Lili André

Fru talman! Jag tackar Niklas Sigvardsson för frågan.

Jag måste erkänna att jag inte alls känner igen det som ledamoten Sigvardsson uttalar: att vi kristdemokrater sänker beloppet för studentkårer och studiestöd vid universitet och högskolor med 20 miljoner kronor. Jag undrar hur Sigvardsson har kommit fram till detta.

För oss är studentkårerna fortsatt väldigt viktiga. Vi ser till att de är starka genom att universiteten lyssnar på studentkårerna och ser dem som en viktig resurs. Vi ser, fru talman, att det är angeläget att studentkårerna fortsatt är starka, och det ska vi se till med all kraft.

Fru talman! Jag vill yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Jag vill inleda med att säga, fru talman, att den högre utbildningens viktigaste uppgifter är att förmedla hög vetenskaplig kvalitet och kunskap och att säkerställa landets kompetensförsörjning.

Vi kristdemokrater tar tydlig ställning för kvalitet och excellens i högskolan och i forskningen. Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en framstående kunskapsnation. För att nå dit krävs kompetenta högskolelärare, kompetenta forskare, en stimulerande arbetsmiljö och studiesocial trygghet.

Fru talman! Jag har haft förmånen att få studera och jobba inom akademin. Efter en ingenjörsexamen blev jag kvar på lärosätet för att undervisa och för att samverka med omgivande samhälle.

Akademin är en fantastisk plats med oerhört kompetenta medarbetare. Som student gick jag in i en miljö och kom ut med kunskap som har varit fantastiskt värdefull för åren efter. Jag är tacksam att ha fått möjligheten att studera på högskolan och att ha fått arbeta på en så kunskapsintensiv plats.

Fru talman! Den högre utbildningen ska ta till vara alla intresserade talanger för att hålla Sverige konkurrenskraftigt. Och jag är stolt över att det i Sverige är möjligt att studera vid högskola eller universitet oavsett om du kommer direkt från gymnasieskolan eller är ensamstående småbarnsförälder och oavsett om du är uppvuxen i en arbetarfamilj eller en akademikerfamilj. Kristdemokratisk högskolepolitik har därför sin grund i kunskap, kvalitet, valfrihet och trygghet.

Fru talman! Jag skulle särskilt vilja lyfta fram studentkårernas viktiga roll för att utveckla högskolan, bland annat genom att de ur ett studentperspektiv identifierar kvalitetsbrister och kommer med förbättringsförslag. Studentkårerna bidrar till att främja studenternas studiesociala hälsa och driva på för en hög kvalitet inom högre utbildning. Det är därför viktigt att lyssna till studentkårerna och deras verksamhet.

Jag vill också, fru talman, betona vikten av aktivt arbete från lärosätenas sida för att stärka studenternas arbetsmiljö. Det är inte minst viktigt att organisera studenthälsan, så att de studenter som drabbas av psykisk ohälsa får tillgång till det stöd som de behöver. Lärosätena ska ge förutsättningar för alla studenter att klara studierna.

Det finns nu en nationell gemensam webbportal för studenthälsan, studenthälsa.se, som lanserades den 1 januari 2024. Syftet med portalen är att stärka studenthälsovårdens arbete och främja studenternas psykiska och fysiska hälsa för att på så sätt öka förutsättningarna för en god och trygg studietid.

Fru talman! Så till högskolans viktiga uppgift att säkerställa kompetensförsörjningen i landet. Låt mig ta ett exempel, nämligen den gröna omställningen som är central för ett hållbart samhälle och där industrin spelar en avgörande roll. Den högre utbildningen är naturligtvis helt avgörande för att förse Sverige med den viktiga kompetens som behövs för ingenjörslandet Sverige och de företag och den industri som ligger långt framme i den teknologi som den gröna omställningen kräver, och behovet är enormt.

I dag vet vi att det under de senaste åren har blivit alltmer populärt att börja läsa till ingenjör. Men samtidigt, fru talman, sjunker andelen som faktiskt fullföljer utbildningen.

I dag arbetar ett stort antal personer som ingenjörer utan att ha en formell ingenjörsutbildning. Och, fru talman, Sverige behöver hela 30 000 ingenjörer år 2030.

Från ett kristdemokratiskt perspektiv behövs ett tydligare nationellt ansvar för planering och samordning. Det skulle ge ökade förutsättningar för våra elever och studenter att erhålla goda kunskaper inom exempelvis matematik för att de ska kunna välja till exempel en ingenjörsinriktning men också få förutsättningar att fullfölja den utbildning de valt.

Med en tydlig nationell samordning och planering av behovet av högre kompetens i Sverige kan det sammantagna nationella behovet av antalet utbildningsplatser vid lärosätena förutses på ett bättre sätt. Därmed kan man skapa förutsättningar för en långsiktig planering och fördelning av antalet platser mellan de olika lärosätena.

Fru talman! Låt mig ta ännu ett exempel på hur högskolan förser landet med viktiga kompetenser. Det gäller kompetensförsörjningen av lärare inom grundskolan.

Lärarutbildningen behöver reformeras på flera olika sätt. Det handlar om ökat fokus på ämneskunskap och mer förståelse för hur viktig läsningen är för barnen. Det handlar om att stärka utbildningen i ledarskap och konflikthantering för att kunna stärka lärarnas ledarskap i klassrummet.

Fru talman! I dag har många barn och unga koncentrationssvårigheter. Här handlar det om att använda stödjande metoder och arbetssätt för att skolmiljön ska passa alla.

Arbetet med att få riktigt skickliga personer att vilja bli lärare behöver stärkas. Också arbetet med att få fler akademiker att vilja byta spår och bli lärare mitt i livet kan skalas upp.

Avslutningsvis, fru talman, behöver vi också se till att de som kommer in på högskolan har de förkunskaper som krävs. Det finns tyvärr flera exempel på studenter som har kommit in men som saknar tillräckliga kunskaper i exempelvis matematik eller svenska. Det leder till att utbildningens kvalitet sjunker, att många hoppar av och att färre klarar utbildningen på den tid som det var tänkt. Därför är jag glad att regeringen nu tar fram en STEM-strategi för att stärka Sveriges forskning, teknologi, ingenjörsvetenskap och matematik.

Det finns alltså en del utvecklingspotential inom både grundskolan och högskolan. Men, fru talman, jag skulle samtidigt också verkligen vilja betona att det finns mycket som fungerar riktigt bra. Det ska vi fortsätta att ta till vara för att Sverige ska ha högskola och universitet med kvalitet och excellens.

Härmed vill jag återigen yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Kompetensförsörjningen är en av de största framtidsutmaningarna vi har att hantera nu och kommande år. En nyckel för att lösa denna utmaning är att elever i grundskolan vill utbilda sig till yrken som arbetsmarknaden behöver. Här ser vi ett behov av att stärka integreringen av studie- och yrkesvägledning på våra skolor i Sverige.

Så sent som i måndags träffade jag en förening i Västmanland som finansieras av olika branscher och kommuner. De fungerar som arbetsgivarnas röst i klassrummet, där de inspirerar och motiverar elever till att göra genomtänkta studie- och yrkesval. Det är ett koncept som har visat sig ge goda resultat.

Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till skolminister Lotta Edholm. Vad gör regeringen för att elever i grundskolan ska få kännedom om arbetsmarknaden på ett sätt som gör att de kan välja utbildning som leder till jobb?

Fru talman! Tack, ledamoten Elin Söderberg, för att jag får fortsätta berätta vad regeringen gör för att säkerställa grön omställning, social hållbarhet och ekonomisk tillväxt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Regeringen tar fram en industristrategi för goda villkor och förutsättningar för att möta den pågående gröna och digitala strukturomvandlingen. Detta bidrar till fler investeringar.

Vi förlänger kreditgarantiprogrammet för de stora, gröna industriinvesteringarna.

Vi har Industriklivet, som är viktigt för den svenska klimatomställningen. Det handlar om ett ekonomiskt styrmedel för samhällets omställning och för bibehållen konkurrenskraft.

Och återigen: Vi har en förlängd arm mot industrin och företagarna för att deras plan för omställning ska bli så verksam som möjligt. Där ser vi över tillståndsprövningen enligt miljöbalken. Hur kan den förenklas och förkortas genom att göras mer flexibel, effektiv och förutsägbar?

Tillståndsprocesserna går bara i stå. Det snurrar runt, runt. Vad behöver regeringen göra då? Jo, vi måste ha dialog med domstolar och jurister. När det handlar om tillståndsprocesser måste vi komma framåt, inte bara prata. Här gör regeringen ett intensivt arbete för att underlätta för våra kreativa, innovativa och investeringsfrämjande företag att kunna investera utan att stoppas av politikens regelbördor.

Jag skulle vilja ställa en fråga till Elin Söderberg, fast det kan jag inte göra nu. Men jag skulle gärna vilja höra vilka konkreta åtgärder Miljöpartiet har för att öka investeringsviljan hos företagarna i Sverige.

Fru talman! Tack, Elin Söderberg, för dina inlägg och frågor! Jag vill betona att jag i mitt anförande sa att vi nu jobbar för en näringspolitik som ska säkerställa att våra barn och barnbarn ärver ett land som är ekonomiskt starkt, socialt sammanhållet och miljömässigt hållbart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Fru talman! Regeringen jobbar intensivt och hårt för att reda i den oreda som ledamotens parti Miljöpartiet ställde till med under förra mandatperioden när de satt i regering.

Vi fokuserar i dag på en grön omställning, och det gör vi genom att genomföra en bred palett av åtgärder. En grön omställning, fru talman, ger en god ekonomisk tillväxt. Därigenom vill vi lämna efter oss ett land som är starkt sammanhållet och miljömässigt hållbart.

Politiken har en viktig roll i att främja och möjliggöra denna snabba omställning. Men det är väldigt viktigt att vi också har företagen med. Vi ser företagen och har en dialog med dem. Företagen ligger väldigt långt före i den gröna omställningen, och det behöver vi som politiker ta till oss för att kunna fatta bra beslut.

Mycket har redan startats i budget och utredningar. Som jag sa tidigare pågår parallellt med detta ett intensivt arbete med att reda i den förra regeringens kaos. Vi sitter inte på händerna.

Särskilt viktigt för att klara den gröna omställningen och en bra miljö är att förkorta och förenkla tillståndsprocesser. Vi har också initierat och kommer att genomföra många olika inriktningspropositioner och program.

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motioner.

Det är med stor ödmjukhet och engagemang jag står här i dag för att tala om vår regerings satsning på näringslivet, en politik som vi kristdemokrater får vara med och bidra till och vara stolta över. Vi ser ett Sverige där varje individ, varje företagare och varje innovatör har möjlighet att bidra till vårt gemensamma välstånd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Vi har precis avslutat en debattomgång gällande regelförenkling för företag. Regelförenkling är ytterst nödvändigt för företagens förutsättningar att vara konkurrenskraftiga, vilket är avgörande för deras tillväxt och för att skapa fler jobb och starkare välfärd. I regeringens mål för näringslivet i Sverige är regelförenklingar fortsatt viktiga. Vi kristdemokrater är medvetna om behovet av att minska den administrativa bördan för våra företag för att öka företagens möjligheter att fokusera på sina kärnverksamheter.

Fru talman! Kristdemokraternas ekonomiska politik vilar på insikten om att arbete och välfärd åt alla bara kan uppnås genom att personer, familjer, företag och civilsamhället tillsammans tar ansvar för vårt gemensamma samhälle. Det är näringslivet som skapar möjlighet för människor att få ett arbete. En av politikens viktigaste uppgifter är att skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt och därmed skatteintäkter som kan användas till den gemensamma välfärden.

Vi lever i en tid av snabba förändringar där digitaliseringen och den globala konkurrensen ständigt omformar spelplanen. Därför måste vi som nation vara smidiga, innovativa och proaktiva. Vår regerings näringspolitik är inte bara en plan för ekonomisk tillväxt utan också en strategi för social sammanhållning och hållbar utveckling.

Jag vill betona, fru talman, att vi med vår näringspolitik investerar inte bara för dagens Sverige utan för att säkerställa att våra barn och barnbarn ärver ett land som är ekonomiskt starkt, socialt sammanhållet och miljömässigt hållbart.

Fru talman! Vårt engagemang för näringslivet är också ett engagemang för jobbskapande. Varje nytt företag och varje nystartat initiativ är en potentiell arbetsgivare och en byggsten i vårt samhälle. Vi vill se en miljö där entreprenörer känner sig stöttade och där unga företag kan växa och blomstra.

Vidare, fru talman, betonar Kristdemokraterna vikten av att främja kvinnors företagande. Förbättrade förutsättningar för kvinnors företagande är en prioriterad fråga för regeringen. Det är avgörande för att säkerställa ett jämställt näringsliv och för att dra nytta av alla våra medborgares potential.

För att förstärka detta ytterligare, fru talman, ser vi också över hur vi kan använda offentliga upphandlingar som en katalysator för innovation och som ett sätt att stödja små och medelstora företag. Genom att ställa krav på innovation i offentliga upphandlingar kan vi stimulera marknaden och ge svenska företag en plattform för att testa och utveckla nya produkter och tjänster.

Vi inser, fru talman, att framgången för svensk näringslivspolitik är beroende av vår förmåga att skapa samverkan mellan stat, regioner, kommuner och näringsliv. Det handlar om att skapa synergier och partnerskap där offentliga och privata aktörer tillsammans kan driva på utvecklingen.

