Alexandra Anstrell

Fru talman! "Ja, jag vill leva, jag vill dö i Norden" sjöngs i går med stolthet och glädje runt om i vårt vackra land - glädje över att vara svensk, att vara en del av Norden. Jag är alla fall glad över det. Jag skulle säga att vårt Nordensamarbete i stort är gott, men saker och ting kan såklart alltid bli bättre. Tre delar som jag tänkte uppehålla mig vid är Nato i hela Norden, infrastruktur och Arktis.

En viktig del för oss blir att samarbeta inom Nato. Nordiska rådet har till exempel lyft fram vikten av ett ministerråd för infrastruktur, och utrikesutskottet har lyft fram vikten av arbetet kring Arktis.

Fru talman! När det gäller Nato i hela Norden har vi moderater länge förespråkat att Sverige borde gå med i försvarsalliansen Nato för att tillsammans med våra demokratiskt sinnade vänner i Europa försvara oss. Nu när kriget har kommit till Europa, så nära inpå oss igen, har det visat sig vara en bra idé.

Vi behöver samarbeta med våra likasinnade grannar. Sverige och Finland har i dag täta samarbeten med varandra och med de andra nordiska länderna genom Nordefco och Pesco men även via trilaterala operativa samarbeten inom avgränsade områden som Nordkalotten.

Med Sverige och Finland som medlemmar i Nato kommer samtliga nordiska länder för första gången på 500 år att vara en del av samma försvarsallians. Detta skapar förutsättningar för att binda ihop de nordiska länderna ännu närmare men också för att militärt ena vår region. Det är dock viktigt att inte fastna i tankar om ett nordiskt block inom alliansen. Nordiska visioner och målsättningar behöver förankras i större grupper som Norra gruppen och NB8.

Fru talman! Vad gäller infrastruktur är goda kommunikationer viktiga för tillväxt och välstånd. Den typen av investeringar är också mycket långsiktiga, varför samarbete och koordinering är en styrka.

Från parlamentariskt håll i Nordiska rådet har det över parti, block och nationsgränser uttryckts ett starkt önskemål om ett nordiskt ministerråd för trafik, transport- och infrastrukturfrågor. Detta är något som jag med varm hand skickar vidare till våra kloka ministrar för dessa frågor. Oavsett hur det hanteras framöver kommer det att bli bra.

När den globala konkurrensen ökar ställs stora krav på vår anpassningsförmåga och på ett nordiskt samarbete med tydlig inriktning mot innovation och konkurrenskraft. En välfungerande nordisk infrastruktur som baserar sig på fri rörlighet har stor betydelse för vår tillväxt, inte minst i gränsregionerna. Detta är viktigt, också för vårt samarbete inom totalförsvaret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete inklusive Arktis

Fru talman! Arktis, denna oerhört viktiga fråga, känns lite inslängd här. Jag kan som ordförande i riksdagens arktiska delegation säga och tycka att Arktisfrågorna borde få större utrymme.

I ett nytt geopolitiskt landskap som tydligt sätter sin prägel på Arktis ställs viktiga frågor om politiskt ledarskap och sammanhållning på sin spets. Det arktiska parlamentarikersamarbetet sker inom ramen för den arktiska parlamentarikerkonferensen. Syftet med det parlamentariska samarbetet är att ta initiativ till ett vidare samarbete om arktiska frågor och att det ska fungera som ett forum för debatt och informationsutbyte och utgöra den parlamentariska dimensionen för Arktiska rådet.

Förutsättningarna för att möta utmaningarna och ta till vara möjligheterna i ett förändrat Arktis står i fokus för samarbetet. Särskild vikt läggs vid klimatförändringarna och konsekvenserna för den känsliga arktiska miljön, regionens ekonomiska utveckling, ett hållbart utnyttjande av naturresurserna, befolkningens levnadsvillkor och den civila säkerheten i regionen.

Forsknings- och utbildningsfrågor är också centrala frågor. Den arktiska regionens ökade geopolitiska betydelse återspeglas i samarbetet.

