Allmän miljö- och naturvård

Herr talman! Det blir lite konstigt nu när vi fick vänta lite, ledamoten och jag. Men i den budgetdebatt vi har i dag väljer regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna att öka utsläppen trots att riksdagen har beslutat att växthusgasutsläppen från inrikes transporter ska minska med 70 procent till senast 2030.

Ökningen sker bland annat på grund av att regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna inför valet lovade och i budgeten har aviserat att reduktionsplikten, det vill säga den andel biodrivmedel som ska blandas in när vi tankar, ska sänkas till EU:s miniminivå. Sverige har också förhandlat om utsläppskrav med EU, där Sveriges beting i ESR-sektorn är 50 procents sänkning till 2030.

I Dagens Nyheter kunde man i veckan läsa att vi om Sverige gick ned till EU:s miniminivå skulle släppa ut cirka 27 miljoner ton koldioxid för mycket till 2030. Det är nästan dubbelt så mycket som inrikestransporterna släppte ut totalt under 2021, och enligt Dagens Nyheter är siffran konservativt beräknad.

Det finns fyra sätt att kompensera detta: Man kan minska avverkningen av skog. Man kan använda sparade utsläppsrätter eller låna från nästa års utsläppsbudget, men det måste betalas tillbaka redan året efter. Man kan växla utsläppsrätter mellan ESR och ETS, men där finns det ett tak. Man kan också köpa utsläppsutrymme från andra länder, vilket kan bli väldigt dyrt.

Därför är min fråga till ledamoten vilken konsekvensanalys Sverigedemokraterna har gjort. Och vilken kostnadsanalys har man gjort? Vad ska Sveriges skattebetalare betala? Ledamoten säger nämligen i medierna att det kan vara värt för Sverige att betala stora summor för att slippa nå EU:s klimatmål.

Herr talman! Som svar på ledamotens fråga: Vi lyssnade precis på statsministern, som sa att man inte ska ställa ut vallöften några dagar före val som man inte kan infria. Att man skulle sänka kostnaden för att tanka med 10 kronor litern var ett typiskt sådant vallöfte från Sverigedemokraterna. Den sänkningen ser inte svenska befolkningen nu. Det är ett vallöfte som definitivt inte är infriat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Det var dock inte min fråga. När man ställer ut vallöften måste man på något sätt ha gjort en konsekvensanalys - och i det här fallet också en kostnadsanalys. Ledamoten och hans parti säger att det vore en god idé för Sverige att köpa utsläppsrätter, men vi vet att utsläppsrätterna är mycket färre. Vi vet att alla länder nu har högre utsläppsmål för att det ska gå att klara det vi diskuterar här i dag, nämligen den klimatkris vi står inför.

Min fråga kvarstår därför. Enligt Dagens Nyheter kommer kostnaden för detta att uppgå till 20 miljarder kronor. Det måste Sverigedemokraterna naturligtvis ha diskuterat och tagit konsekvenserna av. Är det skogen som ska stå, så att vi inte har jobb i hela landet och kan göra klimatomställningen med hjälp av skogen? Eller ska vi lägga 20 miljarder på att köpa utsläppsrätter i stället för att lägga pengarna på det ledamoten tar upp, det vill säga barnfamiljer, välfärden och allt annat vi behöver lägga pengar på i denna tid av kris och inflation?

(Applåder)

Herr talman! Vi hörde innan ajourneringen ledamoten Kinnunen prata om en ny politik som skulle visa vägen för miljö- och klimatarbetet. Trots det verkar politiken bara handla om att skära ned och ta bort.

Det övergripande målet för miljöpolitiken är enligt det riksdagsbundna generationsmålet att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Det handlar om att ställa till rätta, ta ansvar för sin egen generations problem och möjliggöra för nästa att leva ett gott liv.

Tyvärr pekar utvecklingen för samtliga miljömål utom två på en negativ trend. Vi ser också en fortsatt ökning av växthusgaser. Hur kommer det sig då att man faktiskt mer än halverar klimatbudgeten under en treårsperiod?

Sverigedemokraterna satt inte i riksdagen när vi antog miljömålen. Min fråga är om ni står bakom dem.

Herr talman! Vi är här i dag för att debattera utgiftsområde 20 om allmän miljö- och naturvård. Vad kan väl passa bättre än att göra detta dagen efter det att vi fick ta emot de glädjande nyheterna från Montreal där FN:s toppmöte för biologisk mångfald gick i mål?

