Helena Bouveng

Fru talman! Förra veckan debatterade vi svenskt bidrag till Natos framskjutna närvaro i Finland, det som kallas FLF Finland. Sverige kommer att ha en ledande roll när det gäller FLF Finland, för Sverige är den så kallade ramverksnationen.

Fru talman! Det är bra att Sverige intar en väldigt aktiv roll inom Nato och inte minst att vi fördjupar samarbetet med våra allierade i norra Europa. Men FLF Finland kommer att fungera på ett lite annat sätt än Natos andra FLF. Till exempel kommer den svenska stridsgruppen att vara utgångsgrupperad i Boden och inte i Rovaniemi. Därför undrar jag, fru talman, om försvarsministern kan beskriva resonemanget bakom att FLF Finland är tänkt att fungera på ett annat sätt än övriga FLF.

Fru talman! Jag kan inte nog understryka hyllningarna till Kustbevakningen. Både jag och Hanna Westerén sitter i Kustbevakningens insynsråd. Under de tre år jag har suttit där har jag imponerats av hur snabbt de har kunnat ställa om från att enbart hålla på med miljö till att bli del av totalförsvaret. Jag är imponerad av hastigheten i det arbetet.

Fru talman! Det är inte hyllningarna till Kustbevakningen det ska handla om i dag utan om att Riksrevisionen har granskat miljöräddningen till sjöss och konstaterat att det finns brister. Det är en viktig rapport, och regeringen tar den på fullaste allvar. Men debatten handlar ytterst om tre saker: prioriteringar, ansvar och resurser. Just här skiljer sig partierna åt på ett sätt som kanske förtjänar att belysas, vilket jag återkommer till.

Riksrevisionen påminner oss om något viktigt, nämligen att styrka inte handlar om att ha allt själv utan om att veta hur man använder det man har. Det handlar om att vara tydlig med vad man kan lösa självständigt och vad som kräver samverkan.

Vi kan inte bevaka varje vik med egna dedikerade resurser dygnet runt. Det vore varken möjligt eller ekonomiskt försvarbart. Det är inte en svaghet. Det är ett rationellt sätt att förvalta resurser i ett allvarligt säkerhetsläge. Vad vi däremot kan göra är att säkerställa att samverkan fungerar.

Myndigheten för civilt försvar har fått i uppdrag att redovisa åtgärder för gemensamma samverkansövningar inom räddningstjänst till sjöss. Kustbevakningen och Sjöfartsverket samarbetar för ett mer effektivt utnyttjande av statens maritima resurser. Försvarsmakten och Kustbevakningen tar fram en ny överenskommelse för att hantera avvägningar mellan civilt och militärt försvar. Det är ett arbete som slutredovisas i september 2026. I motsats till vad ledamoten Hanna Westerén påstod i talarstolen är det ett framåtsyftande arbete; det handlar inte om här och nu.

Fru talman! Det säkerhetspolitiska läget i Östersjöregionen är allvarligt. Hybridhoten är verkliga, och risken för olyckor med äldre oljetankrar i vårt närområde ökar. Det har den senaste veckan med all tydlighet visat.

Moderaterna har länge drivit frågan att Kustbevakningen ska ges en stärkt roll i sjöövervakningen på Östersjön och att samarbetet med Försvarsmakten ska fördjupas. Kustbevakningen ska tillsammans med andra myndigheter och även andra länder kunna agera och ingripa för att öka sjösäkerheten och skydda vår miljö. Det går att göra två saker samtidigt, som generaldirektören för Kustbevakningen uttryckte det vid vårt senaste råd.

Fru talman! Jag blir lite konfunderad. Socialdemokraterna lyfter i sitt särskilda yttrande fram bemanningsproblem, uthållighetsfrågor och oklarheter i Kustbevakningens uppdrag vid höjd beredskap. Ja, fru talman, det är relevanta frågor. Samtidigt är det anmärkningsvärt att de som ställer dessa krav är samma parti som i sin budgetmotion för 2026 inte tillför Kustbevakningen eller det civila försvaret en enda extra krona.

Fru talman! Man kan inte på fullt allvar tala om bemanningsproblem och uthållighet om man inte är beredd att betala för det. Regeringen har gjort tvärtom. Kustbevakningens anslag har ökats, och det civila försvaret tillförs ytterligare medel för åren 2026–2028. Det är ett beslut som riksdagen också bifallit. Det är inte tomma ord; det är faktiskt riktiga satsningar.