Den permanenta kommittén, Standing Committee of the Parliamentarians of the Arctic Region, bildades 1994. En av huvudfrågorna när kommittén bildades var etablerandet av ett samarbete på regeringssidan, och Arktiska rådet inrättades 1996. Standing Committee stöder aktivt Arktiska rådets arbete och deltar i rådets möten i egenskap av observatör.

Kommittén upprätthåller arbetet, verkställer besluten mellan de arktiska parlamentarikerkonferenserna och förbereder nästkommande konferens. Den verkar också för att främja det arktiska samarbetet på såväl nationell som internationell nivå. Där deltar även representanter för ursprungsbefolkningarna, som har status som permanenta deltagare, samt observatörer, däribland Nordiska rådet och Västnordiska rådet som har en särskild roll.

Jag hade förmånen att få delta på mitt första möte, som USA var värd för, i april i Washington. Mötet var oerhört intressant och viktigt för Sverige och Norden. Jag passade på att lyfta upp frågor som näringslivet i norr och vikten av att fler hjälper till i Arktis även om man inte är ett arktiskt land samt en del säkerhetsfrågor.

Vikten av samarbete lyfte jag upp även på den interparlamentariska konferensen för utrikes, säkerhets- och försvarspolitik - den EU-konferens som hölls i Sverige i mars, den så kallade Gusp-konferensen.

Fru talman! I de norra delarna av Sverige görs betydande satsningar både inom det befintliga näringslivet och i form av nya offentliga etableringar. Inom ramen för det arktiska parlamentariska samarbetet avser den svenska delegationen att lyfta fram de goda exemplen från Sverige när det gäller att göra det möjligt att leva och verka i den arktiska regionen.

Det arktiska samarbetet har länge handlat om minoritetsfrågor och klimat. Dessa frågor är naturligtvis fortfarande viktiga att arbeta med, men problemet för Arktis är att mycket av det som påverkar Arktis ligger utanför området men ändå har stor påverkan, speciellt när det kommer till klimatet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete inklusive Arktis

Alla behöver hjälpas åt i dessa frågor, även om man inte är ett arktiskt land. Här behöver vi alla vara med och påverka våra kollegor runt om i världen. Stigande temperaturer kommer att påverka oss alla på ett eller annat sätt, inte minst när vattennivåerna stiger.

Utöver civila säkerhetsfrågor har vi säkerhetspolitiska frågor, som hittills inte har behandlats inom ramen för samarbetet. Men mot bakgrund av det försämrade säkerhetsläget och regionens ökade geopolitiska betydelse avser dock den svenska delegationen att ta upp frågan om hur säkerhetspolitiska frågor ska hanteras inom ramen för samarbetet, framför allt med hänsyn till vikten av att värna folkrätten och de säkerhetspolitiska frågorna och kopplingen mellan civil och militär säkerhet.

Riksdagen står värd för nästa arktiska parlamentarikerkonferens som hålls nästa år, 2024. Vi i den svenska delegationen har inlett planeringen för konferensen och siktar på mars 2024, då vi hoppas på ett stort deltagande och en stor spridning för de arktiska frågorna. Den svenska delegationen för Arktis har också för avsikt att anordna ett par kunskapshöjande, kunskapsspridande och viktiga seminarier i riksdagen från och med i höst. Vi tror att vi behöver ta mer höjd för dessa frågor.

Frågorna rörande Arktis behöver få större spridning. Här kan vi alla hjälpas åt.

Fru talman! I ett ställningstagande från april 2021 angav Skatteverket att hästar, inklusive både trav- och galopphästar, utgör tillgångar som också kan användas för privata ändamål.

Detta föranledde att Skatteverket slog fast i ett ställningstagande att den som endast har tävlingsverksamhet med sina hästar inte kan bedriva ekonomisk verksamhet enligt momsreglerna och därför ska avregistreras från moms.

Det här leder till bristande neutralitet mot andra hästföretagare och är dessutom tveksamt gentemot EU-rätten.

Hästnäringen i Sverige består av oerhört många och duktiga företagare, som nu drabbas av ett tyckande från en myndighet. Min fråga till finansministern är därför om regeringen har för avsikt att stödja hästnäringen i frågan, exempelvis genom att ge Skatteverket i uppdrag att se över sitt ställningstagande med anledning av utvecklingen inom tävlingsverksamheten inom hästnäringen.

