Noria Manouchi

Herr talman! I den bästa av världar skulle ingen kommun behöva ha dessa pengar. I den bästa av världar skulle ingen kommun ansöka om dessa pengar eftersom man redan tillgodoser elevernas behov av kvalitativa läromedel. Men så ser det inte ut i dag, och det är ett problem, Niels Paarup-Petersen. Det är ett problem att kommuner inte gör denna typ av prioriteringar, och då måste vi rikta pengarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt tillgång till läromedel

Vad händer om en kommun vägrar göra detta med de pengar som de redan har, och sedan ger vi dem mer pengar, pengar som inte på något sätt är riktade? Skulle de då plötsligt göra denna prioritering, när de år in och år ut har valt att inte göra det? Jag tror inte det. Jag tror att vi måste lösa problemet med det som är lösningen, nämligen böcker.

Eleverna behöver böcker. Vi ser till att de får böcker.

Men jag uppfattar det som att Centerpartiet är emot riktade statsbidrag rent generellt och därför är emot boksatsningen.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt tillgång till läromedel

Herr talman! Jag tycker att den här debatten är lite speciell. Eftersom det finns kommuner som fullgör sitt kärnuppdrag och satsar på skolan gör regeringen fel som möjliggör för att stödja i de kommuner där man inte fullgör detta uppdrag. Jag tycker att detta är ett lite märkligt sätt att förhålla sig till denna fråga.

Kommunerna är ansvariga för sin egen skola. I de fall man inte prioriterar skolan - vi har insett att man i delar av vårt land, till exempel i Malmö, tyvärr skär ned - skadar det elevernas skolgång. Vi har förstått att det ser ut så i delar av vårt land, och därför gör vi denna riktade satsning för att stärka upp så att alla elever, oavsett vilken kommun de bor i, har rätt till läromedel. Men ledamoten tycker att detta är fel, för de kommuner där man redan ger eleverna läromedel borde också ha fått pengar - som nu i stället kan gå till de kommuner där man inte satsar på läromedel.

Jag tycker att detta är ett lite märkligt resonemang. Pengarna ska gå till läromedel där läromedel behövs. Detta borde vi kunna vara överens om.

Herr talman! Runt om i landet växer barn upp utan att någonsin hålla i en bok. Det finns inga hemma. Läser föräldrarna är det på paddan, eller så kanske man lyssnar på en ljudbok på mobilen med hörlurarna på. Det finns inga i skolan. Ipadar, stenciler och eget sökande efter information på nätet har i flera fall ersatt skolboken. Vi vet att detta inte är bra, att det inte fungerar och att det ger sämre resultat.

Runt om i landet försöker moderater att vända utvecklingen. I Göinge lanserade man i höstas något man kallar för pågakvällar. Det handlar om att uppmuntra pappor att läsa böcker tillsammans med sina söner. I Malmö fick Moderaterna igenom en särskild skolbokssatsning.

Herr talman! Det är inte bara i kommunerna som Moderaterna satsar på skolan. Vi gör det också i regeringsställning. Tillsammans med våra samarbetspartier satsar vi redan under vårt första år närmare 700 miljoner kronor på skolböcker, och framåt kommer en halv miljard svenska kronor att avsättas för just detta ändamål. Det är pengar som kommer att göra skillnad för både elever och lärare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt tillgång till läromedel

Störst skillnad gör dock dessa pengar om den proposition som vi nu debatterar går igenom. Jag vill därför yrka bifall till propositionen Stärkt tillgång till läromedel. Går propositionen igenom vid voteringen senare i eftermiddag kommer skollagen äntligen att ändras så att begreppen lärobok, läromedel och lärverktyg definieras i lagstiftning. Dessutom skrivs det in att eleverna ska ha rätt till dessa utan kostnad.

Det behöver alltså vara möjligt att säkerställa att elever får tillgång till ändamålsenliga läromedel av hög kvalitet. I dag är detta inte möjligt eftersom det saknas definitioner. Detta har dessutom försvårat för Skolinspektionen vid tillsyn avseende läromedel, deras kvalitet och tillgång till dem.

Herr talman! Svenska elever förtjänar skolböcker. Nu ser vi till att de får det - skolböcker av hög kvalitet. Socialdemokrater kommer att hävda att de velat göra detta under sina åtta år vid makten. Vi gör det nu efter ett år i regeringsställning. Vi kan konstatera att det inte räcker att vilja; man måste också göra. Handlingar säger mer än ord.

