Stina Larsson

Fru talman! Under den senaste tiden har våtmarker kommit högre upp på agendan. Fler och fler har fått upp ögonen för alla fördelar det finns med våtmarker, miljöaktivister försöker synas med våtmarksbudskap och det finns rapportering med kartor och verktyg om hur vi kan anlägga nya våtmarker på bästa sätt. Men tyvärr försvinner det fortfarande fler våtmarker i världen än vad det anläggs nya.

Varför är då våtmarker så viktiga? Det finns flera olika anledningar. Att restaurera utdikade våtmarker och samtidigt anlägga nya är bland det allra mest effektiva vi kan göra för att motverka övergödningen av hav och sjöar. De fungerar som naturens egna reningsverk genom att fånga in övergödande näringsämnen och binda upp dem innan de når havet.

Våtmarker stärker också den lokala artrikedomen och är hemvist för en omfattande fauna, inte minst i form av fåglar och insekter, varav en stor andel är rödlistade. Samtidigt binder våtmarker koldioxid på ett mycket kostnadseffektivt sätt, och därför är det ett verktyg för att minska klimatförändringarna.

Nya våtmarker ökar också grundvattennivåerna. Särskilt i sydöstra delen av Sverige behövs det satsningar för att människor och djur ska ha god tillgång till rent vatten. Tyvärr har de senaste årens minskade nederbörd visat att det måste göras något för grundvattennivåerna i till exempel Kalmarbygden och Blekinge.

Till skillnad från de flesta andra åtgärder behöver vi inte välja mellan nyttor och ekosystemtjänster när våtmarker restaureras. Det är mycket som vi får på köpet. Särskilt stora fördelar blir det när utdikade och dränerade torvmarker återställs. Dessa områden läcker ut stora mängder växthusgaser till atmosfären. Trots att de torvbildande våtmarkerna endast täcker cirka 3 procent av landytan innehåller de dubbelt så mycket kol som världens skogar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Våtmarker är alltså bra för klimatet, grundvattnet och den biologiska mångfalden. Just därför är jag väldigt glad över att Centerpartiets motion om att satsa lokalt på att anlägga fler våtmarker nu har fått majoritet och stöd i utskottet.

Fru talman! Det andra område jag väljer att lyfta i kammaren handlar om övergödning. Med anledning av att Centerpartiet verkligen bryr sig om Östersjön vill jag att riksdagen tittar lite extra på alla de förslag och reservationer vi har för att minska övergödningen. Det är flera stycken. Av tidsskäl väljer jag att inte yrka bifall till någon av reservationerna just nu, men jag står ändå bakom dem.

Även om tillförseln av övergödande ämnen såsom fosfor och kväve har minskat över tid cirkulerar det fortfarande stora mängder näring i havet, vilket bland annat leder till algblomning. De åtgärder vi vidtar i dag kommer att ge resultat först om flera decennier. Det tar alltså lång tid, och vi har inte råd att vänta längre. För att säkerställa rena och levande hav för framtida generationer måste det till krafttag för att stoppa tillförseln av övergödande och giftiga ämnen, framför allt vid punktkällorna, men också insatser för att få bort de föroreningar som redan finns i vattnet.

För att komma till rätta med en del av denna övergödningsproblematik vill Centerpartiet införa ett nationellt etappmål om återföring av fosfor och kväve. I dagsläget finns en stor del av dessa näringsämnen i avloppen i våra tätorter. Potentiellt skulle de kunna återföras till jordbruket, men det blir inte av. Det som vi gör i dag är inte hållbart och cirkulärt.

Flera svenska företag har i dag kommit långt i teknikutvecklingen, vilket möjliggör att dessa näringsämnen kan återvinnas direkt från reningsverken på ett effektivt sätt utan spår av giftiga ämnen. På sikt kan denna teknik bli en viktig exportvara för Sverige.

Det är i dag många aktörer som väntar på ett besked om vilka målsättningar som ska gälla. För att komma vidare menar vi att det är nödvändigt med ett nationellt mål för återföring av fosfor och kväve på 70 respektive 20 procent till år 2030. Till år 2040 och 2050 ska målet höjas ytterligare i takt med att teknikutvecklingen går framåt.