Fru talman! I dag debatterar vi Riksrevisionens rapport om personalförsörjningen av kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän. Det är ganska intressant att det tidigare regeringspartiet Socialdemokraterna lyser med sin frånvaro i debatten, eftersom granskningen avser 2016-2020 och den förra mandatperioden.

Försvarsmaktens personal är grunden i det svenska försvaret, och en hållbar personalpolitik kommer att vara avgörande för det svenska försvarets förmåga att utvecklas och stärkas och för att kunna attrahera nya kompetenta medarbetare.

Moderaterna ställer sig bakom den ökning av antalet värnpliktiga som Försvarsberedningen föreslår. Den är en förutsättning för att kunna fylla upp befattningarna i krigsorganisationen. De värnpliktiga utgör även en viktig rekryteringsbas för såväl framtidens officerare som kontinuerligt anställda gruppbefäl, soldater och sjömän.

Samtidigt är det viktigt att framhålla att det svenska försvaret framgent kommer att utgöras av en blandning av olika kategorier, varav kärnan utgörs av de kontinuerligt anställda. Genom denna blandning kan försvaret ha en god insatsberedskap och flexibilitet och samtidigt ha ett tillräckligt antal personer som kan kallas in i händelse av kris eller krig.

Fru talman! När det gäller Riksrevisionens granskning välkomnar regeringen granskningen eftersom just personalförsörjning av krigs- och grundorganisationen är av strategisk betydelse för att kunna organisera fullt bemannade och övade krigsförband.

GSS/K utgör stommen i stående krigsförband som är viktiga för att snabbt kunna möta behov av kvalificerade förband i fredstid och för att lösa uppgifter innan den övriga krigsorganisationen har mobiliserats. Det är därför avgörande att rekrytering, utbildning och vidmakthållande av GSS/K fungerar. Att erbjuda GSS/K en god verksamhet är en av de viktigaste åtgärderna för att utveckla och behålla personalen.

Det är också av vikt att tydliggöra arbetets innehåll och uppgifter i syfte att förbereda den enskilde inför och under anställning. Det är regeringens uppfattning att Riksrevisionens granskning och rekommendationer kan bidra till Försvarsmaktens arbete med att utvecklas till en mer attraktiv arbetsgivare.

När det gäller de rekommendationer som Riksrevisionen ger delar regeringen deras bedömningar på samtliga punkter, vilket är helt i linje med de förslag som vi lade fram i riksdagen under den förra mandatperioden.

Sveriges förmåga till en hög insatsberedskap för en mängd olika uppgifter möjliggörs genom att man har tillräckligt med personal som omedelbart kan lösa en uppgift. Här har de kontinuerligt tjänstgörande gruppbefälen, soldaterna och sjömännen en avgörande roll. De kan tillsammans med de tidvis tjänstgörande gruppbefälen, soldaterna och sjömännen också utgöra en välutbildad och välövad stomme för att få större förband som snabbt kan lösa uppgifter.

GSS/K och GSS/T - det blir mycket förkortningar här - är på många sätt basen och lösningen för att få dugliga krigsförband i hela Sverige. Moderaterna värnar därför om systemet med GSS/K och GSS/T och ser gärna att det utvecklas i samklang med ökade värnpliktsvolymer.

För att ytterligare värna systemet bör Försvarsmakten genomlysa och överväga att förbättra incitamenten för dessa personer. Det kan exempelvis vara ekonomiska premier, utbildningsstöd för vidare studier eller annat som gör att det blir lättare att rekrytera och inte minst behålla redan anställda gruppbefäl, soldater och sjömän, både kontinuerligt anställda och tidvis anställda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om personal-försörjningen av kontinuerligt tjänst-görande gruppbefäl, soldater och sjömän

Regeringen anger övergripande målsättningar och uppgifter samt organisatoriska ramar för grund- och krigsorganisationen. Riksdagen och regeringen tilldelar sedan ekonomiska medel till Försvarsmakten för att genomföra verksamheten. Inom dessa ramar beslutar myndigheten om den personella sammansättningen av sin organisation och svarar för rekrytering och utveckling av sin personal.

