Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Förslaget handlar om att ta bort de få timmar som numera finns kvar av elevens val i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Elevens val är i dag 177 timmar totalt, vilket ger cirka 30 minuter utslaget per vecka. Detta ska inte förväxlas med skolans val, som fortsättningsvis finns kvar för att ge möjlighet för skolor att skapa en särskild profilering mot ett visst ämne. Skolan kan också lägga till timmar.

Vi vill omfördela tiden för elevens val för att frigöra undervisningstid till ämnen som vi ser behöver mer undervisningstid. Det kan inte ha undgått någon att den svenska skolans nedåtgående trend har fortsatt, vilket med stor tydlighet visades när Pisaundersökningen från 2022 nyligen redovisades. Här mäts elevers kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap, som är viktiga huvudämnen. Denna gedigna undersökning som görs på elever i årskurs 8 visar att 25 procent av eleverna inte klarar grunderna i matte och läsning. Om någon för 20-30 år sedan hade sagt att detta skulle ske hade den personen med största sannolikhet blivit anklagad för att vara lögnare, charlatan eller mytoman. Men nu står vi här med facit i hand, och något måste göras.

Orsakerna till dagens stora diskrepans i skolresultat mellan olika elevgrupper och ett generellt klart sämre resultat är oordning i skolan och otydlighet i vilka kunskaper som ska läras ut och läras in. Detta måste vi naturligtvis stävja genom att starta en förbättringsprocess på många områden. Pisaundersökningen visar med stor tydlighet på det. Sverige är inte ensamt i detta. Även Tyskland brottas med dessa problem, och resultaten i parallellsamhällena är extremt usla.

I betänkandet om 177 timmar av elevens tid i grundskolan har vi vägt in för- och nackdelar för denna tid. Resultatet av detta lutar mycket starkt i riktningen att dessa timmar ska läggas på att förstärka de viktiga huvudämnen där vi i dag ser en svaghet. Jag har redan nämnt matte och läsning, men det kan även vara andra ämnen där det är problem att få med allt.

Detta betyder inte att vi inte ser idrott och estetiska ämnen som viktiga. Det är de även fortsättningsvis, och dessa ämnen finns kvar i den generella timplanen. Det ska inte förändras. Dessutom finns utrymme för grundskolans huvudmän att gå utöver den minsta garanterade undervisningstiden och därigenom ge eleverna mer undervisning i ett profilämne.

För övrigt rekommenderar jag att man på sin fritid engagerar sig i någon eller några av alla fantastiska ideella föreningar som finns inom idrott, rörelse och estetisk verksamhet som gör Sverige ganska unikt. Jag tycker att detta är superbra, och jag tror att de flesta håller med mig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bättre anpassad undervisningstid i grundskolan, specialskolan och sameskolan

Fru talman! Förra mandatperioden togs en del timmar bort från elevens val. Då var vi alla överens, vilket var bra. Det föregicks av en översyn av Skolverket som visade att kvaliteten på elevens val var väldigt skiftande och att det fanns tveksamheter gällande hur effektivt tiden för detta användes. Att stå bakom förslaget att omfördela resterande timmar av elevens val är för oss självklart. Att påstå att det räddar den svenska skolan vore att ta till överord, men det är ett litet steg på vägen mot att förbättra för de flesta elever, vilket gör förslaget ganska viktigt.

Fru talman! Jag tycker fortfarande att musikprofiler ska finnas kvar. Jag har goda erfarenheter av det själv eftersom min ena dotter har gått på en sådan skola i grundskolan, och det var mycket trevligt.

Men de ägnade mer än en halvtimme åt detta i veckan. De använde mer än den andra halvtimme som ni och vi andra var överens om att ta bort. Nu har vi alltså tagit bort typ en timme i veckan två gånger, och ni klagar och säger att de sista 30 minuterna avgör hela alltet.

