Emma Berginger

Herr talman! Det är ändå vällovligt att Aron Emilsson inte står bakom sin partiledare Jimmie Åkessons uttalande om en övre gräns. Det får man ändå säga.

En annan fråga som återkommer till mig när det gäller Sverigedemokraternas engagemang för Ukraina är vikten av sammanhållning i EU. Vi står inför ett EU-val som snart är här. Vi vet att extrema krafter mobiliserar för att undergräva stödet till Ukraina.

Det är extrema krafter som till exempel återfinns i Ungern, ett land som Sverigedemokraterna har haft en faiblesse för, om man får säga så, under ett antal år och där man har mycket stora kontakter.

Ungern blockerar ständigt stöd till Ukraina. Min fråga är ändå fortsatt: Vad kommer Sverigedemokraterna att göra för att det ska bli en sammanhållning i EU-stödet och för att Ungern inte fortsatt ska blockera stöd?

Herr talman! Det är bra att Sverigedemokraterna nu visar sig stå bakom regeringens förslag om stöd till Ukraina. Men för bara några veckor sedan uttalade Jimmie Åkesson att det finns en övre gräns för hur mycket stöd vi kan ge till Ukraina.

Vi får väl anta att det inte var ett slumpmässigt uttalande, utan en genomtänkt replik, som han också var fullt medveten om vad det skulle kunna få för konsekvenser. Det är en väldigt olycklig signal att sända till Putin i en tid där vi behöver visa på vår sammanhållning och vår långsiktighet i stödet till Ukraina.

Uppenbarligen ser nu Sverigedemokraterna ett behov av att tona ned detta. Men jag kan ändå inte låta bli att undra, herr talman, var SD:s gräns för stöd till Ukraina egentligen går. Om Ryssland tillåts att vinna kriget i Ukraina riskerar kostnaderna för oss att bli betydligt mycket större än kostnaderna för att stödja Ukraina så att de kan vinna.

Med detta i åtanke: Är det verkligen rimligt att tala om en övre gräns i vårt stöd till Ukraina?

Herr talman! Kriget efter den fullskaliga invasionen har pågått i över två år. Ändå anländer skepp med flytande rysk fossilgas till svenska hamnar. Jag undrar vad regeringen gör.

Det är ju totalt kontraproduktivt att med ena handen ge militärt bistånd och stöd till Ukraina och med andra handen ge pengar till Putins Ryssland så att han kan fortsätta med detta fasansfulla krig. Vårt stöd till Ukraina blir en dålig investering när vi samtidigt ger pengar till Ryssland.

Regeringen måste kliva fram här och visa framåtanda. Ställer man frågan till Ebba Busch eller Tobias Billström får man svaret att vi inte kan gå före utan måste vänta på alla andra. Samtidigt finns det länder i vårt närområde som har gått före och har stoppat importen av rysk energi.

Herr talman! Regeringen vill stötta Ukraina med 25 miljarder om året i tre år. Samtidigt fortsätter Sverige och EU att finansiera Putins krig genom att importera rysk olja och gas. Under två år har det blivit 200 miljarder euro. Det är kontraproduktivt.

Vi vill att Sveriges stöd till Ukraina ska få bästa möjliga effekt. Hur ska Ukraina annars nå framgång och vinna över Putin?

Herr talman! Jag vill ställa följande fråga: När kan vi förvänta oss att regeringen sätter stopp för importen av rysk energi? Länder i vårt närområde har gått före och visat att det är möjligt, men regeringen är saktfärdig och halkar efter. Vad väntar regeringen på?

Herr talman! Jag välkomnar denna särskilda debatt om fortsatt stöd till Ukraina. För oss i Miljöpartiet är det självklart att Sverige ska bidra till Ukraina med såväl vapen som humanitärt bistånd samt civilt och finansiellt stöd.

Vi har stått bakom samtliga stödpaket till Ukraina och krävt att regeringen ska ta fram en plan för hur Sverige långsiktigt kan stötta Ukraina. Därför, herr talman, är det ett steg i rätt riktning att regeringen nu föreslår att Ukraina ska stöttas med 25 miljarder kronor om året under tre år.

Stödet till Ukraina måste dock vara ännu mer omfattande och långsiktigt. Det måste tas i beaktande att Ukraina ska kunna vinna både kriget och freden samt bygga upp sitt land och nå en långsiktig säkerhet. Putin tror att han har tiden på sin sida och att vi ska tröttna. Därför måste vi visa att vi menar allvar med att stötta Ukraina så länge som det krävs.

Att vi hjälper Ukraina att försvara sig mot angriparen Putin är viktigt för hela Europas säkerhet, demokrati och frihet. Men, herr talman, kriget i Ukraina är inte viktigt bara för Europa. Om Putins brott mot folkrätten får löna sig riskerar det att påverka många konflikter världen över, och därför måste regeringen fortsätta att verka för att EU ska hålla samman i stödet till Ukraina och sätta press på USA att fortsätta att bidra.

Regeringen behöver bidra till att bygga relationer till länder i Afrika, Sydamerika och Asien för att mobilisera stöd i FN och inte lämna walkover till Rysslands och Kinas nykoloniala agerande runt om i världen.

Tyvärr har regeringen genom sitt utrikespolitiska fokus på närområdet och ett minskat bistånd vänt sig bort från omvärlden. Vi i Miljöpartiet vill vara tydliga med att vi inte vill att regeringen ska dra ned på biståndet för att finansiera det välbehövliga och nödvändiga stödet till Ukraina.

Herr talman! Samtidigt som vi fortsätter att stötta Ukraina måste regeringen och EU sluta att spela dubbelspel med den ryska regimen. Ryssland får långt mer än hälften av sina exportintäkter från energi, och genom att stoppa all rysk energiimport till EU kan vi avsevärt begränsa Rysslands finansiering av kriget.

Det är fullständigt oacceptabelt att EU-länder de senaste två åren har köpt ryska fossila bränslen för nära 200 miljarder euro. De ryska intäkterna från dessa inköp, som har gått rakt in i Putins krigsmaskineri, är betydligt större än den totala summan av EU:s och medlemsstaternas finansiella, militära och humanitära stöd till Ukraina under samma period. Fortfarande tas det emot rysk flytande fossilgas i svenska hamnar, trots att länder i vårt närområde i Norden och Baltikum har gått före och förbjudit import.

Sveriges stöd till Ukraina måste vara långsiktigt. Det måste i ett första steg bidra till att Ukraina vinner kriget men också omfatta en återuppbyggnad av landet.

Fru talman! Detta ärende handlar om finansiering av kommuners medverkan i frågor om slutförvar. Jag vill dock börja med att säga några ord om Miljöpartiets inställning till kärnkraften och beslutet om slutförvar.

Kärnkraften kommer aldrig att lösa klimatkrisen. Kärnkraften är många gånger dyrare än förnybar energi och tar dessutom extremt lång tid att bygga. Kärnkraften är både smutsig och farlig, från brytningen och anrikningen av uran till slutförvaringen av det radioaktiva avfallet.