Vi står inför utmaningar som hög arbetslöshet och brist på yrkesutbildad arbetskraft. Regeringen genomför här insatser för bättre samordning mellan statliga myndigheter och aktörer för att möta utmaningarna med näringslivets kompetensförsörjning. Där menar vi kristdemokrater att samproducerade samarbeten mellan näringslivet och utbildningssektorn är ett måste för att lösa kompetensförsörjningsfrågan i arbetslivet för såväl företag som offentlig sektor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Fru talman! För att stärka innovationskraften i vårt land har vi satsat på flera områden. Bland annat prioriterar vi att utveckla företag som är i framkant med banbrytande teknik, så kallad deep tech. Dessa företag är avgörande för att nyttiggöra forskningsresultat inom områden som precisionsmedicin, halvledarteknik, telekommunikation och artificiell intelligens. Genom samarbete mellan myndigheter, effektivare tillståndsprocesser och tillgång till europeiskt tillväxtkapital skapar vi de rätta förutsättningarna för dessa företag att växa i Sverige.

Till sist, fru talman, vill jag betona att vår regering är fast besluten att stärka Sveriges position som en ledande innovationsnation. Vi arbetar för att säkerställa att svensk forskning och svenskt näringsliv fortsätter att vara en drivkraft för innovation och hållbar tillväxt. Genom en kraftfull satsning på forskning och innovation, inklusive nästa generations trådlösa system 6G, visar vi att Kristdemokraterna och regeringen satsar på Sveriges långsiktiga konkurrenskraft och välstånd. Vi kristdemokrater ser fram emot att fortsätta detta arbete där innovation, företagsamhet och hållbarhet går hand i hand.

Med det, fru talman, vill jag återigen yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motioner.

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motioner.

Som representant för Kristdemokraterna står jag här i dag för att belysa en fråga av yttersta vikt för vårt samhälle och vår ekonomi, nämligen regelförenkling för företag.

I budgetpropositionen för 2024 har regeringen tagit viktiga steg mot att minska den administrativa börda som vilar på företagens axlar. Dessa åtgärder är en nödvändig respons på de utmaningar våra företag står inför och utgör ett steg i rätt riktning mot ett mer blomstrande näringsliv i Sverige. Det är ett steg som vi kristdemokrater fullt ut stöder och ser som grundläggande för att skapa ett mer företagsvänligt klimat i Sverige.

Regler för företag är i grunden bra, fru talman. De skapar struktur och tydlighet, och de skapar möjligheter till konkurrens på rättvisa villkor. Men det är otroligt viktigt att reglerna är ändamålsenliga och att de är proportionella, lätta att förstå och lätta att följa. Reglerna ska också vara så få som möjligt. Som man brukar säga: Det ska vara lätt att göra rätt.

Undersökningar visar att företagare tvingas lägga i snitt tio timmar i veckan på administration och att sex av tio företagare upplever regler som ett tillväxthinder. Särskilt betungande blir det förstås för alla mindre företag som inte har samma administrativa muskler som de stora företagen. Att korta handläggningstider är av stor vikt för ett konkurrenskraftigt företagsklimat.

Ett väldigt konkret och tydligt exempel på detta som vi har i nutid, fru talman, är initiativet att slopa kravet på bevarande av räkenskapsinformation i original. Som företagare ska man inte längre vara tvungen att spara papperskvitton i tre år om man har samma information lagrad digitalt. Men betyder detta något? Ja, det beräknas att denna till synes lilla administrativa förändring innebär en kostnadsminskning för Sveriges samlade näringsliv på hisnande 4 miljarder kronor under ett år.

Sedan har vi avskaffandet av danstillståndet samt förslaget om avskaffande av hotelltillståndet. Detta är efterlängtade frihetsreformer. Genom att ta bort kraven på dessa förlegade tillstånd minskas byråkrati och kostnader för företagen.

Fru talman! Myndighetssamverkan utgör en central del av regeringens förenklingsagenda. I en tid när företagens administrativa bördor ständigt tycks öka ser vi kristdemokrater att regeringens initiativ om en tvärgående och sektorsövergripande ansats för Sveriges myndigheter är inte bara välkommet utan nödvändigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Här har regeringen specificerat åtgärder i regleringsbreven till 26 myndigheter, inklusive länsstyrelserna. Det handlar bland annat om kortare och mer transparanta handläggningstider samt bemötande och service gentemot företagen. Ärenden ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt - givetvis utan att rättssäkerheten eftersätts - och allt ska ske i enlighet med förvaltningslagens bestämmelser.

Detta, fru talman, visar på en djup förståelse för de utmaningar som företagen möter och ett fast engagemang för att underlätta deras vardag. Vidare är det av stor vikt att myndigheterna inte bara utför dessa uppdrag utan också rapporterar tillbaka. Återrapporteringskravet är avgörande för att säkerställa att förenklingsarbetet inte bara är ord på papper utan leder till verkliga förändringar som gynnar Sveriges företagare.

Jag vill också lyfta fram behovet av att fortsätta att förbättra och effektivisera tillståndsprocesser, fru talman. Moderna och effektiva tillståndsprocesser ökar investeringsviljan hos våra företag och främjar en effektiv industriell klimatomställning, vilket bidrar till att klimat- och miljömålen kan nås. Det här är avgörande insatser för att behålla och stärka både Sveriges och svenska företags konkurrenskraft.

Jag vill betona att Kristdemokraternas engagemang för företagens välmående reflekteras i stödet för regeringens arbete med förenkling genom digitalisering, speciellt genom den myndighetsgemensamma plattformen Verksamt.se. Den är ett viktigt verktyg i arbetet med att göra det enklare att starta och driva företag. Det är avgörande att vi fortsätter att bygga ut och förbättra plattformen så att den kan vara en central kraft i förenklingsarbetet och på så sätt underlätta för företag att starta, driva och utveckla sina verksamheter.

Förutom de åtgärder som redan nämnts, fru talman, vill vi kristdemokrater lyfta fram vikten av en översyn av befintliga regelverk. Vi kan inte bara skapa nya förenklingar utan att se över och utvärdera de regler som redan finns. Vi behöver säkerställa att de är relevanta och inte utgör onödiga hinder för våra företag. Här vill vi glatt meddela att vi i dag tillkännagett att ett förenklingsråd kommer att inrättas och att det senare även kommer att inrättas ett implementeringsråd.

I Förenklingsrådets uppdrag ingår att identifiera existerande regler som bör förenklas. Implementeringsrådet ska lämna rekommendationer när EU-direktiv ska genomföras och därigenom motverka omotiverade regelbördor. De två råden har potential att agera snabbt och effektivt för att identifiera och genomföra nödvändiga åtgärder.

Fru talman! Regeringens intensiva och prioriterade arbete med förenkling är inte bara en fråga om att minska byråkrati. Det handlar om att skapa ett mer dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i Sverige. När företagen befrias från onödiga och tidskrävande administrativa processer kan de i stället fokusera på innovation och expansion som skapar nya arbetstillfällen. Det skapar ett robustare näringsliv som kan bidra till välfärden för hela vårt samhälle.

Slutligen, fru talman: En grundpelare i regeringens och Kristdemokraternas strävan är att stärka Sveriges ekonomi och dess position som ett av världens mest företagsvänliga länder. Jag vill betona att regeringens åtagande att förenkla för företagen inte är en engångsinsats utan en fortlöpande process som kräver kontinuerlig uppmärksamhet och förbättring. Det är genom sådana åtgärder vi kan säkerställa att vårt näringsliv inte bara överlever utan också trivs och växer i Sverige. Vi kristdemokrater är redo att stödja och driva på detta arbete för att tillsammans bygga ett starkare och mer konkurrenskraftigt Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Med det, fru talman, yrkar jag återigen bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motioner.

