Maria Malmer Stenergard

Fru ålderspresident! Mot bakgrund av att Ungern har infört lagstiftning som i praktiken förbjuder arrangerandet av och deltagandet i prideevenemang har Daniel Vencu Velasquez Castro frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att detta ska leda till kännbara konsekvenser för Ungern och hur Sverige tänker stötta hbtqi-rörelsen i landet.

Vidare har Ulrika Westerlund frågat mig vad jag och den svenska regeringen gör för att säkerställa att sommarens prideparad kan hållas i Budapest och att rätten att fritt samlas och uttrycka sin åsikt även tillförsäkras Europas hbtqi-personer.

Att Sverige ska vara en stark röst för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter i Sverige, i EU och globalt är självklart. Var och en ska kunna älska vem man vill och vara vem man vill, utan rädsla för repressalier.

Jag känner tillsammans med övriga regeringen djup oro för utvecklingen för hbtqi-personer i Ungern. Det är något som jag och flera av mina regeringskollegor har uttalat oss om den senaste tiden. Med den nya lagstiftningen begränsas dessutom mötes- och yttrandefriheten i landet. Det är mänskliga rättigheter som garanteras av bland annat artiklarna 19 och 21 i FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter liksom av artiklarna 10 och 11 i Europakonventionen.

Att på detta sätt inskränka såväl hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter som mötes- och yttrandefriheten är förstås mycket allvarligt. Ungern är liksom alla EU:s medlemsstater skyldiga att garantera dessa rättigheter.

Sverige arbetar aktivt inom EU för att säkerställa att alla medlemsländer respekterar EU:s gemensamma värden och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Tillsammans med 15 andra medlemsstater och Europaparlamentet intervenerade Sverige till stöd för Europeiska kommissionen i dess talan mot Ungern gällande Ungerns så kallade barnskyddslag, som kommissionen bland annat ansåg vara diskriminerande mot hbtqi-personer.

Sveriges position i dessa frågor är välkänd och oförändrad. Sverige kommer även fortsättningsvis att ta alla möjligheter i akt att stå upp för hbtqi-personers fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter i Sverige, i Ungern, runtom i EU och på andra ställen i världen.

Fru talman! Jag tror att jag och Johan Büser är väldigt eniga i vårt engagemang. Jag jobbar gärna i armkrok med Johan Büser i de här frågorna, för de är så viktiga. Regeringen har också ett brett engagemang, vilket jag har framhållit.

I januari presenterade vi en ny handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter, som heter Stolt och trygg. Den syftar till att ytterligare förstärka arbetet på området genom att konsolidera, komplettera och kraftsamla. I det ingår förstås även regeringens internationella arbete med dessa frågor.

Det är precis som Johan Büser säger. Vi måste jobba i Sverige på en rad olika områden för att varje dag vinna dessa rättigheter, också internationellt. Alla ska kunna älska vem man vill och vara vem man vill utan någon som helst rädsla för repressalier.

Sverige kommer även fortsättningsvis att ta alla tillfällen i akt att stå upp för hbtqi-personers fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter i Sverige, Ungern, övriga EU och på andra ställen i världen. Jag vill tacka för en väldigt viktig interpellation och ser fram emot att återkomma till de här viktiga frågorna.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Med den nya lagstiftning som antagits i Ungern begränsas alltså mötes- och yttrandefriheten i landet. Jag och andra statsråd i regeringen, liksom flera av mina ministerkollegor i EU, har tydligt uttryckt vår oro över denna utveckling den senaste tiden.

Europeiska kommissionen har till uppgift att säkerställa efterlevnaden av EU:s gemensamma värderingar. Sverige stöder fullt ut kommissionen i detta mycket viktiga arbete. Jag och övriga regeringen följer förstås också utvecklingen och överväger vilka olika alternativ som står till buds.

Det svenska arbetet på området väntas även fortsättningsvis bidra till arbetet på EU-nivå, likaväl som EU-arbetet kan stödja den nationella nivån i Sverige och i andra medlemsstater.

Sedan kan jag bara referera till det som statsministern sa för inte så länge sedan och som jag håller med om: Ungern gör inte många rätt just nu utan rör sig snabbt längre och längre bort från det frihetliga Europa.

Sedan vill jag vara väldigt tydlig: Det råder inga som helst tvivel om var Moderaterna och regeringen står. Vi står upp för hbtqi-personers rättigheter. Och det var inte en socialdemokratisk statsminister som var först med att gå i pridetåg. Det var Fredrik Reinfeldt. Det var inte heller en socialdemokratisk statsminister som var först med att hissa en prideflagga på Sagerska palatset. Det var Ulf Kristersson. Det finns alltså inga som helst tvivel.

Vi står upp för individers fri- och rättigheter att få vara den man vill och älska den man vill. Det är inget vi kompromissar med.