Inom ramen för den delegerade arbetsgivarpolitiken har Försvarsmakten vidtagit eller planerar att vidta ett antal åtgärder i linje med de rekommendationer som Riksrevisionen har lämnat till myndigheten. Regeringen följer Försvarsmaktens arbete. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad.

(Applåder)

I detta anförande instämde Gustaf Göthberg (M).

Herr talman! Sverige måste ha en krisberedskap så att vi kan möta den hotbild och de risker som vi står i och inför. Med det omvärldsläge vi har i dag, som är oerhört nyckfullt och oroande, behöver vi skapa en robusthet - en robust motståndskraft i ett tåligt totalförsvar.

Sverige har nu fått en regering som avser att lägga mer energi inte bara på det militära försvaret utan även på det civila försvaret. Sveriges krisberedskap ska stärkas, på djupet och på bredden, genom en rad åtgärder som Moderaterna och regeringen nu genomför.

Sverige har med den här regeringen äntligen fått en minister för civilt försvar och återinfört frågorna om det civila försvaret till Försvarsdepartementet. Vi tycker att det är bra, och vi tror att det är klokt att synkronisera dessa frågor så att man tillsammans bättre kan bygga ett starkt totalförsvar.

Sverige har fått en ny struktur för det civila försvaret och en bättre ledning och samordning kring frågorna. Det är bra, det behövs - och det behövs även lite mer.

Sverige kommer genom den här regeringen att få en återaktiverad civilplikt och nya förslag om sjukvårdsberedskap, befolkningsskydd, livsmedelsförsörjningsområdet med mera. Det här kommer såklart också att stärka krisberedskapen.

Herr talman! Det finns mycket man skulle vilja lyfta vad gäller vår krisberedskap, men jag skulle specifikt vilja peka på det arbete som regeringen gör med att förstärka Kustbevakningen. Kustbevakningen får ytterligare medel i budgetpropositionen för år 2023.

Även transportinfrastrukturen stärks de kommande tre åren, vilket kommer att förbättra och tillgodose behoven av samhällsviktig luftfart för Kustbevakningen. Men det gäller såklart även ambulans och brand- och räddningsflyg. Detta kommer att säkerställa att Kustbevakningen fortsatt kommer att spela en viktig roll i vårt totalförsvar. De fyller naturligtvis redan i dag en väldigt viktig funktion, inte bara i Sverige utan även internationellt. I EU handlar det om det viktiga gränsövervaknings- och sjöbevakningsarbetet i Frontex.

Kustbevakningen fyller en liten del i det stora hela vad gäller att återupprätta ett starkt svenskt totalförsvar. Det är bra att vi fortsätter med det, speciellt i våra internationella insatser med våra internationella vänner när Sverige nu ska bli medlem i Nato.

Herr talman! Vi måste öka och sedan bibehålla ett högt tryck i frågor om krisberedskap och det civila försvaret. Det är viktigt för att kunna hantera framtida kriser i fredstid. Men en bra krisberedskap är också en viktig del av det civila försvaret i händelse av krig. Jag ser det som viktigt för oss ledamöter att fortsätta att trycka på i de här frågorna, och jag uppskattar verkligen engagemanget i frågan från mina kollegor i andra partier.

Det åligger oss alla att vara förberedda för krisen: att vi preppar hemma och att vi kan klara oss i upp till sju dagar utan hjälp från samhället. Det skulle jag kunna prata länge om, herr talman, men inte i dag.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! Det känns ändå bra att vi har en ledamot som har alla lösningar på de problem som vi ser i Sahel och Mali. Jag tänker att man behöver ta frågan på mer allvar än så och faktiskt titta på de olika delar där man kan hitta lösningar - Sverige, EU och världssamfundet tillsammans. Precis som Peter Hultqvist är inne på behöver man göra detta tillsammans med andra länder. Det tror jag är klokt. Men det finns också andra delar man behöver titta över.