(Applåder)

Fru talman! Att diskutera hur viktigt det är att saker och ting går snabbt är rätt ointressant. Det viktiga är att saker blir rätt gjorda. Då kan man inte agera som tidigare och hasta och slarva fram olika utredningar som lämnar undermåliga underlag som det inte går att arbeta vidare med och stifta lag på.

Jag är inte intresserad av att begå den tidigare regeringens misstag. Vi vill göra saker ordentligt. Den här typen av reformer ska hålla över tid. De ska bära i generationer. Vi ska inte under nästa eller nästnästa mandatperiod återigen behöva riva upp och göra om. Våra reformer ska hålla över tid, de ska vara gedigna och framför allt ska de fungera.

Jag förstår att ledamoten har bråttom men vill ändå uppmuntra till tålamod, för det är bättre att saker blir bra än att de går fort. Jag tror att vi egentligen är helt överens om det. Det ligger i ledamotens natur att vilja jaga regeringen, men jag kan garantera att saker kommer att bli gjorda under den här mandatperioden, och jag ser mycket fram emot att berätta om framgångarna för ledamoten.

Fru talman! Jag kan till hundra procent lova ledamoten Paarup-Petersen att jag ska göra allt jag kan för att stärka svenska språkets ställning i förskola och grundskola. Det är helt avgörande. Det gäller inte minst i Malmö, som vi båda representerar, där behovet av att barn lär sig svenska är enormt.

Jag vill bland annat se en språkförskola för barn med särskilda behov av stöd för att lära sig svenska. I dag ser vi nämligen att barn börjar första klass och redan ligger efter. Detta ska inte längre få ske.

Pedagogisk verksamhet och förskoleverksamhet behöver bli mer likställd, och därför behöver kraven på den pedagogiska verksamheten höjas. Även här måste svenska språkets ställning stärkas, och då behöver vi börja med de anställda. Ett kompetenslyft vad gäller svenska språket behöver komma på plats.

Vi måste se till att både genom politiska signaler och lagstiftning stärka det svenska språkets ställning i läroplanen. Här är vi helt överens.

Ledamoten verkar orolig för att regeringen ska ta lika lång tid på sig som den förra regeringen, vilket i så fall skulle betyda att inget någonsin blir gjort. Jag kan dock garantera ledamoten att det inte kommer att bli så. Vi har en mandatperiod på oss, och den har precis börjat. Men jag kan garantera ledamoten leverans före nästa val.

Fru talman! När vi moderater befinner oss i opposition är vi ansvariga, och när vi sitter i regering är vi ansvariga. Vi är vana att höra det från Socialdemokraterna, framför allt i Malmö. Där har Socialdemokraterna styrt i 94 av 100 år, men varje gång vi går upp i talarstolen mot dem får vi höra samma sak: Det är Moderaternas fel. Trots 94 års styre i Malmö och 8 år i regering är det alltid Moderaternas fel. Varför ska Socialdemokraterna någonsin få väljarnas förtroende att styra landet? Ni kan ju inte ta ansvar för någonting. Det är alltid någon annans fel.

Fru talman! Ekonomiska garantier, återkrav av skolpeng vid brott, förhindrad vinstutdelning till nya friskolor, ökad insyn, sanktionstrappa när friskolor inte sköter sig och skärpt ägar- och ledningsprövning är några av de förslag regeringen tillsammans med Tidöunderlaget har kommit överens om. Detta ska vi göra under mandatperioden. Det finns ett avtal att läsa.

Dessvärre måste vi tillsätta en utredning. Något av det värsta i svensk politik är när utredning läggs på utredning. Men eftersom Åsa Westlunds regering genomförde en sådan fruktansvärt undermålig utredning att det inte gick att ta fram lagstiftning baserad på den måste vi tillsätta en utredning för att komma till rätta med denna typ av frågor.

Ni klarade det inte under era åtta år. Vi kommer att göra det på fyra.

(Applåder)

Fru talman! Varje debatt man har med socialdemokrater om vinster i välfärden, och specifikt om skolan, startar nästan lite absurt. Socialdemokraterna har suttit i regeringsställning och styrt svensk skola de senaste åtta åren men har ändå inte gjort något åt det system som de hatar så djupt. Hur kommer det sig egentligen?

