Emma Berginger

Herr talman! Vi lever med en orolig omvärld och i en orolig tid. Det ställer höga krav på oss politiker att kunna navigera i en komplex verklighet med flera kriser som behöver tacklas parallellt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt med anledning av Sveriges medlemskap i Nato

Att klimatpolitik är säkerhetspolitik borde vara allmängods vid det här laget. Vi står inför en värld som riskerar att förändras kraftfullt på grund av klimatförändringarna och artkrisen. Det är något som inte bara drabbar länder långt borta utan i allra högsta grad också påverkar oss här i Sverige. Världen hänger samman, och när kriser och konflikter ökar i vår omvärld får det konsekvenser även för oss.

Klimatförändringarna leder till att risken för konflikter ökar och att redan befintliga konflikter förvärras. När vatten och livsmedel tryter och när människor tvingas på flykt vet vi att spänningar uppstår. När samhällen drabbas av kriser vet vi också att antagonister kan ta tillfället i akt att utnyttja svagheter.

Miljöpartiet menar därför att vi måste göra allt som står i vår makt för att minska utsläppen av växthusgaser drastiskt och samtidigt anpassa samhället så att det kan klara påfrestningarna från ett förändrat klimat. Men Sverigedemokraterna vill i stället skrota EU:s målsättningar på klimatområdet. Ser inte Sverigedemokraterna att klimatkrisen riskerar att leda till ökade konflikter och ett betydligt sämre säkerhetsläge med såväl naturrelaterade kriser som torka, värmeböljor och översvämningar som ökade spänningar som kommer att drabba oss?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt med anledning av Sveriges medlemskap i Nato

Herr talman! Utrikesministern är alltså beredd att låta Nato vara den part som inleder ett kärnvapenkrig?

Som vi vet kan kärnvapen i sig utgöra en måltavla för kärnvapenattacker. Därför vill Miljöpartiet se en lagstiftning som förbjuder införsel av kärnvapen på svenskt territorium såväl i fredstid som under krig.

Utrikesministern säger att det inte finns skäl att ha kärnvapen på svenskt territorium i fredstid. Varför stöder då inte utrikesministern en lagstiftning i denna del? Varför vill utrikesministern öppna för att ha kärnvapen på svenskt territorium i krigstid, då riskerna för en eskalation och användning av kärnvapen är än större än i fredstid?

Är utrikesministern verkligen beredd att ta konsekvenserna om kärnvapen skulle avfyras från svenskt territorium, eller, gud förbjude, om Sverige skulle utsättas för en kärnvapenattack eftersom vi skulle ha kärnvapen på svenskt territorium i krigstid?

Herr talman! Jag tackar för denna utrikespolitiska deklaration.

Miljöpartiet och Moderaterna har haft olika syn på Natomedlemskapet, men vi delar bilden av det allvarliga säkerhetspolitiska läget. Det är ett läge där hot om användning av kärnvapen uttalas av Ryssland med mer eller mindre jämna mellanrum.

Kärnvapen är fruktansvärda massförstörelsevapen. Om de någonsin används kommer det att få ofattbara konsekvenser.

Natos avskräckning baserar sig i stor utsträckning på USA:s kärnvapendelning, det så kallade kärnvapenparaplyet. Men, i ärlighetens namn, inget paraply i världen kan skydda mot den förödande kraften i en kärnvapendetonation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt med anledning av Sveriges medlemskap i Nato

Sverige är nu medlem i en kärnvapenallians. Därmed blir hotet om användning av kärnvapen även en del av Sveriges försvar. Sverige har under lång tid arbetat utrikespolitiskt för nedrustning, rustningskontroll och icke-spridning.

Utrikesministern säger att Sveriges arbete för att reducera risken för att kärnvapen används ska stärkas i en tid av starka spänningar. Det är bra. Men hur har utrikesministern tänkt att stärkandet av detta arbete ska gå till när kärnvapendoktrinen samtidigt är en så essentiell del av vad som är Nato?

I dag förbehåller sig Nato rätten att vara den första parten i en konflikt som använder kärnvapen. Det är inte rimligt. Är utrikesministern beredd att hörsamma Miljöpartiets krav på att arbeta för en policy om no first use som ett sätt att minska risken för att kärnvapen används? Det är en policy som innebär att Nato inte ska vara den första parten i en konflikt som använder kärnvapen.

Herr talman! Som vi alla vet är det säkerhetspolitiska läget allvarligare än på mycket länge. Det understryker också vikten av att Sverige kan bedriva en effektiv underrättelseverksamhet, inte minst med hjälp av signalspaning. Syftet med detta är, tycker vi från Miljöpartiet, att värna det öppna och demokratiska samhället, den fria åsiktsbildningen samt Sveriges frihet och oberoende.

Särskilt viktigt är det att vi har en självständig underrättelseverksamhet som har möjlighet att göra självständiga bedömningar, både när det gäller exempelvis tidig varning och för att kunna göra de avvägningar som vi behöver göra i vår säkerhets- och försvarspolitik. Samtidigt är det viktigt att säkerställa effektivitet i signalspaning och underrättelseverksamhet så att vi upptäcker hoten men inte riskerar att i onödan göra intrång i människors integritet.

Signalspaning är ett väldigt viktigt verktyg som ger särskild information som man inte kan komma åt på andra sätt. Informationen är källnära och kan alltså bekräfta sådana uppgifter som man får på annat håll. Den skrivelse vi behandlar i dag är viktig för att följa upp och säkerställa integritet och avvägningar i signalspaningen, och det tycker vi är bra.

Integritetsskydd vid signalspaning i för-svarsunderrättelse-verksamhet

Hoten mot Sverige och andra demokratier kommer från många olika organisationer och stater över hela världen. Det gör det viktigt med samarbete mellan de svenska myndigheterna och myndigheter i andra länder, inte minst nu när Sverige är på väg in i Nato. Jag vill därför understryka vikten av en tydlig reglering för att breda samarbeten på dessa områden inte ska vara ett hot i sig mot integritet och mänskliga rättigheter utan stärka vår trygghet och säkerhet.

För att inleda samarbeten är det viktigt med möjlighet till en oberoende granskning, även om granskningen i sig antagligen måste utföras under sekretess. Det internationella samarbetet är viktigt för att bekämpa terrorism men också för att säkerställa säkerheten i vårt närområde. Utgångspunkten för den svenska underrättelseverksamheten måste vara att värna och skydda det öppna och demokratiska samhället, den fria åsiktsbildningen samt Sveriges frihet och oberoende.

Med det sagt vill jag yrka bifall till Miljöpartiets reservation 2 i detta ärende.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)

Herr talman! Vi står i en tid som definieras av krigen och det allvarliga säkerhetspolitiska läget. Det är Rysslands krig mot Ukraina, Israels krig i Gaza och det alltmer spända läget i Mellanöstern. Det är krig och väpnade konflikter i Jemen, Sudan och Demokratiska republiken Kongo och på en rad andra platser i världen, med ett oerhört humanitärt lidande som följd och med konsekvenser som sätter spår i generationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

De som vågar prata om fred ifrågasätts och förlöjligas, men vi måste våga säga att fred är det vi strävar efter. Den fred som vi som land har åtnjutit i över 200 år är en förutsättning för de framgångar, det välstånd och den utveckling som vi har haft, och den möjlighet till utveckling som fred innebär vill vi att också andra länder i världen ska få. Samtidigt måste vi erkänna att vägen till fred ofta är långt ifrån enkel. För att en fred ska vara hållbar behöver många viktiga förutsättningar vara uppfyllda.

Att förhindra krig och att främja och bevara freden måste vara ett övergripande mål för utrikespolitiken och även att våga bygga fred efter krig. Men när övergrepp och brott mot den regelbaserade världsordning som baseras på folkrätten begås, när demokrati och mänskliga rättigheter kränks och när de diplomatiska verktygen är uttömda måste vi ha ett totalförsvar, såväl militärt som civilt, som verkar krigsavhållande och som i värsta fall kan försvara vårt land, vår befolkning och vår demokrati i krig. Att ha en god beredskap är krigsavhållande och fredsfrämjande.

Herr talman! Rysslands brutala och olagliga storskaliga anfallskrig mot Ukraina har om tio dagar pågått i två år. Det är ett fruktansvärt krig med stort lidande och många dödade och skadade. Ryssland visar stor hänsynslöshet, även mot den civila ukrainska befolkningen, och krigets lagar respekteras inte. Angriparen visar stor likgiltighet inför förlorade människoliv. Inte ens de egna soldaternas liv tillmäts något större värde utan slösas som en förbrukningsvara.