Jag kan skriva under på mycket i Socialdemokraternas särskilda yttrande. Mycket är bra, men tydlighet utan finansiering blir återigen bara ord. Vi är beredda att betala för det vi kräver. Frågan är om Socialdemokraterna är det. Min förhoppning och tro är att så är fallet.

(Applåder)

Herr talman! Regeringen säger ju faktiskt i propositionen att vi måste säkerställa att hela befolkningen har tillgång till nödvändiga livsmedel i händelse av en allvarlig störning såsom fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig. Då krävs det att robustheten i livsmedelskedjan ökar. Jag tror att det är vad ledamoten Larsson menar här.

Regeringen bedömer också att det finns ett behov av satsningar på bland annat uppbyggnad av beredskapslager, primärt för spannmål och kritiska insatsvaror inom primärproduktionen men även för senare led i livsmedelskedjan. Därför satsar vi också totalt 2,1 miljarder kronor på sektorn livsmedelsförsörjning och dricksvatten för åren 2026–2028 i budgetpropositionen för 2026.

Vad jag tror att Mikael Larsson lite grann är ute efter är att bönderna själva ska kunna lagra sin spannmål hemma på gården. Jag har inget emot det, men för det krävs det en infrastruktur som faktiskt fungerar. Man kan inte alltid göra en copy-paste på Ukraina, för det är ett ganska urbaniserat land. Kommer vi upp i norra Norrland pratar vi glesbygd. Själva lagret är nog inte det stora problemet. Problemet är hur det ska komma därifrån, och då pratar vi infrastruktur, som jag tror att vi nogsamt måste titta på.

Herr talman! Mikael Larsson! Jag ska vara helt ärlig: Jag har inte jättemånga nya besked att ge i detta.

Personligen tycker jag att det låter ganska vettigt med en indexering. Varför det inte har skett vet inte jag. Men som jag sa tidigare ska vi inte glömma bort att värnplikten faktiskt är en fantastiskt fin utbildning som man kan ha nytta av oavsett om man ska fortsätta inom det militära eller göra något annat. Det är ju inte så att man bara kastar bort 9 månader eller 13 månader, inte på något sätt.

Något som jag tycker är ett kanske ännu större problem – och jag är faktiskt lite förvånad över att Hanna Gunnarsson inte frågade om det – är det här med kvinnor som gör värnplikt.

Värnplikten utgör ju grunden för Försvarsmaktens personalförsörjning, och min uppfattning är att antalet kvinnor som genomför grundutbildningen bör vara så jämställt som möjligt. Men vi är långtifrån där. En jämställd organisation är nödvändig för Försvarsmaktens kompetensförsörjning och bidrar också till det militära försvarets förmåga, legitimitet, trovärdighet och folkförankring.

Jag hoppas att vi kan lägga ännu mer krut på att faktiskt få in fler kvinnor i Försvarsmakten och inte fokusera enbart på ersättningen.

Herr talman! Jag håller med ledamoten Hanna Gunnarsson om att de här hoppen inte är särskilt bra. Det har inte hänt något sedan 2017. Jag tror att vi får nya löner vartannat, vart tredje år. Men precis som ledamoten sa är det faktiskt inte en lön när det gäller värnpliktiga.

Jag kan bara konstatera att jag har en bror som är överstelöjtnant. Han har högskoleutbildning och har gjort sin värnplikt. Han har inte en enda krona i lån hos CSN. Det är ändå en ganska billig utbildning. Jag kan säga att jag inte var riktigt lika glad när jag frågade om hans CSN-besked. Han visste inte vad det var; jag fick tala om det för honom. Det finns alltså många fördelar med att göra sin värnplikt och gå vidare. Det kostar inte den personen en enda krona.

Herr talman! Jag tycker att Hanna Gunnarsson har väldigt många sunda åsikter. Jag kan hålla med om mycket av det hon säger.

Sedan ska det också finnas lite utrymme för saker och ting. Det hade inte skett en höjning sedan 2017, tror jag. På åtta år skulle man kunna tänka sig att det hade kunnat höjas lite pö om pö, så att säga, av både den ena och den andra regeringen.