De ställer frågor till oss, som är nyvalda, som har en nyvunnen regeringsställning, som lovar - och som har gått till val på - att genomföra förändringar och som har tagit fram ett avtal för att genomföra förändringar. Oss angriper de, men vad har de själva gjort?

På åtta år har ingenting blivit gjort. I åtta år har Socialdemokraterna enligt sin egen retorik svikit varje unge som passerat det svenska skolsystemet. I åtta år har Socialdemokraterna vägrat att komma överens i den här kammaren för att genomföra sina egna förslag. I åtta år har Socialdemokraterna möjliggjort vinstuttag. Socialdemokraterna har garanterat vinstuttag. Socialdemokraterna har, samtidigt som de stått ute på gator och torg och lovat friskoleslakt, i denna kammare och i regeringsställning sett till att vinsterna har kunnat plockas ut.

När väljarna frågar sig vem det egentligen är som har svikit är svaret Socialdemokraterna. När väljarna efter de fyra år som denna mandatperiod utgör frågar sig vem det var som reformerade och renoverade det svenska friskolesystemet kommer svaret att vara Moderaterna, regeringen och Tidöunderlaget.

Fru talman! Vi har att debattera betänkandet Övergripande skolfrågor. Precis som titeln berättar berör betänkandet en mängd olika frågor kopplade till svensk skola. Jag skulle vilja fokusera på det som egentligen är grunden till allt i ett betänkande som detta, nämligen kunskap, och mer specifikt på hur svenska skolresultat ska kunna förbättras.

Moderaterna kan inte acceptera - och regeringen kommer inte att acceptera - att 18 000 elever går ut nian utan att bli gymnasiebehöriga. I grundskolan ska vi ju lägga grunden för att varje barn ska kunna uppnå sin fulla potential. Vi ska ge varje barn förutsättningar att välja sin egen väg i livet och i arbetslivet. Då kan inte 15 procent av eleverna få så bristfällig undervisning att de inte blir behöriga. När 15-åringarna står med slutbetyget i hand ska de kunna föreställa sig möjligheterna - inte ett liv med svårigheter.

För att vi ska kunna säkerställa att alla barn får den utbildning som de inte bara förtjänar utan dessutom enligt lag har rätt till behöver flera reformer genomföras i svensk skola.

Fru talman! Det börjar redan i förskolan. Jag brukar prata en del om förskolan, vilket beror på att den är så oerhört viktig. Närmare 20 000 barn mellan tre och fem år går inte i svensk förskola i dag. Några av dem går i pedagogisk omsorg, men de är inte särskilt många.

Samtidigt visar forskningen att en kvalitativ förskoleverksamhet kan jämna ut skillnader i barns förutsättningar och dessutom förbättra barns förutsättningar att klara vidare utbildning. De barn som kommer från tuffast förhållanden är alltså de barn som behöver förskolan allra mest och som samtidigt står längst ifrån den. Med det nya uppdrag som kommunerna har fått att reservera platser för nyanlända barn och att bedriva riktade informationskampanjer hoppas vi att fler barn som behöver det ska få gå i förskola.

I förskolan ska det dessutom vara ett större fokus på svenska. Alla pedagoger ska kunna prata svenska. Alla barn ska också få lära sig svenska, delvis genom särskilda språkförskolor men framför allt genom ordinarie verksamhet. Detta måste genomsyra hela det svenska förskoleväsendet.

Förskollärare ska omfattas av en karriärstegsreform. Förhoppningen är att detta ska leda till ökad attraktivitet.

Svensk förskola ska också omfattas av ett gemensamt granskningssystem. Detta system ska finnas hos Skolinspektionen. Ett rättvist och likvärdigt system måste omfatta både kommunala och fristående verksamheter.

Fru talman! Det behöver etableras en ny ordning i svensk grundskola som garanterar stöd i första stund i stället för i sista. När vi i utskottet under förra mandatperioden besökte Helsingfors fick vi berättat för oss hur man jobbade med speciallärare i mycket tidig ålder och hur man agerade direkt efter att en elev hade varit frånvarande eller missat undervisning. Om en elev hade halkat efter beslutade rektorn om direkta insatser för att säkerställa att eleven skulle komma i kapp direkt.

Vi behöver ha ett mer flexibelt system både när det gäller rektorns möjligheter att utforma särskilda undervisningsgrupper och när det gäller att besluta om utökad studietid. Om en elev har behov av läxhjälp, lovskola eller extra undervisning av annat slag ska detta inte bara vara möjligt utan obligatoriskt. Med större fokus på kunskap ska vi ha fler timmar till matematik och svenska. Alla barn ska få lära sig att läsa, skriva och räkna.