Vi har fått ett globalt ramverk för biologisk mångfald - ett Parisavtal för djur och natur, arter och naturtyper. Världens länder kom överens om att 30 procent av alla naturtyper, biotoper, ska skyddas innan 2030. På det sättet ska den sjätte massutrotningen, som vi faktiskt är inne i, hejdas. Sloganen var att vi ska stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald. Det betyder att vi måste skydda, restaurera och sköta om naturen och ta fram kunskap.

Av de åtta miljoner arter som finns på jorden - egentligen är det nog långt fler om man räknar bakterier och annat, men nu menar jag de stora - är ungefär en miljon hotade av utrotning. Arter och naturtyper hotas i dag mest av illegal jakt, förlust av livsmiljöer - det vill säga att vi människor tränger undan dem - och av klimatförändringarna, förstås.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Vid ett annat klimattoppmöte, för en dryg månad sedan, hade jag förmånen att för utskottets räkning närvara i Sharm el-Sheikh på FN:s 27:e klimatkonferens. Där var 40 000 människor från hela jorden på plats för att försöka fylla Parisavtalet med innehåll, komma vidare med de tekniska lösningarna och komma fram till hur man ska klara att uppnå att hålla jordens uppvärmning under 1,5 grader.

Världens samlade forskarkår är enig om att klimatförändringarna sker, att det går fort och att det beror på oss människor.

Regeringen själv skriver så här i sin budgetproposition: "Den sjätte utvärderingsrapporten som FN:s vetenskapliga panel, IPCC, tagit fram under 2021 och 2022 visar att möjligheterna att begränsa den globala medeltemperaturhöjningen till 1,5 grader blir allt mindre och att kraftfulla samt

skyndsamma åtgärder som begränsar utsläppen krävs. Sambandet mellan den ökade globala medeltemperaturen och extrema väderhändelser är vetenskapligt fastställt."

Herr talman! Vi har gått in i tidsperioden antropocen - en era då människor påverkar varje aspekt av biosfären. Vi hittar plastbitar högst upp på Himalayas topp. Vi hittar miljögifter längst ned i Marianergraven.

Det betyder också att det bara är vi människor som kan stoppa klimatförändringarna, hejda förlusten av biologisk mångfald och göra så att trenderna vänder och så att vi lever inom planetens gränser. Vi måste minska utsläppen av växthusgaser, göra vad vi kan för att hålla oss under 1,5 grader och samtidigt anpassa oss till det kommande klimatet. Jordens medeltemperatur har redan ökat med 1,2 grader. Den kommer att fortsätta öka, för vi kommer inte att sluta med dessa utsläpp i dag. Men vi måste göra vad vi kan för att minska detta och samtidigt anpassa oss till det nya - på FN-språk brukar man kalla detta mitigation and adaptation.

Detsamma gäller för biologisk mångfald. Det är bara vi människor som kan stoppa förlusten av biologisk mångfald.

Detta är faktiskt en vinn-vinnsituation, för friska ekosystem klarar klimatförändringarna bättre. Friska hav, levande skogar, myllrande våtmarker och regenererade jordar klarar av påfrestningarna bättre. De hjälper oss vid skyfall, binder kol och förser oss med ekosystemtjänster. Grönska i städer sänker temperaturen. Bevuxna jordar tar upp regn. En levande skog och naturliga stränder och strandzoner tar upp koldioxid och förhindrar erosion. Klimat och biologisk mångfald hänger ihop - hav och klimat är två sidor av samma mynt.

Tyvärr gör vi inte det vi ska. Som FN:s generalsekreterare António Guterres sa i sitt öppningsanförande på COP 27: We are on the highway to climate hell with our foot still on the accelerator. Vi är på väg mot klimatets helvete med foten på gaspedalen.

Detta är också vad den nya regeringen och dess samarbetsparti Sverigedemokraterna gör. I den budget som vi debatterar här i dag verkar regeringen med sitt samarbetsparti göra precis tvärtemot vad forskningen säger att vi ska göra. Man skär ned budgeten för klimat- och naturvård med över 50 procent över en treårsperiod. Man har foten på gaspedalen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Regeringen skriver själv i sin budgetproposition att utsläppen kommer att öka med den politik man har.

Man säger sig värna havet, strömmingen och torsken, men ändå skär man ned budgeten för havsmiljösatsningar. Man säger sig värna äganderätten i skogen och skogsägarna, men ändå genomför man en slakt av skyddet av värdefull natur. Man aviserar till och med neddragningar i miljöövervakningen.