Det yttersta syftet är att sluta kretsloppen och minska övergödningen i våra hav och vattendrag. Studier från bland annat Svenskt Vatten och Svenska Miljöinstitutet har också funnit att återvunnet kväve har haft svårt att konkurrera ekonomiskt med jungfruligt producerat kväve, även om klimatpåverkan ofta är betydligt mindre. I syfte att stimulera produktionen på avloppsreningsverken samt ta steg mot en mer etablerad marknad vill vi se över möjligheten att ta fram ett nationellt certifieringssystem för klimatsmart och återvunnet kväve.

Problemet med övergödning i Östersjön är förstås inte begränsat till Sveriges utsläpp. Samtliga Östersjöländer måste ta ett större ansvar och få ned de övergödande utsläppen. Sedan ett antal år tillbaka har Centerpartiet drivit förslaget om ett handelssystem med utsläppsrätter som innebär att länderna runt Östersjön måste betala för att få släppa ut övergödande ämnen, i synnerhet kväve och fosfor.

Havs- och vattenmyndigheten redovisade under 2021 ett utredningsuppdrag som visade att ett sådant handelssystem har många fördelar och kan skapas utan rysk medverkan. Det kvarstår en del implementeringsaspekter att utreda. Men redan i dag borde regeringen inleda en dialog med grannländerna runt Östersjön och de regionala samarbetsorganen med målsättningen att just införa ett handelssystem de närmaste åren. Jag vill därför yrka bifall till reservation 13.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Fru talman! Jag är avslutningsvis glad över att riksdagen riktar en uppmaning och ett tillkännagivande till regeringen om utökade satsningar på våtmarker.

För att minska övergödningen behöver våra vattenreningsverk utrustas med modern och avancerad reningsteknik. En bonus är också att dessa ämnen kan återvinnas och återföras till lantbruket och på så vis minska vårt importberoende och stärka den cirkulära ekonomin.

Det behövs ett nationellt etappmål om återföring av fosfor och kväve och ett handelssystem mot övergödning. Centerpartiet vill se utökade satsningar på att aktivt vårda och restaurera befintliga våtmarker men också anlägga många nya framöver.

(Applåder)

Fru talman! I debatten om den globala uppvärmningen och koldioxidutsläpp har representanter för Sverigedemokraterna påstått att det inte förekommer några klimatförändringar samt att förskjutning av årstider och mer extrema väderförändringar inte har med klimatet att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Jag vill förtydliga för ledamoten att just våtmarker och återvätning är viktigt ur flera aspekter. Våtmarker bidrar till att bromsa klimatförändringarna och öka den biologiska mångfalden.

Vad tycker Sverigedemokraterna och Beatrice Timgren att vi ska göra för att gynna den biologiska mångfalden och bromsa klimatförändringarna?

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag tror inte att det räcker. Jag ser att vi behöver ändra hela vårt samhälle och vårt beteende. Då kan vi inte höja momsen på reparationer eller kraftigt minska anslagen för skötsel av befintliga naturområden. Vi måste jobba mer mot en cirkulär ekonomi och ta hand om vår natur.

Larmsignaler hörs när pengarna inte räcker till, till exempel i Skåne för att sköta Söderåsens nationalpark och i Halland för att motverka invasiva arter. Det finns fler exempel.

Så jag ställer frågan igen: Hur ser regeringen att man ska uppnå det så kallade generationsmålet?

Herr talman! I Sverige har vi miljökvalitetsmål, vars syfte är att vi ska minska utsläppen, lösa miljöproblemen och ta hand om vår planet, och inte lämna över problemen till nästa generation. För ett par veckor sedan presenterades en utvärdering gällande dessa mål, och det är tyvärr tämligen dyster läsning. Det är inte det myllrande liv i våra våtmarker som vi önskar, och det finns fortfarande döda bottnar i Östersjön. Och det finns inte lika många småfåglar nu som tidigare. De flesta målen kommer vi inte att uppnå, och nu krävs det handling.

Regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna har under hösten visat prov på att man inte prioriterar vår miljö. Miljöfrågorna fick inget stort utrymme i vare sig regeringsförklaringen eller Tidöavtalet, och klimathandlingsplanen har vi ännu inte sett skymten av.

Min fråga till statsrådet är därför: Vad avser regeringen att göra för att klara miljömålen och öka den biologiska mångfalden och för att inte lämpa över problemen till nästa generation?