Som jag sa inledningsvis behöver regeringen få återkomma kring detta, eftersom svaren inte finns här och nu. Det är bra att Peter Hultqvist inte frågar efter alla detaljer, eftersom de inte finns på plats ännu.

Jag tänker ändå att det är viktigt att man tittar på långsiktigheten och på hur man gör. Sedan får vi inte glömma bort att det inte bara är Sverige som är medlem i FN. Vi är många länder som gör detta tillsammans. Man behöver också titta på, nu när Sverige går ur detta, hur man kan säkerställa att man fortsätter att stödja Mali tillsammans utan att just Sverige ska vara på plats. Det tror jag är oerhört viktigt.

Vi är överens om den här propositionen. Har Peter Hultqvist ändrat sig i denna fråga? Eller är det så att Socialdemokraterna har ändrat sig och inte står bakom propositionen?

Fru talman! Tack, Peter Hultqvist, för frågan! Ja, det är jag som representerar regeringspartierna här i dag.

Det är något som är viktigt, tänker jag, när man gör saker. Det är att mer av samma kanske inte alltid funkar. Då behöver man fundera på: Hur kan vi göra det på bättre sätt? Det ligger i regeringens linje - i Sveriges, EU:s och världssamfundets intresse - att fortsätta stödja det maliska folket. Då behöver man titta på hur vi kan göra det på bästa sätt. Det får regeringen återkomma kring, tänker jag.

Wagnergruppen har varit i Mali länge - jag måste ändå få säga "länge". Den har varit där under den tidigare regeringens tid, och man har faktiskt bara fortsatt med mer av samma och inte gjort någonting nytt. Då måste man ställa sig frågan: Varför gjordes inget nytt? Varför hade man inga tankar på hur man skulle kunna göra detta på ett bättre sätt?

Fru talman, ärade ledamöter och alla åskådare! Mot bakgrund av den entydigt negativa utvecklingen i Mali fattade regeringen, efter förankring i riksdagens sammansatta utrikes- och försvarsutskott, den 17 mars i år beslut om att ge Försvarsmakten i uppdrag att planera för en tidigarelagd ordnad avveckling av det svenska styrkebidraget till FN:s stabiliserande insats i Mali, Minusma. I den proposition som riksdagen nu har att besluta om redogör regeringen för att den avveckling som inleddes den 15 november ska vara helt avslutad senast vid halvårsskiftet 2023.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Jag vill nu redogöra för något av bakgrunden till besluten och för det svenska engagemang som förbandsbidraget till Minusma utgör en del av. FN:s säkerhetsråd konstaterade 2012 att situationen i Mali utgjorde ett hot mot internationell fred och säkerhet. Mot bakgrund av detta och efter inbjudan från Malis regering bildades den multidimensionella FN-insatsen Minusma.

Sverige beslutade i juni 2014 att bidra till insatsen och har därefter varit på plats i Mali med en väpnad styrka. Från 2015 till och med 2020 har Sverige bidragit till insatsen med kvalificerat underrättelseinhämtningsförband. Det svenska styrkebidraget har i huvudsak verkat i den västra sektorn, i Timbuktu. Sverige har också bistått FN-insatsen med ett flygförband under cirka sex månader. Sedan 2020 har bidraget bestått av ett lätt skyttekompani om cirka 220 personer med placering i Gao i östra Mali, inhyst på den tyska campen.

Under sammantaget drygt åtta år har Sverige, tillsammans med kollegor från andra länder, bidragit till genomförandet av Minusmas mandat. Från oktober 2018 till oktober 2021 var därtill den svenske generalen Dennis Gyllensporre styrkechef för hela Minusmainsatsen. Jag har själv varit på plats i Mali och fick möjlighet att träffa Dennis Gyllensporre. Det var fantastiskt roligt att få se en duktig svensk på plats.

Sedan fredsavtalet mellan den maliska staten, regeringstrogna rebellgrupper och tuaregerna ingicks 2015 har en övergripande uppgift för Minusma varit att stödja avtalets genomförande. Mandatet omfattar även bland annat stabiliseringsinsatser, skydd av civila, att främja mänskliga rättigheter samt att stödja humanitär verksamhet och den politiska övergångsprocessen, inklusive genomförande av kommande val.