Det är märkligt att denna regering i helgen satt och förhandlade och tryckte på vikten av miljöövervakning och uppföljning när man var på COP 15. Utan pengar blir det inga mätningar, men det är kanske så den här regeringen vill ha det. Om man inte vet vad som finns kanske man inte heller behöver ta sitt ansvar för att skydda, bevara, restaurera och vårda de ekosystem som vi tillsammans har.

Med kirurgisk precision har man tagit bort eller dragit ned på det som har med klimat och miljö att göra. Vad är svaret? Ny kärnkraft om 10-15 år. Men vi ska fortsätta att köra våra bilar på diesel.

Jag ska inte vara sådan - man har en satsning på våtmarker. Detta kan sägas vara en fortsättning på det som tidigare regeringar har gjort. Men man tar pengar till det från anslaget Skydd av värdefull natur, så det är nog magstarkt att säga att det är en satsning. Däremot är det en öronmärkning.

Till och med internationellt visar man upp sin nonchalans, och vi hör hur folk undrar vad som egentligen har hänt med Sverige. Till COP 27, klimattoppmötet i Sharm el-Sheikh, kom regeringen tomhänt, utan några nya pengar, initiativ eller utfästelser. Mig veterligen är detta första gången på 27 möten som en regering, oavsett färg, har kommit till ett klimattoppmöte utan någonting. Det säger något.

Vi i Miljöpartiet vill annorlunda. I vår budget, som ska ses som en helhet, vill vi bygga ett grönt folkhem där klimatarbetet är världsledande, där välfärden är till för alla och där jämlikhet är en självklarhet. Vi vill genomföra en historisk satsning med utgångspunkt i vetenskapen och göra det som krävs för att Sverige ska nå sin del av såväl Parisavtalet som det nya Montrealavtalet.

Det kräver att man vågar satsa stort. På detta område vill vi vända artkrisen i skogen och göra stora satsningar på att bevara och skydda naturområden samt satsa på skötsel av redan skyddade områden.

Vi vill förstärka arbetet med friluftsliv och allemansrätt. Vi måste fortsätta arbetet med invasiva arter och de hotade arterna samt göra satsningar på att stärka den biologiska mångfalden.

Vi tycker att miljöövervakningen är ryggraden i svenskt miljöarbete, och den behöver få tillräckliga resurser. Arbetet med långa tidsserier är centralt för att man ska kunna följa upp tillstånd och fatta de rätta besluten.

Jag sa tidigare att hav och klimat är två sidor av samma mynt, och det stämmer. Därför måste havsmiljöförvaltningen få en större och tydligare roll i klimatarbetet. Vi måste ha en ekosystembaserad förvaltningsmodell för allt havsmiljöarbete och all klimatpolitik.

Herr talman! Jag ser att min talartid har runnit ut; jag ber om ursäkt för det.

Eftersom vi i Miljöpartiet satsar mer pengar än regeringen på detta område kan jag inte yrka bifall till våra förslag. Detta beror, som alla vet, på att riksdagen redan har beslutat om en snävare budgetram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Jag vill ändå påpeka att Miljöpartiets budget visar att det går att både nå klimatmålen och stärka välfärden, att skydda samtidigt som vi brukar och att ha en budget som lever upp till Sveriges internationella åtaganden och till de svenska, europeiska och internationella miljömålen. Det är en budget för en framtid att längta till.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Jag är själv markägare och skogsägare och brukar med hyggesfria metoder. Jag tycker inte att det handlar om antingen eller, utan vi behöver både och. Det senaste tiotalet år har vi brukat för mycket och med icke hållbara metoder, framför allt när det gäller skogen. Våra kontinuitetsskogar, som inte har varit märkta av mänsklig framfart, minskar och fortsätter att avverkas. Miljöpartiet tycker att det inte är mer än rätt att vi kan köpa ut de markägare som har dessa skogar, så att de kan tjäna pengar på sin skog utan att ta ned den och så att vi får gemensamma värden som vi behöver.

I går slöts ett avtal i Montreal om att 30 procent av varje naturtyp måste skyddas om vi ska klara målen. Det finns olika typer av skydd, men vi kommer att behöva göra detta.

Är Kristdemokraterna beredda att göra det som krävs för att vi ska uppnå det nya internationella ramverket?