Jag vet faktiskt inte hur regeringen resonerade. Jag önskar att vi hade haft en minister på plats. Men jag skulle kunna gissa på att det kanske inte fanns mer utrymme just där. Vi fokuserar mycket på att kunna rekrytera, behålla och utveckla personal, och där tror jag att ersättningen har en viktig roll. Men hur regeringen resonerade i denna fråga vet jag inte. Jag kan tänka mig att det fanns budgetrestriktioner i det hela. Man kanske tittade på om det behövdes mer eller mindre. Men jag har tyvärr inte svar på den frågan.

Herr talman! Tyvärr är det inte första gången någon står i den här talarstolen och anför att det säkerhetspolitiska läget är det allvarligaste på flera decennier. Ryssland utgör det dimensionerande hotet för Sverige. Därför gör regeringen den mest omfattande förstärkningen av försvaret sedan kalla kriget. Syftet är att skydda Sverige och landets befolkning. Satsningarna bidrar till att göra Sverige starkare såväl militärt och civilt som ekonomiskt. De kraftiga ökningarna av försvarets budget och satsningarna på innovation och försvarsindustrins expansion skapar också möjlighet för ett tekniklyft i hela landet.

Den militära förmågan ska byggas upp och materiella och personella mål uppfyllas. Samövade krigsförband ska kunna möta omvärldsutvecklingens krav. Utifrån aktuell bnp-prognos samt föreslagna och beräknade anslag i budgetpropositionen för 2026 beräknas försvarsutgifterna under 2026 motsvara 2,8 procent av bnp, enligt Natos redovisningspraxis. Från och med 2028 beräknas anslagen motsvara 3,1 procent av bnp.

Tillsammans med tidigare budgeterade ökningar ökar alltså anslagen med 26,6 miljarder i budgetpropositionen för 2026. I budgetpropositionen för 2026 föreslår regeringen att anslagen för det militära försvaret tillförs 10 miljarder.

Försvarets tillväxt sker parallellt med ett ökat nyttjande av krigsorganisationen, bland annat genom deltagande i Natos åtgärder för avskräckning och försvar, nationella beredskapsanpassningar samt fortsatt militärt stöd till Ukraina. Utbyggnaden av försvaret innebär också förstärkningar i försvarsindustrin och fler och utbildade anställda.

Regeringen avser att ta de ytterligare steg som krävs för att nå 3,5 procent till 2030 i kommande budgetpropositioner, utifrån bland annat fördjupade underlag från försvarsmyndigheterna och kommande bnp-utveckling.

Herr talman! Jag skulle vilja belysa några av de områden som vi fokuserar på. Det första är personal. Försvarsmaktens tillväxt innebär större personalbehov än tidigare. En central uppgift är att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla personal.

Därför höjer vi ersättningen för totalförsvarspliktiga och officersaspiranter – villkoren för värnpliktiga ska vara skäliga. Dagersättningen höjdes senast 2017 och har därefter varit helt oförändrad. Dagersättningen till totalförsvarspliktiga höjs från dagens nivå till 200 kronor. Kadettersättningen för officersaspiranter höjs procentuellt lika mycket som dagersättningen, från 175 kronor per dag till 240 kronor per dag.

När det gäller Försvarsmaktens materiel ökar vi med tidigare budgetbeslut anslaget för materiel och anläggningar med närmare 12 miljarder jämfört med 2025. Ser vi till de förväntade anskaffningarna under 2026 kan nämnas att det för armén handlar om luftvärn, raketartilleri, ammunition och stridsfordon. För marinen är det framför allt ytstridsfartyg och stridsbåtar. Och ser vi till flygvapnet handlar det om taktiskt transportflyg och långräckviddig bekämpningsförmåga.

Jag ska till sist, herr talman, säga några ord om industri, forskning och innovation. Upprustningen av försvaret och stödet till Ukraina förutsätter att vi har en stark försvarsindustri i Sverige. Erfarenheterna från Ukraina understryker vikten av att snabbt kunna utveckla militär förmåga. Budgetpropositionen för 2026 innehåller bland annat satsningar på en försvarsinnovationsenhet, forskningsinfrastruktur och skyddsvärd banbrytande teknik. Detta ger möjligheter för försvarsindustrin att bli mer effektiv och innovativ.

Jag är stolt och glad, herr talman, över att Sverige historiskt står sig väl i konkurrensen när andra länder nu bygger upp sin materiella kompetens. Vi får sälja stridsvagnar, Jas Gripen och nu också ubåtar – och detta utan statligt ägande, Markus Selin, om än genom ett gott samarbete med den svenska regeringen. Det bådar gott för framtiden för Sveriges försvar, för att Sveriges innovationskraft ska bestå och för att vår teknikutveckling ska ligga långt fram.