Erfarenheterna från Ukraina visar att konventionella krig om territorier fortfarande är en realitet och något som vi behöver ha en beredskap för att kunna möta. Miljöpartiet stöder att Sverige ska fortsätta att hjälpa Ukraina med såväl vapen som humanitärt bistånd och civilt och finansiellt stöd, och vi önskar att regeringen presenterar en plan för hur Sverige långsiktigt kan stötta Ukraina.

Att vi hjälper Ukraina att försvara sig mot angriparen Putin är viktigt för hela Europas säkerhet, demokrati och frihet. Det har också en avgörande betydelse för synen på folkrätten om Putins brott får löna sig, något som riskerar att påverka många konflikter världen över. Därför måste regeringen fortsatt verka för att EU håller samman i stödet till Ukraina och sätta press på USA att fortsätta att bidra.

Herr talman! Parallellt med den ryska aggressionen mot Ukraina ökar den interna repressionen i Ryssland. Det blir allt svårare för de demokratiska krafter och kämpar som inte står bakom Putins politik att visa detta öppet. Några direkta konkurrenter tillåts inte i det kommande presidentvalet.

Vi i Försvarsberedningen har i vår rapport Allvarstid konstaterat att Ryssland utgör ett långsiktigt hot mot europeisk och global säkerhet. Ryssland ställer om sin ekonomi mot mer av en krigsekonomi som blir fullkomligt beroende av att producera och avsätta stora mängder krigsmateriel, något som innebär en ökande risk för omvärlden.

Herr talman! Sedan Hamas fruktansvärda terrordåd den 7 oktober, som med rätta har fördömts, har Israels motattacker dödat runt 30 000 människor i Gaza, varav en stor andel kvinnor och barn. Långt fler har skadats.

Bilderna av föräldrar som bär sina barns svepta kroppar, barn med sina namn skrivna på skinnet för att underlätta identifiering och den skräckslagna rösten från den sexåriga lilla flickan Hind som förgäves ber om att någon ska komma och hämta henne från den bil där hon satt fast med sina döda släktingar - allt detta vittnar om de grymma konsekvenserna av ett krig som helt saknar proportionalitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Dödandet av civila kan aldrig rättfärdigas. Det behövs en permanent vapenvila. Israels massiva, urskillningslösa bombningar av civilbefolkningen i Gaza kan inte på något sätt försvaras och måste upphöra.

Nu hotas palestinierna inte bara av bomberna, utan den humanitära situationen blir allt värre. Det är brist på mat, vatten, mediciner och sanitet, och mitt i detta bestämmer sig regeringen för att stoppa stödet till UNRWA på grund av uppgifterna om att ett antal medarbetare hade koppling till Hamas terrorattack. Hur oacceptabla dessa uppgifter än är kan inte hundratusentals människor straffas för vad enskilda personer har valt att göra. Regeringen måste tänka om och återuppta biståndet till UNRWA omedelbart.

Sverige borde också verka för att få till stånd en hållbar fredsprocess som leder till en rättvis tvåstatslösning och till att brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser utreds. Självfallet måste såväl gisslan som andra illegalt frihetsberövade personer som hålls av Hamas och Israel släppas.

Sverige har haft en lång och stolt tradition av att vara en aktiv aktör på den globala arenan, men sedan den SD-styrda regeringen tillträdde har den feministiska utrikespolitiken skrotats, biståndet har bantats och regeringen har valt att vända bort blicken från världen. Detta är oerhört olyckligt, för i en tid av ökande spänningar i världen behövs mer än någonsin globala aktörer som kan verka för fred och konfliktförebyggande och medla i pågående konflikter.

(Applåder)

I detta anförande instämde Ulrika Westerlund (S).

Herr talman! Jag vill börja med att säga att vi i Miljöpartiet står bakom alla våra reservationer, men för att spara tid vid voteringen yrkar vi bifall enbart till reservation 16 under punkt 10 Civilt försvar och förmåga.

Alltför många pratar om kriget som att det redan vore ett faktum att Sverige ska hamna i krig. Men syftet med vårt försvar är och förblir att bevara freden. Ja, Sverige och Europa befinner sig i ett mycket allvarligt säkerhetspolitiskt läge efter Rysslands fruktansvärda och olagliga fullskaliga invasion av Ukraina för snart två år sedan. Men försvaret ska alltjämt vara krigsavhållande och fredsbevarande. Därför behöver vi ha ett starkt totalförsvar. Genom att vi ökar vår beredskap, både civilt och militärt, kan vi påverka risken för att det blir krig.

Sverige är på väg in i Nato, vilket påverkar både vårt säkerhetspolitiska läge och hur vi bör bygga upp vårt försvar. Överbefälhavaren drar i sitt militära råd slutsatsen att risken för ett konventionellt anfall på svenskt territorium minskar. Samtidigt konstaterar ÖB också att sannolikheten - eller, som jag skulle vilja säga, risken - att Sverige engageras i konflikter utanför vårt närområde ökar med Natomedlemskapet. Därutöver kan jag konstatera att risken för hybrida attacker och hot inte är en risk utan en realitet, vilket vi kan notera inte minst genom de cyberattacker som Sverige har drabbats av i närtid.

Miljöpartiet understryker vikten av att ha en bred syn på säkerhet. Hotbilden i dag är både bred och komplex. Såväl militära hot som icke-militära hot och hybrida hot existerar parallellt. Vi behöver ha en beredskap för att möta både de militära hoten och andra hot, såsom klimatförändringar och naturkatastrofer, pandemier och cyberangrepp. Vi behöver alltså ha en beredskap för att stå emot såväl kriser som krig, och i värsta fall på samma gång. Det innebär att den beredskap som vi bygger upp måste kunna hantera många olika typer av hot.

Miljöpartiet har sedan flera år stått bakom en snabbare och mer omfattande uppbyggnad av totalförsvaret - såväl det militära som det civila försvaret. Vi står bakom överenskommelsen från våren 2022 om att 2 procent av bnp ska avsättas till det militära försvaret så snart som det är möjligt. Vi står också bakom samtliga stödpaket till Ukraina.

Samtidigt måste balansen mellan satsningarna på det militära och civila försvaret bli bättre. Därför vill Miljöpartiet se stora satsningar på det civila försvaret och krisberedskapen. Det militära försvaret kan inte fungera utan ett starkt civilt försvar, och den förmåga som byggs upp inom det civila försvaret bidrar också till att stärka samhällets motståndskraft mot andra kriser än militära, till exempel mot naturrelaterade kriser och katastrofer i klimatkrisens spår.

Herr talman! Vi behöver också ha ett förebyggande angreppssätt. Det förebyggande arbetet är avgörande för ett väl fungerande totalförsvar. Motståndskraften i samhällsfunktionerna måste öka, och fler insatser behöver göras för att förebygga kriser.

Krisberedskapen och det civila försvaret behöver hänga ihop. Det civila försvaret är snarare en rejäl förstärkning av krisberedskapen än något separat som ska stå i garderoben till den dag det råder höjd beredskap eller krig. När vi stärker det civila försvaret stärker vi också krisberedskapen och vice versa. I tider av samhällsomvälvningar är det avgörande att samhället kan stå starkt och bidra till trygghet och tillförsikt.

Även om mycket fokus nu läggs på att bygga upp det civila försvarets förmåga i händelse av höjd beredskap och krig måste det civila försvarets resurser också vara tillgängliga för att hantera kriser i fredstid eller i läge av gråzon. Att vi som samhälle kan stå emot och möta kriser och hybrida attacker, oavsett om vi vet att det är en antagonist som ligger bakom eller ej, är viktigt för samhällets stabilitet.

Miljöpartiet vill särskilt öka satsningarna på det civila försvaret för att uppnå ett totalförsvar i balans. Därför är vi det parti som i nuläget lägger mest pengar på försvaret, då vi i vår skuggbudget har en stor satsning på civilt försvar med bland annat medel till kommuners och regioners beredskap, klimatförebyggande åtgärder, räddningstjänst, befolkningsskydd, försörjningsberedskap och frivilliga försvarsorganisationer.

