Malin Björk

Fru talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till reservation 2.

Offentlighetsprincipen är en av hörnstenarna i vårt demokratiska statsskick. Det handlar om att enskilda, opinionsbildare och granskande journalister inte bara kan begära ut utan även har rätt att få ut allmänna handlingar. Den rättigheten gör att medborgare kan få insyn i den offentliga maktutövningen och kan kontrollera hur makten utövas.

Denna offentlighetsprincip lyfter vi svenskar ofta fram med stolthet, och det med rätta. Den lägger grunden för en fri åsiktsbildning och för en fri debatt i många olika samhällsfrågor. Men offentlighet gäller förstås inte alltid. Den kan begränsas om behovet finns att skydda vissa uppgifter och det intresset väger tyngre. Då får allmänhetens rätt till insyn ge vika, och känsliga uppgifter sekretessbeläggs för att de berörda skulle kunna skadas om uppgifterna lämnades ut.

Men om lagstiftningen om offentlighet och sekretess inte är helt aktuell utan slår lite snett, så att uppgifter som är skyddsvärda faktiskt inte skyddas, eller så att uppgifter som den enskilde tar för givet att våra myndigheter kan dela med varandra faktiskt inte delas, då finns det skäl att göra förändringar. Centerpartiet anser att det behöver ske.

Fru talman! Vi lever i en tid som ter sig osäker på flera sätt. Det finns hotbilder från främmande makt men även inom landet. Flera har varit inne på det. Den grova organiserade brottsligheten har under senare år tagit stora kliv framåt. I dag hotar den tryggheten för många i våra städer och bostadsområden.

En brottstyp som ökat lavinartat under det senaste decenniet, samtidigt som skjutningar och sprängningar skjutit i höjden, är bedrägerier. Det är inte alls konstigt, eftersom det är betydligt mer lönsamt och klart mindre riskabelt att ägna sig åt bedrägerier än att kränga knark, och för dem som åker dit är straffen oftast låga.

Jag skulle kunna tala en stund bara om bedrägerier. Jag hade som åklagare, som jag jobbade som tills för några år sedan, ett intresse för den brottstypen redan 2015. Men det fanns väldigt få satsningar på att utreda och att bekämpa den brottstypen.

Det känns som att man överlag har varit väldigt senfärdig med att förstå vilken enorm intäktskälla det har varit och på vilket sätt vi har möjliggjort för våra kriminella att begå bedrägerier.

Vid de så kallade vishingbedrägerierna, där bedragaren genom förslagen manipulation får sina offer att logga in på banken, kan ett offer på nolltid bli av med alla sina besparingar.

Här har bankernas övergång till helt digitala lösningar för sina kunder i kombination med vår offentlighetsprincip och söktjänsterna som finns dessvärre medfört en stor pengakran för den grova brottsligheten.

Med hjälp av dagens söktjänster är det fritt fram för den kriminelle att leta upp lämpliga offer, hitta hela personnumret för det utvalda offret, ringa ett samtal och kapa offrets bankid och hela kontot.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

Så här har våra personuppgifter blivit ett av de viktigaste verktygen för att begå lukrativa brott och därmed göda den organiserade brottsligheten. Jag menar att vår personliga integritet har trätts för när.

Fru talman! Sverige är faktiskt unikt i världen när vi låter uppgifter om ålder, boende, inkomst, fordonsinnehav, bolagsengagemang och mer därtill vara tillgängliga för alla och envar. Under senare år har dessa uppgifter samlats och systematiserats i privata databaser, utan att den enskilde haft någonting att säga till om.

På det sättet har vi skapat en guldgruva för storskaliga bedrägerier mot äldre och utpressningsliknande upplägg mot företagare. På det sättet kan kriminella även kartlägga rivaler och deras familjemedlemmar, liksom vittnen och aktörer inom rättsväsendet, som jag själv har blivit varse, och sedan skicka iväg en 13-åring till en utvald adress för att spränga en port.

Vi måste komma ihåg att vi är unika i Sverige på det här området. Det är hög tid att vi gör någonting åt det. Jag är väldigt glad att vi fick ett betänkande i november, som flera har varit inne på här, för att ändra förutsättningarna för detta. Det är definitivt hög tid att göra det.