Men, herr talman, det militära försvaret står sig slätt utan ett starkt civilt försvar. När regeringen tog över det civila försvaret saknades tillräcklig finansiering, styrning och struktur. Säkerheten i Sveriges närområde hade samtidigt försämrats kraftigt.

Regeringen valde därför att lägga om kursen för Sveriges totalförsvar och genomföra en kraftig upprustning. För det civila försvaret innebär det att medelstilldelningen sjudubblas, från cirka 2,7 miljarder kronor 2022 till cirka 19,4 miljarder kronor 2028.

Men jag håller med ledamoten Selin: Mycket återstår fortfarande att göra. Sveriges motståndskraft och avskräckningsförmåga måste stärkas. För detta krävs att förmågan i det civila försvaret ökar skyndsamt. Regeringen föreslår därför i budgeten för 2026 ett nytt paket för det civila försvaret på totalt cirka 12 miljarder kronor för 2026–2028. Satsningen uppgår till totalt cirka 3 miljarder kronor 2026, cirka 4,2 miljarder kronor 2027 och 4,6 miljarder kronor 2028.

Därutöver avsätts de medel som i budgetpropositionen 2025 parkerades för framtida prioriteringar inom civilt försvar. För 2026 handlar det om cirka 700 miljoner kronor, för 2027 om cirka 1,8 miljarder kronor och för 2028 om cirka 2,1 miljarder kronor. Förslagen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Vi tittar framför allt på vår försörjningsberedskap. Där kommer 1 miljard kronor. Vi tittar på hälsa, vård och omsorg. Det är av yttersta vikt att detta fungerar i händelse av höjd beredskap och ytterst krig; det är avgörande för totalförsvaret. Vi tittar också på livsmedelsförsörjningen. Det är tvunget att vi kan säkerställa att hela befolkningen har tillgång till nödvändiga livsmedel i händelse av en allvarlig störning såsom en fredstida kris, höjd beredskap och ytterst krig. Då krävs att robustheten i livsmedelskedjan ökar.

Våra kommuner och regioner utgör en grundstomme i Sveriges civila försvar och har själva ett stort ansvar för att säkerställa beredskapen på lokal nivå. Därför har regeringen också tillsatt medel här. Räddningstjänsten har redan varit på tapeten och är krigsplacerad, men vi understryker att en stark räddningstjänst och ett robust skydd för civilbefolkningen är centrala komponenter i Sveriges civila försvar.

Jag kunde ha gått mycket längre in på detta, men vi trodde att vi skulle ha civilförsvarsministern på plats här. Han har tyvärr blivit sjuk.

Jag vill till sist tacka inte minst Sveriges samtliga partier för ett gott samarbete. Jag är helt säker på att Sveriges regering, riksdag och försvarsmakt inte hade kommit så långt som vi faktiskt gjort utan en gemensam syn på det hela taget. Det är en styrka för vårt land, vår säkerhet och vårt totalförsvar.

(Applåder)

I detta anförande instämde Gustaf Göthberg (M).

Herr talman! Mig veterligen står Socialdemokraterna bakom att vi lånar upp de här 300 miljarderna till försvaret. Då ligger vi ändå 50 miljarder back. Det är lite spännande. Men det är inte bara ubåtar, nya regementen, brigader med mera som finns bland ordförandens och Socialdemokraternas alla utspel. De tycker också att staten ska gå in som delägare, golden shareholder, i Saab. Jag har lite svårt att förstå varför. Saab verkar klara sig alldeles utmärkt utan statens ägande eller för den delen riksdagsledamoten Peter Hultqvists expertis. Och varifrån skulle Socialdemokraterna ta pengarna? Med Saabs framgångar är det ju inte billigt numera att köpa in sig om man vill ha något inflytande där.

Redan nu har Socialdemokraterna lagt fram en budget som saknar 50 miljarder. Det är runt 2 000 kronor per månad i skattehöjning för en familj. Kanske är det därför Peter Hultqvist är så mån om att sälja signerade böcker, till och med vid utskottsresor. Han inser inte hur djupt han måste gräva i sin egen plånbok om hans förslag skulle bli verklighet. Men han är inte här och försvarar det. Alla kan inte skriva böcker.

