjälpbehov; det var alltså felringningar. Ytterligare en halv miljon samtal inkom i form av fickringningar eller andra typer av anrop där inringaren lagt på innan man svarade. Felringningar till det nationella nödnumret är tyvärr ett växande problem. Eftersom de också läggs i den vanliga kön blir telefonkön såklart längre. Detta blir ett problem i nödsituationer, då det är akut fara för liv, egendom eller miljö.

Jag passar därför på att lyfta upp och påminna om vikten av att ringa rätt nummer när olyckan är framme. Nödnumret 112 används i akuta situationer då det är fara för liv, egendom eller miljö. Annars är det 113 13 för att få eller lämna information vid allvarliga olyckor och kriser eller 114 14 för att få kontakt med polisen gällande anmälan, tips eller upplysningar. Vid sjukdom är det 1177.

Tillbaka till Riksrevisionens granskning. Utifrån de brister de sett rekommenderar de ett antal förslag på förbättringar, inte minst vad gäller styrning och ledning. Regeringen bedömer i likhet med Riksrevisionen att tillsynen och kontrollen av bolagets verksamhet kan utvecklas. Detta kan ske dels inom ramen för MSB:s nuvarande uppdrag, dels genom regeringens löpande uppföljning av verksamheten. Regeringen delar dock inte Riksrevisionens bedömning att MSB bör få möjlighet att utkräva åtgärder av SOS Alarm vid konstaterade brister. Det bör enligt regeringen även fortsättningsvis vara regeringen som beslutar om eventuella åtgärder med anledning av brister som framkommer vid MSB:s tillsyn och kontroll av bolaget.

SOS Alarm ska enligt målet i ägaranvisningen ha en medelsvarstid på högst 8 sekunder för nödnumret 112. Det är oerhört viktigt, och regeringen framhåller att detta mål är en viktig fråga för regeringen, som följs upp löpande och som används som resultatindikator i budgetpropositionen. Jag tror att vi över partigränserna är överens om att detta är viktigt och att vi gemensamt kommer att följa upp det löpande även i utskottet.

Tioårsperioden fram till 2019 präglades av svårigheter att uppnå målet för medelsvarstiden. När covid-19-pandemins första smittvåg nådde Sverige i februari 2020 medförde det såklart mycket stora påfrestningar för hela samhället. Antalet samtal till SOS Alarm ökade kraftigt samtidigt som sjukfrånvaron hos bolagets larmoperatörer steg. Arbetssituationen för den operativa personalen i tjänst blev mycket ansträngd, med resultatet att personalomsättningen ökade. Då måste man naturligtvis utbilda ny personal, och det tar tid.

Man lämnade vid flera tillfällen en begäran till regeringen om ökad ersättning från staten för att kunna rekrytera och utbilda fler larmoperatörer. Med anledning av detta tillfördes SOS Alarm 15 miljoner kronor 2020, 15 miljoner 2021 och 20 miljoner i extra ersättning 2022 för att bolaget skulle kunna vidta åtgärder i det exceptionella läget. Mot bakgrund av det drastiskt försämrade säkerhetspolitiska läget har man dessutom fått 25 miljoner extra under 2022. För 2023 ökades ersättningen med 45 miljoner per år för att SOS Alarm ska kunna upprätthålla verksamhet och förmåga. Detta visar verkligen att vi tycker att SOS Alarm är viktigt.

Arbetet med att rekrytera och utbilda nya larmoperatörer i syfte att sänka svarstiderna för 112-samtal har även efter pandemin lett till ökade kostnader för SOS Alarm, och bolaget tillfördes därför 37,5 miljoner i höständringsbudgeten 2023.

I september fick bolaget en ny vd, och man har också under 2022-2023 förändrat organisationen. Man har haft ett utvecklingsarbete under den nya ledningen. Vi kan se att vidtagna åtgärder började ge effekt under 2023, och den 5 februari i år, 2024, var årets ackumulerade medelsvarstid 5,8 sekunder. Med nuvarande utveckling bör bolaget enligt regeringen kunna uppnå målet för medelsvarstiden under 2024.