Det blir en sådan kontrast när man tittar på våra myndigheter och deras möjligheter att dela relevant information. De är väldigt begränsade. Myndigheter som samarbetar för att bekämpa brott har i mer än ett decennium flaggat för att de inte kan lämna över information till varandra på ett effektivt sätt. Vi har sett hur väldigt avancerade kriminella upplägg väldigt strategiskt använder sig av det.

Här sätter sekretesslagstiftningen stopp. Som jag sa inledningsvis gäller normalt sett en långtgående insyn för varje medborgare och en rätt att ta del av uppgifter från olika myndigheter. Men för myndigheterna har närmast motsatsen gällt.

I många fall är det fullt rimligt och motiverat med sekretess mellan myndigheter - det vill jag ändå understryka. Detta handlar naturligtvis om vissa myndigheter. Men när det gäller brottsbekämpningen blir man förvånad. Det blir nästan obegripligt.

När jag hör vd:n för söktjänsten hitta.se argumentera om att deras tjänst hjälper polisen att få del av information som polisen annars inte kan få ut av en annan myndighet är det något som är bakvänt, och det måste förändras. Det är därför vi i Centerpartiet vill se en allmän sekretessbrytande regel mellan myndigheter för att kunna dela information i syfte att samverka och förebygga brott.

Vi vill absolut att sekretessen stärks för de personuppgifter som används för att kartlägga brottsoffer och för att begå brott. Vi ser därför också fram emot det förslag som regeringen kommer att lägga fram så småningom för att skydda den personliga integriteten och som bygger på betänkandet från november.

Herr talman! När ministrar pratar med sina väljare via sociala medier, vad behöver de tänka på då? När en markägare har klagat på ett beslut till regeringen och otåligt väntar på besked, hur länge kan regeringen egentligen dröja med sitt svar? Och när en regering är angelägen om att visa handlingskraft, hur snabbt är det okej att den går fram med sina förslag?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av stats-rådens tjänsteutövning och regeringsärende-nas handläggning

På fråga A svarar vi i KU: Twittra med dina väljare om du vill, även om du är statsråd! Men om du ska berätta om vad regeringen just har bestämt, ja, då är det på sin plats att använda officiella kanaler - inte det privata kontot.

På fråga B svarar vi: Det är inte okej att departementet sölar genom att låta handlingar ligga i hyllan utan åtgärd i flera månader.

På fråga C svarar vi: Vänta lite nu - här är det läge att tänka efter! Det finns faktiskt en poäng i att regeringen inte hastar fram med sina förslag och gör oppositionen till enbart ett rundningsmärke. Jag återkommer till det om en stund.

Herr talman! Jag valde att inte inleda mitt anförande med samma fras som jag gjorde i den här debatten för ett par år sedan, närmare bestämt: "Vi debatterar här i dag betänkandet KU10 där konstitutionsutskottet granskar statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning." Det är förstås inget fel med den frasen, men den lockar inte direkt stora åhörarskaror hit till KU:s debatter. Och det är synd att våra debatter, där vi ofta är rörande överens, sällan ger några rubriker i medierna eller för den delen drar en stor publik.

Att vi verkar rätt ointressanta beror antagligen just på att vi går fram i enighet, som vi gör i dag. Konflikt skapar nämligen rubriker. Men i praktiken är politik faktiskt att komma överens. Vi är åtta partier i den här riksdagen, och inget är det andra likt. Det är precis som det ska vara i en vital demokrati: många olika åsikter och partiprogram att välja bland för den som lägger sin röst vart fjärde år. Därefter är det upp till oss politiker att kompromissa, att ge och ta och att ta ansvar.

Herr talman! Det här med enigheten i KU är faktiskt värt lite mer uppmärksamhet, kan jag tycka. Vi står här igen och presenterar en granskning av regeringen där alla åtta partier är helt överens. Det borde nå ut till fler utanför politiken att vi faktiskt kan komma överens och att vi politiker inte bara håller på med käbbel.