Samtidigt är det viktigt att understryka att det civila försvaret ytterst bygger på att vi har ett samhälle och en välfärd som fungerar i fred. Därför ser Miljöpartiet med stor oro på hur den nuvarande regeringens nedskärningar drabbar skola, vård och omsorg. Att sjukvården fungerar, att barnen kan gå till skola och förskola och att de äldre är trygga inom omsorgen är viktigt även i händelse av kris eller i värsta fall krig, för att vårt försvar och vår motståndskraft ska kunna stå starka. Jag vill också nämna bristen på investeringar i järnvägen, som riskerar vår förmåga till hållbara och redundanta transporter, något som är oerhört problematiskt.

Försvarsberedningen lämnade strax före jul en rapport med fokus på det civila försvaret till regeringen. Rapporten tar fasta på att det civila försvaret behöver byggas upp snarast. Samtidigt ville en majoritet av beredningen ändra målen för det civila försvaret genom att stryka viktiga mål. Det tycker vi från Miljöpartiet är problematiskt.

Det rör målen att det civila försvaret ska ha förmåga att upprätthålla nödvändig försörjning, bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fredstid samt med tillgängliga resurser bidra till förmågan att delta i internationella fredsfrämjande och humanitära insatser.

Ett mål anger en tydlig prioritering och inriktning. Det är så vi politiker styr verksamheter och myndigheter. Att ta bort mål på det sätt som beredningen föreslår signalerar att dessa uppgifter får en lägre prioritet. Riksdagsbundna mål följs upp i budgetprocessen, vilket gör det möjligt för politiken att få en bild av utvecklingen när det gäller uppfyllandet av målet.

På samma sätt som borttagandet av mål signalerar något så signalerar det en lägre prioritet när man föreslår en nedflyttning av målet att skydda civilbefolkningen från att ha varit det första målet till att bli det tredje målet för det civila försvaret, även om målen i sig sägs inte ska ha en inbördes prioritering.

Herr talman! Vi står inför en värld som riskerar att förändras kraftfullt med anledning av klimatförändringarna och artkrisen, något som inte bara drabbar länder långt borta utan i allra högsta grad också påverkar oss i Sverige. Världen hänger samman, och när kriser och konflikter ökar i vår omvärld får det konsekvenser också för oss.

Klimatförändringarna leder till att risken för konflikter ökar och till att redan befintliga konflikter förvärras. När vatten och livsmedel tryter och människor tvingas på flykt vet vi att spänningar uppstår. När samhällen drabbas av kriser vet vi också att antagonister kan ta tillfället i akt och utnyttja svagheter.

Jag menar att vi därför måste göra allt som står i vår makt för att minska utsläppen av växthusgaser drastiskt och samtidigt anpassa samhället så att det kan klara påfrestningarna av ett förändrat klimat. Så kan vi bidra till en säkrare värld men också skapa ett robust och stabilt samhälle här hemma.

Genom att ställa om samhället till fossilfrihet och satsa på förnybara energikällor och drivmedel ökar Sveriges motståndskraft både mot brist på drivmedel och mot politiska påtryckningar från oljestater. Försvarsmakten måste vara en del av den gröna omställningen och bidra till att samhället kan utveckla förnybar elproduktion, till exempel vindkraft, och samtidigt ta ansvar för sin egen klimatomställning. Ett försvar som inte hänger med när samhället i övrigt ställer om kommer att vara ett sårbart försvar.

En ökad ekologisk produktion av livsmedel ger bättre förutsättningar att producera livsmedel i händelse av kris eller krig då den ekologiska produktionen inte är beroende av insatsvaror som konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel på det sätt som konventionellt lantbruk är. Dessa måste vi i dag importera.

Att säkra tillgången på rent vatten och att skydda våra sjöar och vattendrag är avgörande för människors överlevnad oavsett om vi drabbas av extrema värmeböljor eller krigshandlingar. Ett hållbart samhälle är helt enkelt robust och motståndskraftigt.

Jag ber om ursäkt, herr talman, för att jag överskrider min talartid lite, men jag har mycket viktigt att säga.

Herr talman! Vi behöver också så långt det är möjligt tillämpa diplomati och konfliktförebyggande arbete. Samtidigt behöver vi ha ett totalförsvar, såväl militärt som civilt, som verkar krigsavhållande och som, i värsta fall, kan försvara vårt land, vår befolkning och vår demokrati i krig. Att ha en god beredskap är som sagt fredsfrämjande.

Försvarsberedningen arbetar nu med den slutrapport där vi ska lägga fram förslag på hur Sveriges militära försvar ska utvecklas. Miljöpartiet bidrar aktivt och konstruktivt i arbetet och strävar efter att vi ska kunna nå en bred överenskommelse.

Vi i Försvarsberedningen drar lärdomar från kriget i Ukraina samtidigt som vi är medvetna om att förutsättningarna ser annorlunda ut i Sverige. Sverige är på väg in i Nato, och försvaret behöver anpassas utifrån att vi tillsammans med kommande allierade ska bygga ett försvar som avhåller angrepp. Det gäller därför att tänka klokt kring våra gemensamma försvarsresurser. Vilka unika förmågor har Sverige att bidra med, och hur kan vi få vårt försvar att passa ihop med framför allt våra nordiska och baltiska grannars försvar? Hur bygger vi förmåga både här och nu och samtidigt uthållighet och redundans på sikt?

Försvarsberedningen konstaterar i den säkerhetspolitiska rapporten Allvarstid att Ryssland utgör ett långsiktigt hot mot europeisk och global säkerhet. Vi kan alltså inte, i vår iver att rusta fort, låta oss luras att suboptimera och slå undan förmågan att ha ett starkt totalförsvar, både militärt och civilt, som står starkt och redundant även över tid.

Herr talman! Det är viktigt att driva frågor inom EU, och det är viktigt att ha ett brett stöd för sanktionspolitiken. Men det är också viktigt att så snart som möjligt strypa Rysslands intäkter från fossilgas. Det är intäkter som leder till att kriget mot Ukraina kan fortgå och som leder till att människor dödas och skadas.

Grannländer som Lettland och Litauen har stoppat gasimport genom nationella förbud. Finland förbereder att genomföra detsamma.

När kan vi förvänta oss att Sveriges regering stoppar importen av rysk fossilgas till Sverige?

Herr talman! Min fråga går till utrikesminister Tobias Billström.

Rysslands brutala och storskaliga anfallskrig mot Ukraina har pågått i snart två år, och Sveriges stöd till Ukraina har varit och är starkt. Miljöpartiet har stått bakom samtliga stödpaket och uppmanar regeringen att fortsätta att planera för hur vi långsiktigt kan stötta Ukraina såväl militärt som humanitärt och ekonomiskt.

Att stötta Ukraina är viktigt för hela Europas säkerhet. Det får inte löna sig att bryta mot folkrätten och angripa andra stater militärt. Det är därför förvånande, motsägelsefullt och upprörande att regeringen fortfarande inte har stoppat importen av rysk fossilgas till Sverige, en import som sponsrar Rysslands krigskassa och som riksdagen i ett tillkännagivande enhälligt har uppmanat regeringen att stoppa.

Min fråga till utrikesministern är därför: Varför har importen av rysk fossilgas inte stoppats?

Herr talman, ledamöter här i kammaren och ni som tittar där hemma! Jag beklagar att jag kommer in precis i slutet av debatten och inte har följt den så noggrant. Det beror på att Försvarsberedningen har haft ett pågående sammanträde som fortgick när jag lämnade det för att komma hit och hålla mitt anförande. Jag vill ändå passa på att säga att cybersäkerhet är otroligt viktigt, och detta är något som vi beaktar i beredningens arbete och som kommer att vara en viktig del av våra slutsatser.

Vi i Miljöpartiet står bakom båda våra reservationer i detta ärende, och eftersom de bara är två väljer vi att yrka bifall till både reservation 2 och reservation 6.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reger-ingens styrning av samhällets informa-tions- och cyber-säkerhet

Den digitala utvecklingen innebär stora fördelar för samhället. Vi kan kommunicera, vi kan dela information, vi kan skapa saker och ting tillsammans och vi kan ta del av kultur men också göra bank- och myndighetsärenden digitalt. Det är fantastiskt.

Samtidigt innebär den digitala utvecklingen sårbarheter. Antagonister letar ständigt efter sårbarheter såväl för att störa och slå ut våra system som för att komma åt att stjäla data och det som vi vill skydda. Inte minst helgens omfattande cyberangrepp visar på behovet av att på ett mycket bättre sätt förbereda oss och skapa en cyberberedskap.