Herr talman! Jag hoppas att vi har lärt oss något sedan 1800-talet om hur vi ska bruka skog och vad vi behöver göra. Vi har också andra möjligheter i dag. Jag bor själv på västkusten där man högg ned all skog för att kunna göra olja av sill under sillperioderna. Därefter kom tall och gran upp i stället för den lövskog som fanns tidigare.

I dag brukar vi på fler ställen och med hårdare metoder än vad vi gjorde tidigare. Vi kommer att behöva fortsätta att bruka skogen, men vi måste göra det med skonsammare metoder - och det som ska skyddas behöver skyddas.

Om vi vill veta vad som ska skyddas och hur det ska skyddas behövs miljöövervakning, vilket är något som ledamotens regering drar ned på. Om vi ska veta att vi gör rätt och ska ha data på det vi gör är miljöövervakningen väldigt viktig. Om vi ska mäta som andra länder måste vi också göra det på samma sätt, och då behöver vi ha miljöövervakningsdata.

Om vi ska uppnå våra mål måste vi göra det tillsammans. Vi kommer att behöva skydda mer än vi gör i dag. Vi kommer att behöva bruka annorlunda än vi gör i dag.

I dag är 1 000 arter rödlistade och på väg bort. Det finns 256 olika stekelarter som pollinerar. Vi har haft över 40 olika humletyper i Sverige, och 3-4 av dem är redan nationellt utdöda.

Vi kommer att behöva göra flera olika insatser i flera olika landområden. Det handlar dock inte om att lägga en död hand på dem utan om att stärka upp för framtiden så att våra barn och barnbarn får en bra värld som de kan leva på och bruka för en bra matproduktion.

Herr talman! Tack, ledamoten, för ett bra anförande! Men man kan ändå ifrågasätta när Moderaterna säger att de står bakom klimatmålen men ändå lägger fram en budget som ökar utsläppen. Det är för mig lite grann som en 800-meterslöpare som lunkar sig igenom första varvet och sedan försöker maxa andra varvet. Det är inte riktigt en vinnarpolitik.

Jag skulle vilja ställa ungefär samma fråga som jag ställde till Sverigedemokraterna. I Dagens Nyheter kunde vi i veckan läsa att om Sverige går ned till EU:s miniminivå när det gäller reduktionsplikten, det vill säga den andel biodrivmedel som blandas i när vi tankar, skulle utsläppen öka med cirka 27 miljoner ton koldioxid.

Det finns fyra sätt att kompensera detta:

minskad avverkning av skog

att använda sparade utsläppsrätter eller att låna för nästa års utsläppsbudget

att växla utsläppsrätter mellan ESR och ETS

att köpa utsläppsutrymme från andra länder.

ESR var det ju Moderaternas Jessica Polfjärd, en gammal riksdagskollega, som förhandlade om för EU-parlamentets räkning.

Min fråga till Moderaterna är vilket av dessa fyra sätt ni tänker verka för ifall ni nu går vidare med förslaget om att sänka reduktionsplikten till EU:s miniminivå. Vilket av de fyra sätten är det som kommer att göra att vi klarar de klimatmål som vi har förbundit oss till genom EU och som vi också har egna beslut om här i Sveriges riksdag?

Herr talman! Jag delar verkligen bilden av den kris som vi är i nu. Ledamoten säger att det är kallt och att elen kostar. Det märker inte minst jag som kommer från Norrland, där elstödet inte betalas ut. Detta blir en tuff vinter i ullunderställ, som energiministern uttryckte det.

Vår budget handlar också om elstöd för alla. Det är en skillnad mot regeringens. Den handlar om höjda barnbidrag nu när vi vet att det är tufft i vinter. Den handlar om en tankrabatt, så att man i glesbygd, där man måste ha bilen, har råd att åka. Den handlar om en stor satsning på välfärden.

Men detta var inte svar på min fråga. Jag instämmer verkligen i de problem som vi har, och vi har också lösningarna på dem. Men min fråga var vilken av de fyra modellerna Moderaterna har tänkt använda för att vi ska uppnå målen. Handlar det om att minska avverkningen av skogen, att använda sparade utsläppsrätter, att växla utsläppsrätter eller att köpa utsläppsrätter från andra länder, vilket kommer att vara väldigt dyrt? Eller handlar det om att Sverige ska ta sitt ansvar och inte lämna över detta på andra länder?

Jag kan tala om för Helena Storckenfeldt att för mig handlar det om att jag vill se svenska jobb i det här landet och inte att de flyttar utomlands.