Mina frågor till ledamoten Selin blir: Var ska pengarna komma ifrån? Blir det ytterligare 2 000 kronor per månad i skattehöjning för en alldeles vanlig familj?

Herr talman! Jag blev lite förbryllad när jag hörde ledamoten Selins inlägg. Han sa att han saknar transparens. Mig veterligen har våra ministrar verkligen lagt sig vinn om att vara transparenta och ha breda överenskommelser. Det är tråkigt att höra att Markus Selin inte upplever detsamma.

Herr talman! Jag har en fråga. Socialdemokraterna har inte mer pengar än regeringen till försvaret, men de vill ha ut mycket mer än vad Försvarsmakten har råd med eller ens kan skapa förutsättningar för. Därför vill jag fråga Markus Selin vad två extra brigader skulle kosta. Vad skulle en extra ubåt kosta? Vad skulle 20 000 värnpliktiga per år kosta? Vad skulle två extra regementen, som ledamoten nämnde, kosta? Och vad skulle det kosta med ett stridsflygsprogram utan konkurrens – ni vill ju hålla det nationellt – och utan alternativ, när det gäller att köpa utländsk licenstillverkning etcetera?

Fru talman! I det här allvarliga säkerhetsläget är det viktigt att vi fortsätter att stärka totalförsvaret. I medierna läser vi varje dag hur Sverige och våra europeiska vänner inser det allvarliga läget för vår och Europas säkerhet och att vi alla måste rusta upp.

Oftast hör vi dock bara om det militära försvaret. Men utan ett robust civilt försvar blir det inte så himla mycket av det militära försvaret. Utan vatten, mat, el, vägar, sjukvård med mera är inte vår försvarsförmåga värd namnet, skulle jag vilja säga.

Därför, fru talman, vill jag fråga statsrådet Carl-Oskar Bohlin om han kan redogöra för hur uppbyggnaden av det så viktiga civila försvaret fortlöper.

Herr talman! Jag är så otroligt stolt och glad över att vi har en regering och en riksdag som unisont står bakom stödet till Ukraina. Att Ukrainas sak är vår har vi varit otroligt resoluta med. Vi är helt överens, och det har också lett till att vi har kunnat stödja Ukraina väldigt mycket från vårt håll.

Tyvärr finns det nu en oro över att vissa länder faktiskt tar tillbaka detta stöd och börjar vackla. Jag tänker inte minst på den tillträdande administrationen i USA. Det känns mer och mer som att ukrainarna får sköta sig själva och att även Europa får sköta sig självt.

Min fråga till regeringen och försvarsminister Pål Jonson blir därför: Vad gör regeringen för att säkerställa ett fortsatt högt och hållbart stöd till Ukraina?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Den berömda broschyren Om krisen eller kriget kommer nämndes här tidigare. Den nådde 5 miljoner hushåll. Det är ju helt fantastiskt att vi har en broschyr som har blivit så berömd i internationell press - jag önskar att alla broschyrer var lika välkända som denna.

Förra veckan var jag i Kosovo för att diskutera det civila försvaret med våra motsvarigheter där. Vi diskuterade vilka och vad som faktiskt ingår i civilförsvaret.

Statsrådet Carl-Oskar Bohlin brukar säga att vi alla ingår i civilförsvaret. Vad är Carl-Oskar Bohlins uppmaning? Vad önskar han att vi svenskar ska ha med oss när vi faktiskt har läst broschyren, och hur kan vi alla känna vikten av att vi tillhör civilförsvaret?

Fru talman! I dag har riksdagen att besluta om Kärnavfallsfondens finansiering av kommunernas insatser för slutavfall. Den moderatledda regeringens ambition med denna proposition är att Kärnavfallsfonden ska kunna täcka fler kostnader för aktiviteter hos kommuner vid etablering av ett slutförvar för använt kärnbränsle samt utbyggnaden av slutförvaret för låg- och medelaktivt avfall. Dessa ändringar föreslås träda i kraft redan den 1 juli i år.

Fru talman! Nu tas ytterligare ett steg för att möjliggöra utbyggnaden av kärnkraften i Sverige, där just hanteringen av det använda bränslet är en mycket viktig del. Kommunernas deltagande är viktigt för att allmänheten ska ges insyn i processerna och för att besluten och de lösningar som väljs ska kunna förankras lokalt.