Om lärarna ska klara av denna nya ordning behövs det dock avlastning i form av mentorer, speciallärare, förstärkt elevhälsa, trygghetspersonal, digitaliserade prov och extern rättning. Så borde en avlastning kunna ske. Med fokus på kunskap mellan lärare och elever, med en lagstiftning som säkerställer tidigt stöd och med en gedigen kvalitetskontroll ska vi nog komma till rätta med den kunskapsbrist och den brist på kunskapsfokus som finns i svensk skola i dag.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! I dag debatterar vi utbildningsutskottets betänkande Grundläggande om utbildning. Det innehåller en bredd av frågor, och utskottets ordförande Fredrik Malm har redogjort för flera av dem. Jag skulle vilja fokusera på det som jag tror kommer att vara helt avgörande för svensk skola på både kort och lång sikt.

Först vill jag nämna några siffror. Av eleverna i årskurs 9 blir enligt Brottsförebyggande rådet 50 procent utsatta för brott. Av Friends senaste rapport framgår att vart fjärde barn har utsatts för någon form av allvarligt våld i skolan under det senaste året. Närmare 10 procent behövde söka vård för sina skador. Var femte anmälan om hot och våld som inkommit till Arbetsmiljöverket har skickats in av en lärare, och var fjärde lärare har hotats av en elev.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Enligt Friends har trygghetsarbetet som pågår i svensk skola nedprioriterats under de senaste åren, och jag instämmer i den analysen. Egentligen, herr talman, är det mycket märkligt att detta inte över tid har varit en av de i särklass viktigaste frågorna för skolpolitiker i hela landet, att medierna inte har publicerat skandalrubriker var och varannan dag och att föräldrar, elever och lärare inte har tågat genom landets städer. Man kan fråga sig hur det kan ha blivit normalt att hälften av eleverna går till skolan med en klump i magen och hälften går dit med knutna nävar.

Ska inte barn få lära sig vad som är rätt och vad som är fel? Ska det verkligen vara så att djungelns lag gäller, att ingen markerar i lägre årskurser och att det i de högre årskurserna inte längre är någon som vågar? Det finns många som vittnar om hur normbrytande beteende cementerats i tidig ålder och att det etablerats en kultur som går ut på att starkast överlever. Det blir så när den ena elevens rätt till trygghet inte kan garanteras för att man i stället säkerställer den andra elevens rätt att slå.

Det är tråkigt att behöva beskriva en så dyster verklighet, men vi måste förhålla oss till den. Det är, som tur är, fullt möjligt att bryta denna nedåtgående spiral. Det kommer dock att krävas en hel del jobb, men med en regering som har gjort skolan till ett av de sex mest prioriterade områdena kan vi nu äntligen påbörja detta arbete.

I skollagen ska rektorns huvudansvar för att upprätthålla trygghet och studiero skrivas in. Rektorn ska bli skyldig att flytta elever när det är nödvändigt. Målet är att det aldrig mer är brottsoffret som ska tvingas att byta skola.

Vi ska stärka rektorers och lärares befogenheter och ansvar. Tydliga ordningsregler ska bli väl kända för både elever och föräldrar. Föräldrarnas ansvar i detta kan inte understrykas nog. Att se till att barnen lär sig reglerna, att barnen får lära sig att respektera sina lärare och sina klasskamrater och att barnen kommer till skolan utvilade och mätta - det är föräldrarnas ansvar.

Något som föräldrarna däremot inte ska behöva oroa sig för är att deras barn befinner sig i en otrygg miljö under tiden de befinner sig i skolan. Obehöriga ska inte längre ha rätt att beträda skolor eller skolgårdar. Jourskolor med skickliga lärare och välutbildad personal ska gälla för elever som återkommande brukar våld mot lärare och elever. Om ett brott begås ska det faktiskt anmälas. Det ska vara en plikt som åläggs vuxna inom skolan. När man talar med gemene man blir de förvånade över att det inte redan ser ut på detta vis, men nu ska det äntligen komma på plats. Bättre sent än aldrig!