Herr talman! Riksrevisionen har i sin rapport inte redovisat uppgifter efter den 1 oktober 2023, men den positiva utveckling som skett efter den tiden borde egentligen inkluderas i den övergripande bedömningen. De problem som har varit med svarstiderna har i stor utsträckning sin förklaring i pandemins effekter både på samhället i stort och på bolagets verksamheter.

Om jag från början var bekymrad när jag läste rapporten har jag nu både sett andra rapporter och varit på studiebesök hos SOS Alarm, och jag ser att man är på väg åt rätt håll. Jag känner mig trygg i detta och vill i dag passa på att tacka alla larmoperatörer runt om i Sverige för det fantastiska jobb de gör.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 22 maj.)

Fru talman! I dag är vi i kammaren för att tala om motionsbetänkandet Samhällets krisberedskap. Jag vill yrka bifall till utskottets förslag till beslut, det vill säga avslag på alla yrkanden.

Världen är mer osäker och orolig än på länge, och oförutsägbarheten ökar. Vi behöver vara lite om oss och kring oss helt enkelt. Det behövs övergripande och genomgripande reformer för att stärka vår krisberedskap.

Samhällets krisberedskap kan beskrivas som förmågan att förebygga, motstå och hantera krissituationer. Då den nuvarande regeringen, med den första ministern för civilt försvar sedan Gösta Bohmans tid, verkligen lagt fokus på detta är det nu en hel del på gång, men det behövs såklart mer. Vi behöver alla ta vårt ansvar.

Jag är väldigt glad att regeringen i dag tillsammans med Sverigedemokraterna har gått ut med att det blir ytterligare 385 miljoner kronor i en extra satsning i budgeten för i år.

Det handlar om följande:

60 miljoner till stärkt cybersäkerhet.

Höjd förmåga hos myndigheterna inom det civila försvaret.

30 miljoner kronor för att höja förmågan hos SOS Alarm.

20 miljoner för att ytterligare stärka beredskapen inom dricksvattenförsörjningen. Vatten är ju en förutsättning för att få en bra livsmedelsförsörjning i Sverige till oss alla.

30 miljoner till det statliga forskningsinstitutet Research Institutes of Sweden för att investera i mätteknisk verksamhet.

50 miljoner för att stärka lagerhållningen och höja förmågan i sjukvården.

25 miljoner för satsningar på prioriterade åtgärder för Sveriges transportinfrastruktur.

130 miljoner för bland annat fler nationella förstärkningsresurser. Det kan till exempel handla om för brandbekämpning, reservkraft samt sanering och indikering av farliga ämnen.

Stärkt skydd av civilbefolkningen. Det blir ytterligare 10 miljoner för upprustning av Sveriges skyddsrum. Här har kriget i Ukraina visat att civil infrastruktur och civilbefolkningen kan bli måltavlor. Därför är detta naturligtvis ytterligare ett väldigt bra och välkommet förslag.

De här satsningarna känns riktigt bra.

Även införandet av civilplikten som är gjord i år är viktig för vår krisberedskap. En aktivering av civilplikten innebär att vi i Sverige får bättre möjlighet att planera och förstärka personalförsörjningen inom specifika verksamheter. På det sättet säkerställs att rätt person finns på rätt plats i totalförsvaret.

MSB har ansvaret för att utreda personers möjligheter att skrivas in för civilplikt inom räddningstjänst. De personer som kan skrivas in för civilplikt ska genomföra en repetitionsutbildning, och därefter kommer Plikt och prövningsverket att krigsplacera dem. Förhoppningsvis ska omkring 300 personer kunna utbildas under 2024. Det är naturligtvis också väldigt bra.

Fru talman! Sverige ska vara väl rustat att möta framtidens kriser oavsett om det handlar om pandemier, avbrott i försörjningskedjor eller klimatrelaterade händelser som skogsbränder och översvämningar, eller i värsta fall krig. Rustar vi för krig så klarar vi kris.

Här har vi alla ett ansvar. Rusta dig så att du klarar dig i minst sju dagar utan stöd från samhället. Se till att du har vatten, mat, värmekälla, en vevradio, eventuella mediciner och annat som du tycker att du kan behöva.