Förmågan att komma överens behöver vi verkligen i dag. Vi behöver visa våra väljare att vi äger den. Det gäller inte minst i de osäkra tider vi lever i, med ett spänt omvärldsläge där starka krafter som inte vill Sverige väl gärna underblåser polarisering i vårt samhälle. Det finns redan alltför många skyttegravar i världen, så låt oss inte gräva ned oss i några egna här hemma.

Det vi håller på med här i KU är ju viktiga saker. Det är förstås lätt att vara partisk och framhålla sitt eget utskotts stora betydelse, men demokratins spelregler - det fundament som både riksdag och regering vilar på - borde väl ändå engagera alla?

För att vara mer publikfriande försökte jag mig nyss på en mindre högtravande inledning än häromåret. Jag nämnde helt kort tre områden som vi i KU djupdök i under hösten när vi granskade regeringens arbete. Av dessa tre tänker jag nu inte prata vidare om vare sig A eller B utan hålla mig till C. Det gäller hur snabbt regeringen kan hasta fram i sin iver att visa handlingskraft och varför det inte är en bra idé att rusa på i expressfart. Detta kallas propositionsavlämnandet i vårt betänkande.

Herr talman! När regeringen beslutat om en proposition lämnas den över till riksdagen. Sedan har riksdagens partier två veckor - eller 15 dagar, för att vara exakt - på sig att behandla den. Om det ska gå snabbare än så krävs synnerliga skäl. Som jurist vet man att synnerliga skäl är en signal om att det verkligen måste röra sig om något exceptionellt som motiverar sådan brådska. Det ska vara fråga om rena undantagsföreteelser för att bestämmelsen om 15 dagar ska frångås. Det är riksdagen som bestämmer om det ska gå snabbare än så, men det sker på regeringens initiativ. Det är alltså regeringen som sänder signalen att man vill att riksdagen skyndar på med något.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av stats-rådens tjänsteutövning och regeringsärende-nas handläggning

I den tidsplanering som återfinns i Regeringskansliets riktlinjer är 85 dagar det minimum som anges för att hinna med alla nödvändiga delmoment på vägen från att en proposition lämnas över till riksdagen till att lagen träder i kraft. KU har granskat när det gått fortare än så och tittat på hur det sett ut över tid, från 2011 och framåt.

Det är inte särskilt förvånande att fler lagförslag behandlades i expressfart under covid-19-pandemin, precis som har nämnts här tidigare. Även till följd av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina behövde det ibland gå undan. Jämför man tiden före och efter pandemin ser man att antalet propositioner som behandlades på mindre tid än 85 dagar låg på ungefär samma nivå. Men i de fall där det gick snabbare än normalt, alltså på mindre än 85 dagar, var brådskan lite större på senare år än före pandemin. Detta beror inte bara på kriget i Ukraina.

Allt oftare har tiden alltså blivit allt kortare från proposition till lagens ikraftträdande. Jag menar att det finns god anledning att hålla ögonen på detta framöver, för riksdagen måste få tid på sig att behandla regeringens förslag på ett seriöst sätt. För att parlamentet ska fungera väl måste alla politiska partier ha goda förutsättningar att sätta sig in i förslag som läggs fram av regeringen och kunna formulera motförslag.

Herr talman! För ett år sedan ville regeringen snabba på med en viss omtalad proposition och begärde då förkortad motionstid till tre dagar. Man fick dock nej av riksdagen, så det blev 15 dagar som vanligt. När jag slog på radionyheterna en morgon blev jag förvånad över att höra det ansvariga statsrådet säga: Jag hoppas att oppositionen kommer att använda denna tid väl.

I dag är mitt parti i opposition, men det är ju inte vad jag och mitt parti gör i ett enskilt fall som är relevant. Dessa regler, med vissa tidsfrister, finns till för att vi ska ha en fungerande opposition oavsett vilka partier som ingår i den. Då måste oppositionen ha rimliga villkor att verka inom - annars beskärs oppositionens roll i demokratin, och det förutsätter jag att inget parti önskar.

