Helena Bouveng (M) svarade Mikael Larsson i en replik om Försvar och samhällets krisberedskap i debatten ”Protokoll 2025/26:49 Onsdagen den 10 december” den 10 dec 2025.
Mikael LarssonC· i en replikJag vill börja med att tacka Helena Bouveng för anförandet men också för det samarbete som finns i försvarspolitiken. Jag tycker att det stärker Sveriges försvarsförmåga och tron på det arbete som politiken verkligen ska…Herr talman! Tyvärr är det inte första gången någon står i den här talarstolen och anför att det säkerhetspolitiska läget är det allvarligaste på flera decennier. Ryssland utgör det dimensionerande hotet för Sverige. Därför gör regeringen den mest omfattande förstärkningen av försvaret sedan kalla kriget. Syftet är att skydda Sverige och landets befolkning. Satsningarna bidrar till att göra Sverige starkare såväl militärt och civilt som ekonomiskt. De kraftiga ökningarna av försvarets budget och satsningarna på innovation och försvarsindustrins expansion skapar också möjlighet för ett tekniklyft i hela landet.
Den militära förmågan ska byggas upp och materiella och personella mål uppfyllas. Samövade krigsförband ska kunna möta omvärldsutvecklingens krav. Utifrån aktuell bnp-prognos samt föreslagna och beräknade anslag i budgetpropositionen för 2026 beräknas försvarsutgifterna under 2026 motsvara 2,8 procent av bnp, enligt Natos redovisningspraxis. Från och med 2028 beräknas anslagen motsvara 3,1 procent av bnp.
Tillsammans med tidigare budgeterade ökningar ökar alltså anslagen med 26,6 miljarder i budgetpropositionen för 2026. I budgetpropositionen för 2026 föreslår regeringen att anslagen för det militära försvaret tillförs 10 miljarder.
Försvarets tillväxt sker parallellt med ett ökat nyttjande av krigsorganisationen, bland annat genom deltagande i Natos åtgärder för avskräckning och försvar, nationella beredskapsanpassningar samt fortsatt militärt stöd till Ukraina. Utbyggnaden av försvaret innebär också förstärkningar i försvarsindustrin och fler och utbildade anställda.
Regeringen avser att ta de ytterligare steg som krävs för att nå 3,5 procent till 2030 i kommande budgetpropositioner, utifrån bland annat fördjupade underlag från försvarsmyndigheterna och kommande bnp-utveckling.
Herr talman! Jag skulle vilja belysa några av de områden som vi fokuserar på. Det första är personal. Försvarsmaktens tillväxt innebär större personalbehov än tidigare. En central uppgift är att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla personal.
Därför höjer vi ersättningen för totalförsvarspliktiga och officersaspiranter – villkoren för värnpliktiga ska vara skäliga. Dagersättningen höjdes senast 2017 och har därefter varit helt oförändrad. Dagersättningen till totalförsvarspliktiga höjs från dagens nivå till 200 kronor. Kadettersättningen för officersaspiranter höjs procentuellt lika mycket som dagersättningen, från 175 kronor per dag till 240 kronor per dag.
När det gäller Försvarsmaktens materiel ökar vi med tidigare budgetbeslut anslaget för materiel och anläggningar med närmare 12 miljarder jämfört med 2025. Ser vi till de förväntade anskaffningarna under 2026 kan nämnas att det för armén handlar om luftvärn, raketartilleri, ammunition och stridsfordon. För marinen är det framför allt ytstridsfartyg och stridsbåtar. Och ser vi till flygvapnet handlar det om taktiskt transportflyg och långräckviddig bekämpningsförmåga.
Jag ska till sist, herr talman, säga några ord om industri, forskning och innovation. Upprustningen av försvaret och stödet till Ukraina förutsätter att vi har en stark försvarsindustri i Sverige. Erfarenheterna från Ukraina understryker vikten av att snabbt kunna utveckla militär förmåga. Budgetpropositionen för 2026 innehåller bland annat satsningar på en försvarsinnovationsenhet, forskningsinfrastruktur och skyddsvärd banbrytande teknik. Detta ger möjligheter för försvarsindustrin att bli mer effektiv och innovativ.
Jag är stolt och glad, herr talman, över att Sverige historiskt står sig väl i konkurrensen när andra länder nu bygger upp sin materiella kompetens. Vi får sälja stridsvagnar, Jas Gripen och nu också ubåtar – och detta utan statligt ägande, Markus Selin, om än genom ett gott samarbete med den svenska regeringen. Det bådar gott för framtiden för Sveriges försvar, för att Sveriges innovationskraft ska bestå och för att vår teknikutveckling ska ligga långt fram.