Det är alltså tid för handling, precis som Försvarsberedningen säger i sin rapport Kraftsamling som kom i december. Man behöver inte vara rädd, men man behöver vara förberedd. Och är man inte förberedd, ja, då är man helt enkelt oförberedd. Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

I detta anförande instämde Gustaf Göthberg (M).

Herr talman! Jag vill lyfta fram hemvärnet. Hemvärnet består av cirka 22 000 helt vanliga människor som försvarar Sverige efter jobbet. Egentligen är de, som de säger i sin reklam just nu, helt ovanliga människor. Hemvärnssoldater har civila arbeten som de lämnar någon vecka eller några veckor per år för att vara en viktig del av Sveriges försvar. De ingår i Försvarsmakten och är redo att försvara Sverige med kort varsel och lång uthållighet. Vi talar om lärare, elektriker, HR-chefer och rörmokare som också är hemvärnssoldater. Runt om i landet är tusentals redo att släppa det civila livet och rycka in för att försvara Sverige.

När läget förvärras kan vi se att engagemanget ökar. Även hemvärnet märker såklart av det ökande engagemanget och den ökande försvarsviljan. I samband med starten av Rysslands invasion av Ukraina 2022 fick Försvarsmakten in rekordmånga ansökningar till hemvärnet. På en vecka kom det in 9 842 ansökningar, herr talman. För att omhänderta engagemanget tillsattes mer personal, och antalet utbildningsplatser utökades.

Antalet ansökningar till hemvärnet ökade även efter uttalandet om säkerhetsläget under Folk och Försvars konferens i januari. Under inledningen av 2024 kom det in 1 200 ansökningar till hemvärnet. Det kan jämföras med ungefär 250 året innan. Jag menar inte att det är fel effekt, vilket ledamoten Selin talade om. Det är precis tvärtom. Insatserna som ministern berättade om i sitt svar är bra, både de som är genomförda och de som komma skall.

Jag tror att det är viktigt att fortsätta tala om det, precis som man gjorde vid Folk och Försvars rikskonferens. Information och kunskap är makt. Det behöver vi. Nu när vi går med i Nato är det dessutom hela Sverige som går med, inte bara Försvarsmakten. Då behöver vi jobba tillsammans.

Fru talman! Direkt efter krigsutbrottet då Ryssland invaderade Ukraina var jag på en del skolbesök. En del elever i grundskolan var rätt arga då de inte tidigare hade fått information om att vi faktiskt ska ha beredskap att klara oss själva i upp till sju dagar utan stöd från samhället. De ville gärna men hade inte kunskaperna.

Vi behöver tidigt skapa kunskap kring och väcka intresse för den beredskap och det försvar som utgör en central förutsättning för Sverige och vårt sätt att leva. Ministern meddelade i sitt svar att kunskapen om totalförsvaret och Nato kommer att ingå i ämnesplanen för samhällskunskap i gymnasieskolan och komvux från och med 2025, och det är jättebra - tack för det! Att försvara Sverige mot yttre hot kräver en professionell kärna och ett folkligt djup.

Det krävs utökad information till ungdomar om att man omfattas av totalförsvarsplikten från och med att man fyller 16 år. Vi behöver också introducera dem till ämnet, och möjligheter bör finnas till studiebesök och föreläsningar hos Försvarsmakten, MSB och liknande. Jag vet att regeringen tittar vidare på att införa totalförsvarsinformation som ett obligatoriskt inslag även i grundskolan. Jag tänker att detta blir mer vardag ju tidigare man får informationen. Då blir det egentligen ingenting konstigt att vara en "prepper" - alla gör det ju, så det blir vardag.

Fru talman! Våra 18 frivilliga försvarsorganisationer är oerhört viktiga i arbetet med att öka försvarsviljan. Frivilliga är med och bär upp krisberedskapen och det civila försvaret. Vi behöver både militärt försvar och civilt försvar, och vi behöver såväl yrkeskunnande som frivilliga krafter. De frivilliga försvarsorganisationerna fyller en betydande roll för den civila delen av totalförsvaret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Svenska Lottakåren, där jag är riksförbundsordförande, anordnar olika utbildningar i hur man klarar krisen, vad ett Natomedlemskap innebär och liknande. Det finns utbildningar för såväl yngre som äldre kvinnor, vilket ökar kännedomen om totalförsvaret och stärker vår försvarsvilja.