Därför vill Miljöpartiet fasa ut kärnkraften allteftersom produktionen av förnybar energi ökar och energianvändning blir smartare. Vi vill därmed satsa stort på att utöka den förnybara energiproduktionen, inte minst den havsbaserade vindkraften, och intensifiera arbetet med energieffektivisering.

Fru talman! År 2022 beslöt regeringen att tillåta ett slutförvar av kärnbränsle, så kallat högaktivt avfall, från kärnkraftverken. Miljöpartiet var kritiskt till beslutet då det inte är säkerställt att metoden medger en säker förvaring av kärnavfallet den tid som det utgör en fara, det vill säga hundratusen år.

Utöver detta vill jag erinra om att erfarenheterna från Ukraina visar att kärnkraftverk kan komma att utgöra en särskild måltavla och ett verktyg för antagonister i krig. Det allvarliga säkerhetspolitiska läget borde mana regeringen till att inte planera och arbeta för ny kärnkraft.

Fru talman! Låt mig återgå till den proposition som vi har att behandla som inte bara handlar om kommuners medverkan i frågor om slutförvar utan också om möjligheterna för civilsamhällesorganisationer att delta i denna process. Regeringen föreslår nämligen att kärnavfallsavgiften inte bör finansiera ekonomiskt stöd till ideella föreningar för insatser i samband med den fortsatta processen för att hantera och slutförvara använt kärnbränsle.

Regeringens proposition bygger på en promemoria som har gått ut på remiss, men den avviker från den promemoria som remissinstanserna har haft att ta ställning till. Promemorian föreslår att kärnavfallsavgiften även ska omfatta ekonomiskt stöd till ideella miljöorganisationer för insatser i samband med den stegvisa prövningen av anläggningar för slutförvaring av använt kärnbränsle och de årliga samråd om lokala miljöfrågor för anläggningar för slutförvaring av använt kärnbränsle som verksamhetsutövaren enligt regeringens beslut om tillåtlighet ska kalla till.

En överväldigande majoritet av remissinstanserna var positiva eller neutrala till förslaget om att kärnavfallsavgiften även skulle omfatta ekonomiskt stöd till ideella miljöorganisationer. Enbart kärnkraftsindustrin var emot förslaget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Finansiering av kom-muners medverkan i frågor om slutförvar

Ideella föreningars arbete med frågor om slutförvar för använt kärnbränsle och andra frågor gällande radioaktivt avfall är av stor betydelse. Föreningarna bidrar till att frågor granskas och till att ge allmänheten nödvändig insyn. Allmänhetens rätt att delta i beslutsprocesser om slutförvar regleras i EU-direktiv, som föreskriver att medlemsstaterna har en skyldighet att säkerställa att allmänheten ges lämpliga möjligheter att aktivt delta i beslutsprocessen gällande tillståndsprövning av kärntekniska anläggningar, i enlighet med relevant lagstiftning och internationella instrument.

Miljöorganisationernas insatser i slutförvarsprocessen har möjliggjorts genom det ekonomiska stöd som de har beviljats, initialt ur kärnavfallsfonden och på senare år genom statligt bidrag.

Nu hänvisar regeringen miljöorganisationer till att söka medel från de medel som Naturvårdsverket har till stöd för miljöorganisationer. De medel som kan fås den vägen är väldigt mycket mindre än det tidigare stödet.

I sitt remissvar pekar Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, med flera organisationer på vikten av ett uthålligt, robust och tydligt långsiktigt system för att finansiera MKG:s fortsatta arbete med att ge den input från civilsamhället som är önskvärd i det svenska kärnavfallssystemet.

Regeringen menar att allmänhetens insyn i arbetet med slutförvar kan tillgodoses genom att kommunerna informerar. Att få information av en myndighet motsvarar dock inte på något sätt den form av insyn som allmänheten faktiskt kan få genom att civilsamhällesorganisationer får möjlighet att följa frågorna.

Jag vill erinra om att miljöorganisationer enligt miljöbalken ses som en del av allmänheten i egenskap av företrädare för allmänna miljöintressen. Miljöorganisationernas insatser i slutförvarsprocessen har möjliggjorts genom det ekonomiska stöd som de har beviljats, initialt som sagt från Kärnavfallsfonden. Men nu drar regeringen undan mattan för miljöorganisationernas arbete med frågor om slutförvar.

Fru talman! Att regeringen vill försvåra för miljöorganisationernas arbete att följa och arbeta med slutförvarsfrågor följer dessvärre ett tydligt mönster: Regeringen försvårar för civilsamhällesorganisationer, särskilt civilsamhällesorganisationer som kan ha en annan uppfattning än regeringens. Det är mycket oroväckande ur ett demokratiskt perspektiv.

Därför yrkar jag bifall till Miljöpartiets reservation.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 15 maj.)

Herr talman! Under Försvarsberedningens arbete blev det väldigt tydligt att regeringspartierna inte är beredda att hitta en bred överenskommelse som garanterar att de stora satsningar som nu görs på försvaret - såväl det militära som det civila - finansieras på ett sätt som garanterar att inte vården, skolan, omsorgen och klimatomställningen drabbas. Jag vill därför fråga ministern hur regeringen ska kunna säkerställa att viktiga samhällssektorer som vård, skola, omsorg, infrastruktur och klimatanpassning inte drabbas negativt av de stora satsningarna på försvaret.

Herr talman! Min fråga går till ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin.

Förra veckan presenterade vi i Försvarsberedningen vår slutrapport. En av de bästa sakerna med rapporten är en överenskommelse om stora tillskott till det civila försvaret, som trappas upp. Från år 2028 kommer minst 15 miljarder per år att läggas på det civila försvaret.

Samtidigt bygger det civila försvaret i stor utsträckning på att vi har ett samhälle som fungerar i fred. Tyvärr ser läget i Sverige inte bra ut. Vi har en vård som håller på att gå sönder, en undermålig järnvägsinfrastruktur som gör att det inte går att lita på att tåget går i tid ens i fred och en skola som inte har resurser att ge alla barn nödvändiga kunskaper och stöd under deras uppväxt.

Regeringen har genom sina budgetar visat en ovilja att satsa nödvändiga ekonomiska resurser på vården, infrastrukturen, skolan och klimatomställningen. Min fråga är därför hur regeringen har tänkt sig att dessa verksamheter ska kunna hantera ett läge med höjd beredskap och ytterst krig.

Fru talman! Låt mig inleda med att yrka bifall till reservation 3.

Sveriges försvar, såväl det militära som det civila, hänger ytterst på personalen. De kvinnor och män som förbereder sig, övar och tränar för att skydda Sverige och vår demokrati och ständigt jobbar för att hålla Sverige säkert behöver goda förutsättningar och villkor för att lösa dessa uppgifter.