Även jag är orolig över de mer traditionella vindar som blåser över världen och också över Sverige. Tyvärr har vi också sett ett antal mycket tragiska fall i våra utanförskapsområden där människor som kommer från andra länder har värderingar där man inte accepterar hbtqi-personer. Det är naturligtvis något som vi också måste jobba väldigt intensivt med.

Fru talman! Det är självklart att Sverige ska vara en stark röst för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter i Sverige, i EU och globalt. Det här är för mig personligen en otroligt viktig fråga.

Sverige, som ofta betraktas som en föregångare i frågor om mänskliga rättigheter, har en väldigt viktig roll att spela på den internationella arenan. Vi måste inte bara arbeta för att fortsätta att förbättra situationen för hbtqi-personer i vårt eget land utan också stödja och inspirera andra länder att följa efter. Vi får heller aldrig ta framgångar på området för givna, utan jag tror att vi måste vinna dem om och om igen.

Tyvärr ser vi nu bakslag på många platser runt om i världen. Jag, tillsammans med den övriga regeringen, känner som sagt väldigt stor oro för utvecklingen för hbtqi-personer i Ungern. Sverige arbetar aktivt inom EU för att säkerställa att alla medlemsländer respekterar våra gemensamma värden. Tillsammans med 15 andra medlemsstater och Europaparlamentet intervenerade Sverige till stöd för Europeiska kommissionen i talan mot Ungern när det gäller den här barnskyddslagen, som kommissionen ansåg vara diskriminerande mot hbtqi-personer, som jag nämnde i interpellationssvaret. Besked i målet väntas under 2025.

EU har olika verktyg, apropå Johan Büsers fråga, för att hantera eventuella överträdelser. När det handlar om nationell lagstiftning som anses bryta mot EU-rätten brukar det första steget ofta vara att kommissionen inleder ett överträdelseärende. Om problemet inte löses kan ett överträdelseärende leda till att kommissionen sedan väcker talan mot ansvarig medlemsstat i EU-domstolen. Det är precis detta som har hänt i fallet med den ungerska barnskyddslagen. Domstolen har då också möjlighet att fastställa vissa ekonomiska sanktioner. Jag tycker att det är väldigt viktigt att Sverige nu också har valt att intervenera i målet.

Sveriges regering har en tydlig och viktig hållning. Vi är starka i vårt stöd till mänskliga rättigheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Det kommer vi att fortsätta vara.

Precis som Johan Büser framhåller handlar det inte bara om Europa och Ungern utan om många platser runt om i världen. Jag besökte själv Uganda för inte så länge sedan och satt ned med företrädare för organisationer som vi från svensk sida stöttar med medel, bland annat för att de ska kunna anlita rättsliga biträden i mål där människor har åtalats för handlingar som hbtqi-personer i det offentliga. Detta är någonting som jag är väldigt stolt över att vi gör och där vi verkligen kan göra skillnad, och det hoppas jag att vi kommer att fortsätta göra.

Fru talman! Mot bakgrund av att Ungern infört lagstiftning som i praktiken förbjuder arrangerandet av och deltagandet i prideevenemang har Johan Büser frågat mig vad jag anser om detta beslut, vilka konsekvenser detta bör få för Ungern samt vilka åtgärder som kommer att vidtas från svensk sida.

Att Sverige ska vara en stark röst för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter i Sverige, i EU och globalt är självklart. Var och en ska kunna älska vem man vill och vara vem man vill utan rädsla för repressalier.

Jag tillsammans med den övriga regeringen känner djup oro för utvecklingen för hbtqi-personer i Ungern, något jag och flera av mina regeringskollegor uttalat oss om den senaste tiden. Med den nya lagstiftningen begränsas dessutom mötes- och yttrandefriheten i landet. Dessa är mänskliga rättigheter som garanteras av bland annat artiklarna 19 och 21 i FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter, liksom av artiklarna 10 och 11 i Europakonventionen.

Att på detta sätt inskränka såväl hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter som mötes- och yttrandefriheten är förstås mycket allvarligt. Ungern, liksom alla EU:s medlemsstater, är skyldig att garantera dessa rättigheter.

Sverige arbetar aktivt inom EU för att säkerställa att alla medlemsländer respekterar EU:s gemensamma värden och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Tillsammans med 15 andra medlemsstater och Europaparlamentet intervenerade Sverige till stöd för Europeiska kommissionen i dess talan mot Ungern gällande Ungerns så kallade barnskyddslag, som kommissionen bland annat ansåg vara diskriminerande mot hbtqi-personer.

Sveriges position i dessa frågor är välkänd och oförändrad. Sverige kommer även fortsättningsvis att ta alla möjligheter i akt att stå upp för hbtqi-personers fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter i Sverige, i Ungern, runt om i EU och på andra ställen i världen.

Fru talman! Sverige är väldigt tydligt i vårt viktiga stöd till OSSE och den uppgift som de har i bland annat att vara valobservatörer. Vi står naturligtvis i varje läge upp för deras möjlighet att också verka.