Vi behöver även vidta åtgärder som hjälper barn som mår dåligt att inte bli utåtagerande. Alla skolor bör ha ett förebyggande arbete mot psykisk ohälsa som utgår från beprövade metoder och vetenskap. Hälsosamtalen måste också omfatta den psykiska hälsan. Det borde i svensk skola vara lika naturligt att träffa kuratorn som att träffa skolsköterskan. Barn som bär på en ilska eller som lätt blir så arga att de kokar över behöver fångas upp innan det är för sent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Herr talman! Moderaterna ser mycket allvarligt på den situation elever i dag befinner sig i. Att barn tvingas - som man faktiskt gör, via skolplikten - att befinna sig på den vanligaste brottsplatsen utan att vi gör allt i vår makt för att säkerställa deras trygghet är en verklighet som jag inte kommer att acceptera.

Jag yrkar bifall till förslagen i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Det våra skolor ska konkurrera med är kvalitet. Elever och föräldrar ska ha rätt att välja skola, och de ska ha rätt att själva ta beslut som rör deras familjesituation och deras framtid. Den rätten ska inte tas ifrån dem av exempelvis Socialdemokraterna.

Mitt besked om det svenska skolfinansieringssystemet är att vi är villiga att ta tag i det. Det står i Tidöavtalet, och regeringen har återkommande varit tydlig med att man vill ta tag i detta. Om detta inte räcker som garanti för ledamoten kan han gå tillbaka och titta på vad Moderaterna föreslog under föregående mandatperiod.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Vi är väldigt angelägna om att ta tag i svensk skolfinansiering, men vi är inte villiga att presentera förslag för kammaren som är underarbetade och som baseras på en undermålig utredning. Till den som hävdar att detta inte behöver utredas och att det räcker med de utredningar som redan är gjorda är mitt besked: Vi kommer inte att presentera förslag baserade på dåliga utredningar.

Den tidigare utredningen var inte bra. Den kartlade inte ens de direkta kostnaderna. Ledamoten efterfrågar vad som ska få kosta. Låt oss börja med att titta på det, för vi behöver svara på den frågan för att kunna ta fram ett långsiktigt hållbart system. Det är Moderaternas och regeringens ambition.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar min kära kollega från Malmö för dessa frågor.

Det är absolut så att Moderaterna under denna mandatperiod, precis som under den förra mandatperioden, är redo att ta tag i det svenska skolpengssystemet. Detta är inget nytt ställningstagande. Detta är inte en positionsförflyttning, utan det är att vidhålla den moderata linjen. Vi är villiga att utreda denna fråga. Vi är villiga att vidta åtgärder för att få ett bättre fungerande finansieringssystem för svensk skola.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Detta kan man läsa om i våra ställningstaganden i olika typer av kommittémotioner och följdmotioner under förra mandatperioden. Man kommer också att få bevittna detta under denna mandatperiod. Det vill jag vara mycket tydlig med.

Vi ska etablera ett system som ser till att pengar går till rätt saker, och vi kommer att utgå från principerna som propositionen från 1992 grundade sig på. Vilket ansvar och vilket åtagande skolan tar och fullföljer ska vara ledande för ett nytt system för skolpengen. Det är mitt löfte. Vilket är ert? Centerpartiet lägger nu om sin skolpolitik, men partiledaren pekar inte ut någon riktning utan konstaterar bara att man inte riktigt vet men att det kanske kommer något. Jag undrar var ert besked är. Det borgerliga, liberala Centerpartiet som stöder Socialdemokraterna, vad blir ert besked till väljarna?

Herr talman! Friskolorna har inte fri etableringsrätt, vilket också konstateras i Riksrevisionens rapport. Skolinspektionen har rätt att neka dem att etablera sig. Socialdemokraterna kan inte stå i denna talarstol och ljuga om att Skolinspektionen inte har rätt att göra det, för det har man.

Riksrevisionen konstaterar att regelverket är svårtolkat, och detta är vi nu villiga att åtgärda. Det är nämligen så man tar ansvar för politik. Det är så man tar ansvar för att systemen fungerar. Man ser till att det finns en majoritet i denna kammare som är villig att se till att systemen fungerar. Man vevar inte i debatten och struntar i majoritetsförhållandena för att sedan inte få igenom någon av de förändringar som man tror ska rädda skolan. Det är inte så man gör saker på ett seriöst sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Jag kan också ta ett exempel från min egen kommun när vi nu pratar om kommunernas svåra ekonomiska situation och hur friskolorna utnyttjar systemet.