Fru talman! Den förra regeringens beslut om att tillåta slutförvar av använt kärnbränsle och att bygga ut slutförvaret för låg- och medelaktivt avfall gör att finansieringen från Kärnavfallsfonden nu behöver anpassas, precis som en annan ledamot sa tidigare, för att säkerställa att kommunerna kan fortsätta delta aktivt i processen kring etableringen av förvaren.

Fru talman! Kommunernas rätt till ersättning ur Kärnavfallsfonden har funnits ända sedan 1996 och är reglerad i lag. Utgångspunkten för finansiering av kärnkraften är att kostnaderna för slutförvaring ska täckas av dem som genererat avfallet - det vill säga att förorenaren ska betala. Det innebär att de som har tillstånd för kärnteknisk verksamhet som ger upphov till restprodukter ska betala så kallade kärnavfallsavgifter. Dessa avgifter betalas in till myndigheten Kärnavfallsfonden.

Fru talman! Regeringen har utsett Riksgälden att pröva kommunernas ansökningar. Utöver det som gäller i dag kommer alltså kommunerna att kunna ansöka om finansiering av sina kostnader för insatser i samband med stegvis prövning av slutförvaring av restprodukter. Det är en prövning vars syfte är att fördjupa och förstärka underlaget kring bland annat tekniska och vetenskapliga frågor. Den stegvisa prövningen innebär att detaljeringsgraden i det strålsäkerhetsrelaterade prövningsunderlaget ökar efter hand och att den inledande tillståndsprövningen sker på ett underlag som innehåller övergripande och konceptuella beskrivningar av den anläggning och verksamhet som prövas.

Kommunerna ska också kompenseras för granskning av det program för allsidig forsknings- och utvecklingsverksamhet - det så kallade FUD-programmet - som tillståndshavarna är skyldiga att redovisa vart tredje år. Det är ett program som inte enbart ska bedriva forskning om den kapsel som ska omge avfallet i slutförvaret av använt kärnbränsle, slutförvarsmiljön och bergets egenskaper utan också hantera informations- och kunskapsöverföringen till framtida generationer. Regeringen säger vidare i propositionen att kommunernas granskning av FUD-programmet kan bidra till att lyfta det lokala perspektivet i utvecklingsarbetet och därmed säkerställa att den forsknings- och utvecklingsverksamhet som bedrivs av tillståndshavarna får en allsidig belysning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Finansiering av kom-muners medverkan i frågor om slutförvar

I och med propositionen har det lagts fram förslag om stöd till ideella organisationer från Kärnavfallsfonden. Det handlar om organisationer som initialt beviljats stöd från Kärnavfallsfonden och på senare år statliga bidrag. Syftet med stödet till miljöorganisationerna har varit att underlätta organisationernas deltagande i arbetet med slutförvaring av kärnavfallet för att säkerställa allsidig belysning av frågorna och öka allmänhetens insyn i processen och förtroende för besluten. Det har varit väldigt bra!

Efter regeringens beslut att tillåta slutförvar av använt kärnbränsle befinner sig dock processen i ett nytt, mycket tekniskt, skede. Allmänhetens insyn i arbetet kan i stor utsträckning täckas av de berörda kommunerna, som nu får möjlighet till ersättning för kostnader för information till allmänheten. Ledamoten Björklund efterfrågade än högre ersättning. Jag kan inte annat än konstatera att när bestämmelsen infördes bedömde den dåvarande S-regeringen att kommunernas kostnader enligt kärntekniklagen, där kommunerna inte är prövande myndighet, inte skulle finansieras av kärnavfallsavgiften. Denna regering gör samma bedömning som den dåvarande, det vill säga att kommunernas medverkan i tillståndsprövningen enligt kärntekniklagen även fortsättningsvis bör finansieras av kommunerna.

Vidare kan vi se att kommunernas huvudsakliga arbetsinsats i miljöprövningarna har gjorts inom ramen för tillåtlighetsprövningen. Det är insatser som finansieras av kärnavfallsavgiften. Jag hoppas att vi i och med denna nya lags ikraftträdande har skapat goda förutsättningar för en allsidig bedömning och granskning av slutförvaringens miljö- och säkerhetskonsekvenser och för allmänhetens insyn i arbetet.

Jag yrkar bifall till propositionen.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Regeringen presenterade den 11 april ett paket med åtgärder som ska stärka det civila försvaret och cybersäkerheten, vilket är väldigt glädjande. Det är en förstärkning med hela 385 miljoner kronor.