Fru talman! Utvecklingen i Mali har under den senaste tiden verkligen gått åt fel håll. Konflikterna inom landet mellan olika grupper och i relation till regeringen i Bamako kvarstår. Fattigdomen är mycket utbredd. Den statliga närvaron och tillgången till samhällstjänster ute i landet är bristfällig. På sina håll finns den tydligen inte alls. Korruptionen är omfattande, och utsattheten för klimatförändringarnas effekter blir alltmer tydlig. Samtidigt har islamistiska terroristgrupperingar vunnit mark och spridit sig såväl inom Mali som till andra länder i Sahelregionen.

I augusti 2020 respektive i maj 2021 genomfördes två militärkupper i landet. Militärjuntan, som utgör övergångsstyre, var inledningsvis ovillig att gå med på de krav på en återgång till demokratiskt styre som den västafrikanska samarbetsorganisationen Ecowas har förhandlat fram och som även EU och Sverige har ställt sig bakom. Sommaren 2022 enades man slutligen om en ny vägkarta mot fortsatta reformer och demokratiska val senast i mars 2024.

Den maliska övergångsregeringen har successivt blivit alltmer fientligt inställd till de internationella insatser som verkar till stöd för fred och säkerhet i landet. Inledningsvis märktes detta framför allt i relation till den franska antiterrorisminsatsen Barkhane, i vilken Task Force Takuba, som Sverige bidrog till 2021-2022, ingick.

Mot bakgrund av det förvärrade samarbetsklimatet beslutade Frankrike i februari 2022 att helt lämna Mali militärt, vilket också skedde slutgiltigt i augusti i år. Även Minusmas arbete i Mali har försvårats. Insatsen ifrågasätts och möts av olika restriktioner och krav från myndigheterna. Det gäller exempelvis flygtillstånd och rotationer av personal.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Därtill har den maliska övergångsregeringen ingått ett strategiskt samarbete med Wagnergruppen, som vi vet har starka kopplingar till den ryska staten, vars verksamhet i Mali nu är utbredd. Det internationella samfundet, inklusive Sverige och övriga EU, har varit mycket tydligt i sin kritik mot den maliska övergångsregeringen avseende samarbetet med Wagnergruppen. EU har suspenderat sina träningsinsatser i Mali, till vilka även Sverige har bidragit. Regeringen har utifrån detta beslutat att dra tillbaka det svenska bidraget till EU:s militära träningsinsats i Mali från och med årets slut.

Parallellt med den negativa politiska utvecklingen i Mali har säkerhetsläget fortsatt att försämras, både för civilbefolkningen och för den internationella militära närvaron. Islamistiska grupper har kunnat utnyttja det vakuum som uppstått när Barkhane lämnat landet och Minusma försvagats av den maliska juntans agerande. Minusma har utsatts för flera attentat och förluster, och insatsen betraktas som en av FN:s farligaste.

Fru talman! Just nu befinner sig Mali 17, Livgardet, på plats i Mali för att genomföra avvecklingen. Den svenska avvecklingsstyrkan är fortsatt stationerad i Gao, huvudort i Minusmas östra sektor. Det svenska avvecklingsförbandet förutses liksom tidigare uppgå till omkring 220 personer på plats. Styrkan ska med kort varsel kunna förstärkas tillfälligt, och sammantaget ska det svenska förbandsbidraget kunna uppgå till högst 470 personer.

Sveriges militära bidrag till stöd för fred och säkerhet i Mali har lämnats inom ramen för FN, EU och operationen Task Force Takuba. De har alla varit väldigt uppskattade av FN och våra partnerländer. Våra insatser har, utifrån sina respektive uppdrag, gjort skillnad på marken i en mycket utmanande miljö.

Vi har bidragit med viktiga förmågor till Minusma. Vårt första förbandsbidrag, underrättelsekompaniet, försåg Minusma med kvalificerade underrättelser som utvecklade FN:s underrättelseförmåga och bidrog med erfarenheter även för andra deltagande FN-länder.