I min kommun Malmö är utanförskapsområdena många och skolorna med svåra problem ännu fler. När vi har skolkoncerner - som Socialdemokraterna ju menar är det största problemet inom svensk skola - som vill etablera sig i de tuffa områdena eftersom de menar att de faktiskt kan bedriva en god verksamhet säger Socialdemokraterna nej. Jag säger detta för att ledamoten ska vara medveten om sitt eget partis ansvarstagande i dessa frågor. Sedan skär Socialdemokraterna ned den kommunala skolbudgeten med 200 miljoner.

Det stämmer att jag inte, som i Malmö, vill ge socialdemokrater vetorätt över hur svensk skola ska se ut.

(Applåder)

Herr talman! Vi är definitivt emot att kommunerna ska ha vetorätt när det gäller etablering av friskolor. Vi är fullt medvetna om den friskoleslakt som skulle uppstå i de socialdemokratiska kommunerna om en sådan vetorätt fanns. Vi är väl medvetna om de 400 000 elever och 80 000 lärare som väljer att gå eller jobba i en friskola och om att deras platser skulle vara hotade med ett sådant veto - socialdemokratiska kommuner från norr till söder skulle genomföra den friskoleslakt som den tidigare socialdemokratiska regeringen suktade efter. Det stämmer att vi är emot ett sådant veto.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Det vi vill ha är en utökad tillsyn. Det vi vill är att man utreder de förslag som Riksrevisionen nu presenterar.

Det som hände under förra mandatperioden, herr talman, var ju att den socialdemokratiska regeringen presenterade en proposition som var baserad på en utredning som var fruktansvärt undermålig. Detta gjorde det omöjligt för oss som opposition att stödja regeringen i någon av de frågor som man presenterade. Det var omöjligt, och det var faktiskt pinsamt hur dåligt den propositionen - som var baserad på en lika dålig utredning - var skriven.

Redan då flaggade vi för det som vi nu tänker verkställa. Det behövs en utredning som tar hänsyn till långsiktighet och till att det behövs genomarbetade förslag för nationell likvärdighet. Detta föreslog vi då, och det föreslår vi nu. Det är att ta ansvar på riktigt.

Herr talman! Vi har att hantera Riksrevisionens rapport om skolpengen - effektivitet och konsekvenser.

Riksrevisionen har granskat regelverket för skolpengen till fristående skolor och konstaterar att de bestämmelser som avser ersättning till enskilda huvudmän för elever i grundskola i vissa avseenden motverkar en likvärdig skola.

Regelverket är krångligt och otydligt, vilket medför svårigheter vid bedömning av ansökningar om nyetablering. Enligt dagens 30-åriga system finns möjlighet för Skolinspektionen att neka en ansökan om etablering av en ny skola, exempelvis om analysen visar att en nyetablering skulle medföra påtagligt negativa följder på lång sikt.

Riksrevisionen menar dock att reglernas otydlighet leder till en alldeles för snäv tillämpning av dessa möjligheter. Dessutom menar Riksrevisionen att nuvarande skolpengssystem medför svårigheter för såväl huvudmännens möjligheter att planera sin verksamhet som för stat och kommun att få till en effektiv resursfördelning.

Herr talman! När friskolereformen genomfördes 1992 av Bildtregeringen var målet att åstadkomma största möjliga frihet för barn och föräldrar att välja skola. Denna frihet skulle komma att innebära möjligheten att välja mellan det offentliga skolväsendet och fristående skolor men också att välja mellan en skola i den egna kommunen eller en skola i en annan kommun.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

I de principiella utgångspunkterna som redogjordes för i propositionen från 1992 står det bland annat att för att skapa realistiska möjligheter för föräldrar och elever att välja mellan kommunernas skolor och fristående skolor krävs att de som väljer en fristående skola tillförsäkras rätt till i allt väsentligt samma villkor och ekonomiska förutsättningar som de som väljer en kommunal skola.

Likvärdiga villkor, konstateras dock, innebär inte nödvändigtvis att varje skola ges samma ekonomiska stöd. Det offentliga stödet som tillfaller en skola måste utgå från vilket ansvar och åtagande skolan tar och fullgör. Detta står alltså i de principiella grunderna för den proposition som Carl Bildt lämnade till riksdagen att ta ställning till 1992.

Det är också utifrån dessa principer, herr talman, som Moderaterna tillsammans med övriga partier i regeringsunderlaget nu vill renovera det 30 år gamla friskolesystemet. Systemet ska självklart genomsyras av mångfald, kvalitet och likvärdighet. Det är också så vi säkrar valfriheten.