De hybrida attackerna kommer att fortgå. Olika antagonister, såväl främmande makt som kriminella organisationer, vet att detta är ett medel som de kan tillgripa, och det är upp till oss i samhället att se till att vi är så skyddade som vi bara kan vara.

Vi behandlar här i dag regeringens skrivelse som svar på kritiken i Riksrevisionens rapport om regeringens styrning av samhällets informations- och cybersäkerhet, som är både brådskande och viktig.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringens arbete inom området inte har varit effektivt utformat. Enligt Riksrevisionen handlar den centrala bristen om avsaknad av strategiska avvägningar och prioriteringar som inriktar informations- och cybersäkerhetsarbetet.

Jag vill understryka att Miljöpartiet vill att cybersäkerheten i offentlig sektor och särskilt i samhällsviktiga delar av den privata sektorn ska stärkas, för den moderna krigföringen utnyttjar svagheter i samhället och bidrar aktivt till polarisering och oro som kan användas för att kontrollera att samhället styrs på ett sätt som passar olika aktörers egna syften.

Exempelvis ser vi påverkan på opinioner i Sverige och i andra länder i syfte att destabilisera samhället, och detta sker fortlöpande. Det sker genom att öka motsättningarna mellan grupper, och det sker genom att undergräva förtroendet för våra myndigheter. Många aktörer är intresserade av detta.

En öppen värld gynnar Sverige på väldigt många sätt och är en förutsättning för att vi ska kunna hantera såväl miljöhot och säkerhetshot som andra delar i att bygga upp vårt samhälle, men för att det öppna samhället ska kunna fungera behöver vi säkra våra digitala system och skydda oss mot angrepp, oavsett om dessa utförs av kriminella på jakt efter att stjäla pengar eller av främmande makt som är ute efter säkerhetskänslig information. Ytterst handlar det om att medborgarna ska kunna känna trygghet och förtroende för myndigheter och samhället.

Mot bakgrund av det anförda föreslår Miljöpartiet att cybersäkerheten i offentlig sektor och i särskilt samhällsviktiga delar av den privata sektorn ska stärkas och menar att riksdagen ska ställa sig bakom det som anförs i vår reservation om detta och tillkännage det för regeringen. Vi föreslår också att en eller flera myndigheter ska ges i uppdrag att ta fram en nationell strategi för stärkt motståndskraft mot desinformation och propaganda så att medie- och informationskunnigheten kan stärkas.

Fru talman! Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina har nu pågått i snart två år. Det är ett fruktansvärt krig med stort lidande och många dödade och skadade. Ryssland visar stor hänsynslöshet även mot den civila ukrainska befolkningen, och krigets lagar respekteras inte. Angriparen Ryssland visar också stor likgiltighet inför förlorade människoliv, inte ens de egna soldaternas liv tillmäts något större värde.

Erfarenheterna från Ukraina visar att konventionella krig om territorier fortfarande är en realitet och något som vi behöver ha en beredskap för att kunna möta. Miljöpartiet stöder att Sverige fortsatt hjälper Ukraina med såväl vapen som humanitärt bistånd. Vi har röstat för samtliga stödpaket som har lagts fram av Sveriges regering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Att vi hjälper Ukraina att försvara sig mot angriparen Putin är viktigt för hela Europas säkerhet, för demokratin och för friheten. Det har också en avgörande betydelse för synen på folkrätten om Putins brott får löna sig eller inte, något som riskerar att påverka många konflikter världen över. Därför behövs stöd till Ukraina inte bara från Sverige. Sveriges regering måste aktivt verka för ett sammanhållet EU som tillsammans med USA fortsätter att stötta Ukraina så länge som det krävs.

Samtidigt har vi en klimatkris som innebär ett existentiellt hot. Klimatförändringarna är ett hot mot människors liv, hälsa och säkerhet. De driver människor på flykt, ökar spänningar och risken för konflikter och krig.

På det pågående klimattoppmötet i Dubai har det i dag presenterats en rapport om risken för att fler tippningspunkter passeras med oerhörda konsekvenser och en potential att hota civilisationen som vi känner den. Bortom dessa tippningspunkter blir klimatförändringarna självförstärkande, något som får oerhörda konsekvenser.

Miljöpartiet understryker vikten av att ha en bred syn på säkerhet. Hotbilden i dag är bred och komplex. Vi har såväl militära hot som icke-militära hot och hybrida hot som existerar parallellt. Vi behöver ha en beredskap för att möta såväl de militära hoten som klimatförändringar, andra naturkatastrofer och pandemier. Vi behöver ha en beredskap för att stå emot såväl kriser som krig, och i värsta fall på samma gång.

Dessutom är demokratin på tillbakagång i världen, och auktoritära krafter är på frammarsch. Framför allt behöver vi ha ett förebyggande angreppssätt. Det bästa är om vi kan undvika att krisen eller kriget inträffar.

Därför menar vi att vi måste göra allt som står i vår makt för att minska utsläppen av växthusgaser drastiskt och samtidigt anpassa samhället så att det kan klara påfrestningarna från ett förändrat klimat. Men alltför få partier tar klimathotet på allvar.

Den viktigaste förebyggande insatsen är att minska utsläppen av växthusgaser. Men regeringen för tvärtom en politik som ökar utsläppen och därmed risken för en klimatkatastrof. Vi behöver också så långt som möjligt tillämpa diplomati och konfliktförebyggande. Samtidigt behöver vi ha ett totalförsvar, såväl militärt som civilt, som verkar krigsavhållande och som ytterst kan försvara vårt land, vår befolkning, vår frihet och demokrati i händelse av krig.

Totalförsvaret består av både det civila och det militära försvaret. När det gäller det militära försvaret följer vi från Miljöpartiet överenskommelsen från våren 2022 om att öka anslagen till det militära försvaret till 2 procent av bnp när det är praktiskt möjligt.

Samtidigt menar vi att balansen mellan satsningarna på det militära och det civila försvaret måste bli bättre. Miljöpartiet vill särskilt öka satsningarna på det civila försvaret för att uppnå ett totalförsvar i balans.

Det militära försvaret kan inte fungera utan ett starkt civilt försvar, och den förmåga som byggs upp inom det civila försvaret bidrar också starkt till samhällets motståndskraft mot andra kriser än militära, till exempel mot naturrelaterade katastrofer i klimatkrisens spår.

Totalt vill Miljöpartiet anslå 1 805 000 000 kronor mer än regeringen till utgiftsområde 6. Vi är det parti som satsar mest på det civila försvaret. Samtidigt är det viktigt att understryka att det civila försvaret ytterst bygger på att vi har ett samhälle och en välfärd som fungerar i fred. Därför ser Miljöpartiet med stor oro på hur den nuvarande regeringens nedskärningar drabbar skola, vård och omsorg, kultur med mera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

I vår budget vill vi satsa på att stötta kommuner och regioner i deras arbete med krisberedskap och civilt försvar. Mycket av samhällsviktig verksamhet bedrivs av kommuner och regioner. Vi vill säkerställa att alla kommuner har grundläggande förutsättningar att arbeta med beredskapsförberedelser inom det civila försvaret och att utvecklingen av förmågan sker i takt med ambitionsnivån i övriga delar av totalförsvaret. Vi tillför därför 500 miljoner kronor till detta.

Vi satsar också 500 miljoner kronor på förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor som riskerar att bli en konsekvens av klimatförändringarna.

Den kommunala räddningstjänsten behöver stärkas för att klara sitt viktiga uppdrag under höjd beredskap. Här pågår också ett arbete med att införa civilplikt. Att den kommunala räddningstjänstens förmåga ökar är också viktigt för vår beredskap att hantera skogsbränder. Samtidigt behöver skyddet av civilbefolkningen utökas, exempelvis genom man rustar upp skyddsrum och uppdaterar systemet för utomhusvarning. Därför anslår Miljöpartiet 300 miljoner kronor till detta.

Som jag nämnde tidigare är Sverige föremål för hybrida angrepp. Detta är angrepp som sker under nivån för förhöjd beredskap och någonting som pågår ständigt. Det här är inte en risk, utan det är en realitet. Det finns ett stort behov av att stärka arbetet med att motverka cyberangrepp både inom offentlig förvaltning och med arbete gentemot privata aktörer med samhällsviktiga verksamheter. Det gäller även privatpersoner. Miljöpartiet vill göra en förstärkning på 250 miljoner kronor inom detta område.

Som nämnts tidigare från talarstolen behöver Sverige åter bygga upp beredskapslager och bygga en infrastruktur för att det privata näringslivet ska kunna bidra i händelse av kris.