Sveriges djupa engagemang för OSSE:s tredje så kallade mänskliga dimension har inneburit att vi även har spelat en aktiv roll i de fyra aktiveringarna av Moskvamekanismen mot Ryssland sedan dess fullskaliga invasion av Ukraina.

Den senaste aktiveringen syftade till att granska Rysslands godtyckliga frihetsberövanden av ukrainska civila i februari 2024. Den efterföljande expertmissionen slog fast att fortsatt frihetsberövande av OSSE-observatörerna strider mot Rysslands åtaganden inom organisationen.

Som ordförande i OSSE:s MR-kommitté, kommittén för mänskliga rättigheter, under 2025 har Sverige även en viktig roll att tillsammans med det finska ordförandeskapet bidra till att fortsatt hålla Ryssland ansvarigt för överträdelser som de gör och till att stödet till Ukraina fortsatt hålls högst upp på dagordningen.

Tack så jättemycket för en viktig debatt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Tack för frågan!

Jag har redogjort ganska ingående för hur vi försöker att trycka på för att få dem frigivna. Men vi får inte glömma att det är Ryssland vi har att göra med. Jag tror inte att vi ska ha några större förhoppningar på det landet. Det är bara beklagligt.

Däremot ska vi aldrig ge upp våra ansträngningar. Vi måste få till ett ansvarsutkrävande mot Ryssland. Därför tänkte jag tala lite mer om vad regeringen gör på det området, eftersom det är så viktigt.

Det är av största vikt att Ryssland hålls ansvarigt för sina systematiska brott mot folkrätten. Regeringen har sedan inledningen av den ryska aggressionen aktivt verkat för ett effektivt ansvarsutkrävande i alla relevanta forum. Det handlar inte minst om FN, EU och OSSE.

Syftet har varit att återställa respekten för folkrätten och för Ukrainas suveränitet och territoriella integritet. Genom vårt aktiva engagemang i utformningen och antagandet av sanktionspaket inom EU säkerställer regeringen att dessa allvarliga överträdelser av folkrätten inte förblir utan konsekvenser.

Sanktionerna är ett centralt verktyg för att markera att brott mot folkrätten och grundläggande principer om fred och säkerhet och rättsstatsprinciper inte tolereras.

Systematiskt brott mot den regelbaserade världsordningen får konkreta konsekvenser. Sverige kommer även framöver att verka för att EU:s svar på Rysslands agerande förblir beslutsamt, enhetligt och också rättsligt förankrat.

Vi står upp för de gemensamma normer och skyldigheter som ligger till grund för den regelbaserade världsordningen. Vi fortsätter att verka för dessa principer och att de efterlevs även i tider av mycket svåra prövningar och även i förhållande till Ryssland.

Fru talman! Regeringen har sedan tillträdet fortsatt att stötta de ansträngningar som inleddes efter frihetsberövandet för att få de tre OSSE-medarbetarna fria. Eftersom Ryssland bär det fulla ansvaret för frihetsberövandet är det genom de kanaler som OSSE har i kontakter med ryska myndigheter och motparter som frågan egentligen bäst hanteras. När det gäller Carina Ödebrinks fråga: I praktiken innebär det ett kontinuerligt stöd till OSSE:s ordförandeskap, generalsekreterare och andra ledande företrädare för att bibehålla trycket på Ryssland även i denna fråga.

Det handlar också om att genom EU framföra unionens tydliga förväntan på att få de tre medarbetarna frigivna. Vid vissa tillfällen där det har bedömts ha ett mervärde har Sverige även valt att väcka frågan i våra nationella uttalanden i OSSE, såsom när jag deltog på ministerrådsmötet på Malta i december.

Dessvärre visar Ryssland inga tecken på att vilja efterleva sina åtaganden heller i denna fråga. Jag vill såklart undvika att spekulera i de bakomliggande motiven. Men det är djupt oroande att vi nu har fått uppgifter om att minst en av medarbetarna har förflyttats till en avlägsen straffkoloni i Ryssland. Detta tyder på att vi inte är närmare ett frigivande. Sverige kommer att fortsätta att bidra till att upprätthålla trycket mot Ryssland i den här frågan till dess att alla tre har blivit frigivna. Det kan jag garantera Carina Ödebrink.

Fru talman! Carina Ödebrink har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen har vidtagit inom OSSE och andra internationella forum för att verka för frisläppandet av Vadym Holda, Maksym Petrov och Dmytro Sjabanov samt hur Sverige avser att fortsätta sätta press på Ryssland för att säkerställa att internationell rätt respekteras och de frihetsberövade OSSE-anställda friges. Carina Ödebrink har även efterfrågat hur Sverige arbetar för att stärka skyddet för internationella observatörer och därigenom förhindra att liknande situationer upprepas i framtiden.

Allvaret i denna fråga ska självklart inte underskattas. Det är när principer, lagar och regler sätts på prov som vårt engagemang prövas. Regeringen verkar alltid för att främja folkrätten, inklusive mänskliga rättigheter, och rättsstatens principer.