Fru talman! Klimatförändringarna är vår tids stora ödesfråga. Det har sagts i den här salen tidigare, och jag säger det igen: Klimatfrågan är vår tids stora ödesfråga.

Den ökade koldioxidhalten i atmosfären håller på att ändra livsbetingelserna på vår jord. Vi måste göra något åt detta. Vi måste bromsa den negativa utvecklingen, ta hand om vår miljö och värna den biologiska mångfalden. Miljöarbetet och klimatarbetet hänger starkt samman och måste drivas globalt genom exempelvis FN och EU, men också lokalt i våra kommuner och regioner där det som beslutas på andra nivåer faktiskt ska bli verklighet.

Världen börjar också få upp ögonen. Vi har sett ett klimatmöte i Sharm el-Sheikh i november och ett miljötoppmöte i Montreal, och EU:s klimatpaket om framtida utsläppshandel avslutades i helgen. Det finns hopp. Än är det inte för sent.

Flera aktörer behöver bidra, och det gäller både näringslivet och oss som enskilda individer. Det ska vara enkelt för var och en av oss att göra miljömedvetna val i vår vardag. För Centerpartiet är det naturligt att driva en miljöpolitik som värnar naturen och kretsloppen samtidigt som vi kan öka tillväxten och välståndet.

Fru talman! Hur ska vi då göra? Ja, klimatet räddas inte genom att vi stoppar utvecklingen och blickar bakåt. Det behövs uppfinningsrikedom och en grön tillväxt. Ny miljöteknik och smarta lösningar kan bidra till jobb och tillväxt i hela landet.

Högerregeringen tillsammans med Sverigedemokraterna har hittills inte lyckats något vidare med att upprätta ett förtroende inom miljöområdet. Varken i Tidöavtalet eller i regeringsförklaringen får miljöpolitiken det utrymme den förtjänar. Allt fokus ligger på elektrifiering och kärnkraft. Tre månader in i den nya mandatperioden står det klart att den gröna omställningen inte på långa vägar är en prioritering för vår regering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Om Centerpartiet hade fått bestämma hade vi återinfört klimatbonusen. Många familjer som ville göra rätt val för klimatet kände sig lurade när regeringen över en natt stoppade detta och de nu inte längre har råd med ett klimatsmart alternativ. Den plötsliga avvecklingen har mötts av stark kritik från många håll, och vi i Sverige riskerar nu att öka utsläppen från våra transporter och missa klimatmålen för 2030.

Det svenska lantbruket behöver också ges långsiktiga förutsättningar för att underlätta klimatomställningen. Centerpartiet är det enda partiet som har skarpa förslag om en grön biopremie för jordbruket som syftar till att utjämna prisskillnaderna mellan HVO och diesel. Vi har i vår budget också gjort nya satsningar på biodrivmedelsanläggningar för att öka den inhemska produktionen.

I samband med att regeringen sänkte reduktionsplikten för bränsle meddelade miljöministern att man i stället ska vara effektiv och satsa jättehårt på många små åtgärder. Sådana åtgärder har lyst med sin frånvaro. Jag och Centerpartiet föreslår att regeringen i stället satsar mer på övergången till en cirkulär ekonomi. I dag har Sverige världens femtonde största ekologiska fotavtryck, och därför måste vi ändra vår linjära produktion och konsumtion. Det behövs en nationell strategi och handlingsplan för en cirkulär ekonomi.

Centerpartiet var med och tog fram en sådan plan under förra mandatperioden, med 100 konkreta förslag för industriomställning, materialförsörjning, teknikutveckling och avfallshantering. Tyvärr går denna plan inte längre att finna. Efter regeringsskiftet har den, liksom flera andra likvärdiga strategier, plockats bort från regeringens hemsida.

I vår budgetsatsning med extra prioriteringar på Industriklivet vill vi omsätta förslagen till handling med modern återvinningsteknik för till exempel plaster och textilier. Vad gäller textilier har vi lång väg kvar. Att använda kläder och skor längre samt reparera och uppgradera dem är bland det bästa vi kan göra för att minska vår klimatpåverkan. Centerpartiet vill se en starkare delningsekonomi där tjänster för återbruk, reparation och delning eller hyra av kläder ökar och där vi tar vara på moderna digitala lösningar.