Men, herr talman, det militära försvaret står sig slätt utan ett starkt civilt försvar. När regeringen tog över det civila försvaret saknades tillräcklig finansiering, styrning och struktur. Säkerheten i Sveriges närområde hade samtidigt försämrats kraftigt.
Regeringen valde därför att lägga om kursen för Sveriges totalförsvar och genomföra en kraftig upprustning. För det civila försvaret innebär det att medelstilldelningen sjudubblas, från cirka 2,7 miljarder kronor 2022 till cirka 19,4 miljarder kronor 2028.
Men jag håller med ledamoten Selin: Mycket återstår fortfarande att göra. Sveriges motståndskraft och avskräckningsförmåga måste stärkas. För detta krävs att förmågan i det civila försvaret ökar skyndsamt. Regeringen föreslår därför i budgeten för 2026 ett nytt paket för det civila försvaret på totalt cirka 12 miljarder kronor för 2026–2028. Satsningen uppgår till totalt cirka 3 miljarder kronor 2026, cirka 4,2 miljarder kronor 2027 och 4,6 miljarder kronor 2028.
Därutöver avsätts de medel som i budgetpropositionen 2025 parkerades för framtida prioriteringar inom civilt försvar. För 2026 handlar det om cirka 700 miljoner kronor, för 2027 om cirka 1,8 miljarder kronor och för 2028 om cirka 2,1 miljarder kronor. Förslagen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.
Vi tittar framför allt på vår försörjningsberedskap. Där kommer 1 miljard kronor. Vi tittar på hälsa, vård och omsorg. Det är av yttersta vikt att detta fungerar i händelse av höjd beredskap och ytterst krig; det är avgörande för totalförsvaret. Vi tittar också på livsmedelsförsörjningen. Det är tvunget att vi kan säkerställa att hela befolkningen har tillgång till nödvändiga livsmedel i händelse av en allvarlig störning såsom en fredstida kris, höjd beredskap och ytterst krig. Då krävs att robustheten i livsmedelskedjan ökar.
Våra kommuner och regioner utgör en grundstomme i Sveriges civila försvar och har själva ett stort ansvar för att säkerställa beredskapen på lokal nivå. Därför har regeringen också tillsatt medel här. Räddningstjänsten har redan varit på tapeten och är krigsplacerad, men vi understryker att en stark räddningstjänst och ett robust skydd för civilbefolkningen är centrala komponenter i Sveriges civila försvar.
Jag kunde ha gått mycket längre in på detta, men vi trodde att vi skulle ha civilförsvarsministern på plats här. Han har tyvärr blivit sjuk.
Jag vill till sist tacka inte minst Sveriges samtliga partier för ett gott samarbete. Jag är helt säker på att Sveriges regering, riksdag och försvarsmakt inte hade kommit så långt som vi faktiskt gjort utan en gemensam syn på det hela taget. Det är en styrka för vårt land, vår säkerhet och vårt totalförsvar.
(Applåder)
I detta anförande instämde Gustaf Göthberg (M).
Herr talman! Jag lyssnade såklart med stort intresse på vad ledamoten från Moderaterna hade att säga i anförandet om budgeten. Vi har haft ett väldigt gott samarbete mellan partierna för att komma fram till en försvarsbudget som ökar på ett sätt som gör att vi kan bygga upp totalförsvaret, inklusive det civila försvaret, som ledamoten också pratade om. Det finns mycket kvar att göra när det gäller framför allt det civila försvaret.
Jag vill ändå ställa en fråga om det som ledamoten tog upp vad gäller höjningen av de värnpliktigas ersättningar. Det görs en höjning från dagens 146 kronor till 200, vilket är relativt lite pengar i sammanhanget. Värnplikten är ju inte ett jobb där man får lön, utan man får en ekonomisk ersättning.
För en liten tid sedan kom ett mycket efterlängtat betänkande från en utredning om personalfrågor, där en höjning till 288 kronor per dag till de värnpliktiga föreslogs. Regeringen stannade på 200. Pliktrådet vill ha 300 kronor per dag. Det blev en väldigt stor besvikelse i pliktrörelsen när regeringen landade på 200 i stället för utredningens 288, även om det såklart är en höjning. Anledningen till att man behöver den här höjningen – från pliktrörelsen vill man ha en större höjning – är att väldigt många värnpliktiga i dag faktiskt har utgifter på ett sätt som man kanske inte hade förr i tiden. Man har flyttat hemifrån redan innan man gör värnplikten, och man har en hyra att betala och en del sådana grejer.