Herr talman! I morgon ska Oscarsnomineringarna tillkännages. Jag förväntar mig några till filmen Konklaven. Det är en film som skildrar intrikata maktstrider inom katolska kyrkan inför valet av en ny påve. Skådespelaren Ralph Fiennes har huvudrollen, och hans rollfigur Lawrence står för eftertanke och klokhet i filmen. I en stark scen framhåller Lawrence faran med visshet. Att vara övertygad om att den egna åsikten är den enda rätta är ett steg mot maktfullkomlighet. I stället uppmanar Lawrence till tvivel, eftersom det är ett sätt för oss människor att inse att vi är begränsade och att vår åsikt kan och bör ifrågasättas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av stats-rådens tjänsteutövning och regeringsärende-nas handläggning

Oavsett hur det går med nomineringar och Oscarsstatyetter till Konklaven - jag tror att den kommer att få några - måste det finnas utrymme för tvivel även i politiken. Det måste finnas en öppenhet för att vi politiker, i likhet med alla andra människor, kan ha fel. Tvivlet gör en människa ödmjuk.

Herr talman! Historien visar att stora omorganisationer som den inom polisen 2015 och även aviserade sådana - det kom ju en utredning om EBM redan 2007 som föreslog nedläggning av myndigheten - gör att effektiviteten inom en sådan myndighet avsevärt minskar. Det beror på att personal lämnar sin anställning och att det tar tid att bygga upp ny kompetens. Detta sker redan när det finns signaler om att något sådant är på väg att hända, och jag hör redan denna oro från medarbetare hos EBM.

Jag vill fråga justitieministern om han kan skicka ett lugnande besked redan här i dag om att deras oro inte är befogad och att EBM blir kvar.

Herr talman! Liksom Gudrun Nordborg har jag reagerat på avslöjandet i veckan att Stefan Strömberg, som förra året fick regeringens uppdrag att se över Ekobrottsmyndighetens framtid, tänker föreslå att EBM läggs ned. Via mina källor har jag känt till detta sedan i somras, och jag förutsätter förstås att justitieministern varit minst lika insatt, det vill säga att han visste detta när en ny gd för EBM utsågs för ett par månader sedan.

Ett medskick som justitieministern inte nämnde men som generaldirektören då fick var att ligga nära Stefan Strömbergs utredning. Det är lätt att tolka detta som att Gunnar Strömmer har tillsatt en ny generaldirektör för att lägga ned EBM.

Den kriminella ekonomin i Sverige omfattar i dag mer än 100 miljarder per år. Den främsta inkomstkällan är skattebrott. I brottsliga, ofta avancerade företagsliknande upplägg har den grova kriminaliteten hittat lukrativa möjligheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag undrar hur justitieministern vill bekämpa den grova ekobrottsligheten i Sverige så att ekobusar som pumpar in miljarder i de sprängningar och skjutningar vi ser stoppas i sin framfart.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för utläggningen. Exakt hur det här ska gå till har jag inte tagit ställning till. Däremot är det min utgångspunkt gentemot alla politiska företrädare och alla politiska partier att varje parti behöver göra sitt yttersta och vara transparent. Här är det uppenbart, skulle jag vilja säga, att vi har stora problem. Det har vi sett under de år som gått. Vi har sett det genom Kalla faktas avslöjande för två år sedan, DN:s avslöjande om S-lotterierna och Kalla fakta-avslöjandet i våras om anonyma konton.

Nu har inte statsrådet möjlighet till fler repliker, men jag är angelägen om att regeringen och Moderaterna tar ansvar för att de medborgare vi har vet om vilka som sprider politiska budskap i sociala medier.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om förtroendeskadlig partifinansiering

Fru talman! Jag tackar statsrådet för frågan. Som jag har gett uttryck för under tidigare replikskiften anser även Centerpartiet att det är angeläget att Socialdemokraterna vidtar åtgärder för att komma till rätta med det som självklart är helt oacceptabla säljmetoder. Vi vet om att sådana har förekommit inom ramen för de telemarketingbolag som har använts av Socialdemokraterna. Det vi har uppmanat Socialdemokraterna att göra är att vara transparenta med hur man tänker ta reda på de här sakerna. På samma sätt har vi uppmanat statsrådet att rensa upp framför den egna dörren.