Miljöpartiet vill skapa förutsättningar för MSB att påbörja arbetet med att stärka försörjningsberedskapen och anslår därför 100 miljoner kronor till detta i vår budget. Detta är såklart enbart en liten del av det arbete som behöver göras för att öka försörjningsberedskapen, men det är viktigt att arbetet kommer igång snabbt.

Det finns ett behov av att öka krismedvetenheten hos befolkningen. Det rör alltifrån hur man är vaksam mot påverkan till att förstå hur man kan stärka sin egen grundläggande beredskap. Miljöpartiet vill därför tillföra detta 50 miljoner kronor.

Vi vill också förstärka de frivilliga försvarsorganisationerna och andra ideella organisationer som är viktiga för Sveriges krisberedskap och civilt försvar.

Vi befinner oss i en orolig tid i en orolig omvärld. Hoten är breda och komplexa. Miljöpartiet vill att Sverige ska ha en beredskap att möta såväl militära hot som klimatförändringar och pandemier. Vi ska förebygga kriser och konflikter och stärka demokrati och mänskliga rättigheter för att bygga en säkrare, tryggare och fredligare värld.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete inklusive Arktis

Fru talman! Det nordiska samarbetet är viktigare än någonsin. När världen är orolig och konfliktfylld behöver samarbetet med länder där vi finner en gemenskap i fråga om öppenhet, demokrati, jämställdhet och värdet av rättsstatsprincipen samt mänskliga rättigheter förstärkas. När klimatförändringar och miljöförstöring hotar kan vi genom gemensamma ansträngningar skala upp arbetet för att möta utmaningarna. Våra länder ligger i framkant när det gäller dessa frågor. Tillsammans blir vi starkare.

Vi kan dock inte ta vårt goda nordiska samarbete och sammanhållningen för givna. Genom att ständigt arbeta för att förbättra relationerna, hitta samarbetsområden som ger våra länder nytta och uppmuntra och stödja våra medborgares, inte minst de ungas, möjligheter att få utbyte av såväl kultur som studier och arbetstillfällen håller vi det nordiska samarbetet gott och starkt.

I våra nordiska grannar finner vi både likheter och särprägel. I gränsområden kan det i bästa fall skapas regional samhörighet som bygger på att man kan bo och arbeta, studera och ta del av kultur på båda sidorna av gränsen. Jag har under större delen av mitt vuxna liv bott i en sådan region, Öresundsregionen. Där är närheten mellan länderna påtaglig; regionaltågsresan mellan centrala Malmö och Köpenhamn, det som kallas Öresundståget, tar lite drygt en halvtimme. Det är kortare tid än det tar att resa från ytterkanten av Stockholm in till innerstaden.

Men samhörigheten sätts på prov av gränshinder. Oavsett om det handlar om id-kontroller eller skatteregler som försvårar livet för gränspendlarna behöver lösningar hittas. Jag är glad att de sista inreserestriktionerna med anledning av covid-19 till sist upphörde under 2022. Jag hoppas därför att arbetet med att undanröja gränshinder av ordinarie art tar fart nu när pandemin slutligen är över.

Fru talman! För att underlätta integrationen mellan våra länder skulle vi också behöva se ett bättre samarbete och en bättre samordning på infrastrukturområdet.

Miljöpartiet har varit drivande för att bygga snabbare tågförbindelser såväl mellan Oslo och Stockholm som mellan Stockholm och Köpenhamn. Sedan regeringen har skrotat projektet om nya stambanor riskerar vi i stället att se att järnvägen korkar igen fullständigt när tågtransporterna från Tyskland genom Danmark ökar efter att Fehmarn Bält-förbindelsen öppnats.

Riksdagen har tidigare tillkännagivit att regeringen bör verka för ett ministerråd för trafik-, transport- och infrastrukturfrågor. Dessvärre har detta inte blivit verklighet. I stället har det efter transportministermötet i Fredrikstad i november i fjol uttalats att ministrarna ska fortsätta arbetet inom ramen för befintliga samarbetsformer. Utskottet finner inte anledning att redan nu ge ett nytt tillkännagivande om att inrätta ett ministerråd för infrastruktur- och transportfrågor. Jag tycker dock att det är en viktig fråga att hålla ögonen på framåt, och jag är inte främmande för att återkomma i den.

Fru talman! Såväl pandemin som Rysslands invasion av Ukraina har påmint oss om behovet av att samarbeta mer inom försvar och krisberedskap. Miljöpartiet står bakom att Sverige behöver bygga säkerhet med andra länder, särskilt tillsammans med våra nordiska och baltiska grannländer. Här är Nordefco viktigt, och jag ser fram emot den uppdatering av Nordefcos Vision 2025 som de nordiska försvarsministrarna har beslutat om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete inklusive Arktis

Som min kollega Rasmus Ling poängterade i Nordendebatten förra året har Miljöpartiet visserligen varit kritiskt till ett svenskt Natomedlemskap för Sverige, men vi ser såklart att det kan komma samarbetsmässiga fördelar när alla nordiska länder ingår i samma försvarsallians.

Men det är viktigt att säga att det även inom området civilt försvar och krisberedskap finns en nordisk nytta av samarbete. Exempelvis har Sverige mycket att lära av Finland när det gäller beredskap och lagerhållning. Med klimatförändringarna kommer högst sannolikt antalet fredstida kriser att öka när skyfall, översvämningar, värmeböljor, torka och skogsbränder drabbar. Där behövs det nordiska samarbetet.

Särskilt kännbara riskerar konsekvenserna av ett förändrat klimat att bli i Arktis. Den globala uppvärmningen har drabbat Arktis och dess invånare särskilt hårt. Klimat- och miljöförändringarna är dramatiska i området. Isen smälter, vilket påverkar den biologiska mångfalden och levnadsvillkoren för befolkningen i regionen. Urfolken är särskilt utsatta, i synnerhet eftersom de ofta inte äger marken de brukar. Det minskade istäcket skapar därtill nya förutsättningar för att nyttja naturresurser i området, och nya farleder för sjöfart blir möjliga. Intresset för regionen har därför ökat hos såväl arktiska som icke-arktiska stater i takt med att isen smälter.

Det är alltså inte bara så som utskottet uttrycker att "klimatförändringarna i Arktis har bidragit till ett ökat omvärldsintresse för regionen", vilket i och för sig stämmer. Men utskottet fortsätter: "Utskottet välkomnar möjligheterna som detta ger att mobilisera ett ökat engagemang för att hantera klimatförändringarnas konsekvenser i Arktis." Det vore såklart väldigt positivt om vi kan få ett ökat engagemang för att hantera klimatförändringarna, men det är inte bara det som står på spel. Arktis har blivit ett område där stormaktsrivaliteten utspelas, och en ökad militär närvaro och aktivitet i regionen får säkerhetspolitiska konsekvenser.

Sverige är ett arktiskt land och ingår därför i Arktiska rådet. Därför har vi ett särskilt ansvar att bidra till ett konstruktivt internationellt samarbete i den arktiska regionen. Det arktiska samarbetet har utmanats som en konsekvens av Rysslands olagliga anfallskrig i Ukraina. Det är positivt att Norge nu har kunnat ta över som ordförandeland i Nordiska rådet. Sverige måste fortsatt arbeta för en stabil, fredlig och hållbar utveckling i regionen. Därför är det viktigt med väl fungerande internationella samarbeten och fortsatt och förstärkt dialog med arktiska och icke-arktiska aktörer i regionen.

Fru talman! Det är också av stor vikt att de globala målen för hållbar utveckling inom Agenda 2030 nås även i Arktis, och i det arbetet måste Sverige vara pådrivande. Den fossila eran måste ta slut, och utvinning av fossil energi i området ska inte få förekomma. De största oupptäckta olje- och gasreserverna i Arktis bedöms finnas inom kuststaternas kontinentalsocklar. Eftersom världen befinner sig i en klimatkris är det av yttersta vikt att dessa fossila naturtillgångar inte exploateras. Att i stället snabbt minska utsläppen av växthusgaser såväl i Sverige som globalt är avgörande för att dämpa klimatförändringarna. Det är en fråga av existentiell karaktär, inte minst för Arktis.

Fru talman! Jag yrkar bifall till Miljöpartiets reservation 13 i fråga om Arktis och i övrigt bifall till betänkandet.