Det är därför djupt beklagligt att regeringen väljer att höja momsen på reparationer av kläder. Det sänder en mycket tråkig signal från regeringen att resurseffektivitet inte är prioriterat - särskilt när vi går in i ekonomiska kristider där många familjer har det svårt.

Fru talman! Skogarna, kusterna, våtmarkerna och odlingslandskapet är alla viktiga förutsättningar för livet och en hållbar utveckling. Förlusten av arter och ekosystem är ett av de mest akuta miljöproblemen i världen i dag.

Sverige har över 5 000 naturreservat och 30 nationalparker, och de allra flesta svenskar har i genomsnitt bara några få kilometer till skyddad natur. Det är positivt och unikt. Dessvärre är skötseln av många skyddade områden eftersatt, och de uppvisar tyvärr inte de naturvärden som det var tänkt. Vi vill därför öka takten i arbetet med att restaurera och återställa skyddad natur så att även kommande generationer får dra fördel av livskraftiga ekosystem. Åtgärderna för värdefull natur vill vi ska ökas med ytterligare 130 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

Centerpartiet vill också se särskilda satsningar på att stärka den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. På flera ställen i landet är det konkurrens om mark- och vattenresurser, och det krävs att vi är mer försiktiga med exploateringen om vi ska uppnå en god ekonomisk hushållning. Speciellt i Skåne, som jag kommer ifrån, finns det jordbruksmark av mycket hög kvalitet på stora arealer, vilket behövs för livsmedelsproduktion - samtidigt som vi behöver fler bostäder och rekreationsområden.

Sverige måste öka självförsörjningsgraden genom hållbar produktion av energi, livsmedel och material. För oss är den enskilda markägaren en central del i arbetet med att bevara och öka den biologiska mångfalden. De har den lokalkännedom som är nödvändig och känner sin egen mark bäst, vilket ger mer effektivitet än statligt tvång. Vi vill ha ett nationellt program med lokala åtgärdssamordnare som bygger på långsiktighet och ett nära samarbete med markägaren.

Invasiva arter är ett av de stora hoten mot biologisk mångfald i Sverige. Regeringen har ett stort ansvar att se till att det finns en ordentlig styrning och struktur i detta arbete. Jag kan konstatera att det inte fungerar i dag.

Förutsättningarna för livet i havet måste också stärkas. Centerpartiet vill öka takten i att rusta upp och skydda havet. I Östersjön finns en yta större än hela Danmark där botten nu är död, och ett helt ekosystem kan kollapsa. Det är illa ställt med fiskbestånden i Östersjön och Västerhavet, och akuta åtgärder krävs. Vi vill flytta ut trålgränsen längs hela Östersjökusten, halvera fiskekvoterna för de stora trålarna och reglera bottentrålning hårdare än i dag. Centerpartiet vill även ha fler marina naturreservat.

Allmän miljö- och naturvård

Övergödningen i haven är också ett akut problem som vi måste komma till rätta med snarast. Många länder runt Östersjön är med och bidrar till övergödningen. Centerpartiet vill införa ett nytt system där de länder som smutsar ned också ska få betala, inspirerat av EU:s system för handel med utsläppsrätter.

Centerpartiet vill även genomföra en historiskt stor upprustning av den svenska VA-infrastrukturen och se satsningar för att effektivisera vattenförbrukningen i hushållen. Genom att utrusta vattenreningsverken med modern teknik, restaurera våtmarker och involvera fler lantbrukare kan vi förebygga övergödningen och ge nytt liv till våra hav.

Fru talman! Förlusten av arter och den biologiska mångfalden påverkar människan i grunden. En av de mest allvarliga konsekvenserna rör våra egna möjligheter att få tillräckligt med mat att äta, rent vatten att dricka och ren luft att andas. Just nu krävs det större insatser för att vi ska uppnå de svenska miljömålen. Men det går att vända trenden: En rapport beskriver hur forskare som har följt 50 hotade arter i Europa under lång tid kan konstatera att arterna tack vare skyddsåtgärder och reglerad jakt har återhämtat sig. Det gäller både däggdjur och fågelarter.