Det handlar om nya gröna svenska jobb och nya svenska investeringar i vårt land som vi vet är exportberoende och har teknikkunnande. Det är så vi alltid har tagit Sverige framåt.

Min fråga är fortfarande: På vilket sätt avser Helena Storckenfeldt och Moderaterna att kompensera för minskningen av reduktionsplikten?

Herr talman! Tack för anförandet, Helena Storckenfeldt!

Alldeles häromdagen kom rapporten efter toppmötet i Montreal om 30 procent skyddad natur. Om jag inte missminner mig var ledamoten där på plats. Det ska bli intressant att få ta del av rapporten därifrån lite senare, gissar jag.

Vi vet att den biologiska mångfalden och klimatförändringarna hänger starkt samman. På nyheterna i morse var det en tråkig nyhet om torkan på Afrikas horn. Där har man nu livsuppehållande insatser för att rädda en hel generation elefanter. Klimatet och mångfalden är väldigt starkt sammankopplade.

Det jag funderar på är hur regeringen och ditt parti, som leder regeringen, ser på klimatförändringar. Det har kommit en del kritik mot regeringen. Man säger att den inte verkar ta klimatfrågan på allvar.

Vi hörde tidigare finansministerns nonchalanta inställning till klimatmålen. Jag har inte sett så många konkreta förslag på åtgärder. Du nämnde själv att klimatbonusen är borta, eller ska plockas bort.

Jag ställer egentligen samma fråga som jag ställde till inledningstalaren här i dag. Hur ser Moderaterna och ledamoten på klimatförändringarna? Vad anser ni att vi ska vidta för åtgärder här i Sverige för att komma till rätta med dem?

Herr talman! Tack för svaret!

Du nämner de internationella överenskommelserna. Det instämmer jag med helt och hållet. Utsläppen håller sig inte inom våra gränser.

Du nämner också den biologiska mångfalden, våtmarkerna och kärnkraften. Det håller jag också med om. Däremot tycker jag att vi behöver förnybar energi och inte bara fossilfri.

Det handlar om de transporter vi har. Utsläppen kommer överallt ifrån. De kommer från transporter, avfallshantering, industrin, arbetsmaskiner och markanvändning.

Vi behöver komma till rätta med utsläppen här i vårt land just nu och inte bara genom internationella avtal. Vi måste sopa rent framför egen dörr innan vi lyfter blicken, eller åtminstone gör det parallellt.

I ditt anförande tyckte jag att du ställde plånboken mot miljön. Man skulle ta hänsyn till hushållens ekonomi. Det ska vi naturligtvis. Men jag anser att det går att kombinera.

Näringslivet har förstått att Sveriges viktigaste globala uppgift är att gå före. Vi kan gemensamt stoppa utsläpp och klimatförändringar genom att ställa om och nå våra egna klimatmål och dessutom kombinera sänkta utsläpp med ett ökat välstånd.

Vilka konkreta förslag tänker Moderaterna och regeringen att vi ska införa här i Sverige? Vilka nationella åtgärder anser ni att vi ska införa för att minska de svenska klimatutsläppen redan i dag?

Fru talman! Jag tackar ledamoten Storckenfeldt för hennes anförande och repliker med svar.

Du sa att ni har lagt fram en restriktiv budget för framtida kostnader. Det fastnade hos mig. Alla som ägnar sig åt klimat- och miljöpolitik säger nämligen att det som vi gör nu tjänar vi på i framtiden. De insatser som vi gör på klimat- och miljöområdet i dag är alltså billigare än om vi gör dem i morgon.

Det finns en klimatredovisning i regeringens budget om det klimatpolitiska ramverket och Sveriges klimatmål. Det är en ganska dyster läsning. Vi har varit på rätt väg, men med den nya politiken som den nya regeringen med samarbetspartiet Sverigedemokraterna har lagt fram når vi inte våra klimatmål.

Ledamoten Storckenfeldt sa att Sverige bara står för 0,2 procent av utsläppen. Det stämmer, men vi är ganska mycket mindre än 0,2 procent av världens befolkning. Tittar man på utsläppen per capita släpper svenskarna ut bra mycket mer än genomsnittet. Vi ligger på topp 20. Om varje person i världen skulle släppa ut lika mycket som vi i Sverige gör går det åt fyra jordklot. Lägger vi därtill våra konsumtionsutsläpp, alltså det som vi handlar från andra länder, blir det ännu högre - 8 ton per år. Ska vi nå klimatmålen och Parisavtalet måste vi ned till 1 ton per år.