Under förra mandatperioden presenterade Moderaterna flera förslag för att skärpa systemet. Det kan väl behövas efter 30 år. Skärpt ägarprövning, kvalitetskrav vid vinst, möjlighet att kräva tillbaka skolpeng vid brott och fiffel och ökad tillsyn. Allt detta sa Socialdemokraterna nej till.

I Tidöavtalet presenterar vi ytterligare förslag om ekonomiska garantier, vinstförbud under första året och en sanktionstrappa vid kvalitetsbrister. Systemet är inte perfekt utan måste vårdas, och det handlar inte om positionsförflyttningar utan om långsiktigt ansvarstagande. Riksrevisionens rapport och åtgärder, som ska utredas, blir ytterligare ett steg i en klassisk moderat riktning om ordning på finanserna, som tidigare finansminister Anders Borg brukade säga.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Ja, Daniel Riazat, jag vill inte drömma om den dag då Vänsterpartiet får utse ministrar. Det vore nämligen mardrömmar.

Det är enkelt för er i Vänsterpartiet att slå ifrån er ansvaret i alla möjliga frågor eftersom ni sällan är villiga att bära det.

Jag skulle vilja säga så här: Både i denna kammare och i många av kommunerna ute i landet stöder Vänsterpartiet olika typer av socialistiska styren eller är delaktiga i dem. Där bär Vänsterpartiet ett ansvar. Vänsterpartiet har varit med och lagt förslag och röstat igenom nedskärningar i kommuners skolbudget. Så är det.

Det är dock inte alltid så. En gång i tiden gick Vänsterpartiet exempelvis ihop med Sverigedemokraterna och Moderaterna i Malmö och stoppade en nedskärning. Det ska ni i Vänsterpartiet hedras för - till och med ni kan se bortom partiskygglappar och partibeteckningar för att steppa upp när det krävs.

För en moderat som jag är det inte alls svårt att prata om hur vi kan satsa på skolan och förskolan. Jag vet nämligen hur det är att gå i skolor när det skärs ned i dem. Därför är det inga problem för mig att stå och berätta om de 5 miljarder som läggs under denna mandatperiod eller om de 1,6 miljarder som läggs under detta år. Det är heller inga problem för mig att berätta om de 400 miljoner som ska gå till att minska barngrupperna och till att anställa fler behöriga förskollärare. Det är inte svårt för mig.

De problem som vi har i svensk förskola kommer att ta tid att ta tag i, men det är inte svårt för mig att presentera de lösningar som vi har på dessa problem.

Herr talman! Situationen är ju tuff; det ska vi absolut inte hymla om. Det är ofta så när ekonomin har misskötts över tid. Då är situationen tuff - för regeringen, i de här debatterna och ute i landet hos kommunerna. Så ser det ut, och därför kan man inte ge alla de pengar som de efterfrågar i olika typer av forum.

Det stämmer att vi behöver hålla hårt i varje krona och öre när det är så tomt i ladorna efter åtta år av S-styre. Så ser det ut.

Men trots denna situation vägrar vi att låta svenskt skolväsen stå utan resurser. Vi lägger 5 miljarder extra under mandatperioden och 1,6 miljarder under detta år - 400 miljoner av dessa pengar riktas särskilt för att minska de barngrupper som ledamoten talade om och för att få fler behöriga förskollärare.

Vi är villiga att satsa för att komma till rätta med den problematik som finns, men det är också viktigt att kommunerna tar sitt ansvar. Vi säkrar statsbidrag som de kan söka och som de kan få, men det är viktigt att kommunerna tar sitt ansvar. I tuffa tider kan kommuner inte prioritera skateboardsamordnare i stället för förskollärare. I tuffa tider kan kommuner inte prioritera plastenhörningar framför förskollärare. I tuffa tider måste också socialdemokratiska kommuner ta sitt ansvar.

(Applåder)

Herr talman! Kul att ledamoten uppskattade mitt anförande eller i alla fall tyckte att det var roligt att lyssna på!

Det saknas 30 000 behöriga förskollärare. Detta är resultatet av er politik, Mats Wiking. När man beger sig ut i landet är det inte några hejarop eller hurrarop som man möts av från svensk förskola, utan det man möts av är berättelser från verksamheter i kris. Detta är facit efter era år i regeringsställning, och det är detta som vi nu behöver ta hand om.