Vi är angelägna om att alla partier tar ansvar för hur de får sina pengar och för att det sker på ett transparent och korrekt sätt. Det är det svar jag kan ge statsrådet i dag.

Fru talman! Efter Kalla faktas avslöjande i augusti 2022 om hur flera partier försökte runda reglerna om insyn i partiers finansiering var vi i Centerpartiet snabba med att lägga fram förslag på hur vi kan stärka regelverket och göra det mer robust, så att det inte går att runda. Det behövs uppenbarligen.

Vi har sedan även lagt fram flera andra förslag för att öka insynen för våra medborgare. En angelägen förändring är att förbjuda utländsk finansiering av våra partier. Med oroligheter och fullskaliga krig i vår närhet och en nedgång för demokratin i världen i stort måste vi stärka vår robusthet gentemot utländska intressen och främmande makt. De måste hindras från att hitta vägar att påverka vårt samhälle genom att till exempel skicka bidrag till politiska partier. Risken är annars att de kommer att försvaga svenska intressen och vår demokrati.

Därför välkomnade vi i Centerpartiet när regeringen i fjol tillsatte en utredning som ska se över mycket av det vi lagt fram förslag om. Det sker i 2023 års insynskommitté, som ska komma med förslag i början av nästa år. Inom ramen för det arbetet har även frågan om förbud för partier att använda anonyma konton lyfts. Men de rapporter jag fått från det arbetet har tyvärr inte varit särskilt tillfredsställande. Så sent som för några veckor sedan var beskedet att frågan inte skulle utredas där.

Jag noterar att vissa komplicerade frågor kan hanteras i snabbspår av den här regeringen medan andra dras i långbänk eller verkar förhalas på olika sätt. Jag vet att insynskommittén sammanträder i morgon, och jag förväntar mig att något kommer på bordet då. Vi politiker ska vara transparenta, oavsett om det handlar om varifrån pengarna kommer, vem som står bakom lotter som säljs eller vem som levererar politiska budskap i sociala medier.

Fru talman! Jag tackar Lena Hallengren för svaret.

Jag har ytterligare en fundering kring detta med transparens. Jag nämnde i mitt anförande att det är viktigt med transparens hela vägen. Det är viktigt att våra medborgare och väljare vet varifrån vi får våra pengar. Det är viktigt att våra medborgare och väljare vet vad vi gör och hur vi jobbar. Det är naturligtvis också viktigt att den som på något sätt, direkt eller indirekt, ger ett bidrag till ett politiskt parti i form av överskott i ett lotteri vet att överskottet tillfaller ett parti.

I den lotteriverksamhet som Socialdemokraterna bedriver ska detta anges någonstans, vet jag, men det skulle kunna framgå på ett tydligare sätt. Då undrar jag helt enkelt: Vad gör Socialdemokraterna för att vara säkra på att de som köper dessa lotter faktiskt vet att överskottet går just till dem?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om förtroendeskadlig partifinansiering

Fru talman! Den morgon när DN:s avslöjande reportage publicerades om hur det gick till när ett callcenter i Spanien sålde S-lotter till förvirrade äldre satte jag kaffet i vrångstrupen. Jag kände att detta var väldigt likt det jag själv försökt bekämpa och beivra när jag jobbat som åklagare mot bedrägerier, där just äldre är en grupp som är särskilt utsatt.

Socialdemokraterna har redogjort för vad man har vidtagit för åtgärder efter detta, bland annat att inte längre använda sig av det företag man tidigare anlitat. Ett annat problem är dock om man har manus som pressar den äldre. Jag skulle vilja veta lite mer om hur Socialdemokraterna arbetar framöver för att man inte ska använda sig av sådana pressande säljmetoder.

Fru talman! Det var ett mycket märkligt påhopp. Jag har ännu inte haft möjlighet att ta replik på Magdalena Andersson, men jag kommer självklart att göra det.

Jag blir väldigt förvånad: Nu står jag som centerpartist och ställer en fråga till en moderat angående transparens för våra medborgare gällande hur våra politiska partier finansieras. Det är den fråga jag ställer, riktad till statsrådet. Svaret är en fokusförskjutning. Jag har varit åklagare, och jag vet hur advokater gör i rättssalen; man börjar prata om andra saker för att det inte ska pratas om sakfrågan. Jag känner igen det spelet väl, och jag tycker att det är ganska tröttsamt.