Vi kan inom Lottakåren se en stor tillströmning av medlemmar. Vi såg det efter krigsutbrottet då Ryssland attackerade Ukraina, men vi kan även se en stor tillströmning bland annat sedan minister Carl-Oskar Bohlins uttalande under Folk och Försvars konferens i Sälen i januari. I det Facebookrum som Lottakåren använder internt, Lottarummet, skrivs det dag efter dag sedan januarikonferensen: Efter det som sades på Folk och Försvars konferens har jag nu blivit medlem!

Det är oerhört bra och uppskattat att regeringen nu har beslutat att i år tillföra 55 miljoner extra till våra frivilliga försvarsorganisationer. Det är mycket bra och välkommet, och det tycker jag verkligen att vi kan tacka regeringen för, fru talman. Vi ser att fler vill engagera sig och vara en del av Sveriges totalförsvar. Tack, alla ni som engagerar er för detta på er fritid! Tack, alla ni som är med och tar fajten för Sverige dag ut och dag in! Detta har alltså redan nu både stärkt och ökat försvarsviljan, och det fortsätter.

Fru talman! Jag hade ursprungligen en fråga till EU-minister Jessika Roswall, men jag inser nu att den kanske kommer att delegeras. Det gäller ett tillkännagivande som vi beslutade om i denna kammare under 2019/20, om att regeringen skulle driva på för ett handelstillstånd så att vi kan avyttra sälprodukter i Sverige.

Tillkännagivandet riktades till regeringen, men den avsåg inte att driva frågan, som fortfarande ligger kvar. I dag får man ha licensjakt på säl, men man får inte avyttra produkter, vilket strider mot god jaktetik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga är: Driver regeringen frågan i EU att vi ska få ett handelstillstånd så att sälprodukter kan få avyttras?

Fru talman! Nu har vi i den här långa och bra utrikesdebatten varit runt i hela världen. Johan Hultberg smalade ned debatten till Norden, och jag tänker smala ned den till Arktis.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

En modern och proaktiv arktisk politik är central för svensk och transatlantisk säkerhet. Arktiskännedomen blir en av de viktigaste kunskaper som vi tar med oss in i Nato. En proaktiv Nato-säkerhetspolitik förutsätter därför även en tydlig och väl underbyggd Arktispolitik.

Arktis står inför en rad svåra utmaningar som förvärras i en allt snabbare takt. Klimatförändringarnas effekt på Arktis leder till att lokalbefolkningarnas situation, miljön och det globala klimatet försämras. Istäcken och permafrost som smälter omöjliggör levnadssituationen för vissa djurarter, ökar havsnivåerna och medför andra risker.

Den globala uppvärmningen öppnar även nya geografiska områden för exploatering av naturresurser, vilket riskerar att accelerera processen. Det är därför viktigt att nå ut i en hel del frågor, till exempel sophantering, som kan verka vara en liten fråga men är ack så viktig.

Vi kan se att plaster runt om i våra hav till största delen kommer från de tio största floderna i världen. Sopor som slängs i diken och i vattendrag kommer ut i havet. Även om det sker långt härifrån, i Kina eller Indien eller någon annanstans, påverkar det oss här i Arktis.

Höjda vattennivåer kommer dock att påverka oss alla. Sverige behöver fortsatt jobba på långsiktighet med hållbar utveckling, forskning och miljöskydd i regionen. Ett starkt arbete med miljö- och klimatfrågorna är därmed inte bara ett viktigt säkerhetsintresse för Sverige utan även en ekonomisk möjlighet att förvalta regionen.

Klimatförändringarna leder också till att nya handelsrutter, som Nordpassagen norr om Ryssland, kan öppnas kommersiellt, vilket kommer att skapa nya globala handelsflöden och strategiska intressen. Detta är något som redan utnyttjas av Ryssland, och Ryssland förhindrar en fri sjötrafik i området och hävdar rysk lagstiftning över internationell havsrätt.