Rysslands fullskaliga och folkrättsvidriga invasion av Ukraina har förändrat förutsättningarna för det svenska försvaret. Sverige är numera en del av försvarsalliansen Nato, och Försvarsmakten växer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Personalförsörjning

Miljöpartiet stöder sedan flera år en snabbare och mer omfattande återuppbyggnad av såväl det militära som det civila försvaret. Miljöpartiet vill samtidigt se en bättre balans mellan det militära och det civila försvaret. För att svara upp mot dagens hotbild menar vi att en betydligt högre grad av kommande anslagsökningar behöver gå till det civila försvaret.

Fru talman! För att Försvarsmakten ska kunna växa behöver fler göra grundutbildning med värnplikt, vilket är den huvudsakliga rekryteringsbasen såväl när det gäller kontinuerligt och tidvis anställda soldater, sjömän och gruppbefäl som när det gäller vidare utbildning till officer. I år uttas 8 000 personer från en årskull på cirka 110 000 personer för att göra grundutbildningen 2025-2026. Även om antalet kommer att öka de kommande åren är det långt ifrån alla som får eller behöver göra grundutbildningen. Men då uttagningen sker utifrån vilka som befinns vara lämpliga kan det bli så att någon som väldigt gärna vill göra lumpen av olika anledningar inte får chansen samtidigt som någon som helst inte vill blir tvungen att rycka in.

Nu införs också civilplikt, vilket vi från Miljöpartiet ser positivt på. Vi behöver kunna säkerställa en personalförsörjning även för det civila försvaret. Vi har föreslagit en civilplikt i form av en resilienstjänstgöring för att säkerställa att det finns personal inom det civila försvaret och krisberedskapen för att hantera klimatrelaterade kriser, exempelvis skogsbränder och översvämningar.

Miljöpartiet menar att deltagande i försvaret, såväl det militära som det civila, så långt som möjligt ska bygga på frivillighet och att det alltid ska finnas möjlighet till vapenfri tjänst. Men samtidigt är värnplikt och civilplikt viktiga verktyg för att bemanna försvaret.

Fru talman! En aktuell fråga när det gäller värnplikten är frågan om huruvida värnpliktiga kan komma att behöva delta i Natooperationer utomlands. I dagsläget kan värnpliktiga delta i utbildning utomlands. Men frågan nu gäller om värnpliktiga efter grundutbildningen, med fortsatt plikt, ska vara tvungna att delta i Natos operationer.

Miljöpartiet är skeptiskt till att skicka värnpliktiga till tjänstgöring i Natooperationer i fredstid. Vi tror att det är bättre att de som blir vårt bidrag till sådana operationer är yrkesmilitärer, antingen kontinuerligt anställda eller tidvis anställda. Vi menar att militär personal som deltar i dessa operationer kommer att göra ett bättre jobb om de är där frivilligt. Exempelvis skulle det kunna röra sig om personer som efter genomförd grundutbildning får en tidvis anställning vid Försvarsmakten för att kunna tjänstgöra till exempel vid bataljonen i Lettland.

Det är viktigt att militär personal som ska göra utlandstjänstgöring i Natooperationer har bra villkor, som gör det attraktivt att delta och bidra i försvaret av Sverige och allierades territorium.

Fru talman! För att fler ska kunna utbildas med värnplikt behöver också antalet officerare öka. Jag noterar att även Kronprinsessan nu ska utbilda sig till officer. Jag anser att det är önskvärt att se över och modernisera regelverket för till exempel dagersättningen och rätten till bostadsbidrag, så att fler studerande inom totalförsvaret kan få förutsättningar som är mer likvärdiga andra studenters förutsättningar när det gäller att kunna arbeta extra under sommaren. Detta skulle kunna ske genom ett högre fribelopp. Det skulle vara av betydelse för Försvarsmaktens möjligheter att rekrytera även äldre personer som har familj.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Personalförsörjning

Fru talman! Jämställdheten är viktig för att kompetens inom hela befolkningen ska kunna nyttjas i försvaret. Förutsättningarna för att genomföra uppdraget måste vara goda oavsett om det handlar om tillgång till materiel, rätt kläder och rätt skyddsutrustning som passar eller om det handlar om villkor för att kunna kombinera uppdraget med att ha familj.

Försvarsmakten arbetar för att öka andelen kvinnor på alla nivåer genom ett långsiktigt arbete med attraktionsskapande aktiviteter inom rekrytering och personalutveckling. Man arbetar även med jämställdhetsintegrering, systematiskt jämlikhetsarbete och icke-diskriminering. Men som vi har hört tidigare från talarstolen finns det brister. Det uppdagas fall där personer har betett sig olämpligt. Diskriminering, sexism och trakasserier har förekommit. Det måste vara nolltolerans mot det.

Fru talman! Samhällets beredskap är helt beroende av det arbete som görs inom de olika frivilliga försvarsorganisationerna. Här finns värdefull kompetens som behövs för att totalförsvaret som helhet ska fungera. För att kompetens och resurser inom de olika organisationerna ska kunna nyttjas fullt ut behöver roller tydliggöras i relationen mellan de olika aktörerna, och åtgärder behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för att kunna delta i utbildning och träningsverksamhet inom de frivilliga försvarsorganisationerna.

Fru talman! Räddningstjänsten är den viktigaste resursen för snabba insatser vid olyckor, bränder och översvämningar. Räddningstjänsten är också central i totalförsvaret, varför en fungerande räddningstjänst stärker alla delar av vårt totalförsvar. Även om räddningstjänsten i första hand är kommunernas ansvar är ideella organisationer viktiga samarbetspartner. Räddningstjänsten behöver förstärkas, och rekryteringen av deltidspersonal behöver underlättas så att en god krisberedskap kan finnas i hela landet.

Avslutningsvis, fru talman! I morgon väntas Försvarsberedningen presentera sin slutrapport. Som det sagts här tidigare arbetar vi fortfarande med de sista detaljerna. Det har varit ett intensivt förhandlingsarbete. Utan att avslöja för mycket är jag säker på att vi kommer att behandla personalfrågan på ett omfattande sätt i denna rapport. Jag ber alla tittare att ta del av Försvarsberedningens rapport, som kommer i morgon.

Fru talman! Det pågår i dag en global klimatkris som i Sverige medför stigande medeltemperaturer, ökad nederbörd, mer långvariga värmeböljor och stigande havsnivåer. Vi befinner oss mitt i denna klimatkris. Isar smälter, havet stiger, skördar slår fel och skogar brinner. Det blir allt tydligare att vi måste agera.

För att skapa en hållbar framtid måste samhället arbeta parallellt med minskning av växthusgasutsläppen och kontinuerlig anpassning till det förändrade klimatet.

Arbetet med samhällsskydd och beredskap behöver utvecklas och förstärkas. Svagheter i Sveriges grundläggande infrastruktur, försörjning och andra viktiga samhällsfunktioner innebär sårbarhet för både angrepp och andra störningar, som naturkatastrofer. Motståndskraften i samhällsfunktionerna måste öka, och insatser måste göras för att förebygga kriser. Det civila försvaret behöver stärkas, för krisberedskapen och det civila försvaret hänger ihop.

När klimatet förändras drabbas Sverige på flera olika sätt. Risken för skred och erosion ökar i takt med att regnen blir allt kraftigare. Bränder, översvämmade städer, förstörda skördar och kontaminerat dricksvatten är några av de konsekvenser som många svenskar har fått och kommer att få uppleva.