Herr talman! Tack, Elin Söderberg, för en viktig fråga!

Sverige har sedan länge en hög ambitionsnivå i arbetet för mänskliga rättigheter och jämställdhet samt ett skärpt regelverk för miljö- och klimatfrågor. Det står jag fast vid. Regeringen har också välkomnat direktivet om due diligence.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Vi kristdemokrater anser att företagen har en viktig roll att spela i arbetet med hållbar utveckling, precis som jag sa senast, herr talman. Det är något som också är prioriterat för många svenska företag. Det är viktiga konkurrensperspektiv.

Genom direktivet ställs höga krav på att företag ska identifiera, övervaka, förebygga, begränsa, avhjälpa och sätta stopp för negativ inverkan i en så kallad verksamhetskedja. Vi behöver se till att det inte blir fler bördor för våra små och medelstora företag, men det är ett viktigt direktiv. Här kan vi förhandla så att direktivet ändå blir bra för konkurrenskraften i Sverige.

Herr talman! Politik handlar om att vilja och att välja. Samtidigt som vi i Sverige har högt uppsatta klimatmål har vi ett ansvar för att värna ekonomisk tillväxt och en växande välfärd. Fler företag ska växa och gro för att mammor och pappor i våra familjer ska ha ett arbete att gå till och för att vi ska ha en bättre välfärd, alltid.

Här är det tydligt att ledamoten Söderberg väljer att inte lyssna till våra hushåll och företag, för det är viktigt att kombinera ekonomisk tillväxt med klimatet och miljön. De ska gå hand i hand.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Jag håller fast vid att den kunskap och kompetens som vi har i Sverige kring en grön omställning är en konkurrensfördel. Men vi ska inte sänka ambitionerna, och vi ska inte slå ut vår egen befolkning. Vi tror på företagen, som inser att det är en konkurrensfördel att vara i framkant på miljö och klimatområdet. Vi ser i Europa försök att komma i kapp Sverige nu, men vi kan inte göra felet att slå ut våra egna företag och vår egen industri. Vi ser att den gröna omställningen går i takt med kompetens, energiförsörjningssystemet och ekonomin för klimatlösningar.

Herr talman! Jag står alltså inte bakom att regeringen nedmonterar den gröna omställningen. Vi är aktiva, och med den nya strategin för utrikeshandel kommer vi att kunna stärka Sveriges konkurrenskraft.

Herr talman! För Kristdemokraternas räkning yrkar jag bifall till utskottets förslag.

I betänkandet finns ett tillkännagivande om att slopa förbudet om försäljning av sälprodukter, och jag ska inledningsvis säga några ord om detta. En mycket viktig del av jakten på säl är att ta vara på det fällda bytet. I dag är det inte tillåtet att bedriva handel med sälprodukter, och detta förbud bör Sveriges snarast söka undantag från. Frågan har varit uppe i näringsutskottet tidigare, och under förra mandatperioden beslutades det om ett tillkännagivande, där bland annat Kristdemokraterna ville att dåvarande regering skulle ta fram en strategi för att dels söka undantag från försäljningsförbudet, dels väcka och driva frågan om att upphäva förbudet mot handel med sälprodukter. Vi är glada att frågan nu är uppe till förhandling på EU-nivå, där Jordbruksverket är ansvarigt för Sveriges rapportering och statsrådet Peter Kullgren har tagit upp frågan om att upphäva förbudet.

Herr talman! I mitt fortsatta anförande om handelspolitiken tar jag min utgångspunkt i regeringens strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft, där vi kan läsa följande: "Sveriges välstånd grundas till stor del på vår utrikeshandel, det svenska näringslivets starka position internationellt och Sveriges ställning som ett innovativt föregångsland och en attraktiv destination för utländska direktinvesteringar. Men i en tid av stora globala utmaningar och en snabbt föränderlig omvärld ökar kraven på såväl politiken som näringslivet, myndigheter samt universitet och högskolor att värna och stärka Sveriges långsiktiga konkurrenskraft."

Herr talman! Vi lever i en värld som ställer höga krav på att man ska kunna anpassa sig snabbt. Den senaste pandemin, dock troligen inte den sista, Rysslands aggressiva krig i Ukraina och utvecklingen inom artificiell intelligens, som ingen av oss riktigt kan överblicka konsekvenserna av - detta är några exempel på att det som fungerade för några år sedan måste uppdateras och moderniseras.

Sveriges välstånd har i mångt och mycket byggt på ett antal ingenjörsdrivna innovationer. Detta skördar vi fortfarande frukterna av och kan komma att göra under lång tid framåt givet att vi fattar kloka beslut och vårdar vårt framgångsrika arv.

Men det går inte att bara leva på gårdagens segrar. Det måste växa fram nya innovationer och nya företag som möter morgondagens behov, och här är politikens inriktning och mål viktigt. Det handlar om att stärka Sverigebilden, där tonvikten ska ligga på att positionera Sverige som en global kunskapsnation och innovationsledare och som en partner för ekonomisk och demokratisk utveckling, grön omställning och digitalisering. Viktiga samarbetspartner är våra svenska företag och deras starka engagemang för de globala utvecklingsmålen, hållbarhet, jämställdhet och socialt ansvarstagande, vilket också bidrar till deras konkurrenskraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Herr talman! Om några månader kommer vi att gå till val till EU-parlamentet. Även om det finns ett starkt stöd i stora delar av befolkningen för Sveriges medlemskap måste varje ny generation vinnas för att vårt medlemskap ska uppfattas som legitimt. Med jämna mellanrum kan vi höra den retoriska frågan: Vad får vi för pengarna?

Ja, vad får vi egentligen? Vi får tillgång till de fyra rörligheterna: av varor, kapital, tjänster och personer. Värdet av detta är svårt att överbetona. Erfarenheterna av brexit visar att EU-medlemskapet är så oerhört mycket mer än den formella medlemsavgiften. Det handlar om hur ett lands konkurrenskraft påverkas och utvecklas. Storbritanniens erfarenheter av detta är inte något som bör locka oss i Sverige. Vårt land har allt att vinna på frihandel och att det ska vara lätt att röra sig över gränserna, vare sig det gäller människor, varor, kapital eller idéer.

Herr talman! För att Sverige fortsatt ska kunna vara en framgångsrik nation som skapar värden genom handel behöver vi vårda och utveckla våra styrkor. Det är tre bärande tankar som bör få vägleda oss framåt.

För det första ska Sveriges konkurrenskraft stärkas, och förutsättningar för handel, investeringar och innovation ska förbättras. Därför är jag glad över att vi har en regering som målmedvetet och steg för steg rustar Sverige för detta. Där är till exempel regelförenklingsarbetet viktigt för att vässa Sveriges förmåga.