Jag har tagit del av uppgifterna från organisationen ULAG, Ukrainas juridiska rådgivningsgrupp, om att OSSE-medarbetaren Dmytro Sjabanov skulle ha förflyttats till en okänd plats och att Maksym Petrov riskerar deportation till ett högriskfängelse i Ryssland. Om detta stämmer är det mycket allvarligt och väcker ytterligare oro för deras säkerhet och hälsa.

Som deltagarstat i OSSE har Sverige enskilt men också som en del av EU regelbundet i det permanenta rådet uttryckt djup oro över frihetsberövandet av de tre OSSE-medarbetarna och krävt deras frigivning. Sverige har också stöttat ansträngningarna av Polens, Maltas och Finlands ordförandeskap för att kräva ett omedelbart och villkorslöst frigivande.

I min roll som utrikesminister tog jag själv upp frågan vid OSSE:s ministerrådsmöte på Malta i december 2024 för att kunna rikta kravet direkt till Ryssland. Vid mötet krävde jag att Ryssland ska respektera folkrätten och efterleva alla OSSE:s åtaganden och principer. Jag krävde också ett omedelbart frisläppande av de frihetsberövade medarbetarna från OSSE.

Sverige kommer att fortsätta stå upp för den regelbaserade världsordningen, folkrätten inklusive mänskliga rättigheter samt rättsstatens principer – inom OSSE och i alla andra sammanhang.

Fru talman! Jag vill avslutningsvis lyfta fram den ukrainska befolkningens kamp för fria och rättvisa val. Det var i försvar för demokratin och dess grundläggande värderingar som den ukrainska befolkningen samlades på Majdan under den orangea revolutionen 2004 och värdighetsrevolutionen 2014. Deras mod och beslutsamhet ger inspiration och påminner oss om vikten av att stå upp tillsammans för våra gemensamma värderingar.

Jag är väldigt glad över det engagemang som finns här i riksdagen, både för Ukraina och för rättvisa val. Det har bland annat yttrat sig genom de många ledamöter som deltar i valobservationer. Tillsammans måste vi fortsätta stärka demokrati, mänskliga rättigheter, rättssäkerhet och respekten för folkrätten, som också är grunden i vår utrikespolitik. Stort tack för detta! Låt oss fortsätta arbeta tillsammans.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Sveriges stöd till demokrati och fria val har en lång tradition, och genom vårt omfattande och långsiktiga stöd till Ukrainas uppbyggnad och reformarbete, både via EU och bilateralt, bidrar vi till att stärka motståndskraften och främja landets demokratiska utveckling. Det hjälper också landet att stå emot Rysslands fullskaliga invasion. Vi ger bland annat ett omfattande stöd till civilsamhällesorganisationer i Ukraina som arbetar för att främja demokrati och mänskliga rättigheter.

Under krig, påverkan och propaganda från Ryssland är behovet av oberoende medier mycket stort. Sedan den fullskaliga invasionen 2022 ger vi stöd till det ukrainska nationella public service-bolaget och oberoende medier för trovärdig och korrekt nyhetsrapportering under kriget.

Tillsammans med partnerländer och biståndspartner stöttar vi Ukrainas demokrati inför och under val. Här spelar EU och OSSE viktiga roller vad gäller bistånd respektive valövervakning.

Genom vårt omfattande bistånd menar jag att vi ger Ukraina en god grund för att hålla fria och rättvisa val när Ukraina bedömer att det finns förutsättningar för detta.

Till dess måste vi, precis som Carina Ödebrink är inne på, ge tillräckligt stöd till Ukraina att stå emot den ryska aggressionen. Därför är det centralt att vi inom EU ökar vårt militära och finansiella stöd till Ukrainas oberoende, suveränitet och territoriella integritet. Sverige har en ledande roll i detta. Det samlade svenska stödet till Ukraina sedan den fullskaliga invasionen i Ukraina i februari 2022 uppgår i dag till 90,6 miljarder kronor.

Fru talman! Tack, Johan Büser och Carina Ödebrink, för era viktiga insatser för OSSE, bland annat som valobservatörer!

Johan Büser nämner i sin interpellation vissa av de särskilda utmaningarna med att organisera val vid en pågående eller nyss avslutad konflikt, till exempel när det gäller säkerhetsrisker och valdeltagande. Och Carina Ödebrink tar upp den särskilt svåra frågan om ockuperade områden.

I tillägg till detta vill jag nämna Rysslands försök att ständigt undergräva stabiliteten och enigheten i Ukraina genom informationspåverkan och andra hybrida medel. Ukrainas institutioner har i det sammanhanget visat en imponerande motståndskraft för att bevara sin suveränitet och för att försvara för våra gemensamma värderingar.