Vid värmeböljor ökar risken för hälsoeffekter på befolkningen. Värmebölja är ett begrepp som används för en längre period med höga dagstemperaturer, och de senaste åren har vi upplevt flera sådana. Klimatförändringarna kommer att medföra fler och ännu längre värmeböljor, och ihållande perioder av värme under sommaren kan orsaka både hälsoproblem och ökad dödlighet. Riskgrupperna vid värmebölja är äldre, kroniskt sjuka, personer med funktionsnedsättning, små barn och gravida samt personer som tar vissa mediciner som påverkar kroppens förmåga att anpassa kroppsvärmen och vätskebalansen.

Jag anser därför att vår beredskap för att hantera konsekvenserna av klimatförändringarna måste stärkas. Långsiktig planering är en av nycklarna till ett brett klimatanpassningsarbete i Sverige. Vi vill därför att regeringen inrättar en bred parlamentarisk grupp som långsiktigt kan leda arbetet med klimatanpassning och skapa stabilitet för Sveriges klimatanpassningsarbete.

För att Sverige ska kunna bedriva ett effektivt arbete med klimatanpassning måste ansvaret olika aktörer emellan förtydligas. Arbetet ska inte fördröjas på grund av otydlig ansvarsfördelning.

Därutöver behöver det göras en kartläggning av offentliga byggnader som kan skydda befolkningen med svalka vid värmeböljor. Vi måste också klimatanpassa offentliga byggnader för att skydda dem och deras innehåll mot klimatrelaterade risker.

I Riksrevisionens rapport Statens insatser för klimatanpassning av den byggda miljön framgår det dels att de klimatanpassningsåtgärder som kommunerna ska planera för är svåra att finansiera och dels att kortsiktigheten i statens finansiering försvårar planeringen av långsiktiga insatser eftersom statens anslag varierar stort över tid. Detta försvårar också ett effektivt användande av medlen.

Varannan svensk kustkommun, 56 procent, har svarat i en enkätundersökning att de upplever att den statliga finansiering som är kopplad till klimatanpassningsåtgärder är otillräcklig. Det är inte konstigt, för beräkningar visar att kostnaden för att förebygga kusterosion och översvämningar bara i kustkommunerna väntas överstiga 100 miljarder kronor år 2100. Till detta kommer kostnader för andra åtgärder för att förhindra skador från till exempel skyfall och hälsorisker vid värmeböljor i andra delar av landet.

Det är dock viktigt att komma ihåg att kostnaderna för förebyggande åtgärder troligen långt understiger den kostnad som skulle uppkomma för skadehantering om dessa åtgärder uteblev. Därför bör vi inte enbart satsa på klimatanpassning, utan vi måste också skyndsamt och kraftfullt minska utsläppen av växthusgaser för att förebygga förvärrade kriser framöver.

Fru talman! Jag föreslår att man förutom ett långsiktigt stabilt nationellt stöd för klimatanpassning även inför ett separat klimatanpassningskliv, i likhet med satsningen Klimatklivet, som ska delfinansiera innovativa investeringar med stor klimatanpassningsnytta.

Det behövs även en nationell plan för riktad statlig finansiering till ett antal storskaliga projekt på lokal och regional nivå, där statligt finansieringsstöd är helt nödvändigt.

Fru talman! Utöver klimatanpassning vill jag också nämna Kustbevakningens väldigt viktiga roll för miljöövervakning och för att skydda kusterna. Det senaste året har vi sett flera incidenter, som sabotage på kablar och ledningar i Östersjön. Vi har också i närtid haft ett allvarligt oljeutsläpp med anledning av det grundstötta fartyget Marco Polo. Kustbevakningens miljöräddning och räddningstjänst till sjöss är viktigare än någonsin.

Även Tullverket har en viktig roll för att bevara trygghet, motverka terrorism och i tid upptäcka faror.

Dessa två myndigheter tillsammans med polisen är beroende av varandras kompetens och insatser. Därför är det viktigt att både Kustbevakningen och Tullverket får förstärkningar för att kunna samarbeta tätare i syfte att svara upp mot den breddade hotbilden mot Sverige.

Fru talman! För att klara kriser och ytterst krig behöver vi nu ett starkt och robust samhälle. Det civila försvaret och krisberedskapen bygger ytterst på att vi har ett samhälle och en välfärd som fungerar i fredstid. På så sätt har olika verksamheter och funktioner i samhället bättre förutsättningar att ställa om till ett läge med kris eller krig.

Därför ser Miljöpartiet med stor oro på hur den nuvarande regeringens nedskärningar har drabbat vården och omsorgen och skolan. En vård som håller på att gå sönder i fredstid kommer inte att klara de utmaningar som ett krig innebär.

Även transporter är något som vi vet är avgörande för att ett samhälle ska fungera, såväl i fredstid som i kris eller ytterst krig. Men på grund av bristande investeringar i järnvägen kan man vara långt ifrån säker på att tågen går i Sverige ens en lugn och solig dag. Hur ska det då kunna fungera när vädret är sämre och om samhället dessutom befinner sig i kris?

Fru talman! Hotbilden är bred och komplex, och vi behöver vidta åtgärder såväl inom krisberedskapen och det civila försvaret som inom det militära försvaret, som vi tidigare har diskuterat här, för att skapa ett robust samhälle som klarar av att stå emot de hot som vi står inför.

Jag och Miljöpartiet står bakom alla våra reservationer i detta betänkande, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 5.

Fru talman! Sverige och Europa befinner sig, som sagts här tidigare, i ett mycket allvarligt säkerhetspolitiskt läge efter Rysslands fruktansvärda och olagliga fullskaliga invasion av Ukraina i det krig som egentligen pågått i tio år. Det är värt att notera att den här konflikten ser ut att bli långvarig och kommer att påverka oss under överskådlig tid framöver. Jag delar därför utskottets slutsats om vikten av att framhålla att snabba och ändamålsenliga åtgärder behövs för att stärka Sveriges militära försvar.

Jag är en del av den tidigare nämnda Försvarsberedningen, som är i sin slutfas. Det är där den långsiktiga inriktningen för försvars- och säkerhetspolitiken kommer att sättas. Miljöpartiet bidrar aktivt och konstruktivt i arbetet och strävar efter att vi ska kunna nå en bred överenskommelse. Det sades tidigare att vi bara är några dagar från att vara klara, men faktum är att det är ungefär två och en halv vecka med intensivt arbete kvar tills vi är färdiga med det här. Det krävs ett hårt politiskt arbete för att vi ska nå breda överenskommelser. Men jag är glad att vi har denna funktion.

Miljöpartiet har i flera år stått bakom en snabbare och mer omfattande uppbyggnad av totalförsvaret, såväl det militära som det civila försvaret. Vi står bakom den överenskommelse mellan alla riksdagspartier som tecknades våren 2022 om att 2 procent av bnp ska avsättas till det militära försvaret så snart som det är möjligt. Vi har också stått bakom samtliga stödpaket till Ukraina. Vårt stöd till Ukraina måste fortsätta, och det måste vara långsiktigt och uthålligt.