För det andra ska svenska företag öka sin export och närvaro på den internationella marknaden. Det är inte bara bra för ekonomin, bnp och arbetstillfällena. Det är också bra ur ett klimatperspektiv, där svenska företag har ett starkt engagemang för de globala utvecklingsmålen.

För det tredje ska Sveriges ställning som prioriterad partner för grön och digital omställning globalt stärkas. Det som är på väg att hända i norra Sverige med en ny våg av framtidsinriktad industrialisering ska backas upp målmedvetet av oss som har fått mandatet att leda Sverige. Jag är glad över att vi har en regering som inser detta.

Det bästa sammanhanget för att vi ska kunna göra allt detta är att Sverige fortsätter att vara en aktiv och delaktig medlem i EU-gemenskapen och deltar som en förändringskraft som bygger sin välfärd på en hållbar utveckling i dess alla tre dimensioner: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.

För att hantera risker och krav på ökad aktsamhet inom dessa tre dimensioner behöver svenska företag stöd för att kunna verka på komplexa marknader. Här skapar Sveriges och EU:s handelspolitik förutsättningar för att företagen ska utvecklas, växa, göra innovationer och säkerställa arbetstillfällen med hög kvalitet i och utanför Europa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till utbildningsminister Mats Persson.

Kompetensförsörjningen är en av de största framtidsutmaningar vi har att hantera nu och de kommande åren. Svensk arbetsmarknad har stora matchningsproblem. Trots att arbetslösheten är hög uppger tre av fyra arbetsgivare att de har svårt att hitta personal då det saknas rätt yrkeskompetens. För att möta detta måste vi nyttja hela utbildningssystemet och utbilda mer inom de yrken där behoven är som störst.

Regeringen har stärkt yrkesutbildningen för år 2024 genom att utöka statsbidraget till yrkesvux och yrkeshögskolan, men nu kommer rapporter om att utbildningsplatser står tomma och att pengarna därmed inte används. Samtidigt finns det andra aktörer som bedriver yrkesutbildning och som har förmåga att snabbt ställa om, till exempel folkhögskolorna.

Jag vill därför fråga statsrådet: Vad avser statsrådet att göra för att alla pengar som är avsatta för yrkesutbildningarna ska kunna användas? Om det finns skäl att göra omfördelningar inom detta område, kan detta ske i till exempel vårändringsbudgeten?

Fru talman! Tack, ledamoten Mats Wiking, för ditt stora engagemang i just detta forskningsområde!

Vi har fortsatt en fri forskning. Det går ut medel till lärosätena, och detta baseras på antal publikationer och vilka högciterade publikationer man har. Även forskningsmedel till biståndsforskning går dit.

Det kan tänkas att forskare inom biståndsforskning kan behöva knyta an till internationella projekt. Det finns olika möjligheter för våra forskare inom biståndsforskning att göra detta. Vi behöver vara internationellt starka. Vi behöver stärka det som jag tog upp i mitt anförande, att vi behöver ha blicken fäst på en starkare internationalisering för att stärka vårt land.

Jag skulle, fru talman, vilja besvara frågan från Mats Wiking med att det finns en fri forskning men också en excellent forskning. Om vi i Kristdemokraterna ser att vi inte bidrar tillräckligt inom detta forskningsområde skulle vi självfallet kunna ge ett förslag om att rikta medel också till den delen.

Just nu ser jag dock att regeringen prioriterar rätt. Jag ser mycket fram emot att få ta del av och verka inom propositionen om forskning och innovation, för där kommer vi också att kunna stärka Sverige som kunskapsnation i dag, framöver och under många mandatperioder längre fram.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Mats Wiking, för en intressant frågeställning! Jag hör att ledamoten är väldigt väl insatt i den här forskningsfrågan.

Som ledamoten kanske hörde rör jag mig själv väldigt mycket inom teknisk innovation och hälso- och sjukvård. Men om jag skulle uttrycka någonting om biståndsforskningen, fru talman, så är Kristdemokraterna angelägna om att vi har en högkvalitativ biståndsforskning. Det är viktigt för oss att vårt bistånd verkligen når de behov som finns i omvärlden. Vi kristdemokrater ser därför att biståndsforskningen är viktig.

Att medlen sjunker, fru talman, handlar om prioriteringar, kanske någonting som har att göra med vår tid. Det handlar helt enkelt om att man har sett på andra högkvalitativa forskningsområden. Sedan finns det även andra sätt att bistå.

Regeringen gör olika prioriteringar, andra prioriteringar än vad tidigare regeringar har gjort. Det är ett sätt för oss att förstärka de områden som vi har ansvar för.

Återigen vill jag meddela att Kristdemokraterna är angelägna om att bistånd ges på bästa sätt men att även forskningen är verksam där.

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Vi kristdemokrater tar tydlig ställning för kvalitet och excellens i högskola och forskning. Vi ställer oss därför bakom det nationella forskningspolitiska målet om att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation.

Högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd liksom näringslivets konkurrenskraft, så att vi kan svara upp mot de samhällsutmaningar som vi står inför både i Sverige och globalt.

Jag vill vidare understryka det som betänkandet också tar upp om betydelsen av forskningens frihet. Vi kristdemokrater värnar akademins frihet. Den är också reglerad i regeringsformen och skyddas i högskolelagen. Den akademiska friheten ska främjas och värnas.

När det gäller frågor kring anslag till forskningen avser regeringen att återkomma i kommande forsknings- och innovationsproposition. Det är en viktig proposition som vi ser fram emot och där det kommer att visas hur lärosätens anslag kommer att fördelas.

Fru talman! Forskningen har en avgörande roll för tillväxt och utveckling och säkerställer välfärden på längre sikt. Inte minst är det påtagligt inom hälso- och sjukvården.

Dagens läkemedel och behandlingsmetoder är resultaten av gårdagens forskning. Utvecklingen inom life science blir alltmer datadriven, och AI kan skapa nya förutsättningar för intelligenta beslutsstöd och diagnostik. Att kunna nyttja hälsodata för forskning och innovation har med tiden blivit en nyckelfråga för att driva det medicinska området framåt.

Forskningens oberoende behöver vi alltid värna, fru talman. Samtidigt kan forskningsmedel riktas till särskilt kunskapsfattiga områden där vi som land behöver bli bättre. Kristdemokraterna har till exempel länge pekat på behovet av nationella forskningsprogram för att stärka kvinnors och äldres hälsa. Det finns stora kompetensluckor inom psykisk hälsa, och här behövs forskning för att förbättra kunskapsläget.

Regeringen lyfter nu fram behovet av att inrätta ett nationellt forskningsprogram om psykisk hälsa. Detta forskningsprogram bör inkludera barns och ungdomars psykiska hälsa, förebyggande och tidiga insatser, suicidprevention samt samordnade insatser för personer med svår psykiatrisk problematik. Detta välkomnar vi kristdemokrater.

Forskningen inom det nämnda området förväntas öka förståelsen av varför psykisk ohälsa ökar i samhället och ta fram metoder, insatser och behandlingar för att minska omfattningen och lindra konsekvenserna av psykisk ohälsa och olika psykiska sjukdomar. Det finns många samverkande faktorer som leder till psykisk ohälsa, och området spänner över flera discipliner. Därför är det mycket bra att det föreslagna programmet får i uppdrag att stimulera tvärvetenskaplig forskning och innovation.