Jag undrar om ledamoten kan svara på varför regeringen valde att inte gå utredningen till mötes och höja till den summa som utredningen faktiskt föreslog, 288 kronor.
Herr talman! Jag tycker att Hanna Gunnarsson har väldigt många sunda åsikter. Jag kan hålla med om mycket av det hon säger.
Sedan ska det också finnas lite utrymme för saker och ting. Det hade inte skett en höjning sedan 2017, tror jag. På åtta år skulle man kunna tänka sig att det hade kunnat höjas lite pö om pö, så att säga, av både den ena och den andra regeringen.
Jag vet faktiskt inte hur regeringen resonerade. Jag önskar att vi hade haft en minister på plats. Men jag skulle kunna gissa på att det kanske inte fanns mer utrymme just där. Vi fokuserar mycket på att kunna rekrytera, behålla och utveckla personal, och där tror jag att ersättningen har en viktig roll. Men hur regeringen resonerade i denna fråga vet jag inte. Jag kan tänka mig att det fanns budgetrestriktioner i det hela. Man kanske tittade på om det behövdes mer eller mindre. Men jag har tyvärr inte svar på den frågan.
Herr talman! Det kan såklart vara svårt för en riksdagsledamot att berätta vad regeringen har tänkt.
Tack för de fina orden! Jag hoppas att alla noterade att Vänsterpartiet har sunda åsikter i de här frågorna.
För att fortsätta i sakfrågan tycker jag ändå att i den väldigt stora höjning vi gör av försvarsbudgeten och som vi har gjort de senaste åren – tillsammans, visserligen – behöver vi lägga en större del av pengarna på ersättningar, arbetsvillkor och löner. Jag tror att vi verkligen måste göra det tillsammans.
Nu är lönerna såklart arbetsmarknadens parters fråga. Ersättningen till de värnpliktiga, däremot, är en politisk fråga. Jag vet att pliktrörelsen har drivit att summan ska indexeras så att det blir en kontinuerlig höjning som faktiskt kan följa de prishöjningar som sker ute i samhället, så som många andra ersättningar gör. Det är det jag skulle vilja skicka med regeringens representant här: Det vore bra om ersättningen kunde indexeras så att vi får en kontinuerlig höjning och så att det inte blir de här hoppen vart tionde år, för det tror jag inte att någon gynnas av.
Herr talman! Jag håller med ledamoten Hanna Gunnarsson om att de här hoppen inte är särskilt bra. Det har inte hänt något sedan 2017. Jag tror att vi får nya löner vartannat, vart tredje år. Men precis som ledamoten sa är det faktiskt inte en lön när det gäller värnpliktiga.
Jag kan bara konstatera att jag har en bror som är överstelöjtnant. Han har högskoleutbildning och har gjort sin värnplikt. Han har inte en enda krona i lån hos CSN. Det är ändå en ganska billig utbildning. Jag kan säga att jag inte var riktigt lika glad när jag frågade om hans CSN-besked. Han visste inte vad det var; jag fick tala om det för honom. Det finns alltså många fördelar med att göra sin värnplikt och gå vidare. Det kostar inte den personen en enda krona.
Herr talman! Jag vill börja med att tacka Helena Bouveng för anförandet men också för det samarbete som finns i försvarspolitiken. Jag tycker att det stärker Sveriges försvarsförmåga och tron på det arbete som politiken verkligen ska utföra.
Jag hade tänkt ställa frågor till statsrådet, men jag tänkte att jag ändå kan ställa två olika frågor från helt olika delar av skalan. Jag hoppas att ledamoten Bouveng kan svara så gott som möjligt.
Jag tänkte fortsätta lite grann på den fråga som tidigare ställdes av Hanna Gunnarsson om de värnpliktigas ersättningar. Hanna Gunnarsson var inne på det i sitt sista inlägg, och jag undrar om Helena Bouveng kan utveckla det lite grann.
Värnpliktsrådet har ju beslut på att man vill se en årlig indexuppräkning av dagersättningen. Jag vet att även flera partier, exempelvis Centerpartiet, har det som beslut. Vi fick höra här att ersättningen inte har höjts på länge, och det borde verkligen ha gjorts. Då är min fråga – och Helena Bouveng kanske vill svara utifrån det moderata perspektivet – om man framåt ser att en indexuppräkning av dagersättningen för de värnpliktiga vore det bästa. Helena Bouveng får som sagt gärna svara dels utifrån hur regeringen tänker och dels utifrån hur Moderaterna ser på den här frågan.