Med allt detta sagt är syftet med vårt försvar att bevara freden. Försvaret ska vara krigsavhållande och fredsbevarande. Därför behöver vi ha ett starkt totalförsvar. Genom att vi ökar vår beredskap, både civilt och militärt, kan vi påverka risken för att det blir krig. Vi har makten att påverka framtiden.

Miljöpartiet understryker vikten av att ha en bred syn på säkerhet. Hotbilden är i dag både bred och komplex. Såväl militära hot som icke-militära, civila och hybrida hot existerar parallellt. Vi behöver ha en beredskap för att möta både de militära hoten och andra hot, som klimatförändringar, naturkatastrofer, pandemier och cyberangrepp. Vi behöver alltså ha en beredskap för att stå emot såväl kriser som krig, i allra värsta fall på samma gång. Det innebär också att den beredskap som vi bygger måste kunna hantera många olika typer av hot.

Fru talman! Totalförsvaret behöver växa och Försvarsmaktens olika verksamheter utökas, men det får inte ske på ett sätt som hotar dricksvattenförsörjningen, livsmedelsproduktionen eller miljön. Jag menar att Försvarsmakten i större utsträckning behöver ta hänsyn till hur de kan bedriva sin verksamhet utan att riskera att påverka livsnödvändiga resurser och värden på ett negativt sätt. Försvaret får inte hota det som vi behöver skydda.

Nu pågår den mest omfattande upprustningen av det svenska försvaret i modern tid. Det är en nödvändig upprustning, och den sker som sagt med anledning av det säkerhetspolitiska läge som följer av Rysslands avskyvärda anfallskrig. Men parallellt har Försvarsmakten också ställt krav på regeringen om att under fem års tid få omfattande undantag från miljölagarna, som bland annat ska skydda dricksvatten. Men rent dricksvatten innebär också en grundläggande säkerhet, som regeringen nu allvarligt äventyrar.

PFAS, som har nämnts här tidigare, är långlivade ämnen som är skadliga för människa och miljö. Flera av Försvarsmaktens områden är förorenade. Karlsborgs flygplats är en av de mest förorenade platserna i Europa och innehåller halter av PFAS som är miljontals gånger högre än fastställda gränsvärden. Flygplatsen ligger precis vid Vättern. Sanering av Försvarsmaktens förorenade områden, inklusive Karlsborgs flygplats, måste därför ske så snart det är möjligt.

Fru talman! För att bli kvitt vårt beroende av fossila bränslen behöver vi satsa massivt på förnybar energi och elektrifiera stora delar av våra samhällen. Miljöpartiet vill storsatsa på förnybar och billig energi. Vi vill därför se strategier och konkreta mål för ökad produktion av vind- och solkraft. Vindkraften är redan i dag den överlägset billigaste energikällan, vilket har lett till att företag står i kö för att bygga i Sveriges bästa vindlägen. Men Försvarsmakten stoppar i dag en alltför stor mängd förnybar energi. Jag anser att Försvarsmakten i stället bör verka för att möjliggöra att mer förnybar elproduktion kommer till stånd som en del i det civila försvarsarbetet.

Fru talman! Klimatomställningen berör hela samhället, och Försvarsmakten kan inte stå utanför denna omställning. Det handlar både om att försvaret ska bidra till minskade utsläpp och om att försvaret ska kunna fungera i ett samhälle som har ställt om. Därför krävs det planering för att Försvarsmaktens fordon ska kunna fungera som en del av totalförsvaret i framtidens energi- och bränslesystem, som baseras på el och förnybara bränslen.

I och med Natomedlemskapet kommer vi att ha fler samövningar med andra länder. Med pandemin och spridningen av afrikansk svinpest i färskt minne är det därför viktigt att försvaret säkerställer att smitta inte kan spridas när man förflyttar personal, fordon och utrustning mellan länder. Just afrikansk svinpest är ett stort problem som skulle kunna få omfattande konsekvenser för svenskt lantbruk vid ökad spridning. Försvarsmakten bör därför få i uppdrag att uppdatera och kommunicera regelverk kring desinficering av terränggående fordon och utrustning som flyttas mellan länder.

Fru talman! När försvarets verksamheter växer behöver också Försvarsmusikens verksamhet växa. Det kan tyckas trivialt att prata om musik när vi med anledning av det säkerhetspolitiska läget står i en stor upprustning av försvaret. Men det är i tider av kris som vi kanske behöver musiken som allra mest. Erfarenheterna från Ukraina visar att både antalet musikkårer och deras verksamhet har ökat kraftigt sedan den fullskaliga invasionen. De framför musik för soldater som ska strida vid fronten men också vid begravningar av dem som stupat. Jag menar, till skillnad från utskottet, att riksdagen bör ställa sig bakom det som anförs i vår reservation om behovet av att utveckla och stärka Försvarsmusiken och inrätta en ny professionell musikkår, som med fördel kan förläggas till den norra delen av Sverige.

Fru talman! De satsningar som vi gör på det militära försvaret måste vara kloka och ändamålsenliga. Det allvarliga säkerhetspolitiska läget, att Sverige ska integreras som medlem av Nato och att Försvarsmakten samtidigt ska utöka sin verksamhet med fler värnpliktiga och mer anställd personal är såklart en utmaning. Miljöpartiet står bakom överenskommelsen om att avsätta 2 procent av bnp till det militära försvaret. Vi eftersträvar en bred överenskommelse i Försvarsberedningen.

Men jag vill också understryka att det civila försvaret nu behöver växa för att vi ska nå ett totalförsvar i balans. Det civila försvaret är avgörande för att skydda befolkningen, upprätthålla viktiga funktioner och stötta det militära försvaret i händelse av krig. Därför är det viktigt att nämna det civila försvaret även under en debatt som handlar om det militära försvaret och militära frågor.

Fru talman! Jag står bakom alla Miljöpartiets reservationer, men för att vinna tid yrkar jag bifall enbart till reservationerna 4 och 7.

Herr talman! Rysslands brutala, fullskaliga och olagliga anfallskrig mot Ukraina fortsätter med oförminskad styrka. Det har pågått i mer än två år och fortsätter att skörda offer, men angriparen Putin har inte ändrat sina målsättningar.

Ryssland respekterar inte krigets lagar, och antalet krigsbrott bara växer för var dag som går. De ger sig på civila mål, de våldtar kvinnor och de visar ingen respekt för människoliv. Inte ens de egna soldaternas liv tillmäts något större värde.

Herr talman! Sverige var snabbt ute och erbjöd Ukraina hjälp att försvara sig, och jag är stolt och glad över det. Jag är också glad över att vi har en enighet bakom stödet till Ukraina. För oss i Miljöpartiet är det självklart att Sverige ska bidra till Ukrainas kamp för självbestämmande och självförsvar. Miljöpartiet stöder att Sverige ska fortsätta att hjälpa Ukraina med såväl vapen som humanitärt bistånd samt civilt och finansiellt stöd.