Allmän miljö- och naturvård

Avslutningsvis: Vi behöver höja kunskapen. Föroreningarna måste minska, och vi måste gemensamt sköta, restaurera och återskapa natur på frivillig basis. Vi behöver se till att lägga in en högre växel för att bekämpa invasiva främmande arter och minska vår produktion och konsumtion, som har negativ påverkan på den biologiska mångfalden. Det finns stora utmaningar, men än finns det hopp. Än är det inte för sent.

Med det vill jag säga tack för ordet och passa på att önska alla i presidiet och miljö- och jordbruksutskottet en god jul.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 21 december.)

Näringsliv

Herr talman! Tack för svaret!

Du nämner de internationella överenskommelserna. Det instämmer jag med helt och hållet. Utsläppen håller sig inte inom våra gränser.

Du nämner också den biologiska mångfalden, våtmarkerna och kärnkraften. Det håller jag också med om. Däremot tycker jag att vi behöver förnybar energi och inte bara fossilfri.

Det handlar om de transporter vi har. Utsläppen kommer överallt ifrån. De kommer från transporter, avfallshantering, industrin, arbetsmaskiner och markanvändning.

Vi behöver komma till rätta med utsläppen här i vårt land just nu och inte bara genom internationella avtal. Vi måste sopa rent framför egen dörr innan vi lyfter blicken, eller åtminstone gör det parallellt.

I ditt anförande tyckte jag att du ställde plånboken mot miljön. Man skulle ta hänsyn till hushållens ekonomi. Det ska vi naturligtvis. Men jag anser att det går att kombinera.

Näringslivet har förstått att Sveriges viktigaste globala uppgift är att gå före. Vi kan gemensamt stoppa utsläpp och klimatförändringar genom att ställa om och nå våra egna klimatmål och dessutom kombinera sänkta utsläpp med ett ökat välstånd.

Vilka konkreta förslag tänker Moderaterna och regeringen att vi ska införa här i Sverige? Vilka nationella åtgärder anser ni att vi ska införa för att minska de svenska klimatutsläppen redan i dag?

Herr talman! Tack för anförandet, Helena Storckenfeldt!

Alldeles häromdagen kom rapporten efter toppmötet i Montreal om 30 procent skyddad natur. Om jag inte missminner mig var ledamoten där på plats. Det ska bli intressant att få ta del av rapporten därifrån lite senare, gissar jag.

Vi vet att den biologiska mångfalden och klimatförändringarna hänger starkt samman. På nyheterna i morse var det en tråkig nyhet om torkan på Afrikas horn. Där har man nu livsuppehållande insatser för att rädda en hel generation elefanter. Klimatet och mångfalden är väldigt starkt sammankopplade.

Det jag funderar på är hur regeringen och ditt parti, som leder regeringen, ser på klimatförändringar. Det har kommit en del kritik mot regeringen. Man säger att den inte verkar ta klimatfrågan på allvar.

Vi hörde tidigare finansministerns nonchalanta inställning till klimatmålen. Jag har inte sett så många konkreta förslag på åtgärder. Du nämnde själv att klimatbonusen är borta, eller ska plockas bort.

Jag ställer egentligen samma fråga som jag ställde till inledningstalaren här i dag. Hur ser Moderaterna och ledamoten på klimatförändringarna? Vad anser ni att vi ska vidta för åtgärder här i Sverige för att komma till rätta med dem?

Herr talman! Jag hör att man upprepar att det ska vara en ambitiös politik och att man ska hitta sätt att minska utsläppen, men jag hör inga konkreta förslag.

Det enda svaret på miljöfrågan är kärnkraft. Den första delen av ditt anförande handlade nästan bara om kärnkraft, Martin Kinnunen. Klimatbonusen är till exempel borta. Man vill inte gå före i Sverige, utan saker ska lösas utomlands. Någonstans upplever jag att Sverigedemokraterna resonerar så att någon annan ska ta hand om problemet någon annanstans, någon annan gång.

Jag efterfrågar återigen konkreta förslag. Jag upprepar alltså frågan: Vilka nationella åtgärder ser ni behöver införas för att de svenska klimatutsläppen ska minska?