Det tar cirka 60 procent kortare tid att ta sig från Europa till Asien med denna rutt, vilket har möjlighet att förändra den globala handelsdynamiken. Allt fler länder har insett detta, och allt fler nationer och organisationer, till exempel Japan, Sydkorea, Kina och EU, etablerar strategier för den här utvecklingen. För att handeln fortsatt ska kunna flöda smärtfritt är det helt centralt att Förenta nationernas havsrättskonvention efterföljs.

Ryssland har förvisso förlorat stora delar av sina arktiska markstridsförband i Ukraina men utvecklar kvalificerade maktmedel till sjöss, inte minst i form av moderna ubåtar. Förutom det ryska intresset av att kontrollera handelsrutterna och nyttja naturresurserna bör det framhävas att lokaliseringen av Rysslands kärnvapenbaser på Kolahalvön och tillträdet till Atlanten gör Arktis till ett nationellt säkerhetsintresse som Ryssland kommer att vilja skydda.

Den finska och svenska Natoanslutningen kommer av Ryssland att uppfattas och retoriskt beskrivas, tror vi, som ett nationellt hot, och den ryska upprustningen i regionen kommer att fortsätta. Det är därför viktigt att Sverige fortsätter att prioritera uppbyggnaden av de arktiska förmågorna i samarbete med de övriga arktiska nationerna.

Fru talman! Kina anser sig ha rätt till inflytande, makt och tillträde i de arktiska områdena och utgör en part att förhålla sig till. Landet har under flera års tid investerat i strategisk infrastruktur i regionen och har satsat på att starta en arktisk sidenväg. Satsningen har dock till stor del inte möjliggjorts utanför Ryssland och har stoppats bland annat av Norge och Finland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Oaktat detta är det viktigt att observera de förändrade dynamikerna i relationen mellan Ryssland och Kina de kommande åren, där Arktis kommer att spela en stor roll. Länder som USA, Storbritannien, Danmark och Kanada samt EU storsatsar nu på det här området och tar fram egna strategier för att möta utvecklingen i regionen. Ett starkt samarbete med dessa parter är därför vitalt och eftersträvansvärt.

Fru talman! Arktisregionen har även utsatts för diverse hybridhot under tiotals år då kablar mellan Svalbard och Norge regelbundet klippts av eller skadats under mystiska omständigheter i likhet med sprängningarna mot Nord Stream 1 och 2 under 2022. Detta är något som pågår och som sannolikt också kommer att öka i Sverige, vilket kräver att man tar höjd för detta även i den framtida planeringen. Vi i riksdagens parlamentariska delegation till Arktis planerar ett seminarium i riksdagen den 17 april som handlar just om detta: Vad händer om Arktis släcks ned?

Fru talman! Samtidigt som vi utvecklar Arktis försvarsförmåga behövs även en strategisk dialog för att minska risken för konfrontation och misstag. För detta krävs antingen att det öppnas upp för samtal inom befintliga organisationer eller att vi öppnar upp för nya organisationer med ledare inom den politiska eller militära sfären.

Jag vill tacka för uppmärksamheten kring Arktis, en oerhört viktig fråga. Allt som händer här i Arktis påverkar resten av jorden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag har en fråga till ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin. Det gäller cybersäkerhet. Det har ju visat sig de senaste månaderna att vi kanske inte har haft en fullgod säkerhet kring detta i en hel del verksamheter. Det saknas också tillräckligt med människor som har riktigt bra kompetens i dessa frågor, och det kanske är någonting som vi kan se bli allt värre framöver.

Mina frågor är därför: Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att stärka cybersäkerheten i Sverige? Samarbetar ministern med utbildningsministern för att bygga fler kompetenser bättre framöver?

Fru talman! Jag vill varna för att jag kanske drar några minuter över min anmälda talartid. Johan Andersson lämnade några extra minuter, så vi får se hur det går.

Försvarspolitik och totalförsvar är mycket viktiga frågor. Jag tänkte uppehålla mig vid det civila försvaret. Uppbyggnaden av det civila försvaret är central om Sverige ska kunna ha ett fungerande totalförsvar. Här är våra frivilliga försvarsorganisationer viktiga för att få det hela att fungera. De är liksom kittet i totalförsvaret.