Vårt skyttekompani har varit en del i det nya koncept som utvecklades under general Gyllensporre, Mobile Task Force, och som möjliggjorde för Minusma att operera mer effektivt och över större landområden än vad som tidigare varit möjligt.

Det svenska bidraget till Minusma kommer på sedvanligt sätt att utvärderas av Försvarsmakten. FN:s bedömning är att Minusma fortsatt genomför en mycket viktig verksamhet i Mali. Det är samtidigt tydligt att man står inför väldigt stora utmaningar. Exempelvis har också Tyskland och Storbritannien, i ljuset av utvecklingen, fattat beslut om att avveckla sina bidrag.

FN:s generalsekreterare har bett om en översyn av insatsen som förväntas presenteras för FN:s säkerhetsråd i januari nästa år.

Det är i detta sammanhang även värt att nämna att det omfattande svenska och internationella militära engagemanget i Mali kompletterats av insatser inom bland annat utvecklingsarbete och omfattande humanitär verksamhet.

Även om den politiska utvecklingen i Mali tvingar oss att fundera på formerna för vårt engagemang ligger det i Sveriges, EU:s och världssamfundets intresse att fortsätta stödja det maliska folket och Sahelregionen även framgent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Slutligen vill jag rikta regeringens tack till de soldater och officerare som med stor professionalism och mod ovillkorligt arbetar med att skapa säkerhet och stabilitet inom ramen för svenska bidrag till internationella insatser, inklusive just Maliinsatserna, som vi nu diskuterar och som vi avslutar.

Jag har själv varit på plats och sett vilken fantastisk styrka som vi har haft där - vilken professionalism! Tack till er alla!

Jag vill också passa på att rikta mitt tack till alla anhöriga som har stöttat våra soldater på hemmaplan. Utan de anhörigas outtröttliga stöd är dessa insatser inte möjliga.

Jag yrkar bifall till propositionen.

Fru talman! Jag är glad att vi äntligen har en minister som ansvarar för civilt försvar. Det har varit mycket tal om att stärka totalförsvaret, men den förra regeringen kom liksom aldrig till skott vad gällde att rusta det civila försvaret bättre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Nu har vi precis fått rapporten Ett stärkt skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap. Utredaren säger bland annat att förslagen i rapporten gäller sådant som man önskar att vi redan hade haft på plats.

Vi har i dag ungefär 64 000 olika skyddsrum. Många skyddsrum är dock väldigt eftersatta och har inte renoverats eller kontrollerats på länge.

Anser ansvarig minister att vi har tillräckligt skydd för vår befolkning i dag?

Herr talman! Jag har en fråga till försvarsminister Pål Jonson gällande nationellt säkerhetsråd.

I statsministerns regeringsförklaring aviserades att man skulle inrätta ett nationellt säkerhetsråd. Det är jättebra att säkerhetsfrågorna och vår förmåga att hantera det tilltagande hot som vi ändå ser i vår omvärld med cyberattacker, kablar som saboteras och påverkanskampanjer mot Sverige tas på allvar.

Den förra regeringen hade ett säkerhetspolitiskt råd som hanterade viktiga säkerhetsfrågor. Vilken skillnad är det mot det nya säkerhetsrådet? Vilka andra frågor kommer att hanteras? Kommer man att jobba på något annorlunda sätt? Ministern kunde kanske utveckla det.

Fru talman, ärade ledamöter och åhörare! Sveriges totalförsvar måste stärkas. Det var med glädje jag fick höra ledamoten Peter Hedberg tala om det i sitt anförande.

Det var med ännu större glädje vi fick höra att vi nu fick en ny regering som äntligen har ett totalförsvarsdepartement på plats och också en ansvarig minister för de frågorna som ska jobba med det fullt ut.

Om det militära försvaret ska fungera fullt ut måste det civila försvaret gå i takt med det. Det har det inte riktigt gjort. Man har utrett, utrett och utrett men aldrig riktigt kommit till skott vad gäller det civila försvaret.

Nu lyfte ledamoten bara fram frågan om civilplikt. Men kommer S att ställa sig bakom de ytterligare satsningar som behövs på det civila försvaret för att de ska kunna takta ihop?