Jag undrar därför om ledamoten tycker att svenskar ska få släppa ut mer än andra, eller om vi ska ta vårt globala ansvar och minska varje svensks utsläpp också?

Fru talman! Jag märker att jag inte får svar på mina frågor: Får svenskar släppa ut mer än andra? Ska vi ha ett större klimatavtryck per capita än andra?

Ledamoten säger också att vi inte var på väg åt rätt håll. Vi hade inte all politik på plats, men vi var på väg åt rätt håll. Kurvorna gick nedåt, och vi skulle nå 2030-målet.

Men när den nya regeringen minskar reduktionsplikten, som de har aviserat att de ska göra, och gör andra saker vänder kurvorna uppåt igen. Vi kommer att få en ökad biltrafik och ökade utsläpp från fossila drivmedel.

Vi har en expansiv budget - ja. Men vi gör också det som Finanspolitiska rådet och andra säger att man kan göra - låna för saker som vi behöver göra för framtiden. Nu är det läge för det. Vi har en låg statsskuld, och vi är ett rikt land, så vi kan göra det.

Det är många länder som vittnar om att de tack vare Sverige har flyttat fram klimatpolitiken. Många svenska företrädare har haft ledande positioner på de olika klimattoppmötena under åren. Och det är tack vare Sverige, tillsammans med EU förstås. Men vi har lett och varit ett föredöme.

Inför det kommande ordförandeskapet i EU får jag i stället frågor från kollegor ute i Europa. Vad har hänt med Sverige? Kommer ni att klara av detta? Det finns massor med viktig lagstiftning som ska gå igenom.

Bilden av Sverige har alltså redan ändrats, och det har ni lyckats bra med på bara ett par månader. Jag hoppas att ni visar att vi har fel.

Åter till mina frågor: Ska svenskar få släppa ut mer än andra? Ska vi minska våra utsläpp för att alla människor på denna jord ska släppa ut lika mycket? Eller spelar det ingen roll vad Sverige gör för att det är ett så litet land? Men per person blir det stora utsläpp.

Fru talman! Vi socialdemokrater lägger fram ett eget budgetalternativ, och det ska ses som en helhet. Därför avstår vi från ställningstagande och har i stället ett särskilt yttrande inom utgiftsområdet.

Fru talman! Klimatet är vår tids ödesfråga. Jorden blir allt hetare. Haven stiger, och isar smälter. Torka, översvämningar, bränder och andra följder av ett förändrat klimat slår redan i dag hårt mot människors möjligheter till ett gott liv.

För att klara klimatkrisen krävs det att vi tar oss an utmaningarna och skapar bra förutsättningar på både kort och lång sikt tillsammans och att klimatomställningen sker rättvist. För oss socialdemokrater finns alltid klassperspektivet med vid utformningen av klimatpolitiken.

Därför samlade vi socialdemokrater vid maktskiftet 2014 näringslivet, forskningen, politiken och andra intressenter i ett innovationsråd under ledning av statsministern.

Inom ramen för Fossilfritt Sverige har 22 olika branscher tagit fram färdplaner för att visa hur just de ska kunna stärka sin konkurrenskraft genom att bli fossilfria eller klimatneutrala.

Efter att den förre moderate statsministern sa att industrin var basically gone gjorde vi precis tvärtom. Vi gjorde satsningar på industriprojekt som biodrivmedel, plastreturraffinaderier, vätgasproduktion, återvinningsanläggningar och batteriproduktion och startade jobbet med snabbare tillståndsprocesser.

Vi satsade på Klimatklivet, Industriklivet, bio-CCS, biogasstöd, våtmarksstöd, miljöbilsbonus, laddstolpar och inblandning av förnybara bränslen när vi tankar. Vi satsade på järnvägen och även på nattåg hem till Jämtland och mycket mer. Det är så vi skapar framtidens jobb.

Den gröna industriella revolutionen som startade i norra Sverige sprids nu över hela landet. Det är så vi minskar vår sårbarhet och vårt osunda beroende av fossila insatsvaror. Det var så vi skulle ha nått klimatmålen till 2030.

Nu har vi den högerkonservativa regeringens och Sverigedemokraternas budget som ökar utsläppen. Man säger bland annat att reduktionsplikten, som är det biodrivmedel som blandas in när vi tankar, ska sänkas till EU:s lägsta nivå den 1 januari 2024.