Jag vill också nämna att det är Ryssland och dess ledning som ytterst bär ansvaret för att det i dagsläget inte går att hålla val i Ukraina. Så länge kriget pågår och undantagstillstånd råder är det, som jag sa i mitt förra inlägg, enligt ukrainsk lagstiftning inte möjligt att hålla val. Och det finns ett brett stöd i Ukraina, inklusive från oppositionen och inom civilsamhället, för att inte hålla val under rådande omständigheter.

Carina Ödebrink tar upp diskussionen om vapenvila och uppger att USA köper det ryska narrativet om behovet av att hålla ett val inom kort. Det var något som oroade också mig. Men jag upplever att det har tonats ned väsentligt nu och att det i princip inte sägs längre från amerikansk sida. Jag har också diskuterat just den frågan med både Zelenskyj och utrikesminister Sybiha. Det handlar om vilka svårigheter som finns och ytterst vilka konsekvenser det skulle kunna få som också skulle gynna Ryssland.

Jag tror att vi i grunden är överens om att vi måste stötta fria och rättvisa val i Ukraina den dag det är dags för det. Naturligtvis bidrar den här debatten till att hålla frågan levande. Det tror jag är viktigt.

Fru talman! Johan Büser har frågat mig hur jag och regeringen ser på möjligheterna att genom internationella organisationer såsom OSSE och EU bidra till att val i Ukraina kan genomföras på ett rättssäkert och demokratiskt sätt. Johan Büser frågar vidare vilka insatser som Sverige kan bidra med för att stärka valadministration, oberoende medier och civilsamhällets roll vid en valprocess i Ukraina. Han frågar även hur jag och regeringen ser på Sveriges roll i arbetet med valövervakning och stöd för att säkerställa att alla ukrainare får möjlighet att delta i ett fritt och rättvist val, även i en situation där delar av landet fortfarande är under ockupation eller påverkas av kriget.

Det ryska anfallskriget mot Ukraina har gått in på sitt fjärde år. När Ryssland försöker krossa en demokrati måste svaret från Sverige och likasinnade länder vara glasklart, nämligen att vi står kvar vid Ukrainas sida – för att hjälpa dem att vinna kriget, men också freden. Det är Sveriges främsta utrikespolitiska uppgift.

För att anordna ett val i Ukraina krävs det att undantagstillståndet hävs. Där är vi inte än, och det är ett beslut som är upp till Ukraina att fatta. Att organisera val under pågående krig skulle innebära betydande praktiska utmaningar och säkerhetsrisker, precis som frågeställaren belyser. Det är bland annat därför som Ukrainas konstitution och vallagen förbjuder val under undantagstillstånd. Lagen är till för att främja stabilitet under extrema förhållanden.

De specifika formerna för svenskt stöd vid ett framtida val i Ukraina kan vi därför endast spekulera om. När undantagstillståndet lyfts är det centralt med en nära dialog med ukrainska myndigheter och civilsamhälle för att vara lyhörd inför deras behov. Internationellt stöd till att genomföra fria och rättvisa val i Ukraina kommer givetvis att vara centralt när val är möjliga att genomföra.

Regeringen antog sommaren 2023 en strategi för Sveriges uppbyggnads- och reformsamarbete med Ukraina 2023–2027. Strategin omfattar totalt 9 miljarder kronor och är Sveriges största bilaterala biståndsstrategi någonsin. Vid strategiperiodens slut ska det svenska stödet ha bidragit till ett friare, mer motståndskraftigt och ekonomiskt välmående Ukraina på väg mot EU-medlemskap. Arbetet stärker Ukrainas motståndskraft och demokratiska utveckling, vilket också hjälper landet att stå emot Rysslands fullskaliga invasion.

Ett av strategins mål är att Sveriges bistånd ska bidra till mänskliga rättigheter, demokrati, rättsstatens principer och jämställdhet. Inom området ska verksamheten bidra till att stärka demokratiska institutioner och en ansvarstagande, oberoende och mer effektiv offentlig förvaltning på nationell och lokal nivå. Stödet går bland annat genom FN-organisationer, ukrainska statliga myndigheter, ukrainska medier samt genom ett antal ukrainska och internationella civilsamhällesorganisationer. Sveriges engagemang genom EU och OSSE bidrar också till detta arbete. Genom vårt omfattande bistånd bidrar Sverige till en god grund för att Ukraina ska kunna hålla fria och rättvisa val när förutsättningarna så tillåter.

Fru talman! Jag tror att jag, Johan Büser och Jacob Risberg i mångt och mycket är överens när det gäller vår inställning till Syrien. Det finns en möjlighet nu när det fruktansvärda Assadstyret har fallit. Det är positivt att det nu finns en övergångsregering på plats, men det finns också väldigt många utmaningar kopplade till detta. Det är viktigt att vi stöttar på ett väldigt aktivt sätt och är tydliga med att ställa krav på det nya övergångsstyret. Det finns risk för bakslag. Jag tror att vi får ställa in oss på att det kan bli fler sådana och att vi då kommer att behöva agera.