Fru talman! Sveriges försvar, såväl det militära som det civila, hänger ytterst på personalen - de kvinnor, män och icke-binära som förbereder sig, övar och tränar för att kunna skydda Sverige och vår demokrati den dag då vi står inför en kris eller i allra värsta fall ett krig. Därför behöver personalen ha goda förutsättningar för att kunna lösa uppgiften.

Jag vill särskilt passa på att tacka alla som med fara för sin egen säkerhet har deltagit i evakueringsinsatsen i Sudan som nu håller på att avslutas. Samtidigt tänker jag även på alla som ännu inte har kunnat evakueras. Det är viktigt att UD fortsätter att bistå svenskar i Sudan som vill ta sig hem med konsulär hjälp. Det är en mycket farlig situation i Sudan, och vi står inför en fruktansvärd och förvärrad humanitär kris för alla människor som befinner sig i Sudan just nu. Konsekvenserna av krig är alltid förödande, och de som drabbas värst är den civila befolkningen.

Fru talman! Det säkerhetspolitiska läget har försämrats gradvis även i vårt närområde de senaste decennierna. Och Rysslands olagliga och folkrättsvidriga invasion av Ukraina förändrar dramatiskt ett redan försämrat säkerhetsläge i Europa. Det innebar ett dramatiskt skifte med långtgående följdverkningar, också för oss här i Sverige.

Miljöpartiet stöder nu en snabbare och mer omfattande återuppbyggnad av såväl det militära som det civila försvaret än vi tidigare har sett behov av. Miljöpartiet vill samtidigt se en bättre balans mellan det militära och det civila försvaret. För att svara upp mot dagens hotbild menar vi att en betydligt högre grad av kommande anslagsökningar behöver gå till det civila försvaret.

Fru talman! Det är en utmaning för försvaret att växa samtidigt som man ska fullgöra de uppgifter som man redan har att göra. Försvarsmakten gör bedömningen att man kommer att klara målet i totalförsvarsbeslutet, att senast 2025 nå 8 000 årligen utbildade genom värnplikt. Samtidigt som antalet personer som genomgår värnplikt ökar behöver Försvarsmakten också rekrytera och behålla personal. I dag är konkurrensen stor, och inom vissa områden händer det att personer som har utbildats av Försvarsmakten rekryteras till näringslivet i stället. Det är viktigt att se till att både löneläge och arbetsförhållanden är attraktiva för all militär personal. Försvarsberedningen konstaterar i den delrapport som vi släppte i går att bristen på personal är en begränsning för tillväxten i enlighet med totalförsvarsbeslutet 2020 och att det inte bara gäller kritiska kompetenser utan även generell officerskompetens för att utbilda, öva och bemanna krigsorganisationen.

Fru talman! Jämställdheten är viktig för att kompetens inom hela befolkningen ska kunna nyttjas i försvaret. Förutsättningarna för att genomföra uppdraget måste vara goda oavsett om det handlar om tillgång till materiel som kläder och kroppsskydd som passar eller olika villkor för att kunna kombinera uppdraget med att ha familj. Försvarsmakten arbetar för att öka andelen kvinnor på alla nivåer genom ett långsiktigt arbete med attraktionsskapande aktiviteter inom rekrytering och personalutveckling. Man arbetar även med jämställdhetsintegrering, systematiskt jämlikhetsarbete och icke-diskriminering. Det är bra, men arbetet måste löpande fortsätta för att skapa en inkluderande miljö.

Fru talman! Just nu återuppbyggs det militära försvaret i snabb takt, och den resurstilldelning för detta som har skett är historiskt stor. Samtidigt är ett väl fungerande militärt försvar helt avhängigt ett väl fungerande civilt försvar, och därför behöver det tillföras både mer medel och mer personal till det civila försvaret. Det civila försvaret är inte bara ett viktigt stöd till det militära försvaret, utan det fyller också en viktig funktion för att värna befolkningen och säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna. Ett starkt civilt försvar ger också goda förutsättningar att kunna hantera fredstida kriser. Men behovet är stort. I MSB:s underlag från den 1 november framgår att det skulle behövas 27 miljarder kronor om året under perioden 2026-2030 för att bygga upp det civila försvaret. Det är enormt mycket pengar.

För att bemanna det civila försvaret behöver den militära värnplikten kompletteras med en civilplikt. Miljöpartiet vill se en civilplikt i form av en resilienstjänstgöring som innehåller grundutbildning och repetitionsutbildning. En civilplikt med resilienstjänstgöring skulle bidra till att bredda rekryteringen till verksamhet också i det civila försvaret. Därför välkomnar vi regeringens besked om att man nu ska utreda en breddad civilplikt.

Att delta i försvaret, såväl det militära som det civila, ska så långt som möjligt bygga på frivillighet. Och det ska alltid finnas en möjlighet till vapenfri tjänst. Men samtidigt är både värnplikten och civilplikten viktiga verktyg för att bemanna försvaret.

Fru talman! Samhällets beredskap är helt beroende av det arbete som görs inom de olika frivilliga försvarsorganisationerna, som också kallas FFO:er. Här finns värdefull kompetens som behövs för att totalförsvaret som helhet ska fungera. För att kompetens och resurser inom de olika organisationerna ska kunna nyttjas fullt ut behöver roller tydliggöras i relationen mellan de olika aktörerna, och åtgärder behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna att kunna delta i utbildning och träningsverksamhet inom de frivilliga försvarsorganisationerna. På samma sätt behöver frågan om reservofficerarnas rätt till tjänstledighet lösas.

Personalförsörjning

Fru talman! Stödet till veteraner och anhöriga till personal är en grundbult i utlandstjänsten. Miljöpartiet tycker att det är viktigt att Sverige liksom andra stater bidrar till FN:s fredsbevarande styrkor. Och genom att delta i internationella fredsfrämjande insatser kan vi bidra till att förebygga, hantera och lösa kriser och konflikter samt bidra till fredsbyggande.

Fru talman! Avslutningsvis yrkar jag bifall till Miljöpartiets reservationer 3 och 11, och i övrigt yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 3 maj.)

Fru talman, ärade ledamöter och åhörare! Det säkerhetspolitiska läget är mycket allvarligt. Rysslands fruktansvärda och olagliga invasion av Ukraina har dramatiskt förändrat ett redan försämrat säkerhetsläge i Europa, vilket även får konsekvenser för Sverige.

Det ryska anfallskriget manifesterar riskerna med auktoritära ledare, militarism och massförstörelsevapen, liksom vikten av att omvärlden står enad i sitt försvar för folkrätten, människovärdet och freden. Miljöpartiet stöder att Sverige solidariskt hjälper Ukraina inte bara med humanitärt bistånd utan också med vapen. Att vi hjälper Ukraina att försvara sig mot angriparen Putin är viktigt för hela Europas säkerhet, demokrati och frihet.

Miljöpartiet stöder också en snabbare och mer omfattande återuppbyggnad av såväl det militära som det civila försvaret än vi tidigare har sett behov av. Vi står bakom överenskommelsen från våren 2022 om att anslagen till försvaret ska nå 2 procent av bnp så snart det är praktiskt möjligt, det vill säga när det är möjligt att på ett effektivt sätt omsätta ökningarna i en stärkt försvarsförmåga.

Det är här viktigt att understryka att vi alltså inte bara vill öka försvarsutgifterna utan att vi också vill att de omsätts i stärkt förmåga - samt att balansen mellan det militära och civila försvaret förbättras genom att det civila försvaret nu också blir prioriterat på ett annat sätt än det varit under alltför lång tid. Till skillnad från regeringens förslag vill Miljöpartiet se en större satsning på det civila försvaret och krisberedskapen.

Fru talman! Det är samtidigt fortsatt viktigt att alltid väga försvarets behov mot statens övriga behov inom exempelvis välfärd och klimatomställning, vilket också är grundläggande för ett tryggt och säkert samhälle. Den här regeringens första budget är ett tydligt svek mot klimat och miljö men också mot välfärden och utsatta människor både i Sverige och i vår omvärld - inte minst barnen, vilket uppmärksammas av en rad barnrättsorganisationer i en debattartikel på Altinget i dag.

Med tanke på regeringens tillkortakommanden inom andra utgiftsområden är frågan om man har landat rätt i sina prioriteringar. Miljöpartiet har i sin budget medel både för klimat och välfärd och för att tillföra utgiftsområdet sammanlagt 1 815 000 000 kronor mer än regeringen för 2023 - detta för att stärka det civila försvaret och krisberedskapen.