Det kan medföra att storskaliga planerade och aviserade investeringar i svenskt biodrivmedel inte fullföljs. Ska Sverige vara beroende av skurkstater för drivmedelsförsörjning? Eller ska vi ha en politik som stärker Sveriges beredskap och bidrar till mer svenskt i tanken?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Det innebär även att de åtaganden som Sveriges regering förhandlat med EU om inte längre kan använda sig av reduktionsplikten utan på andra sätt måste se till att klara Sveriges beting. Kommer det att betyda en kraftigt minskad avverkning av den svenska skogen?

De senaste dagarna har vi sett uttalanden om att andra länder får ta ansvar och att vi kan köpa utsläppsrätter. Det kan kosta Sveriges alla skattebetalare väldigt mycket pengar, fru talman.

Vad den högerkonservativa regeringen med Sverigedemokraterna vill med miljö- och klimatpolitiken har det varit svårt att få någon som helst klarhet i, förutom att vi för det första ska klara klimatmålen och för det andra tar och ökar utsläppen.

Det går liksom inte ihop, speciellt inte i ljuset av att regeringens samarbetsparti Sverigedemokraterna öppnar för att skrota de nationella klimatmålen. Det är ju "bara text på ett papper". Den moderata finansministern har kommenterat regeringens ambition om att nå klimatmålen så här: "Gör vi det inte så gör vi det inte." En liberal riksdagsledamot skriver: Jag hade gärna sett att Sverige nått klimatmålen 2030. Men det är ju faktiskt som att tro på jultomten. Och Kristdemokraternas energiminister poserar antingen med en dammsugare eller pratar om att vi nu ska ta på oss ullunderställen. Det kommer vi som bor i mellersta och norra Sverige att behöva, eftersom regeringen vägrar att ge oss elstöd.

Fru talman! Regeringen säger sig värna om miljön och ställa sig bakom uppställda klimatmål. Men regeringens och Sverigedemokraternas budgetförslag visar inte det alls. Budgeten skärs ned från drygt 23 miljarder år 2022 till cirka 10 miljarder för år 2025, vilket skulle innebära en minskning med 60 procent jämfört med dagens nivå.

Fru talman! Sverige har en fantastisk och unik natur som är av stor betydelse för såväl biologisk mångfald som människors hälsa och jobb. Skogen är också Sveriges gröna guld, där jobben skapas och nutidens och framtidens fossilfria produkter och förnybart biobränsle tillverkas.

Vi socialdemokrater vill att alla värden som skogen ger oss, exempelvis friluftsliv, jakt, fiske, renskötsel, biologisk mångfald och besöksnäring, ska kunna åtnjutas av alla medborgare. Det är beklagligt att den högerkonservativa regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna gör en omfattande neddragning av anslaget för skydd av värdefull natur. Det har skapat över 2 000 jobb på Sveriges landsbygder. Det minskade anslaget riskerar också att få allvarliga konsekvenser för den biologiska mångfalden, friluftslivet, kulturmiljön, besöksnäringen och människors möjligheter att vistas i naturen.

Fru talman! Den högerkonservativa regeringen aviserade i regeringsförklaringen att man ville satsa på särskilda insatser för att motverka övergödningen av Östersjön. Trots det väljer samma regering att minska anslaget för åtgärder för havs- och vattenmiljö med 355 miljoner kronor 2023. Det är ungefär 20 procent.

I budgeten skriver också regeringen att det är särskilt angeläget med ytterligare åtgärder mot övergödning, att öka takten i genomförandet och att de mest värdefulla havsområdena ska skyddas som marina reservat. Hur dessa ambitioner går ihop med anslagsminskningarna framgår inte. Även här är regeringen skyldig svenska folket ett svar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Fru talman! Vi socialdemokrater satsar totalt 640 miljoner kronor mer än regeringen på utgiftsområde 20. Vår satsning på klimatpremier kommer att snabba på introduktionen av klimatsmart teknik på marknaden och bidra till att minska utsläppen av växthusgaser från tunga transporter och arbetsmaskiner.

Regeringens förslag om att minska nivåerna i anslagen som rör åtgärder och skydd för värdefull natur är inte bra för vare sig klimatet, landsbygden eller skogsägarna. Vi socialdemokrater satsar därför 540 miljoner kronor mer på dessa områden, bland annat på miljöövervakning.