Vi behöver som sagt fortsätta att vara tydliga i våra förväntningar på det nya styret och i vårt stöd till en ordnad fredlig och inkluderande process där alla syriers rättigheter respekteras. Brysselkonferensen till stöd för Syriens folk och den pågående övergångsprocessen, som ägde rum i anslutning till FAC i mitten av mars, underströk hur enade vi inom EU och i det internationella samfundet också är.

Vad gäller val tror jag att planen är att det ska hållas inom fem år, om jag inte minns fel, och det är väl hög tid.

Tack så jättemycket för debatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det är som sagt helt klart så att utmaningarna är enorma. Det är en ekonomi i kollaps i ett land som under Assadregimen trasades sönder av en grym och utstuderad sekterism och brutalt våld mot den egna befolkningen. Ett decennium av krig har tvingat miljontals människor på flykt. Många av dem lever nu här i Sverige.

Situationen i Syrien kommer fortsatt att vara skör. Sverige är tillsammans med EU tydliga i våra förväntningar på en inkluderande övergångsprocess där alla syriers rättigheter respekteras.

När det gäller Johan Büsers fråga om hur jag ser på övergångsstyret är det till att börja med välkommet att en övergångsregering nu finns på plats. Det möjliggör fördjupade samtal om EU:s förväntningar och stöd, inklusive inom områden som minoriteters och kvinnors rättigheter. Det är positivt att interimstyret verkar vilja försöka hitta en väg framåt, som tillgodoser förväntningarna från den mångfald som kännetecknar den syriska befolkningen och även de tydliga budskap som vi och andra delar av omvärlden sänder.

Jag räknade dock snabbt till sju Mohammed – tror jag att det är – och en kvinna i denna övergångsregering, så det finns väl fortfarande en hel del att önska när det gäller kvinnors möjlighet att påverka där. Jag träffade för övrigt denna kvinna på säkerhetskonferensen i München innan hon tillträdde. Hon är i alla fall en mycket kraftfull kvinna, och jag tror att hon kan bidra till väldigt mycket i Syrien.

Detta är ingen enkel uppgift, och till syvende och sist måste det vara upp till det syriska folket att bestämma vad som är acceptabelt. Samtidigt är stödet från omvärlden såklart fortsatt viktigt. Det är positivt att en överenskommelse nu har nåtts med det kurdiska självstyret i nordöstra Syrien om att införliva deras institutioner i den syriska staten. Genomförandet av denna överenskommelse blir viktig, och regeringen följer utvecklingen noggrant. Förhoppningen är såklart att den ska leda till ett mer fredligt, stabilt och enat Syrien.

Jag vill också vara tydlig med att Sverige och EU fortsätter att påpeka vikten av att respektera Syriens suveränitet och territoriella integritet. Detta gäller också i förhållande till Syriens grannländer.

Jag håller också med om att vi behöver smarta sanktioner. Vi har från svensk sida hela tiden påpekat vikten av att ställa tydliga krav och av att de lättnader som görs också är reversibla. Då kan det få konsekvenser om man inte lever upp till kraven.

Jag ser mycket fram emot att diskutera sanktioner närmare med Jacob Risberg i ett annat sammanhang.

Fru talman! Det är helt uppenbart att den nya övergångsregeringen har stora politiska, ekonomiska, samhälleliga och säkerhetsmässiga utmaningar, minst sagt, att hantera.

Våldsamheterna och övergreppen i västra Syrien utgjorde ett signifikant bakslag i övergångsprocessen och belyser också svårigheterna i att bygga ett Syrien där alla syriers rättigheter respekteras och där alla syrier kan känna sig säkra oavsett religion och etnicitet.

Sverige och EU har tydligt fördömt våldet och uppmanat till att ställa ansvariga till svars. Vi följer den utvecklingen noga och välkomnar att FN har bjudits in för att bidra till att kartlägga omständigheterna och bidra till ansvarsutkrävande. Övergångsrättvisa är och kommer att vara ett av de områden där EU är tydligt i sina krav och förväntningar.

Sverige har en lång historia av stöd till den syriska befolkningen både i Syrien och i andra länder i regionen. Sedan 2011 har Sverige bidragit med mer än 4 miljarder kronor i humanitärt stöd till drabbade av kriget. Nu ser regeringen över hur vi bäst anpassar vårt stöd till den nya situationen. I detta ingår naturligtvis bistånd och samarbete till förmån för demokrati och ökad respekt för mänskliga fri- och rättigheter.

Det är klart att det är väldigt oroväckande hur man väljer att agera nu med USAID. Vi tillsammans med våra partner analyserar hur vi ska anpassa oss i förhållande till det.

Frågan om sanktioner som lyfts fram här tycker jag personligen är genuint svår. Å ena sidan vill man ju mildra situationen för civilbefolkningen och skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt. Å andra sidan vill man vara väldigt tydlig med sina krav på det nya styret att leva upp till de krav som vi ställer. Då vill man inte hamna i en situation där vi rullar tillbaka sanktioner som vi sedan inte kan återinföra.