Jag föredrar att hålla mig till saken, och jag vill återigen - i det här replikskiftet - höra vad Moderaterna gör rent konkret för att undvika att det vi såg i valrörelsen 2022 ska upprepas. Jag ber statsrådet att inte återigen börja förskjuta fokus.

(Applåder)

Fru talman! Statsrådet Wykman sa i sitt inledande anförande att vi alla begår fel och att det är viktigt med transparens, och jag hörde också nyss att Kalla fakta-granskningen välkomnades. Jag syftar då på den granskning som gjordes inför valet 2022 och där det visade sig att bland annat Moderaterna var villiga att runda den lagstiftning som då fanns.

Statsrådet svarade lite grann så när Vänsterpartiets Samuel Gonzalez Westling ställde en liknande fråga, men jag hörde också att statsrådet började prata om andra partier i sitt svar. Jag skulle gärna vilja uppehålla mig mer kring vad Moderaterna gjorde efter det avslöjande som Kalla fakta gjorde 2022. Vilka åtgärder har Moderaterna vidtagit för att det här inte ska upprepas, så att man verkligen följer lagen och är transparent gentemot medborgarna?

Fru talman! Mitt under brinnande valrörelse, bara några veckor före valet i september 2022, avslöjade TV4:s Kalla fakta hur flera riksdagspartier visade sig beredda att kringgå den lagstiftning som klubbats här i kammaren bara några år tidigare, nämligen en lag som ska se till att våra medborgare får insyn i hur våra politiska partier finansieras - en lag som alltså ska se till att våra väljare får veta varifrån vi får våra pengar.

Fem av riksdagens åtta partier - de tre regeringspartierna, Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna - uppvisade i Kalla fakta stor kreativitet när det gällde lösningar för hur man skulle kunna runda lagstiftningen från 2018. Detta var ett nedslående prov på politisk dubbelmoral och på sådant agerande från politiker som på allvar skadar medborgarnas tilltro till oss och därmed i förlängningen riskerar att skada vår demokrati.

För mig som jurist och centerpartist är det helt självklart att lagstiftning som beslutats här ska följas. Samma inställning hade mina partikollegor som TV4:s reportageteam kontaktade 2022 då de tydligt sa nej till erbjudandet om stora ekonomiska bidrag när villkoret var anonymitet.

Fru talman! Att som politiker ens uttrycka en vilja att ta emot bidrag anonymt är ett svek mot våra väljare. De har rätt att veta vilka som ger mig och mitt parti ekonomiska bidrag. De har rätt att veta om något som de själva erbjuds att köpa, till exempel en lott, genererar vinst direkt in i ett politiskt partis kassa. De har rätt att veta hur jag som politiker arbetar och att jag när jag försöker övertyga andra med påståenden och argument verkligen följer grundläggande demokratiska spelregler.

Apropå det senare: I konstitutionsutskottet driver Centerpartiet tillsammans med Miljöpartiet på för ökad transparens i det politiska arbetet genom ett initiativ vi lade fram i utskottet redan före sommaren. Detta initiativ kom till efter vårens avslöjande i Kalla fakta om att Sverigedemokraterna använt sig av anonyma konton i sin kommunikation på sociala medier - en metod som auktoritära stater använder sig av och som vi vill sätta stopp för. Vi vill se ett förbud mot att det offentliga partistödet används till sådant som undergräver den demokratiska ordningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om förtroendeskadlig partifinansiering

Anonyma bidrag, vilseledande försäljningsmetoder och anonyma konton - att verka anonymt eller vilseledande står i direkt strid med hur politiken och vi politiker ska arbeta om vi vill upprätthålla en vital liberal demokrati. Medborgare måste av mig som politiker kunna förvänta sig och kunna begära att jag står för mina åsikter, att jag står för vilka kontakter jag har i min politikerroll och att jag står för vilka budskap jag sprider.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Jakob Olofsgård, för frågan! Jag säger ja - Centerpartiet är berett att backa upp det.