Sverige har ett väl utbyggt system för att övervaka landets miljö. De svenska mätseriernas längd är i många fall unika i världen. Genom att jämföra aktuella lägesbeskrivningar med tidigare mätningar kan förändringar i miljön upptäckas. På så vis kan man se om genomförda åtgärder får önskad effekt eller inte. Det tycker vi är viktigt att man fortsätter med.

Vi satsar vidare medel som ska användas till insatser för skötsel och förvaltning av skyddad natur, bevarande och restaurering av biologisk mångfald, insatser för friluftsliv och inte minst ersättning till de skogsägare som fått nekade avverkningstillstånd.

Fru talman! Vi lever i en orolig tid. Klimatförändringarna finns här och nu och slår hårt mot människors möjligheter till ett gott liv. Dessvärre möter inte regeringens och Sverigedemokraternas budget för år 2023 den situation Sverige står inför. Budgetpropositionen är som vi vet ett pärlband av löftesbrott. Det duger inte. Det krävs en ansvarsfull politik som sätter välfärden, klimatet och kampen mot samhällsproblemen främst och som rustar Sverige och svenska folket för att möta tuffa ekonomiska tider.

Vi socialdemokrater vill modernisera och ställa om till ett fossilfritt Sverige. Så kan vi klara klimatutmaningarna, värna vår välfärd och se till att framtidens jobb inte försvinner i väg till andra länder.

Fru talman! Om det är fler här inne i kammaren som vill det kan man välja att rösta på Socialdemokraternas budgetmotion.

(Applåder)

I detta anförande instämde Joakim Järrebring och Malin Larsson (båda S).

Fru talman! Jag skulle inte kalla det att slakta. Jag ser att regeringen väljer att lägga till mer pengar där. Efter att ha hört debatten här i kammaren förut kan jag tänka mig att ledamotens parti har drivit den frågan och att den är viktig för er.

Det är som ledamoten säger; det är förorenaren som betalar. Därför har vi hittills inte sett att alla pengar i regeringens tidigare satsningar på området har gått åt. Vi har valt att i det här fallet göra andra prioriteringar, till exempel på det som jag nämnde. Det är viktigare. Vi kan återkomma till det här.

Ledamoten sa också i ett tidigare replikskifte att vi inte får spä på den ökade inflationen. Här är det viktigt att staten hjälper till. Men det är naturligtvis också viktigt att förorenaren betalar.

Om ledamoten tror att det är de enda satsningar Socialdemokraterna har på området kan jag tala om att vi ser budgeten som en helhet. Det finns andra satsningar, till exempel gratis kollektivtrafik för unga, energieffektiviseringsstöd för flerbostadshus och omprioritering i rot-stödet, också för energieffektivisering.

I övrigt i den budget som ligger här i dag på detta område är det saker som fanns i satsningar från den före detta socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen och sedan även från den socialdemokratiska regeringen. Det är satsningar som då inte välkomnades av alla partier i denna kammare, som på industrikliv, klimatkliv och annat.

Fru talman! Detta är den klimat- och miljöpolitiska debatt som vi har i denna kammare, och ledamoten väljer att prata om hur höga drivmedelspriserna ska vara - varsågod!

När jag i valrörelsen knackade dörr hörde jag detta tydligt: Ja, men Sverigedemokraterna lovar oss 10 kronor. De trodde inte att de skulle behöva vänta så länge på det. Jag tror att man på detta sätt fick väldigt många röster på landsbygden, där det är långa avstånd.

Vi inför i vår budget en tankrabatt just för dem med långa avstånd. Då handlar det inte om 14 öre vid pump, utan då handlar det om en sänkning på typ 2 kronor. Det är lite mer, och det är lite viktigare i dagens läge när vi vet hur hushållen kämpar med ekonomin.

Om ledamoten undrar vad Socialdemokraterna prioriterar kan jag säga att det naturligtvis är ett elstöd som finns i hela Sverige. Varför ska 60 procent av Sveriges yta diskrimineras av regeringen och Sverigedemokraterna?

Undrar ledamoten vad mer vi prioriterar? Vi vet hur hushållen har det just nu. Då prioriterar vi barnbidrag för barnfamiljerna och mycket mer pengar till välfärden, så att undersköterskorna i välfärden inte ska få färre kollegor. Vi ska kunna hålla kvar detta. Det är de socialdemokratiska prioriteringar som vi gör. Och vi prioriterar - detta är ju en klimat- och miljödebatt - att vi ska klara klimatmålen och inte öka utsläppen.

(Applåder)

(forts. § 19)