Vi har stått bakom samtliga stödpaket för Ukraina som regeringen har lagt fram, och vi önskar nu att regeringen också ska presentera en plan för hur Sverige långsiktigt kan stötta Ukraina. Att vi hjälper Ukraina att försvara sig mot angriparen Putin är viktigt för hela Europas säkerhet, demokrati och frihet. Det har också avgörande betydelse för synen på folkrätten om Putins brott får löna sig, något som riskerar att påverka många konflikter världen över. Därför måste regeringen fortsatt verka för att EU ska hålla samman i stödet till Ukraina och sätta press på USA att fortsätta att bidra.

Herr talman! Vi ska fortsätta med vårt stöd till Ukraina, enskilt och tillsammans med andra länder, och vi måste fortsätta att värna mänskliga rättigheter, folkrätten och fred på rättvisa villkor. Nu måste omvärlden visa att vi är lika uthålliga i vårt stöd till Ukraina som ukrainarna har visat att de är i motståndet mot angriparen i försvaret av sitt land. Sveriges stöd till Ukraina måste fortsatt vara starkt, både under och efter kriget. Ukraina ska återuppbyggas och fortsätta att vara ett fritt och självständigt land. Ukraina hör hemma i den europeiska gemenskapen.

Ukraina är en demokrati som har blivit invaderad av en auktoritär regim som har som syfte att ta ifrån Ukrainas befolkning deras frihet. Den svenska säkerheten är tätt sammanflätad med säkerheten i hela Europa, och därför är det viktigt att vi håller samman och har en enad front mot Putin. En attack mot ett land i Europa är en attack på hela Europas säkerhet, och en attack mot ett demokratiskt land är en attack mot demokratin överallt.

Miljöpartiet välkomnar regeringens extra ändringsbudget, som innebär att vi skänker ytterligare stödpaket med materiel, sjukvårdsmateriel och finansiellt stöd, och jag är tacksam för att vi i den svenska riksdagen står enade i vårt stöd till Ukraina och kräver att kriget upphör, att krigsbrotten utreds, att ansvariga ställs till svars och att Ukraina ska fortsätta att vara ett fritt och självständigt land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2024 - Försvars-materiel och ekono-miskt stöd till Ukraina

Vi hade dock kunnat göra mer. Vi köper fortfarande Putins fossila bränslen. Fortfarande - mer än två år in i kriget - fortsätter fartyg med rysk gas att anlända även till Sverige. Vi kan inte hålla på som nu och med ena handen stötta Ukraina i dess kamp mot Putins invasion och med den andra betala till Putins krigskassa. Om Ukraina ska vinna kriget och nå fred måste vi göra allt vi kan, och då menar jag allt. Då duger det inte att köpa ryskt bränsle, utan importen av fossilgas måste stoppas.

Ukraina behöver fortsatt stöd, inte minst materiel och ammunition, för att kunna fortsätta att försvara sig, men då behövs också en industripolitik för ökad produktion av ammunition. Under krigets gång har den industriella dimensionen i denna konflikt blivit allt tydligare, och åtgången på materiel, främst ammunition, är mycket omfattande.

Ryssland har ställt om sin ekonomi och ökar produktionen inom försvarsindustrin. Samtidigt har Ukraina stora behov av fortsatta leveranser av stöd. Därför vill Miljöpartiet, precis som Socialdemokraterna, att regeringen ska göra mer för att svensk försvarsindustri ska kunna bidra till att Ukraina får det materiel de behöver och att regeringen ska driva frågan om statliga garantier för produktion av ammunition och militär materiel riktat till Ukraina, både i Sverige, i EU och i andra internationella forum. Regeringen har avvisat dessa förslag, men vi redovisar vår ståndpunkt i ett särskilt yttrande.

Med detta sagt, herr talman, står Miljöpartiet bakom förslaget till extra ändringsbudget och yrkar bifall till utskottets förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt med anledning av Sveriges medlemskap i Nato

Herr talman! Jag tror väldigt mycket på demokrati och på att världen blir säkrare ju fler länder som blir demokratiska och som blir mer demokratiska.

Det saknas dock ett demokratikrav i utrikesministerns deklaration. Nato är trots allt en utrikespolitisk arena där Sverige har en möjlighet att träffa andra länder, samtala och driva på för en demokratisk utveckling om vi så vill.

Herr talman! Liberalerna har tidigare ändå drivit frågan om ett demokratikrav. I en partimotion från 2018, undertecknad av bland andra Jan Björklund, ville ni att Sverige skulle verka för ett demokratikrav i Nato och faktiskt också för att Turkiet skulle uteslutas ur alliansen.

Min fråga är: Har ni släppt dessa krav och nu tystnat i frågan om demokrati?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt med anledning av Sveriges medlemskap i Nato

Herr talman! Jag tackar också för historielektionerna.

Under de två år som har gått sedan Sverige ansökte om medlemskap i Nato har vi alltför många gånger sett vad det innebär att ge sig i lag med länder med bristande demokrati. Regeringens dansande och krumbuktande för att tillfredsställa Erdogan och Orbán har lämnat en dålig smak i munnen.

Herr talman! Ärligt talat, ord som skämskudde och cringe ligger nära till hands när man har sett denna process. Men dessa ord speglar inte alls allvaret i situationen när Sveriges kritik tystnar gällande stater som kränker mänskliga rättigheter, fängslar journalister och kontrollerar medier, universitet och domstolar.

I Försvarsberedningens rapport Allvarstid i våras kunde Liberalerna och övriga partier från regeringen inte ställa sig bakom skrivningar som vi alla varit överens om i tidigare försvarsberedning om Turkiets demokratiska brister, detta trots att den demokratiska situationen i Turkiet knappast har blivit bättre sedan 2019 då den tidigare försvarsberedningen var överens om bland annat att rättsstaten och respekten för de mänskliga rättigheterna kraftigt har försvagats i Turkiet.

Miljöpartiet har lyft fram att vi tycker att Sverige ska driva ett demokratikrav i Nato. Nato säger sig ändå bindas samman av demokratiska värderingar. Det borde därför ligga i alliansens intresse att alla medlemsstater lever upp till dessa värderingar.

Kommer Liberalerna och den svenska regeringen att driva på för en ökad demokratisk utveckling i Natos medlemsländer och driva på för att det ska införas ett demokratikrav i Nato?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt med anledning av Sveriges medlemskap i Nato

Herr talman! Som sagt: Miljöpartiet står bakom att vi ska ha ett starkt totalförsvar i Sverige. När vi nu är medlemmar i Nato ska vi bygga säkerhet tillsammans med andra länder inom alliansen.

Detta med ömsesidig kärnvapennedrustning är ett väldigt långsiktigt arbete. När det ser allvarligt och oroligt ut i världen är det svårt att tänka sig hur det kan se ut i framtiden, där man kan dämpa spänningsnivåer och bygga upp ömsesidiga och gemensamma förtroenden. Det har gjorts förr. Man har etablerat avtal, till exempel icke-spridningsfördraget som nämndes här. Där har man faktiskt inlett försök att kontrollera spridningen och minska antalet stridsspetsar.