Jag fick inget svar på om Liberalerna är beredda att stå bakom utskottsinitiativet om det andra faller i kommittén i september. Jag önskar fortfarande svar på detta.

Robert Beronius är gruppledare för Liberalerna i Norrtälje, som fram till helt nyligen styrde där tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Han lämnade det styret i protest mot trollkonton. Han sa så här i en intervju: Först förnekade Sverigedemokraterna att de hade några trollkonton. Sedan kom avslöjandet att de hade trollkonton, och då gick de ut och var väldigt stolta över dem. Därefter tog det sverigedemokratiska kommunalrådet avstånd från trollkonton och sa att de skulle sluta använda dem. Det backade hon dock från tre dagar senare.

Detta var en röd linje för Robert Beronius. Är det en röd linje för Liberalerna om Sverigedemokraterna inte slutar använda anonyma konton?

Fru talman! Jakob Olofsgård sa här i talarstolen att Liberalerna säger nej till anonyma konton. Detta är förstås väldigt välkommet. Det är nödvändigt att vi alla gör det; det är viktigt för vår demokrati.

Jakob Olofsgård har nämnt insynskommittén och det initiativ som Liberalerna föreslagit för att utvidga eller i alla fall plocka med ett förbud mot anonyma konton inom ramen för utredningen. Enligt de rapporter jag har fått därifrån skulle det dock behövas ett tilläggsdirektiv från regeringens sida för att man ska kunna plocka med det.

Enligt min uppfattning stämmer det inte att det bara är Liberalerna som har föreslagit initiativ. Som jag har nämnt tidigare har Centerpartiet också föreslagit initiativ, i konstitutionsutskottet. Det har dock lagts på is i väntan på vad som ska hända i insynskommittén, där man ska ta beslut i september. Kommer Liberalerna att stå bakom Centerpartiets utskottsinitiativ i KU om det inte blir någonting av tilläggsdirektivet i utredningen?

Fru talman! Tack, Jakob Olofsgård, för både frågor och svar! Vi är absolut öppna, oavsett om det sker genom ett tilläggsdirektiv inom ramen för den här utredningen eller inom ramen för det direktiv som redan finns, för att detta ska utredas och vi ska komma med något som gör att det här stoppas framöver. Vi kan inte ha en kontext där vi tillåter att vissa partier här i riksdagen agerar utifrån spelregler som enligt mig inte är demokratiska.

Jag fick rapporter om att detta inte kommer att rymmas inom det direktiv som redan finns och att det därför behövs ett tilläggsdirektiv. Jag förväntar mig att Liberalerna kommer att agera kraftfullt även framöver, med tanke på både det som Jakob Olofsgård säger här och hur Liberalerna har uttalat sig tidigare, så att denna fråga inte begravs på grund av att den skulle vara obekväm för regeringen att hantera.

Fru talman! Tack, Jakob Olofsgård, för frågan! Den kommitté som Jakob Olofsgård pratar om är viktig. Vi tycker självklart att det är välkommet om frågan om anonyma konton skulle kunna tas upp inom ramen för den utredningen. Jag har fått rapporter om att vår representant också har stått bakom det förslaget när Liberalerna har lagt fram det.

Jag ser dock snarare problemet att det, som jag har förstått det, behövs ett tilläggsdirektiv från regeringen för att man ska kunna ta upp just frågan om anonyma konton. Arbetet i den utredning som nämns här har ju pågått ett tag. Den utredningen initierades inte med anledning av Kalla faktas program och den debatt vi har i dag, utan det är andra saker som ligger till grund för det uppdraget.

Det behövs alltså ett tilläggsdirektiv, så jag ställer frågan tillbaka till Jakob Olofsgård: Vad är det som händer från regeringens sida när det gäller ett tilläggsdirektiv? Vad gör Liberalerna för att påverka regeringen så att man lägger fram det direktivet?

Fru talman! Ansvarsutkrävande. Det är ett fint ord, tycker jag, och ett ord som förpliktar.