Ledamoten pratade om nedskärningar ute i kommunerna. Jag är mycket väl bekant med dem. Jag kommer nämligen från en kommun som heter Malmö, där Socialdemokraterna notoriskt skär ned i skolan. Hundratals miljoner skär man ned med i skola och förskola. Hittills har oppositionen, med Moderaterna i spetsen, varje gång - tack och lov - satt stopp för socialdemokratiska nedskärningar.

I mitt anförande tog jag upp vikten av att kommunerna och huvudmännen, fristående såväl som kommunala, tar ett större ansvar för sina verksamheter. Jag menar det när jag säger det, men det gäller ju också socialdemokrater utanför denna byggnad.

(Applåder)

Herr talman! Svenska förskollärare, barnskötare och rektorer ska ha en eloge för det enorma arbete de lägger ned för att kunna leverera en så trygg och kvalitativ verksamhet för barnen som möjligt. De gör dessutom detta under förutsättningar som måste bli bättre under denna mandatperiod. Det är nämligen så att alldeles för lite har blivit gjort på detta område under de senaste åtta åren. I stället har strategin verkat vara att avvakta, skjuta upp och ignorera de problem som uppstått och lösningarna de krävt.

Tack och lov har svenska folket röstat fram en majoritet för en moderatledd regering som både vill och kan få saker gjorda. Tillsammans med våra kollegor i regeringsunderlaget har vi gjort svenskt skolväsen till ett av regeringens sex mest prioriterade områden. Det bådar gott för framtiden. Nu kan vi äntligen få fokus på kunskapen, kvaliteten och tryggheten, som är avgörande faktorer för att varje barns behov ska kunna tillgodoses.

Förskolans roll är oerhört viktig i det svenska samhället. Vi kan tacka alliansregeringen 2006-2014 för de reformer som då genomfördes. Förskolan blev en egen skolform och fick en ny läroplan som bland annat ledde till att barnen fick lära sig om natur och teknik. Alla barn från tre års ålder fick rätt till allmän, avgiftsfri förskola 15 timmar i veckan. Lärandeuppdraget förtydligades, och med det stärktes förskolans roll i vårt samhälle.

Det är verkligen tur, herr talman, att allt detta fick komma på plats innan socialdemokraten Stefan Löfven blev statsminister. Då uteblev reformerna och den positiva utvecklingen av svensk förskola stannade upp. Andelen personal med förskollärarexamen minskade, och i dag saknas över 30 000 behöriga förskollärare. Det är facit efter åtta år med socialdemokratisk regering.

Herr talman! Att utmaningarna är många och problemen stora är inget nytt under solen efter det att Socialdemokraterna fått styra en längre tid. Nu krävs satsningar för att förskollärarna ska bli fler, arbetsmiljön bättre och barnen nöjdare. Man behöver se till att varje unge står väl rustad inför grundskolan. Förskolan är avgörande i det svenska skolsystemet. Det syns i de internationella mätningarna och i våra egna.

Jag vill uppmana varje huvudman, kommunal som fristående, att göra vad man kan. I regeringens satsning på 1,6 miljarder kronor går 400 miljoner till att höja statsbidraget för att minska barngruppernas storlek och rekrytera personal. Förskolans viktigaste resurs är ju personalen.

En god undervisning och ett stabilt pedagogiskt ledarskap är avgörande för att kvalitet ska kunna uppnås. Därför är inrättandet av ett professionsprogram en viktig och långsiktig insats för att öka likvärdigheten, för att göra det mer attraktivt att ta ett jobb inom förskolan och för att utveckla undervisningen. Att 3 av 19 hittills utsedda ledamöter i professionsrådet är förskollärare sänder en mycket tydlig signal om hur relevant denna skolform är.

Herr talman! Jag vill avsluta med att säga något om svenska språket. Jag brukar göra det i förskoledebatterna, och jag vill göra det även denna gång. Språket är nyckeln till vårt gemensamma samhälle, till att tillgodogöra sig sina rättigheter och till att kunna leva sida vid sida med sina medmänniskor, som man då också förstår och kan göra sig förstådd inför. Den nyckeln är varje barns rätt, och deras rätt bör utgöra vår plikt. Under förra mandatperioden fick vi moderater igenom ett tillkännagivande om vikten av det svenska språket, och med Tidöavtalet ska vi äntligen få en språkförskola på plats.

Jag yrkar bifall till förslagen i betänkandet.

(Applåder)