Eftersom vår budget är större än regeringens och de ramar som har fastställts av riksdagen kan vi inte reservera oss till förmån för vårt förslag. Vi får därmed avstå från ställningstagande, men vi redogör för vår politik under utgiftsområdet i ett särskilt yttrande.

Fru talman! I skuggan av kriget i Ukraina växer ett annat säkerhetshot. Klimatförändringarna är ett hot mot människors liv, hälsa och säkerhet. Det handlar inte bara om extremväder och förändrade förutsättningar för våra livsmiljöer utan också om att risken för spänningar, konflikter och krig ökar när förnödenheter tryter och människor tvingas på flykt.

Vi måste göra allt som står i vår makt för att minska utsläppen av växthusgaser drastiskt och samtidigt anpassa samhället så att det kan klara påfrestningarna från ett förändrat klimat. Men alltför få partier tar klimathotet på det allvar som krävs. Den viktigaste förebyggande insatsen är att minska utsläppen av växthusgaser, men regeringen för tvärtom en politik som ökar utsläppen och därmed risken för en klimatkatastrof. På utgiftsområde 6 lyser perspektivet att klimatet är ett säkerhetspolitiskt hot med sin frånvaro.

Fru talman! I en föränderlig värld behöver samhället ha beredskap för en rad olika händelser. Vi vet inte när eller var effekterna av klimatförändringarna slår till eller om naturkatastrofer och pandemier kommer att inträffa, men vi behöver vara beredda att möta dem när så sker. Detta kräver ett väl fungerande totalförsvar där det civila och militära försvaret arbetar gemensamt i händelse av höjd beredskap eller kris.

Samtidigt måste Sverige kunna möta ett säkerhetspolitiskt läge där gränsen mellan krig och fred inte är lika tydlig som tidigare - det som kallas gråzonsproblematik och som av regeringen även benämns hybridhot. Vi behöver också bygga upp motståndskraften i samhället mot desinformation och påverkanskampanjer som syftar till att destabilisera samhället och undergräva vår demokrati.

Fru talman! Ett väl fungerande militärt försvar är helt avhängigt ett väl fungerande civilt försvar, och därför behöver det tillföras både mer medel och mer personal till det civila försvaret. Ett starkt civilförsvar ökar motståndskraften och möjligheten att stötta det militära försvaret.

Vi vill satsa mer på att bygga upp en stark motståndskraft såväl mot väpnade angrepp som mot effekterna av klimatförändringar, pandemier och naturkatastrofer. Därför vill vi tillföra anslaget till krisberedskap 1 miljard kronor och anslaget till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 750 miljoner kronor.

Vi vill också stärka kustbevakningen, bland annat för att kunna genomföra en effektiv miljöbevakning. Det gäller inte minst vid situationer likt Nord Stream-läckan. Därför har vi i vår budgetmotion tillfört Kustbevakningen 25 miljoner kronor.

Fru talman! Vår krisberedskap ska vara robust, genomtänkt och anpassad till våra nuvarande och framtida behov. Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, gör ett gediget arbete med forskning för Försvarsmakten och regeringen. Denna forskning är dock mestadels inriktad på det militära försvaret, och därför tycker Miljöpartiet att FOI bör få ett omfattande uppdrag av regeringen att bredda och fördjupa forskningen kring det civila försvaret. Även detta har vi föreslagit medel för i vår budgetmotion.

Fru talman! Under en längre tid har beredskapen i Sverige monterats ned till förmån för slimmade just-in-time-leveranser och snabb lageromsättning, och konsekvenserna blev förödande när det nya coronaviruset nådde Sverige. Det vi vill ska stå starkt i en kris måste byggas starkt också i vardagen.

Vi behöver ha en beredskap för katastrofer i klimatförändringarnas spår, pandemier och andra tänkbara händelser samt en organisation som klarar oväntade händelser. Lagerhållning av kritiska varor och sjukvårdsmateriel med mera måste byggas upp igen. För att kunna hålla tillräckligt flexibla och omfattande lager behöver ansvaret för lagerhållningen ligga på nationell nivå, och näringslivet behöver involveras.

Som en del i att stärka det civila försvaret vill vi också införa en civil tjänstgöring som kompletterar den militära värnplikten. Det är en civilplikt som är inriktad på att stärka samhället i händelse av kris, vilket kan handla om alltifrån skogsbränder och större olyckor till att stärka vården under en pandemi.

Fru talman! Jämställdhet är också viktigt. Både kvinnor och män ska kunna bidra till vårt försvar och tjänstgöra inom Försvarsmakten. Det är positivt att andelen kvinnliga värnpliktiga ökar, men det är fortsatt viktigt att arbeta med en systematisk jämställdhetsintegrering och med materielutveckling som gör det möjligt för våra kvinnliga soldater att verka på ett effektivt sätt. Det är också viktigt att arbeta med attityder inom myndigheten, så att vi får ett mer jämställt försvar.

Miljöpartiet har sina rötter inte bara i miljörörelsen utan också i fredsrörelsen, fru talman. Vår försvarspolitik syftar till att skydda Sverige och främja fred och avspänning i vårt närområde. Försvaret tar sin utgångspunkt i folkrättens rätt till självförsvar och måste därför vara defensivt till sin karaktär och uppbyggnad. Vi ser med oro på det förändrade säkerhetspolitiska läget och har också anpassat vår försvarspolitik utifrån det.

Vi understryker samtidigt att det fortsatt är viktigt att tillämpa ett brett säkerhetspolitiskt begrepp som inte bara innefattar hotet om militärt våld utan också andra risker och kriser.

Vi vill bygga ett robust och säkert samhälle, fru talman, men i våra ansträngningar för att bygga detta får vi inte tappa kompassen. Vi vill att Sverige ska verka för fred, frihet, demokrati och mänskliga rättigheter, globalt likaväl som i Sveriges närområde. De värdena är viktiga att ta med sig in i Nato den dag som Sveriges ansökan om medlemskap godkänns.

Fru talman! Sedan 2013 har FN:s stabiliseringsinsats Minusma pågått i Mali. Sverige har deltagit i insatsen med en väpnad styrka sedan 2014. Miljöpartiet har stått bakom deltagandet med en förhoppning om att det kan bidra till säkerhet och så småningom fred.

Tyvärr har utvecklingen i Mali gått i motsatt riktning. Säkerhetsläget är nu så problematiskt att det är svårt att arbeta fredsbevarande. Flera militärkupper har försvårat samarbetet med den maliska regeringen, och flera länder har beslutat sig för att dra sig tillbaka från landet. Därför behöver nu det svenska bidraget till stabiliseringsinsatsen avvecklas i förtid.

Mali är ett land som plågas av etniskt våld. Såväl militanta islamister som separatistiska rebeller från ökenfolket tuareger kämpar mot regeringsstyrkor. Konflikterna i landet ledde till en militärkupp år 2012, och FN har haft en stabiliseringsinsats i landet sedan 2013.

Åren 2020 och 2021 genomfördes ytterligare två militärkupper, och sedan den senaste styrs landet av en militärdominerad övergångsregering.

Precis som har sagts här tidigare har den maliska regeringen valt att inleda samarbete med den ökända Wagnergruppen. Den Rysslandskopplade Wagnergruppen skickar legosoldater till konflikter i olika delar av världen. Gruppen är kopplad till olika människorättsliga övergrepp, men oklarheter kring Wagnergruppens rättsliga ställning gör det svårt att veta vilka lagar och vilken internationell rätt som grupperingen lyder under - vilket försvårar möjligheten att utkräva ansvar och skipa rättvisa för utsatta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Det sammansatta försvars- och utrikesutskottet har redan i tidigare betänkanden understrukit att det är oacceptabelt att svenska militära styrkor skulle fortsätta att verka i Mali för det fall den maliska regeringen skulle anlita legosoldater såsom den så kallade Wagnergruppen.

Miljöpartiet står, som sagt, bakom beslutet att medge att regeringen ställer en svensk väpnad styrka bestående av högst 470 personer till förfogande för att avveckla det svenska förbandsbidraget till Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali, Minusma, till och med den 30 juni 2023. Det är såklart under förutsättning att det även fortsättningsvis finns ett giltigt mandat för styrkan enligt beslut av FN:s säkerhetsråd.

Jag vill, liksom föregående talare, passa på att tacka alla dem som genom åren har deltagit i det svenska bidraget till Minusma för era insatser och för ert mod - och även för era anhörigas förståelse och tålamod.