Detta arbete är just nu satt på paus eller i princip nedmonterat. Det är självklart. Men vi måste ändå ha en långsiktighet och se vad som bygger säkerhet i världen på lång sikt. Inte minst måste vi hålla fast vid att vi inte ska ha kärnvapen på svenskt territorium.

Herr talman! Vi i Miljöpartiet är mycket väl medvetna om det allvarliga säkerhetspolitiska läget i Europa. Vi ser Ryssland som en auktoritär och aggressiv makt som försöker kränka andra länder, invaderar sina grannländer och förtrycker sin egen befolkning. Mot detta måste vi självklart försvara oss.

Men det finns olika sätt att bygga försvar och säkerhet. Miljöpartiet har alltid drivit på för samarbeten med likasinnade länder. Vi vill öka samarbetet med de nordiska och baltiska länderna. Vi ser fördelar med att samarbeta med länder som Storbritannien och även USA. Nu är Sverige medlem i Nato, och det respekterar vi. Då ska vi också bygga ett starkt försvar tillsammans med våra nordiska och baltiska grannländer inom ramen för alliansen.

Principen no first use handlar om att se till att kärnvapen aldrig används. Om kärnvapen används kommer det att få fruktansvärda konsekvenser. Vi menar att en avskräckning med kärnvapen även fungerar om man har en no first use-policy, för man säger ju fortfarande att man har kärnvapen. Jag tycker samtidigt att det är viktigt att poängtera att det är viktigt att det finns länder som Sverige som inte har kärnvapen och kan stå upp och medla.

Vi vill på sikt nå en värld där vi inte har några kärnvapen och där vi kan röra oss mot en ömsesidig nedrustning av kärnvapen. Fredrik Malm och regeringen verkar dock vara beredda att hävda att Nato ska vara den part som inleder ett kärnvapenkrig, vilket för mig är helt främmande. Vi måste verkligen stå upp för att kärnvapen aldrig någonsin ska användas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt med anledning av Sveriges medlemskap i Nato

Herr talman! Sverige är nu till sist med i Nato efter nästan två plågsamma år då utrikespolitiken har kretsat kring att göra auktoritära ledare som Erdogan och Orbán nöjda och glada. Det är bra att limboläget till slut är över.

Sverige behöver ha en självständig och stark röst i Nato, en röst som kan stå upp för demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer, både utanför och inom Nato. Regeringen har under Natoansökningsprocessen snarare visat att man är beredd att böja och vika sig hur långt som helst för att blidka andra medlemsstater. Detta är rent ut sagt ovärdigt för oss som land. Men nu när Sverige är Natomedlem måste regeringen återfå talförmågan i frågor som är viktiga för Sverige.

Miljöpartiet har valt att respektera det beslut som en bred majoritet i Sveriges riksdag har fattat om att Sverige ska vara medlem i Nato. Nu fokuserar vi framåt på vilken roll Sverige ska ta som Natomedlem. Sveriges regering borde nu verka för att ett demokratikrav införs i Nato, att principen om no first use införs och att det inte under några omständigheter förs in kärnvapen på svenskt territorium.

Miljöpartiet vill att Sverige driver frågan om ett demokratikrav i Nato. Vi oroas över den demokratiska tillbakagång som vi ser i världen i dag, även i flera länder som är medlemmar i Nato. Vi ser nu Natoländer där grundläggande mänskliga rättigheter utmanas allt oftare och där journalister fängslas, medier och universitet kontrolleras och rättsstatens principer ifrågasätts. Detta är oroande trender som måste brytas.

Herr talman! I punkt 2 i Natos strategiska koncept hävdas att Nato binds samman av demokratiska värderingar. Det borde därför ligga i Natos intresse att värna och utveckla dessa värden. Sveriges röst för demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer måste vara stark och tydlig på alla utrikespolitiska arenor, så också i Nato.

Herr talman! Vi i Miljöpartiet tycker också att Sverige ska driva på för en no first use-policy när det gäller kärnvapen inom Nato. I dag förbehåller sig Nato rätten att vara den första parten i en konflikt som använder kärnvapen.

Om kärnvapen används skulle det få förödande konsekvenser och orsaka ett obeskrivligt, enormt humanitärt lidande, både direkt i anslutning till en detonation och under lång tid efteråt på grund av radioaktiv strålning. Dessutom riskerar den eskalation som användandet av ett enda kärnvapen innebär att resultera i att fler kärnvapen avfyras. Därför måste vi göra allt som står i vår makt för att förhindra att kärnvapen någonsin används.

Om länder tydligt uttalar att de inte kommer att vara den första parten i en konflikt som använder kärnvapen minskar risken för att kärnvapen används. Därför vill vi att Sverige driver frågan om en no first use-policy i Nato.

Sverige har historiskt varit en viktig röst i nedrustningsfrågor och bör även framöver aktivt delta i de delar av Natos verksamhet som rör rustningskontroll och nedrustning. Frågan om ömsesidig kärnvapennedrustning måste fortsatt hållas levande. Det är så vi på lång sikt kan bygga en säkrare värld.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt med anledning av Sveriges medlemskap i Nato

Herr talman! Miljöpartiet vill också säkerställa att kärnvapen inte förs in på svenskt territorium. Sverige borde därför lagstifta om detta omedelbart. För vår del räcker det inte att regeringen säger att ingen är intresserad av att ha kärnvapen här. Så ser det kanske ut i nuläget, men en lagstiftning skulle skapa garantier både här och nu och för framtiden. Det skulle göra Sveriges linje tydlig både för våra allierade och för svenska folket. Dessutom är det fullt rimligt att det är riksdagen som fattar beslutet i denna principiellt viktiga fråga.

Alla våra nordiska grannländer har tydliga policyer kring kärnvapen, och Finland har en lag som förbjuder införsel av kärnvapen. För att minska risken för att Norden blir en måltavla för andras kärnvapen bör Norden vara en kärnvapenfri zon. Därför behöver även Sverige en tydlig lagstiftning som förbjuder införsel av kärnvapen såväl i fredstid som under krig.

Herr talman! Europa befinner sig i ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge efter Rysslands brutala, olagliga och fullskaliga invasion av Ukraina 2022 och det fortsatt pågående kriget. Miljöpartiet stöder att Sverige fortsatt hjälper Ukraina med såväl vapen som humanitärt bistånd samt civilt och finansiellt stöd. Vi har stått bakom samtliga stödpaket till Ukraina som regeringen har lagt fram. Och vi önskar nu att regeringen presenterar en plan för hur Sverige långsiktigt kan stötta Ukraina.

Att vi hjälper Ukraina att försvara sig mot angriparen Putin är viktigt för hela Sveriges säkerhet, demokrati och frihet. Det har också en avgörande betydelse för synen på folkrätten om Putins brott får löna sig, något som riskerar att påverka många konflikter världen över. Därför måste regeringen fortsatt verka för att EU håller samman i stödet till Ukraina och sätta press på USA att fortsätta bidra.