Statsrådet Carl-Oskar Bohlin har understrukit vikten av en skyndsam återuppbyggnad av totalförsvaret, och kriget i Ukraina har tydligt visat på vikten av just ett välfungerande totalförsvar.

På senare tid har vi märkt att flera kommuner, regioner och företag har blivit utsatta för olika typer av cyberattacker där samhällsviktiga funktioner har blivit satta ur spel. Flera av dessa är mindre kommuner och företag vars motståndskraft mot cyberattacker kanske är något svagare.

Min fråga blir därför: Har statsrådet Carl-Oskar Bohlin haft dessa kommuner, företag och regioner i åtanke när regeringen nu gör en förstärkning av totalförsvaret?

Fru talman! Stora delar av samhällsviktiga flöden går via kablar och ledningar på havsbotten, inte minst i vårt eget Östersjön.

Senast i oktober 2023 kunde Försvarsmakten konstatera att inte mindre än tre kablar hade skadats inom loppet av några timmar.

Det här är skador som kan få stora konsekvenser för datakommunikation och gas- och elförsörjning, skador som kan få stor påverkan på vårt land, på företag och på människor, skador som hotar Sveriges säkerhet och ökar vår sårbarhet.

Jag är övertygad om, fru talman, att många med mig vill få svar på vad regeringen och försvarsminister Pål Jonson gör för att övervaka och skydda infrastrukturen på havsbotten - Sverige enskilt eller tillsammans med andra länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman och statsrådet! Sveriges överbefälhavare konstaterade i går att vi är i det allvarligaste läget sedan andra världskriget. Jag tror och hoppas att de allra flesta av oss förstår detta allvarliga läge, men den fråga man ställer sig är: Hur kan jag förbereda mig, och vad kan jag som privatperson göra om det som händer i Ukraina händer i Sverige?

Är det statsrådets uppfattning att vi kan uppnå samma motståndskraft som det ukrainska folket har gjort?

Herr talman! För en vecka sedan kom jag hem från en resa till Ukraina. Intrycken är minst sagt starka. Det är ett invaderat Ukraina som på många sätt imponerar, inte minst när det gäller på vilket sätt man behåller en normalitet i det onormala. Barn går till skolan. Elen funkar ofta. Man kan ladda sin mobiltelefon. Bombade vägar, broar och hus byggs upp. Bolibompa bubblar på. Människor går till jobbet varje dag trots att ett krig rasar.

Vilka lärdomar kan Sverige och statsrådet Carl-Oskar Bohlin dra av den ukrainska stoiska motståndskraften?

Herr talman! Trots att Sverige är ett av världens mest digitaliserade länder låg intresset för investeringar i cybersäkerhet lågt på den förra regeringens prioriteringslista. Det var minst sagt förvånande då hotbilden varit och fortsätter att vara väldigt hög. Vi såg ett tydligt exempel på detta när Kalix kommun blev utsatt för en hackerattack i december 2021 som gjorde att hemtjänst och hemsjukvård inte kom in i sina viktiga system med medicinlistor, personalscheman med mera. Denna sårbarhet kunde ha lett till mänskligt lidande och kostade Kalix kommun 2,5 miljoner kronor. Detta är ett exempel av många i vår cybersäkerhetsskuld.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Därför vill jag fråga statsrådet Carl-Oskar Bohlin: Vad har regeringen gjort för att stärka cybersäkerheten? Hur avser statsrådet att beta av den cybersäkerhetsskuld som den förra regeringen upparbetade?

Herr talman! I juli äger Natos toppmöte rum i Vilnius. Generalsekreterare Jens Stoltenberg säger att mötet blir en chans för allierade statschefer och regeringar att komma överens om vidare steg för att stärka Natos avskräckande medel och dess försvar.

Man kommer bland annat att diskutera hur de Natoländer som är belägna nära Ryssland och Ukraina kan stärka sina försvar samt det fortsatta stödet till det krigshärjade Ukraina. Jens Stoltenberg understryker också vikten av bandet mellan Europa och Nordamerika inom Nato när det gäller förmågan att garantera säkerheten för invånarna. Detta är frågor som faktiskt i allra högsta grad påverkar oss i Sverige.

Vilka kommentarer har försvarsministern till att dessa frågor är i fokus, och hur påverkar det Sveriges integration i Nato?