Miljöpartiet vill att Sverige ska vara en stark röst för fred, demokrati och mänskliga rättigheter. Vi vill se ett starkt globalt samarbete med FN som en central aktör för fred och mänskliga rättigheter samt för att värna folkrätten. Därför ser vi det som naturligt att Sverige ska bidra till internationella insatser med tydlig folkrättslig grund genom FN-mandat eller efter inbjudan från ett lands regering.

Det övergripande utrikes- och säkerhetspolitiska syftet med Sveriges medverkan i olika internationella militära insatser är att bidra till fred och säkerhet samt att förebygga konflikter och skapa förutsättningar för att bygga en hållbar fred och hållbar fattigdomsbekämpning. Därför vill vi att regeringen återkommer med förslag på hur man kan delta i kommande FN-insatser.

Även med ett krig i Europa och med den inriktning på att bygga förmåga nationellt som Sverige arbetar efter behöver Sverige vara berett att delta i internationella insatser för att upprätthålla fred och säkerhet. Förutom att det är vår skyldighet som ett rikt och tryggt land att bidra på detta sätt ger det också vårt försvar viktiga erfarenheter. Sveriges deltagande i fredsfrämjande insatser är alltså viktigt även för vår nationella säkerhet och vår försvarsförmåga. Det är därmed viktigt för Sverige att vara en solidarisk partner inom det internationella samarbetet. Miljöpartiet förväntar sig därför att regeringen ska återkomma med förslag på deltagande i andra FN-insatser.

Jag vill också understryka vikten av att fortsätta att arbeta för fred och demokratisk utveckling i Mali även om Sveriges bidrag till FN:s stabiliseringsinsats upphör. Sverige bedriver sedan 2001 ett långsiktigt bilateralt utvecklingssamarbete med Mali. Den nuvarande strategin för det svenska utvecklingssamarbetet med Mali uppgår till 2 miljarder kronor för perioden 2021-2025. Miljöpartiet ser med stor oro på den svenska regeringens nya biståndspolitik och risken att den får konsekvenser för den typen av arbete.

Det är av stor vikt att arbeta förebyggande i fråga om konflikter runt om i världen och därmed också att arbeta aktivt med diplomati samt minska risken för konflikter som orsakas av de klimatförändringar som vi står inför, som kommer att påverka hela vår jord på ett allvarligt sätt. Torka och olika extrema väderförhållanden kommer att göra land obrukbart, och vi vet att det ökar spänningar och konflikter.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet, det vill säga att riksdagen bifaller propositionen.

Fru talman! Min fråga går till civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin.

Klimatförändringarna utgör ett säkerhetspolitiskt hot; detta uppmärksammades redan av Försvarsberedningen 2006. Klimatförändringarna sker här och nu. De extrema väderhändelser som vi ser är inte bara början på det nya normala, utan de riskerar också att bara vara början på den framtid som väntar. Det är ytterst oroväckande att världen riskerar att missa 1,5gradersmålet, vilket skulle innebära än större konsekvenser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Extrema värmeböljor, torka, översvämningar och skyfall kan leda till brist på livsmedel och dricksvatten, nya sjukdomar och påverkan på energiförsörjningen även här i Sverige. Den typen av störningar kan utnyttjas av antagonistiska krafter. Klimatförändringarna kan också komma att leda till ökade spänningar i vår omvärld.

Det är alltså viktigt att ta det säkerhetspolitiska hotet från klimatförändringarna på allvar. Jag undrar därför på vilket sätt regeringen kommer att arbeta för att anpassa samhället till det förändrade klimatet.

Herr talman! Min fråga går till utrikesminister Billström.

Både han och statsministern har varit väldigt tydliga med att regeringen avser att fullfölja trepartsöverenskommelsen mellan Sverige, Turkiet och Finland. Utrikesministern har också tydligt uttalat att han anser att Turkiet är en demokrati.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Enligt underlag från Utrikesdepartementet urholkas i Turkiet respekten för de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer fortlöpande. Den negativa utvecklingen fortsätter avseende yttrande, press- och informationsfriheten med trakasserier av rättslig karaktär, frihetsberövanden samt hot och våld mot journalister. Turkiet klassas enligt Freedom House Index som not free och får enbart 32 av 100 möjliga poäng vad gäller mänskliga fri- och rättigheter.

Hur kan då utrikesminister Billström definiera Turkiet som en demokrati när Turkiet uppvisar så allvarliga demokratiska brister? Hur ska regeringen tillse att fullföljandet av trepartsöverenskommelsen inte kommer att hindra Sveriges förmåga att vara en stark röst för demokrati och mänskliga rättigheter?

Fru talman! Klimatfrågan är mänsklighetens stora ödesfråga. I skuggan av kriget i Ukraina har fler vaknat upp till insikten att energipolitik också är säkerhetspolitik och att vi måste ha en helhetssyn när vi pratar säkerhet och försvar.

De beslut som vi tar nu är avgörande för livet i dag och kommande generationer. Att bryta beroendet av fossila bränslen är inte bara nödvändigt för att undvika en klimatkatastrof. Det är också väldigt viktigt ur ett försvarspolitiskt perspektiv. Genom att bryta vårt beroende av olja och gas från Putins Ryssland och andra auktoritära stater och regimer kapar vi också inflödet av pengar som finansierar krig och konflikter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattFörsvarspolitik

Fru talman! Klimatförändringarna sker här och nu, och de extrema väderhändelserna är inte bara det nya normala utan kan vara bara början på den framtid som väntar.

Sommarens långvariga värmeböljor och översvämningarna i Tyskland och Belgien häromåret är exempel på händelser som får mycket allvarliga konsekvenser och som vi behöver förbereda samhället för att klara. Även om vi minskar utsläppen av växthusgaser kommer klimatet att förändras. Frågan är bara hur mycket och vilka tipping points som vi hinner passera på vägen.

Värmeböljor och översvämningar har stor påverkan på elförsörjning, exempelvis genom nödstopp av överhettade kärnkraftverk, såväl som livsmedelsförsörjning och hotar också robustheten hos infrastrukturen. Effekterna av klimatförändringarna kräver långtgående anpassningsåtgärder för att mänsklig säkerhet ska kunna upprätthållas. Därför behöver vår krisberedskap vara robust, genomtänkt och anpassad till våra nuvarande och framtida behov.

Det är därför Miljöpartiet vill att vi satsar en större andel av försvarets pengar på det civila försvaret och ökar anslagen till krisberedskap. När vi stärker det civila försvaret stärker vi också krisberedskapen och vice versa. Vi välkomnar också att vi nu har en civilförsvarsminister.

Fru talman! Det finns inget som är lika avgörande för möjligheten att överleva som rent vatten. Men hoten mot vattenförsörjningen är många: torka och översvämningar kombinerat med ett på många platser åldrande vatten- och avloppsnät och kontaminering av kemikalier och miljögifter. Dessutom har en väldigt liten andel av Sveriges kommuner en plan för nödvatten.

Miljöpartiet vill skydda vattentäkterna och tillse att fungerande reservvattentäkter finns.

Fru talman! Krisen i Ukraina har påverkat livsmedelsförsörjningen i världen och i kombination med långvarig torka fördjupat och förvärrat den livsmedelskris som inte minst har drabbat Afrikas horn. Även i Sverige känner vi av de ökande priserna på livsmedel.

Livsmedelsförsörjningen ska klara externa påfrestningar i samband med klimatförändringar, naturkatastrofer eller samhällskriser. För att öka försörjningsförmågan även vid allvarliga störningar är det avgörande att svenskt jordbruk kan fungera utan import av drivmedel och andra insatsvaror, exempelvis konstgödsel. Den bästa livsmedelsberedskapspolitiken är därför att införa politiska styrmedel och genomföra satsningar för att snabba på en omställning till ett fossilfritt och mer ekologiskt lantbruk.

Ekosystemens skydd behöver förstärkas kraftigt. Både hav och skog och jordbruksmark behöver ökat skydd så att inte ekosystemtjänsterna kollapsar och försörjningsförmågan urholkas.

Den allvarliga säkerhetspolitiska situationen i Europa med Rysslands orättfärdiga anfallskrig i Ukraina tar av förklarliga skäl stort utrymme i den försvarspolitiska debatten. Jag vill ändå understryka att vi behöver fortsätta uppmärksamma det säkerhetshot som klimatförändringarna utgör och anpassa samhället för att kunna klara påfrestningarna samt stärka det civila försvaret och krisberedskapen.