Nej, man ägnar många fler timmar än så åt detta. Det är något som man lägger på utöver skolans val eller som huvudmännen själva väljer att ha utökade studier i på sina skolor. Det är ganska självklart att detta kommer att fungera även i fortsättningen. Jag tror inte att det hänger på den sista halvtimmen som är kvar.

Nu kommer ledamoten inte att ha möjlighet att svara på min fråga, men jag ställer den ändå: Låt oss säga att vi har drygt 350 eller 370 timmar. Vi tar bort hälften, och det går bra. Men när vi sedan tar bort de resterande 177 timmarna går det inte bra. Är 177 timmar den faktiska gränsen under en hel skoltid i grundskolan? Är detta den faktiska brytpunkten, eller är det 120 timmar eller 190 timmar? Det hade varit rätt intressant att få höra.

Utifrån ledamotens sätt att resonera verkar det som att det finns en brytpunkt just här. Men det gör det ju inte, för en halvtimme plus en halvtimme blir bara en timme; sammanlagt med den förra halvtimmen blir det en timme, och den första halvtimmen hade ni inga problem med.

Jag ser inget konstigt i detta. Men det är klart att det ligger i sakens natur att de som sysslar med detta kanske vill ha ännu mer tid.

Detta är vad som ligger i den ena vågskålen. I den andra vågskålen ligger det katastrofala resultatet i Pisaundersökningen och att vi måste förstärka vissa ämnen. Då måste man göra ett aktivt val. Vi gör detta val - det sistnämnda.

(Applåder)

Fru talman! Denna proposition handlar om omfördelning av undervisningstid i grundskolan. Skolverket har konstaterat att undervisningstiden i samhällsorienterande och naturorienterande ämnen inte räcker till för att hantera alla de områden som beskrivs i det centrala innehållet i kursplanerna.

I Skolverkets översyn konstaterar man också att det finns 177 timmar som används på ett kvalitativt mycket varierande sätt, och det ifrågasätts om tiden verkligen används effektivt. Verksamheten skiljer sig åt avsevärt mellan huvudmän, men också mellan skolor tillhörande samma huvudmannaskap.

Samtidigt är SO- och NO-ämnena så till den grad eftersatta vad gäller undervisningstid att man under förra regeringen funderade på att ta bort den grekiska antiken ur historieundervisningen. Bedömningen var, fru talman, att svenska elever inte skulle hinna undervisas om den västerländska civilisationens idéhistoriska källa. Detta sker alltså samtidigt som vi har 177 timmar som behöver användas på ett mer högkvalitativt sätt än i dag.

Mot den bakgrunden bedömer regeringen att tiden för elevens val kan användas bättre och föreslår därför en omfördelning av denna undervisningstid till ämnen där det kan behövas mer tid för att förbättra elevens lärande, öka likvärdigheten i utbildningen och höja elevernas kunskapsresultat.

Fru talman! Jag delar regeringens bedömning och yrkar därför bifall till propositionen.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill göra några kompletteringar till det som redan har sagts. Det har redogjorts för stoffträngsel och Skolverkets lite mindre lyckade försök att ta bort antiken från historieämnet. Jag skulle vilja upplysa kammaren om att den minnesgode kommer ihåg att också referenser till Bibeln i religionskunskapen skulle rensas i samma veva. Glädjande nog får elever även fortsättningsvis lära sig både berättelser ur Bibeln och om antiken.

Jag ska berätta en liten anekdot om elevens val från min egen högstadietid. Vi var en grupp som på elevens val skulle recensera filmer. För att skriva recensioner behöver man naturligtvis se filmerna. Sedan visade det sig att det inte fanns någon betygsättande lärare som bedömde våra grejer, så med tiden blev det mer och mer film och mindre och mindre recension.

Mot bakgrund av denna lite anekdotiska bevisning tror jag att Skolverket har rätt i att elevens val bedrivs med mycket skiftande kvalitet och effektivitet.

Jag vill instämma i tidigare talares bifallsyrkande till utskottets förslag och tacka utskottskansliet, talmanspresidiet och ledamöterna för den här terminen. Jag önskar alla en god jul!

(Applåder)