Herr talman! Tack för anförandet, ledamoten Kinnunen! Det var intressant att höra en förtroendevald som representerar Sverigedemokraterna prata om miljö. Ni har ju inte varit kända för att prata om dessa frågor; jag hörde det inte i valrörelsen, och jag ser inte heller att miljö- och klimatpolitiken har fått något vidare stort utrymme i Tidöavtalet eller regeringsförklaringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Du nämnde i ditt anförande att ni har en ambitiös klimatpolitik, Martin Kinnunen, men det jag hörde här tyckte jag mest var kritik mot andra partiers förslag gällande klimatomställningen. Min fråga är därför: Hur ser du på klimatförändringarna, och vad anser du att vi ska vidta för åtgärder för att komma till rätta med dem?

Fru talman! Världen står inför klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och utarmning av naturresurser. Dagens produktion och konsumtion av bland annat textilier påskyndar just detta. Det är därför FN:s hållbarhetsmål mot Agenda 2030 om hållbar konsumtion och produktion är så viktiga.

Den globala konsumtionen av textilier har vuxit lavinartat de senaste årtiondena och utgör en allt större del av våra konsumtionsbaserade utsläpp. Merparten av dessa utsläpp, såväl i Sverige som i övriga västvärlden, blir dock aldrig synliga för konsumenten eftersom det sker i produktionsfasen.

Textil- och klädindustrin har ett högt miljöavtryck, och de nuvarande produktions- och distributionssystemen är nästan helt linjära. Snabbt mode har blivit normen, och dessutom förväntas det tredubblas fram till år 2050. Produktionen sker mestadels i låglöneländer där den lokala miljöpåverkan är omfattande och arbetsvillkoren ofta dåliga. Den nyligen gjorda granskningen av H & M:s fabriker i Bangladesh visar att problemen med fast fashion-industrin är långt ifrån lösta.

Detta behöver vi göra något åt. Jag och Centerpartiet välkomnar nu att EU-kommissionen tagit fram en strategi för mer hållbara och cirkulära textilflöden. EU agerar här som föregångare, och det är bra. Det är en del av EU:s större arbete med en kraftigare cirkulär ekonomi i hela Europa. Vi anser att Sverige helhjärtat bör omfamna strategin, och flertalet av förslagen i strategin är sådana som vi har förespråkat under längre tid.

Det finns flera åtgärder som med stor fördel bör utformas på europeisk nivå, exempelvis införandet av obligatoriska ekodesignkrav, ett förbud mot att förstöra osålda eller återlämnade textilier samt införandet av digitala produktpass. Det sänder en viktig signal till marknaden och producenterna att det offentliga och politiken faktiskt står bakom dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU:s strategi för håll-bara och cirkulära textilier

Samtidigt finns det saker som Sverige kan göra självständigt och proaktivt för att få till miljömässigt bättre textilflöden. Jag vill att Sverige ska bli världsledande för cirkulära och hållbara textilier. Och det görs en hel del. Det senaste året har flera företag, bland annat skogsbolaget Södra som redan har en kunskap och infrastruktur på plats för att hantera växtfibrer från träd, börjat med kommersiell återvinning av textilfibrer. Massan som framställs säljs sedan till företag som bland annat gör tyg av de tidigare textilresterna. Dessutom invigdes för ett tag sedan världens första storskaliga textilsorteringsanläggning i Malmö - ett samarbete mellan det kommunala avfallsbolaget Sysav och Svenska Miljöinstitutet.

Men vi i Centerpartiet vill få fart på detta ännu mer, och här kommer några förslag på åtgärder som vi kan införa redan i dag.

Det första är att göra det lättare att välja rätt redan i butiken genom en klimatmärkning. Genom att stärka informationen om en varas klimatpåverkan på ett tydligt och begripligt sätt blir det lättare för konsumenten att göra hållbara val redan i affären eller i näthandeln. Vi har därför lagt förslag om att införa en klimatmärkning på de textilier som sätts på den svenska marknaden där det framgår direkt på prislappen vilket koldioxidutsläpp plaggets produktion gett upphov till.

Det andra är att införa ett producentansvar för textilier. Ett av de mest effektiva sätten att öka mängden textil som kan omhändertas för återbruk och återvinning är genom ett producentansvarssystem. Insamlingen kan ske hos de stora modekedjorna, i secondhandbutiker, på återvinningsstationer eller i särskilda kärl nära hemmet. Det syftar helt enkelt till att göra det lätt att göra sig av med gamla kläder och textilier utan att behöva slänga dem i de vanliga hushållssoporna.