Om du som lyssnar nu därhemma känner att du vill hjälpa till i totalförsvaret är mitt bästa tips att gå med i en av våra 18 frivilliga försvarsorganisationer. Där kan man vara med i allt från Svenska Lottakåren till Frivilliga Flygkåren, Bilkåren och Svenska Blå Stjärnan. Det finns någonting för de flesta intressen och någonting man kan känna att man är lite bra på.

Fru talman! Jag tänkte också lyfta fram frågan om beredskap. Det handlar om livsmedelsberedskap, drivmedelsberedskap, sjukvårdsmateriel med mera. Jag har precis här på morgonen haft möte med LRF Mälardalen och just talat om vikten av deras roll i totalförsvaret. De hälsar att de är beredda och villiga att hjälpa till.

Att vi har bönder som både odlar och har djurhållning är centralt för att vi ska utöka och stärka Sveriges självförsörjningsgrad. Världen är mer osäker och orolig än på länge, och oförutsägbarheten ökar. Vikten av försörjningstrygghet i händelse av kris och krig är något som inte nog kan understrykas.

En säker försörjning även vid höjd beredskap är centralt. Nu har landsbygdsministern precis fått utredningen Livsmedelsberedskap för en ny tid. Jag ser fram mot en proposition i frågan som vi kanske också får tala om här i kammaren. Det är ju just tanken om en ny tid som vi måste bära med oss. Det handlar om hur vi ska rigga det nu i ett modernt Sverige år 2024.

En viktig faktor i det tror jag är totalförsvarets näringslivsråd. Vi kan inte göra det här utan Sveriges företagare. Jag är glad att näringslivsrådet nu äntligen är uppe och rullar, eftersom det utretts tre gånger under förra mandatperioden.

När det sedan kommer till vårt kommande medlemskap i Nato och det civila försvaret är det civila beredskapsarbetet inom Nato ett nationellt ansvar men också ett kollektivt åtagande bland allierade.

Redan nu deltar Sverige som inbjuden stat aktivt i det civila beredskapsarbetet inom Nato. Utskottet kunde redan förra året i betänkande 2022/23:FöU6 konstatera att Nato har identifierat sju civila förmågor som ska bidra till säkerställandet av samhällsfunktioner och upprätthålla alliansens kollektiva försvarsförmåga.

Eftersom dessa förmågor är särskilt prioriterade av Nato för att stärka den civila motståndskraften kommer de naturligtvis att utgöra en central utgångspunkt i det nationella arbetet här i Sverige med att utveckla krisberedskapen och det civila försvaret för Sverige som medlemsland.

Den struktur för samhällets krisberedskap och civilt försvar som trädde i kraft den 1 oktober 2022 utgör nu en stomme och ett stöd i arbetet, och det är bra. Regeringen har betonat vikten av att berörda myndigheter, kommuner och regioner samt näringslivet måste vidta åtgärder för en ökad förmåga.

Vi måste rusta för krig. Även om vi inte vill ha krig behöver vi rusta för krig så att vi klarar av allt på vägen dit i form av olika kriser. Vi kan alltså inte sitta här och vänta. Ingen av oss kan det. Alla som inte behöver något större stöd av det offentliga ska preppa hemma så att man klarar sig i minst sju dagar. Det gäller vatten, mat, värmekälla och så vidare. Ni har väl preppat hemma, allihop? Alla myndigheter, kommuner, organisationer och enskilda måste ta sitt ansvar.

Det är mycket bra som händer på området vad gäller civilt försvar nu, och det tycker jag är bra. Med det håller jag min talartid och yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Herr talman! Kommunstyrelsens ordförande i Kiruna, som ledamoten nämner, lyfter ju själv problematiken som man har där uppe. Det handlar inte om att det inte skulle vara attraktivt att bo i Kiruna, som ledamoten försöker lyfta fram, utan det handlar om att det faktiskt inte går att bygga med tanke på rennäringen.

Det finns 1 000 lediga jobb men inga bostäder. Det finns i dag inga bostäder till dem som jobbar på LKAB, Esrange och liknande. De måste flygas in och bo tillfälligt i baracker. Ishotellet har inga bostäder till sin personal. Det är ett problem.

Då tänker jag: Är det inte bättre att lägga pengarna på människor i försvaret än på dyra byggnader som skulle ta minst tio år att få på plats?