Herr talman! Mikael Larsson! Jag ska vara helt ärlig: Jag har inte jättemånga nya besked att ge i detta.
Personligen tycker jag att det låter ganska vettigt med en indexering. Varför det inte har skett vet inte jag. Men som jag sa tidigare ska vi inte glömma bort att värnplikten faktiskt är en fantastiskt fin utbildning som man kan ha nytta av oavsett om man ska fortsätta inom det militära eller göra något annat. Det är ju inte så att man bara kastar bort 9 månader eller 13 månader, inte på något sätt.
Något som jag tycker är ett kanske ännu större problem – och jag är faktiskt lite förvånad över att Hanna Gunnarsson inte frågade om det – är det här med kvinnor som gör värnplikt.
Värnplikten utgör ju grunden för Försvarsmaktens personalförsörjning, och min uppfattning är att antalet kvinnor som genomför grundutbildningen bör vara så jämställt som möjligt. Men vi är långtifrån där. En jämställd organisation är nödvändig för Försvarsmaktens kompetensförsörjning och bidrar också till det militära försvarets förmåga, legitimitet, trovärdighet och folkförankring.
Jag hoppas att vi kan lägga ännu mer krut på att faktiskt få in fler kvinnor i Försvarsmakten och inte fokusera enbart på ersättningen.
Herr talman! Det här är en fråga som är viktig att lösa, förhoppningsvis tillsammans, så att ersättningarna för de värnpliktiga blir bättre.
Som jag sa inledningsvis har jag två frågor som verkligen är spridda på kartan över frågor som rör totalförsvaret.
Helena Bouveng talade i sitt anförande om att livsmedelsförsörjningen ska stärkas, vilket Centerpartiet självklart står bakom. Det är frågor som vi har haft inom ramen för Försvarsberedningen men också inom ramen för den överenskommelse som träffades här strax före midsommar.
Regeringen har gått vidare med att man vill se omsättningslager av spannmål, och det är de fyra nordligaste länen som har varit aktuella för detta. Det är verkligen jättebra, och det är viktigt och bra att detta kommer på plats. Det står jag verkligen fullt och helt bakom.
Men det som min fråga rör är att tanken, utifrån det allvarliga säkerhetspolitiska läge som råder och utifrån hur vi väljer att ha den här typen av omsättningslager för spannmål, är att lagren kommer att bli så stora att man troligtvis inte kommer att kunna lagra spannmål på fler än ett fåtal platser, exempelvis på Lantmännens anläggningar. Det är jättebra. Men för att sprida spannmålen och för att få ett mer redundant system vore det faktiskt bra att kunna lagra spannmålen exempelvis på gårdsnivå ute hos de gårdar som känner att de skulle vilja ta detta ansvar och verkligen bidra i detta.
Det som blir min fråga kopplad till omsättningslagren, framför allt i de fyra nordligaste länen men också i de andra länen om vi börjar lagra spannmål där, är om regeringsföreträdarna, Moderaterna och även andra är villiga att se över om spannmålslagring kan ske även på mellanstora gårdar och mindre gårdar.
Herr talman! Regeringen säger ju faktiskt i propositionen att vi måste säkerställa att hela befolkningen har tillgång till nödvändiga livsmedel i händelse av en allvarlig störning såsom fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig. Då krävs det att robustheten i livsmedelskedjan ökar. Jag tror att det är vad ledamoten Larsson menar här.
Regeringen bedömer också att det finns ett behov av satsningar på bland annat uppbyggnad av beredskapslager, primärt för spannmål och kritiska insatsvaror inom primärproduktionen men även för senare led i livsmedelskedjan. Därför satsar vi också totalt 2,1 miljarder kronor på sektorn livsmedelsförsörjning och dricksvatten för åren 2026–2028 i budgetpropositionen för 2026.
Vad jag tror att Mikael Larsson lite grann är ute efter är att bönderna själva ska kunna lagra sin spannmål hemma på gården. Jag har inget emot det, men för det krävs det en infrastruktur som faktiskt fungerar. Man kan inte alltid göra en copy-paste på Ukraina, för det är ett ganska urbaniserat land. Kommer vi upp i norra Norrland pratar vi glesbygd. Själva lagret är nog inte det stora problemet. Problemet är hur det ska komma därifrån, och då pratar vi infrastruktur, som jag tror att vi nogsamt måste titta på.