Herr talman! Miljöpartiet stöder sedan ett antal år en snabbare och mer omfattande återuppbyggnad av såväl det militära som det civila försvaret. Självklart är diplomatiska lösningar och konfliktförebyggande arbete alltid förstahandsvalet. Men när övergrepp och brott mot den på folkrätten grundade regelbaserade världsordningen begås, när demokrati och mänskliga rättigheter kränks och när de diplomatiska verktygen är uttömda måste vi ha ett totalförsvar, såväl militärt som civilt, som verkar krigsavhållande och som i värsta fall kan försvara vårt land, vår befolkning och vår demokrati i krig. Att ha en god beredskap är krigsavhållande och fredsfrämjande.

Miljöpartiet står därför bakom överenskommelsen från 2022 om 2 procent i anslag till det militära försvaret. Men vi ser också behov av att satsa betydligt mer resurser på det civila försvaret och krisberedskapen för att nå ett totalförsvar i balans. Vi agerar därför aktivt och konstruktivt i Försvarsberedningen för att nå en bred överenskommelse som inkluderar hela totalförsvaret.

Herr talman! Som Natomedlem ska Sverige försvara sig i samarbete med våra allierade. Det innebär att Sveriges försvar också inbegriper försvar av allierade.

Miljöpartiet vill att Sverige samarbetar mer med våra nordiska och baltiska grannländer för att använda våra gemensamma försvarsförmågor på bästa möjliga sätt. Miljöpartiet betonade nordiskt försvarssamarbete redan innan Natofrågan aktualiserades i Sverige. En positiv sak med Natomedlemskapet är just att detta samarbete förenklas. Samtidigt innebär inte samarbetet med andra att Sverige ska ge upp förmågan att försvara sig självt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt med anledning av Sveriges medlemskap i Nato

Miljöpartiet understryker vikten av att ha en bred syn på säkerhet. Hotbilden är i dag både bred och komplex. Såväl militära som icke-militära och hybrida hot existerar parallellt. Vi behöver ha en beredskap för att möta både de militära hoten och andra hot som klimatförändringar, naturkatastrofer, pandemier och cyberangrepp. Vi behöver ha en beredskap för att stå emot såväl kriser som krig, i värsta fall på samma gång. Nato är inte en mirakellösning för att hantera alla säkerhetsproblem.

Samtidigt som totalförsvaret rustas upp måste Sverige arbeta för fred och frihet i världen; detta arbete måste stärkas. Vi måste värna vårt internationella utvecklingsarbete och fortsätta sätta kvinnors och flickors rättigheter högt upp på den internationella agendan. Där kvinnors mänskliga fri- och rättigheter tillgodoses ökar nämligen förutsättningarna för fred.

Vi står inför en värld som riskerar att förändras kraftfullt med anledning av klimatförändringarna och artkrisen, något som inte bara drabbar länder långt borta utan i allra högsta grad också påverkar oss i Sverige. Därför måste Sverige vara en tydlig röst inom Nato när det gäller att ta klimathotet på allvar.

Herr talman! Att förhindra krig och att främja och bevara freden måste vara övergripande mål för utrikespolitiken, liksom att våga bygga fred efter krig. Samtidigt måste vi erkänna att vägen till fred ofta är långt ifrån enkel. För att en fred ska vara hållbar behöver många viktiga förutsättningar vara uppfyllda.

Miljöpartiet kommer att fortsätta att verka för att Sverige, även som Natomedlem, ska vara en stark röst för fred, demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jan Riise och Jacob Risberg (båda MP).

Herr talman! Effektivitet kan knappast kompensera för att man drar ned på biståndet och överger enprocentsmålet.

Kärnstödet, som ledamoten säger att man har dragit ned på till förmån för att satsa på enskilda länder, är avgörande för FN:s organisation och funktion. FN behöver stå starkt i den oroliga tid och värld som vi befinner oss i om vi ska klara av att bygga långsiktig fred, stabilitet och säkerhet i världen, även utanför vårt närområde och EU.

Vi behöver fortsätta engagera oss i världen utanför vårt närområde och EU, men den här regeringen, där Kristdemokraterna är en aktiv del, gör precis tvärtom. Man fokuserar politiken till närområdet, drar ned på biståndet och överger enprocentsmålet. Detta får konsekvenser som inte gagnar freden och säkerheten i världen.

Herr talman! Det finns en värld utanför vårt närområde och utanför EU, och ska vi bygga långsiktig säkerhet och fred i världen räcker det inte med militär upprustning. Då behöver vi också arbeta med diplomati och goda relationer och arbeta konfliktförebyggande.

Jag ser därför med stor oro på hur Kristdemokraterna och regeringen monterar ned vårt internationella utvecklingsarbete. Det kommer att få långtgående konsekvenser för lokalsamhällen och demokratiutveckling och det globala arbetet för flickors och kvinnors rättigheter.

Den här regeringens politik innebär färre utbildade barnmorskor i Zambia, den innebär sämre förutsättningar för demokratirörelser i Latinamerika och den innebär mindre fattigdomsbekämpning. Den innebär mindre av allt som bygger vår säkerhet och långsiktig fred.

Svenskt bistånd har under decennier nått ut till dem som behöver det mest och varit ett föredöme för andra. Tyvärr flagnar den bilden.

Hur går detta ihop med Kristdemokraternas vallöften om att värna biståndet och den här regeringens tal om att vi behöver bygga säkerhet i världen?

Ska vi verkligen dra oss tillbaka från den globala arenan och lämna walkover till Ryssland och Kina, som på ett nykolonialistiskt sätt skaffar sig inflytande exempelvis på den afrikanska kontinenten? Ryssland gör det genom att engagera den statligt kopplade militära organisationen Wagnergruppen, och Kina gör det genom sina strategiska investeringar som sätter länder i skuld och ekonomiskt beroende.

Min fråga till Kristdemokraterna är alltså hur vi ska bygga fred och säkerhet i världen när regeringen samtidigt drar ned på biståndet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt med anledning av Sveriges medlemskap i Nato

Herr talman! Det säkerhetspolitiska läget i världen är allvarligt och riskerar att bli än värre med klimatförändringarna. När vi drabbas av parallella kriser riskerar de att förstärka varandra. Men Sverigedemokraterna verkar i alla sammanhang för att montera ned klimatpolitiken, såväl i Sverige som på EU-planet och globalt. Sverigedemokraterna har dock inget svar på hur man vill göra i stället, herr talman. I en värld där nästan alla har förstått att klimatkrisen är ett stort hot och börjat arbeta för att vi ska kunna minska utsläppen av växthusgaser driver Sverigedemokraterna en politik i motsatt riktning.

Till och med Nato engagerar sig i klimatfrågan. Nato antog 2021 Climate Change and Security Action Plan, men någon sådan plan har inte Sverigedemokraterna. Jag skulle vilja veta vad Sverigedemokraterna vill göra för att minska utsläppen av växthusgaser.

(Applåder)