Fru talman! Det specifika forskningsområde jag nyss lyfte passar väl för den reform som vi kristdemokrater har drivit under lång tid - en reform om ett statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården, ett initiativ som sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson har satt igång. Regeringens steg mot ett ökat nationellt huvudansvar för sjukvården förbättrar förutsättningarna för forskning och utveckling genom att kompetens och resurser riktas på ett ändamålsenligt sätt.

Fru talman! Vi kristdemokrater värnar starkt att fler ska utbilda sig inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, inte minst för att konkurrensen internationellt är så stor. Regeringen gör här flera satsningar för att stärka Sverige som ingenjörsland. Det handlar om att möta de kompetensbehov som finns, att investera i tekniska utbildningar och att göra det möjligt för Sverige att ta ledartröjan i den gröna omställningen.

Det här gör regeringen genom en riktad satsning för att utöka civilingenjörsutbildningarna de kommande åren. Med fler utbildade ingenjörer kan vi möta behovet av kompetens som följer av industrins gröna och digitala omställning samt de stora företagsetableringar och expansioner som pågår runt om i landet. För att fylla dessa platser tar regeringen fram den STEM-strategi som vi tidigare har lyft i dag. Vi ökar också satsningarna på en basårsutbildning, vilket är viktigt för att fylla platserna på våra ingenjörsprogram.

Enligt Vetenskapsrådets forskningsbarometer 2023 är Sverige ett av de länder i OECD som satsar mest medel på forskning i relation till bnp. Därtill är Sverige ett land med en hög andel forskare, en hög andel vetenskapliga publikationer per invånare och en befolkning med högt förtroende för forskning.

Tyvärr halkar vi efter lite när det gäller forskningens kvalitet, vilket avspeglas i andelen högciterade publikationer. För att högre utbildning och forskning i Sverige ska stå sig i den internationella konkurrensen krävs en tydligare inriktning mot excellens. Här välkomnar vi kristdemokrater att regeringen i höstas gav Universitetskanslersämbetet i uppdrag att ytterligare stärka kvaliteten och främja excellens i det nationella kvalitetssäkringssystemet. Förslag på hur det nationella kvalitetssäkringssystemet kan utvecklas ska tas fram i dialog med lärosätena. Uppdraget ska redovisas i september 2024.

Fru talman! Den forskning som bedrivs syftar till att öka vår kunskap, möta samhällsutmaningar och stärka näringslivets konkurrenskraft. Forskning och innovation är av största vikt för att vi som land ska kunna svara upp mot de utmaningar vi ser i dag och i framtiden. Det handlar om klimat och miljö, social sammanhållning, vård, omsorg och välbefinnande, teknisk utveckling och konkurrenskraft. Sveriges välstånd har historiskt vilat på en stark innovationskraft hos individen och i näringslivet.

Fru talman! Till sist vill jag säga några ord om den kommande forsknings- och innovationspolitiska propositionen. Som kristdemokrat vill jag se en proposition som har inriktning på excellens, internationalisering och innovation med målet att svensk forskning och innovation ska hålla hög kvalitet och vara konkurrenskraftig globalt. Regeringen lyfter bland annat att satsningar bör inriktas på framstående miljöer och forskningsområden med internationell bärighet.

Kristdemokraternas uppfattning är att vi politiskt måste våga prioritera mellan olika forskningsområden. Vi har ett par tre universitet som håller sig på topp 100-listorna när världens universitet rankas. Våra forskare samverkar i internationella forskningsprogram och projekt av yppersta klass. Det är bra och helt nödvändigt.

Vi kristdemokrater menar dock att vi måste ge våra bästa universitet och högskolor förutsättningar att stiga i internationellt anseende och excellens. Vi ska vara internationellt attraktiva forskningsmiljöer som toppstudenter och forskare vill söka sig till. Detta bör vara en prioritering inte bara i kommande forsknings- och utbildningspropositioner, utan det här är någonting som vi vill se flera mandatperioder framåt. För Sverige som kunskapsnation är utveckling av ny kunskap av hög kvalitet central för att vi ska vara internationellt konkurrenskraftiga.

Fru talman! Med detta vill jag återigen yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet om utgiftsområde 7 och avslag på samtliga motioner.

Sverige har ett verkligt generöst studiestödssystem som vi kristdemokrater är stolta över. Den tradition vi har av att staten ger stöd till personer som vill studera är viktig att förvalta för kommande generationer. Den traditionen har byggt Sverige starkt och kommer att fortsätta att göra det. Vi kristdemokrater vill att studiestödssystemet ska fortsätta att vara ett av världens mest generösa.

Studiestödet, såväl bidrags- som lånedelen, är ett viktigt led i arbetet med att kunna bedriva en ändamålsenlig utbildningspolitik. Studiestödet ska ge ekonomiska förutsättningar för personer som vill börja studera och bidra till att alla som vill kan utbilda sig.

Alla delar av studiestödet, det vill säga studiebidrag under gymnasiestudier, bidrag till elever med funktionsnedsättning, lärlingsersättningar och studiemedel med bidragsdel och lånedel, bidrar på så vis till att utjämna skillnader i ekonomiska förutsättningar hos enskilda och mellan grupper i samhället.

Fru talman! Vi kristdemokrater är vidare positiva till omställningsstudiestödet som finns sedan hösten 2022. Syftet är att förbättra förutsättningarna för vuxna att finansiera studier och underlätta kompetensutveckling och omställning i arbetslivet. En förutsättning för att man ska beviljas omställningsstudiestöd är att utbildningen stärker individens framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov.

Fru talman! Omställningsstudiestödet ges inte för utbildning av hobbykaraktär. Regeringen har bland annat mot bakgrund av införandet av den nya reformen gett statliga universitet och högskolor i uppdrag att genomlysa utbildningsutbudet för livslångt lärande och omställning. En bra poäng med reformen är att den är ett sätt att stimulera ett utbildningsutbud som är mer flexibelt och riktat mot yrkesverksamma som behöver vidareutbilda sig eller ställa om. Genom omställningsstudiestödet kan omställning och vidareutbildning underlättas, och efterfrågan på utbildning kan öka bland yrkesaktiva.

Vad som är positivt är att det varit ett stort intresse för omställningsstudiestödet. Men det har också, som vi har hört här i dag, lett till långa handläggningstider hos CSN. Det vill vi kristdemokrater naturligtvis komma till rätta med. Regeringen har gett i uppdrag till CSN att ta fram förslag på regelförändringar som kan leda till kortare handläggningstider och mer automatiserade processer samt bidragit med mer medel.

CSN:s förslag skickades i januari på remiss. En promemoria inom Utbildningsdepartementet har tagit fram förslag som också ska underlätta vad avser reglerna och som föreslås träda i kraft i januari 2025. Vissa ändringar som föreslås i CSN:s promemoria kan träda i kraft tidigare under detta år.

