Riksflödet
Logga in
Replikerade på Ludvig Ceimertz ·

Gudrun Nordborg (V) om Riksrevisionens rapport om Kriminalvårdens behandlingsverksamhet

Gudrun Nordborg (V) svarade Ludvig Ceimertz i en replik om Riksrevisionens rapport om Kriminalvårdens behandlingsverksamhet i debatten ”Protokoll 2024/25:70 Torsdagen den 13 februari” den 13 feb 2025.

Ludvig CeimertzM· i sitt anförandeSverige har under lång tid reagerat alltför svagt mot den grova kriminalitet som har vuxit fram. Det har lett till att kriminella nätverk har kunnat växa sig starka. Laglydiga medborgare har fått betala priset i form av…
Replikskiftet · 4 repliker

Herr talman! Sverige har under lång tid reagerat alltför svagt mot den grova kriminalitet som har vuxit fram. Det har lett till att kriminella nätverk har kunnat växa sig starka. Laglydiga medborgare har fått betala priset i form av otrygghet, våld och rädsla.

Den här regeringen har ändrat kurs. Vi genomför nu den största offensiven mot den organiserade brottsligheten i modern tid. Samhället flyttar fram sina positioner. Vi skärper straffen för grova brott. Vi kriminaliserar deltagande i kriminella nätverk. Vi ger polisen de verktyg som krävs för att klara upp fler brott. Vi stärker hela rättskedjan, från utredningar och åtal till domar och verkställighet.

Detta innebär att fler kriminella nu frihetsberövas och att fler får längre fängelsestraff. Kriminalvården ser därmed en kraftig ökning av antalet intagna. Detta sätter Kriminalvården under hård press.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om Kriminal-vårdens behandlings-verksamhet

Att Kriminalvården skulle hamna under hård press var en utveckling vi förutsåg. Sett till hur brottsligheten i Sverige har utvecklat sig var det också en utveckling vi ville ha. Vi ville att fler kriminella skulle hamna i fängelse. Vi ville att fler skulle få strängare straff och längre verkställigheter. Därför har vi skjutit till historiska resurser för att möta Kriminalvårdens ökande behov.

Herr talman! Riksrevisionens rapport om Kriminalvårdens behandlingsverksamhet tar upp viktiga frågor. Att minska återfallen i brott är en central del av kriminalpolitiken, och regeringen håller i stort med om de iakttagelser som görs i Riksrevisionens rapport. Vi tar frågan på största allvar och arbetar aktivt för att stärka Kriminalvårdens möjligheter att bedriva en effektiv och resultatinriktad behandlingsverksamhet.

Riksrevisionen pekar på att behandlingsprogram inte bedrivs fullt ut och inte bedrivs effektivt. Man pekar framför allt på två delar i detta: bristen på lokaler och bristen på personal.

Vi är väl medvetna om dessa utmaningar; alla ser dem. I backspegeln kan man vara kritisk till att utbyggnaden av kriminalvården kom igång så sent som den gjorde. Man skulle kunna välja att skälla på tidigare regeringar och tidigare justitieministrar. Man kan också välja att på allvar ta tag i problemen.

Vi har valt det senare och har därför gjort historiska satsningar på Kriminalvården. Sedan denna regering tillträdde har myndigheten fått kraftigt ökade anslag för att kunna expandera sin verksamhet. Nya anstalter och häkten byggs, och personalstyrkan växer. Det här är avgörande för att säkerställa att fler intagna på våra anstalter får tillgång till behandlingsprogram.

Just nu byggs det nytt, och det byggs ut på över 50 platser i landet. Det rekryteras och utbildas ny personal. Detta är bra, men vi är inte nöjda med det. I regleringsbrevet till Kriminalvården betonas särskilt att man ska prioritera behandlingsverksamheten och se till att de som löper störst risk för återfall får rätt insatser under verkställigheten. Att bryta brottsmönster är en investering i trygghet, både för individen och för samhället.

Herr talman! Kriminalvårdens viktigaste uppgift är att hålla dömda brottslingar inlåsta och se till att de avtjänar sina straff under ordnade och rättssäkra former. Det gäller att skydda samhället och att skydda brottsoffer. Men låt oss också vara tydliga med att den som har möjlighet att förändra sitt liv måste kunna få rätt verktyg för att göra det. Därför måste Kriminalvården kunna säkerställa att behandlingsinsatser finns tillgängliga och att de används på ett effektivt sätt.

Riksrevisionen föreslår att Kriminalvården ska få ett särskilt uppdrag att utveckla en strategi för att öka behandlingsverksamheten. Regeringen håller med om detta. Kriminalvården arbetar löpande med att förbättra och anpassa sina behandlingsinsatser. Det är viktigt att myndigheten har flexibilitet för att hantera dessa frågor.

Samtidigt måste vi se verkligheten som den är. Som brottsligheten har utvecklat sig kommer kriminalvården att vara under hårt tryck under lång tid framöver. Det är viktigt att vi har en tydlig strategi för att minska belastningen på våra fängelser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om Kriminal-vårdens behandlings-verksamhet

En del av den strategin är att se till att fler utländska medborgare som döms till fängelse i Sverige ska kunna avtjäna sitt straff i sitt hemland. I dag utgör utländska medborgare en betydande andel av de intagna i kriminalvården. Ett effektivt sätt att hantera detta skulle vara att låta fler utländska medborgare avtjäna sitt straff i sitt hemland. Vi ser också över möjligheten att hyra fängelseplatser utomlands. Det är en modell som redan används i flera europeiska länder och som kan bidra till att minska trycket på Sveriges egna anstalter.