Det här är något som diskuteras mycket på EU-nivå och som kommer att diskuteras på rådsmötet i Luxemburg. Det var också något vi diskuterade ingående i EU-nämnden i dag. Jag tror att man vill uppnå just det som Johan Büser benämner smarta sanktioner.

Sedan vill jag bara reflektera lite över att Jacob Risberg möjligen har valt fel yrke. Det handlar väldigt mycket om att uttala vilka brott som har begåtts, och det är svårt att göra för oss som inte är domare eller tillsatta att döma över sådana svåra förhållanden i internationella domstolar. Däremot ska vi som politiker naturligtvis kräva ansvarsutkrävande och stötta de viktiga domstolar som har att upprätthålla den internationella regelbaserade världsordningen och därmed säkerställa att de också kan lagföra dem som har gjort sig skyldiga till allvarliga brott såsom krigsbrott. Men det är, återigen, inte vi som är satta att döma.

Fru talman! Johan Büser har frågat mig vilka åtgärder Sverige avser att vidta inom ramen för EU och FN för att stödja ett demokratiskt Syrien och säkerställa att den nya regeringen respekterar mänskliga rättigheter samt vilka resurser och biståndsinsatser Sverige avser att mobilisera för att stödja civilsamhället och demokratiska institutioner i Syrien, med särskilt fokus på inkludering av minoritetsgrupper.

Som Johan Büser konstaterar är läget i Syrien volatilt och skört. Det ligger i Sveriges och EU:s intresse att den nyligen tillträda övergångsregeringen förmår hantera de många och svåra utmaningar den står inför. Till detta är Sverige och EU redo att bidra.

Det är därför Sverige, tillsammans med övriga EU-länder, fortsätter att vara tydligt när det gäller förväntningarna på övergångsstyret. Alla syriers, även kvinnors och etniska och religiösa minoriteters, rättigheter måste respekteras i en fredlig och inkluderande övergångsprocess. Förövarna i den förfärliga våldsvågen i början av mars måste ställas till svars. Det är det nya styrets agerande – inte ord – som kommer att vara avgörande för internationellt stöd. Detta är vi och EU väldigt noga med att påpeka.

Sverige har konsekvent stöttat det syriska folket genom åren, både i Syrien och i andra länder i regionen. Regeringen vill att detta engagemang ska fortsätta.

Utöver humanitära insatser har Sverige ett stort bistånd till Syrien. I detta har civilsamhället varit en viktig partner för Sverige, inklusive i insatser som bidrar till bland annat ökad jämställdhet, mänskliga fri- och rättigheter samt demokratisk utveckling. Detta bistånd anpassas nu för att på bästa sätt stötta befolkningen i den svåra uppgiften att bygga ett fritt och demokratiskt Syrien för alla syrier, oavsett religion och etnicitet.

Regeringen bidrar även till diskussionen om hur EU kan stödja en positiv utveckling i Syrien, inklusive genom biståndet. Vikten av detta underströks inte minst vid den internationella Syrienkonferensen i Bryssel i mitten av mars, där EU utlovade 2,5 miljarder euro i stöd till Syrien och andra länder i regionen.

Fru talman! Till skillnad från vad som antyds i debatten menar jag att Sverige gör väldigt mycket. Vi driver på tillsammans med EU för att få stopp på de fruktansvärda striderna, som skördar många civila offer. Vi driver på för ytterligare sanktioner mot illegala bosättare. Sverige bidrar med ett mycket stort belopp till humanitärt stöd till Gaza och regionen, närmare bestämt 800 miljoner kronor. Vi är också de som har flest sekonderade till Eupol Copps, som är viktiga för att bygga upp palestinska myndigheter och därmed skapa förutsättningar för en tvåstatslösning.

I oppositionens inlägg saknar jag helt ett resonemang om Hamas ansvar i detta. De bygger tunnlar under civila institutioner i Gaza och bidrar därmed till att använda civila som mänskliga sköldar. Det är mycket allvarligt. Från oppositionens sida har man heller inte nämnt den utlösande faktorn, det vill säga de vedervärdiga övergrepp som begicks den 7 oktober.

Jag var själv på plats på kibbutzen Nir Oz och på Novafestivalens minnesplats. Det är intryck som man aldrig glömmer. Attacken var den utlösande faktorn för kriget. Att jämföra det med Rysslands helt oprovocerade attack på Ukraina låter sig inte göras.

Jag tycker återigen att det är väldigt modigt av Socialdemokraterna att peka på bilder som har delats av vårt regeringsunderlag när de har personer i sitt eget regeringsunderlag som delar antisemitiska bilder.

Med detta vill jag tacka för debatten om en angelägen fråga.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Kraven på respekt för internationell humanitär rätt har varit och fortsätter att vara ett av regeringens nyckelbudskap. Vi framför det i våra kontakter med Israel, och vi gör det tillsammans med andra EU-länder och likasinnade. Ibland sker det offentligt och ibland på andra sätt som vi anser vara mer effektiva.