Fru talman! Jag vill vidare lyfta fram regeringens satsning på att förbättra möjligheter till vidareutbildning för yrkesverksamma med specialistkompetens, där regeringen särskilt satsar medel på korta kurser för yrkesverksamma. Syftet är här att medlen ska kunna bidra till att utveckla ett särskilt kvalificerat utbildningsutbud som på sikt kan ges som uppdragsutbildning eller poänggivande högskoleutbildning. Inledningsvis bör inriktningen på kurserna vara batteri, teknik och grön omställning.

Fru talman! Det är viktigt att genomströmningen av examinationer är hög för att tillgodose kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden. Vi kristdemokrater ser vikten av att studiestödet leder till att studerande förbättrar sin studieplanering.

Studiestödssystemet bidrar till att näringslivet försörjs med den kompetens som det behöver. Ett konkurrenskraftigt näringsliv förutsätter att personer har rätt utbildning. I tider av lågkonjunktur, som vi nu ser, finns en risk att långtidsarbetslösheten biter sig fast på en hög nivå. Då spelar utbildningen en viktig roll för att fler ska få chansen att komma i arbete.

Sedan december 2023 har antalet inskrivna på Arbetsförmedlingen ökat med cirka 5 000 personer. Vi har under lång tid haft den tredje högsta arbetslösheten inom EU. Vi ser således fortsatt höga nivåer för arbetslösheten, och särskilt för långtidsarbetslösheten. Samtidigt finns det en mängd branscher som är i stort behov av utbildad personal. För att lösa den matchningsproblematiken har utbildningen och därmed även studiestödet en helt avgörande roll att spela.

Fru talman! Jag vill avsluta med att lyfta fram att vi har ett system som syftar till att utjämna skillnader mellan enskilda och mellan grupper. Det är någonting som vi ska vara stolta över i Sverige. Ett väl avvägt studiestödssystem skapar förutsättningar för såväl enskilda som Sverige som nation att växa med kunskap. Flexibla och välanpassade beloppsnivåer river hinder för människor att komplettera tidigare studier eller studera vidare på högre nivå.

Med det, fru talman, yrkar jag återigen bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! För Kristdemokraternas räkning vill jag yrka bifall till näringsutskottets förslag angående immaterialrättsfrågor.

I dag står vi inför en av vår tids största utmaningar och möjligheter: hanteringen av immaterialrätt. I takt med att vår värld blir alltmer digitaliserad blir skyddet av immateriella tillgångar, såsom patent, upphovsrätt och varumärken, allt viktigare. Detta skydd är avgörande för att främja innovation och säkra att kreatörer och uppfinnare får rättvisa ersättningar för sina bidrag.

För oss kristdemokrater är äganderätten grundläggande och något som staten är satt att skydda och upprätthålla. Vi tycker att det är självklart att man äger en brödlimpa som man själv har bakat i sitt eget kök med egna råvaror. Man äger också rätten att få bestämma hur denna brödlimpa ska få nyttjas. Man kanske vill äta upp den själv eller sälja den och göra en ekonomisk vinst. Lika självklart är det att man äger ett musikstycke man själv har komponerat, ett tygmönster man själv designat eller en teknisk produkt man själv utvecklat i sitt garage. Man har rätt att få rättvis ersättning för sitt skapande.

Men vi vet alla att det ofta är mer komplicerat än vad vi skulle önska att skydda intellektuella prestationer. Det handlar ganska sällan om att ett isolerat geni låser in sig i ett rum och kommer ut i triumf efter ett antal år. Det är vanligare att det är många människor från olika länder inblandade i det ett internationellt verksamt företag presterar när något nytt utvecklats. Då är det förstås oerhört viktigt att det finns ett välfungerande, effektivt och smidigt regelverk som underlättar dessa processer.

Sverige har byggt sin framgång på lite olika faktorer. Skogen och malmen brukar nämnas, och det med all rätt. En annan faktor är alla framgångsrika ingenjörer som har berikat vår värld med många uppfinningar och innovationer. Kanske är det inte bara en slump att Nobelpriset instiftades i Sverige och i dag är ett av de starkaste inslagen i vår Sverigebild.

Patent och andra immateriella rättigheter är en indikator på förnyelsenivån i ekonomin. Sverige har under de senaste åren sett en ökning av antalet patent. Detsamma gäller för antalet varumärkesansökningar. Däremot ser vi en tydlig minskning i antalet mönsterskydd. Detta är något som vi behöver adressera, och vi kan som land inte slå oss till ro och vila på gamla lagrar. Därför vill Kristdemokraterna se att man arbetar på ett strukturerat sätt för en nationell immaterialrättsstrategi och har den som ett verktyg för att vässa vårt lands förmåga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Immaterialrättsfrågor

Herr talman! En annan sak som vi kristdemokrater gärna vill lyfta fram är de kostnader som enskilda kan tvingas betala om de hamnar i en juridisk konflikt. I Sverige ligger kostnaderna för en rättsprocess på mellan 1 och 20 miljoner kronor per part. Huvudregeln är att den förlorande parten måste betala båda parters rättegångskostnader. Detta gör det svårt för småföretagare, startup-företag och mindre kapitalstarka aktörer.

Å ena sidan finns det goda skäl för denna ordning. Det handlar delvis om att man inte ska stämma varandra i onödan, och genom att hota med höga kostnader vid förlust skrämmer man bort dem som inte har skäl för sina påståenden. Det handlar också om att den som vunnit ett mål och gjort sin rätt gällande inte ska behöva betala för sin oskuld.

Å andra sidan är reglerna om rättegångskostnader problematiska, då de gynnar kapitalstarka aktörer. Universitetsforskare och startup-företag stämmer sällan någon för immaterialrättsliga intrång, och än mer sällan vinner de en tvist. Risken att få betala miljoner i rättegångskostnader avskräcker kapitalsvaga aktörer från att tillvarata sin rätt i en rättegång, och man går ofta med på förlikning i stället för att ta det vidare till rättegång.

Detta är erfarenheter som vi måste arbeta vidare med för att hitta den optimala balansen mellan de olika ingångsvinklar som finns.

Herr talman! Till sist ska jag beröra ett område vi lär få anledning att återkomma till många gånger, och det är AI. Som alltid när det kommer ett nytt, kraftfullt verktyg reses många frågetecken, och oro uppstår. Det är mänskligt och inget vi ska fuska oss förbi. Frågor både ska och får ställas. Men de ska ställas utifrån vinkeln hur vi gör för att detta verktyg ska användas på bästa möjliga sätt, inte på mer rädslobetonad grund som hur vi stoppar detta nya som kan få negativa effekter. Jag är glad att vår regering har dessa frågor på näthinnan och arbetar med dem utifrån en konstruktiv syn på AI.

Herr talman! Jag yrkar än en gång bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Min fråga går till utbildningsminister Mats Persson.