Genom att använda alla tillgängliga verktyg, från fler fängelseplatser till internationella samarbeten, kan vi säkerställa att vårt rättssystem kan hantera den ökade mängden frihetsberövade på ett effektivt sätt.

Herr talman! Vi befinner oss i en tid då det är viktigt att hålla många tankar i huvudet på samma gång. Å ena sidan behöver vi en sträng och konsekvent kriminalpolitik där samhället markerar tydligt mot brott, ger brottsoffer upprättelse och har straff som speglar brottets allvar. Å andra sidan måste vi ge dem som döms till kriminalvårdspåföljd en möjlighet att förändra sina liv. Vi måste ge dem rätt verktyg för behandling och studier så att det går att komma bättre ut. Därför har regeringen tillfört stora resurser till Kriminalvården, inte bara till fler fängelseplatser utan också för att förbättra verkställigheten och säkerställa och prioritera behandlingsprogrammen.

Avslutningsvis vill jag understryka att vi tar denna fråga på största allvar. Vi kommer att fortsätta att följa utvecklingen och vidta de åtgärder som krävs för att Kriminalvården ska kunna fullgöra sitt uppdrag på ett effektivt sätt.

(Applåder)

I detta anförande instämde Mikael Damsgaard, David Josefsson och Adam Reuterskiöld (alla M).

Herr talman! Jag begärde replik för att ledamoten Ceimertz och jag tillsammans ska kunna fundera lite ytterligare på hur man kan åstadkomma fler behandlingsmöjligheter i ett redan mycket trängt läge. Jag hör inte till dem som prioriterar inlåsning som det enda effektiva, och det tror jag inte heller att ledamoten önskar. Inlåsning ska i stället kombineras med möjligheter att komma ut på ett bättre sätt. Hur ska vi alltså åstadkomma detta i ett mycket trängt läge?

Jag hade förmånen att vara ledamot i Trygghetsberedningen, och jag har tillsammans med partikamrater gjort åtskilliga studiebesök på anstalter. Jag har också haft kontakt med fackföreningar och tidigare intagna på anstalter. Många är väldigt oroliga över läget. Även där man bygger ut kraftigt får man inte tillräckligt med lokaler för att genomföra behandling och utbildning.

Hur ska vi få detta att gå ihop? Har ledamoten någon tidshorisont när det verkar rimligt? Eller borde vi bromsa de höga straffen lite mer?

Herr talman! Det finns inga som helst planer på att bromsa reformtakten vad gäller att få fler som begår brott att bli dömda och få straff som står i proportion till brottets allvar. Låt mig vara mycket tydlig med det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om Kriminal-vårdens behandlings-verksamhet

Det är dock, som ledamoten Nordborg ger uttryck för, viktigt att intagna på våra anstalter kan delta i behandling och studier, beroende på vilka riskerna och behoven bedöms vara för varje intagen som har en individuellt utformad verkställighetsplan. Vid alla ut- och nybyggnationer planeras det särskilt för att säkerställa lokaltillgången för just behandlingsverksamhet. Överallt där det byggs nytt är behandlingsdelen en central del. Däremot är det trångt på befintliga anstalter, vilket orsakar problem på många håll.

Det är också viktigt att utbilda nya programledare som kan hålla i de ackrediterade behandlingsprogrammen. Att utbilda sig till programledare inom kriminalvården tar två till tre år. Det tar alltså tid, och nu när kriminalvården snabbt byggs ut råder det därför brist på programledare, vilket är ett problem. Å andra sidan vill vi inte sänka kvaliteten på program och behandling. Det är alltså svårt att få ekvationen att gå ihop. Det är dock uppenbart att det behövs fler programledare och bättre tillgång till behandlingsprogram. Men det tar som sagt tid.

Herr talman! Jag förstår hur Ludvig Ceimertz tänker. Till del kan jag följa dessa tankar och dela dem, för vi måste prioritera behandlingsinsatserna mycket mer än vad som sker i dag.

Jag hör också till dem som tycker att man ska fällas och behöva ta ansvar om man har begått brott. Men frågan är hur vi åstadkommer ett effektivt val av påföljd. Är det alltid fängelse som gäller, eller kan vi hitta alternativ? Vi i Trygghetsberedningen var överens om flera förslag för att begränsa de långa fängelsestraffen och hantera de korta på ett lite annorlunda sätt.

Kan Ludvig Ceimertz se alternativ, till exempel att man skulle kunna avtjäna en del av fängelsestraffet i frihet? Eller kan vi överväga andra påföljder som en väg ur detta dilemma för kriminalvården och samhället i stort?

Herr talman! Trygghetsberedningens slutbetänkande har precis varit ute på remiss, och remissvaren bereds nu inom Regeringskansliet.

När det gäller grova våldsbrott, grova sexualbrott och brott som begås i gängkriminell miljö ser jag inget alternativ till skärpta och långa fängelsestraff. Vi ser nu över hela straffskalan i den stora straffrättsliga utredning som ska redovisas i maj.

Vid mindre brott och när det anses lämpligt kan man redan i dag avtjäna sitt straff genom elektronisk övervakning med fotboja. Detta kan i sådana fall vara ett bra alternativ. Redan i dag kan man också avtjäna en del av sitt fängelsestraff med fotboja. Det gäller dem som deltar i behandlingsprogram och följer sin verkställighetsplan och där risken för misskötsamhet bedöms som låg.

Elektronisk övervakning är en effektiv metod som absolut skulle kunna användas mer, för vi ser att den fungerar när den används. Det bygger dock på att detta används restriktivt, där det bedöms vara lämpligt och på individer som uppvisar en vilja till förändring och bedöms ha låg risk för misskötsamhet.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.