I mitt tidigare arbete som åklagare tog jag under mitt personliga tjänstemannaansvar en rad beslut. Jag ställde också många förövare till svars för deras gärningar. Det är ett ansvar som jag för med mig in i arbetet i den här kammaren och som jag vårdar och värnar.

Att ta ansvar är inte att genom anonymitet dölja sina åsikter och sina försök att påverka opinionen. Det är något som Sverigedemokraterna gör och säger att partiet kommer att fortsätta med, som vi har hört.

Att ta ansvar är heller inte att se genom fingrarna när lagkamrater i Tidölaget agerar i strid mot grundläggande demokratiska spelregler.

Den här regeringen har ofta velat framställa sig som handlingskraftig. Men på det här området och efter avslöjandena i Kalla fakta kan jag inte se annat än handlingsförlamning.

Vi i Centerpartiet har tagit flera initiativ med anledning av Kalla fakta-programmet. Vi har tagit initiativ till den här särskilda debatten. Vi har lagt fram initiativ i utskott om att utreda hur partistöd används för att försäkra att det inte går till något som undergräver den demokratiska ordningen. Vi har även tillsammans med Miljöpartiet lagt fram förslag i konstitutionsutskottet på att se över ett förbud för partier att ha anonyma konton.

Vilka initiativ har regeringen tagit? Jag hör Gunnar Strömmer prata om demokratiska samtal i den här kammaren, men det räcker ju inte när vi hör ett parti säga att man kommer att fortsätta med det här. Agerar man inte enligt de demokratiska spelreglerna måste det få konsekvenser.

Andreas Norlén stod här i onsdags och talade om vikten av att följa de demokratiska spelreglerna. Jag vill återigen säga att jag tycker att det är viktigt att vi alla håller oss till dem.

Fru talman! Jag tackar för svaret, partisekreterare Mattias Bäckström Johansson.

Den här debatten har väckts för att prata om otillåtna påverkanskampanjer och de demokratiska spelreglerna. Det är vad jag har hållit mig till och vad jag har fokuserat på.

Det blir lite märkligt; ibland känns det som att jag är tillbaka i rättegångssalen, sitter som åklagare och har en försvarsadvokat mitt emot mig som hela tiden förskjuter fokus i stället för att svara på de frågor som ställs. I stället blandar man bort korten och pratar om helt andra frågor.

Jag pratar om otillåtna påverkanskampanjer och om dolda påverkanskampanjer. Det har varit mitt ämne för debatten från början fram till nu. Min återkommande fråga gäller att det här tillvägagångssättet uppenbarligen används av de stater som vill undergräva den demokratiska ordningen. Kommer Sverigedemokraterna att fortsätta med det?

Fru talman! Jag har en liknande fråga som Samuel Gonzalez Westling hade.

Jag har i mina anföranden åskådliggjort hur anonyma konton och dolda påverkanskampanjer har använts genom historien för att vilseleda befolkningen genom att inte vara tydlig med vem som drar i trådarna, och jag har tidigare hört Mattias Bäckström Johansson uttala att Sverigedemokraterna tänker fortsätta med sådana här anonyma konton.

Min fråga är därför: Oavsett om man vet att det här är en metod som används av skurkstater och av Putin och Lenin är det alltså Sverigedemokraternas uppfattning att man kommer att fortsätta med detta?

Fru talman! Tack för svaret, justitieministern!

Att det finns behov av anonymitet för andra aktörer kan vi vara överens om. Men debatten handlar om politiska partier och politiska partiers ansvar.

Jag undrar återigen: Är det justitieministerns uppfattning att det är i strid med demokratiska spelregler av politiska partier att använda anonyma konton, och borde inte alla skriva under på det?

Jag hörde också statsministern i partiledardebatten med anledning av valet till EU-parlamentet i maj säga att han välkomnade förslaget om att förbjuda anonyma konton för politiska partier. Han sa att det kunde vara ett tilläggsdirektiv i nuvarande utredning.

Han uttryckte att det var ett utmärkt förslag. Det var som svar på en fråga från Miljöpartiets språkrör Amanda Lind. Jag undrar om justitieministern ger samma svar som statsministern gjorde i debatten den 22 maj, att det är ett utmärkt förslag som lades fram då.