Om man läser till sjuksköterska eller civilingenjör är det så gott som garanterat att man får jobb inom sitt ämnesområde efter examen. Men väljer man en samhällsvetenskaplig utbildning är konkurrensen desto tuffare, och jobbchanserna är mindre. Det råder kompetensbrist inom flera branscher, och vi behöver säkerställa att utbildningsutbudet och platserna per utbildning matchar arbetsmarknadens behov - inte minst när studierna finansieras av staten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga är därför: Vad ämnar utbildningsministern göra för att ungdomar som väljer att läsa en högre utbildning ska matcha arbetsmarknadens behov med högre träffsäkerhet?

Fru talman! Jag håller inte med ledamoten Söderberg när hon påstår att regeringen inte har mål för klimatneutraliteten. Regeringen tar strategiska krafttag för att också ge de svenska företagen bästa möjliga förutsättningar att ta stora steg i den gröna omställningen.

Regeringen har suttit i ett år och har flera strategier som kommer att bidra till att nå klimatmålen. Det handlar främst om innovation och forskning men även om Industriklivet och nyindustrialiseringen, som ligger i framkant. Tillsammans med näringslivet kommer detta att bidra till en samhällsomvandling. Speciellt i Norrbotten och Västerbotten stärks nu näringslivet, industrin och den gröna omställningen.

Fru talman! Jag ser att regeringen har en strategi framåt, och vi kommer att besluta om olika insatser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Fru talman! Jag tackar Elin Söderberg för hennes inlägg och synpunkter.

Regeringen har ett mål för klimatomställningen, och det är samma mål som Europa, Parisavtalet, om att nå klimatneutralitet 2045. Dit kan man nå på många olika sätt. Vi satsar mycket på forskning och utveckling, och vi prioriterar samma områden som Europa gör för att gå hand i hand med den viktiga forskningen och utvecklingen för grön omställning. Det är viktigt att tillsammans med resten av Europa satsa på rätt saker för att stärka vår position i världen.

Fru talman! Elin Söderberg tar upp tillståndsprocesser. Här har regeringen lagt ned oerhört mycket arbete. Det handlar om att förenkla och förkorta tillståndsprövningen enligt miljöbalken genom att göra den mer flexibel, effektiv och förutsägbar. Regeringen gör nu det den förra regeringen borde ha gjort för att Sverige ska komma ännu längre i att nå de klimatmål vi strävar efter att nå.

Fru talman! Så till kompetensförsörjningen. Sverige har stort behov av hög kompetens. Vi behöver attrahera forskare, professorer och ingenjörer till vårt land. Här har regeringen inte bromsat.

Fru talman! För Kristdemokraternas räkning yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet Utgiftsområde 24 Näringsliv.

Kristdemokraternas ekonomiska politik vilar på insikten om att arbete och välfärd åt alla bara kan uppnås genom att personer, familjer, företag och civilsamhälle tillsammans tar ansvar för vårt gemensamma samhälle. Kristdemokraterna slår vakt om ett livskraftigt näringsliv som kan skapa fler arbetstillfällen och ökad tillväxt. Vi vet att en majoritet av de nya jobben växer fram i små och växande företag.

Utöver att anställa ett antal handläggare i den politiska överbyggnaden skapar politiken inte ett enda arbetstillfälle. Det är näringslivet som skapar möjligheter för människor att få arbete. Däremot är det en av politikens viktigaste uppgifter, fru talman, att skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt och därmed skatteintäkter som kan användas till den gemensamma välfärden. Därför är jag glad och stolt då jag ser hur regeringen hanterar de utmaningar som de svenska företagen har och ger dem bästa möjliga förutsättningar att växa nationellt och konkurrera internationellt, inte minst för att ta vara på den affärspotential som bland annat finns i den gröna och digitala omställningen.

Fru talman! Det har länge funnits behov av att minska en stor belastning på företagens livskraft och konkurrenskraft genom att genomföra regelförenklingar, kapa administrativa pålagor och möjliggöra för entreprenörer att välja optimala arbetssätt samt välja bort det som inte skapar mervärden. Tidseffektivisering och förutsebarhet i tillståndsprocesser är av stor vikt för alla branscher som omfattas av tillståndskrav. Regeringen arbetar målmedvetet för att stärka näringslivets möjligheter att ligga längst fram i klimatomställningen. En viktig del i detta är det pågående arbetet med att effektivisera tillståndsprocesserna, samtidigt som Sverige fortsatt ska ha höga miljökrav.

Därför, fru talman, är jag stolt över att regeringen har tagit ett stort grepp för att förenkla för företag att fokusera på kärnverksamheten i stället för att hindra utveckling i tillståndsprocesserna och onödiga förlegade regelverk. I budgeten har nu regeringen avsatt medel för att inrätta två nya råd, Förenklingsrådet och Implementeringsrådet. Vi hörde tidigare ledamoten från Moderaterna berätta om vad Förenklingsrådet och Implementeringsrådet står för, och jag vill tydliggöra det igen. Förenklingsrådet ska förenkla i befintlig lagstiftning. Implementeringsrådet ska vid implementering av EU-direktiv motverka omotiverade regelbördor.

Fru talman! Jag vill framhålla industrins centrala roll för Sveriges ekonomi. Att skapa goda villkor och förutsättningar för att möta den pågående gröna och digitala strukturomvandlingen är viktigt för att stärka Sveriges konkurrenskraft och bidra till fler investeringar. Jag ser fram emot regeringens kommande industristrategi, som ska sätta ramarna för hur Sverige kan fortsätta att vara världsledande inom innovativ och hållbar industriell produktion av varor och tjänster.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Sverige har förmånen att ha en tillväxt av större internationella företag som också efterfrågar ett gynnsamt regelverk för att kunna fortsätta växa och stanna kvar i vårt land. Att de små företagen får möjlighet att växa och att de större företagen får fortsätta utvecklas är en förutsättning för att vårt land även framöver ska kunna hävda sig i den internationella konkurrensen med kompetens, produkter och tjänster.

Fru talman! Regeringen tar nu ett nytt och samlat helhetsgrepp för att utveckla Sveriges utrikeshandel och främja investeringar. Vi kristdemokrater är varma frihandelsvänner. Handel binder samman länder och marknader världen över. Möjligheten att exportera varor och tjänster gynnar såväl företag och konsumenter som samhällsekonomin i stort.

Strategin för Sveriges utrikeshandel, export och investeringar är nu framtagen för att stärka det svenska näringslivets position, vilket är av stor betydelse för ekonomin och samhället i stort, särskilt med anledning av de senaste årens omvärldsutveckling. Strategin breddas med åtgärder för att upprätthålla Sveriges ställning som ett ledande innovationsland med ett konkurrenskraftigt investeringsklimat och med fortsatt stark attraktionskraft.

Fru talman! Jag ska också uppehålla mig vid impact för Sveriges konkurrenskraft. Sverige behöver ta stora investeringar i hamn, attrahera kompetent arbetskraftsinvandring och ha en bnp som levererar. Här krävs mål och resultatuppföljning. Jag skulle vilja säga att det har regeringen, och där känner jag mig hemma.

Jag tackar för ordet och yrkar än en gång bifall till utskottets förslag i betänkandet.