Ett producentansvar för textilier är något som vi har drivit på för under en längre tid. Det är beklagligt att varken den tidigare eller den sittande regeringen har lyckats leverera en proposition trots att det finns en utredning som är remitterad och klar. Genom att införa ett ambitiöst system har Sverige goda möjligheter att samla in en mycket stor andel textilavfall samt förbereda det för återbruk eller materialåtervinning.

Det tredje är att Sverige behöver investeringar i sortering och fiberåtervinning av textilavfall. Genom ett producentansvar skulle mängden insamlad textil öka kraftigt, och det kan rentav leda till ett överskott av textilavfall i Sverige. I dag skickas mycket av den textil som inte går till förbränning till utlandet, vilket är en enorm resursförlust då det ofta förbränns eller hamnar på deponi där i stället. En försvinnande liten andel av det exporterade återbrukas igen eller materialåtervinns. Centerpartiet vill i stället att textiliernas livslängd förlängs på plats här i Sverige. Det kan vi göra genom att stärka möjligheterna till en storskalig infrastruktur för sortering och fiberåtervinning. Detta är något som näst intill saknas helt i dag men som skulle gynna den växande svenska textiltillverkningen genom att ge den tillgång till återvunna och giftfria insatsvaror.

Det fjärde är att ta vara på bioekonomins möjligheter. Sverige har avsevärda tillgångar på förnybara naturresurser men också den tekniska spetskunskapen och en gedigen infrastruktur som tillsammans skapar goda förutsättningar för att öka andelen biobaserade insatsvaror och produkter. På så vis kan man ersätta fossiltunga och miljöbelastande alternativ från utlandet. Biobaserade råvaror från den svenska skogen och restprodukter från skogsbruket kan användas i nästa generations textil- och klädproduktion, och vi ser hur ett flertal svenska entreprenörer inom denna sektor växer fram. Det är också positivt att en nationell bioekonomistrategi nu är under utredning, vilket kommer att ha stor betydelse för denna växande sektor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU:s strategi för håll-bara och cirkulära textilier

Det femte förslaget är att stimulera till mer återbruk och möjligheter till reparation. Att använda kläder och skor längre samt reparera och uppgradera dem är bland det bästa vi kan göra för att minska vår klimatpåverkan från denna produktgrupp. Centerpartiet vill se en starkare delningsekonomi där tjänster för återbruk, reparation och delning eller hyrning av kläder ökar och att vi tar vara på de moderna digitala lösningarna. I sammanhanget är det också djupt beklagligt att regeringen väljer att höja momsen på reparationer av just kläder. Även om det är en av de otaliga åtgärder som behövs för den cirkulära omställningen sänder det en mycket tråkig signal från regeringen att reparationer och resurseffektivitet inte är prioriterat. Det gäller särskilt när vi går in i ekonomiska kristider där många familjer har det svårt.

Vårt sjätte och sista förslag är att tillsätta en utredning av näthandelns klimatpåverkan. Dagens möjligheter till näthandel har gjort det enkelt och bekvämt att handla kläder och hemtextilier. Det är en av digitaliseringens många fördelar. Samtidigt utgör e-handeln en stor utmaning sett till mer hållbara textilströmmar, inte minst i transportleden där fria returer leder till ökade fraktvolymer samt att många returcentraler inte är lokaliserade i Sverige. I jämförelse med klimatutsläppen som uppstår i produktionsfasen är detta ett mindre problem men likväl ett som vi ser att man måste åtgärda. Därför vill vi tillsätta en utredning som tar ett brett grepp om hela ehandeln och lämnar konkreta förslag på hur den kan bli mer klimatsmart.

Sammantaget skulle de åtgärder jag har lyft här innebära stora mervärden för den svenska textil- och modeindustrin som efter flera årtionden börjat komma tillbaka i form av unga och drivna entreprenörer. Det är osannolikt att all textil- och klädproduktion kan flyttas hem igen, men ser man till den miljömässigt negativa påverkan denna industri står för i världens utvecklingsländer är alla initiativ som bryter med denna fast fashion-trend och slit-och-släng-samhället välkomna.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)