Jag måste verkligen vända mig mot det Daniel Vencu Velasquez Castro säger om att jag gömmer mig bakom EU. Vadå gömmer mig bakom EU? EU är vår viktigaste utrikespolitiska plattform, och det trodde jag att vi och Socialdemokraterna var överens om. Det är klart att vi har mycket större möjlighet att påverka om vi gör det genom EU än om vi gör det som ett enskilt litet land, precis som Daniel Vencu Velasquez Castro sa att vi är. Det är också därför vi driver på inom EU för att få fler listningar av de illegala bosättarna.

Vi ser med mycket stor oro på den allvarliga utvecklingen på Västbanken, inkluderat Israels utökade militäroperationer, som inneburit att tusentals människor tvingats lämna sina hem, och likaså på den fortsatta expansionen av israeliska bosättningar och demoleringen av palestinska hem. Detta tog jag också upp på det senaste associeringsrådet mellan EU och Israel. Under min resa till Israel och Palestina framförde jag också kritik gällande både det humanitära tillträdet och expansionen av bosättningar på Västbanken.

Det är centralt att Israel agerar i enlighet med folkrätten och att dödsfall, inklusive nu senast de fruktansvärda 15, utreds, och vi välkomnar att Israel har sagt att man också ska göra det.

Jag menar fortfarande det jag skrev om att det räcker nu. Det var ett rent misstag att mitt uttalande på X raderades, och jag står bakom vartenda ord jag skrev.

Sverige och EU har också konsekvent uppmanat Israel att omedelbart överföra de palestinska skattemedel som Israel håller inne. Detta var också ett tydligt budskap från EU vid associeringsrådet.

Regeringen är övertygad om att en hållbar fred mellan Israel och Palestina måste bygga på en tvåstatslösning. Regeringen stöder EU:s och FN:s arbete med att få till stånd en trovärdig process för en förhandlad tvåstatslösning och står i nära kontakt med likasinnade och företrädare för regionen.

Vi gör väldigt mycket. I år har vi dubblat det humanitära stödet till Gaza och regionen, vilket helt försvinner i debatten. Vi bidrar även mycket till Eupol Copps, som är en viktig del i att bygga den palestinska myndigheten stark, vilket är en förutsättning för att på sikt få till en tvåstatslösning.

När det gäller stödet till UNRWA stämmer det inte att alla andra EU-länder resonerar annorlunda än Sverige. Nederländerna har meddelat att man successivt kommer att dra ned på stödet. Detta är genuint svårt, och vi har i FN varit väldigt tydliga med vår kritik mot knessets beslut. Men vi är där vi är, och vi vill säkerställa att de 800 miljoner vi avsätter till Gazaregionen faktiskt når fram.

Jag tycker att det är magstarkt att kritisera att vi bistår med mycket stöd humanitärt och att vi gör det genom till exempel World Food Programme, för indirekt säger man då att det inte är viktigt. Det är otroligt viktigt. Hjälpen måste nå fram. Vi måste bry oss om dessa människor på riktigt och se till att vi kan avhjälpa deras väldigt svåra situation.

Slutligen kan man inte rakt av likställa Rysslands krig mot Ukraina med situationen i Gaza. Israels krigföring i Gaza är ett svar på Hamas vedervärdiga attack den 7 oktober.

Det är viktigt att det här utreds av Internationella domstolen, men det är de och naturligtvis även ICC som ska göra det. Det är bara de som kommer att ha alla fakta i målet, och därför är det de som ska avgöra vilka brott som har begåtts, inte politiker i Sveriges riksdag.

Fru talman! Det är mer angeläget än någonsin att upprätthålla en regelbaserad världsordning. Sverige stöder Internationella domstolen, som är FN:s främsta rättsliga organ. Domstolens yttrande från den 19 juli förra året, som Sverige står bakom, är en utförlig redogörelse för folkrättsliga förhållanden rörande det ockuperade palestinska territoriet. Internationella domstolen konstaterar i yttrandet att Israel bryter mot flera centrala folkrättsliga regler och principer och konstaterar bland annat att Israels ockupation av det palestinska territoriet är olaglig. Även i andra avgörande delar sammanfaller det rådgivande yttrandet med EU:s politik, till exempel vad gäller att illegala bosättningar strider mot folkrätten.

Det finns ingenting som rättfärdigar den israeliska bosättningspolitiken, som aktivt undergräver möjligheten till en framförhandlad tvåstatslösning. Detta har regeringen också tydligt framfört till Israel i många olika sammanhang. Jag gjorde det senast själv, på plats i Israel, för två veckor sedan till Israels utrikesminister.

Bosättarvåldet måste få ett slut. Regeringen är därför drivande när det gäller införande av sanktioner mot extremistiska bosättare, utöver de nio individer och fem enheter som redan har listats. Det handlar om personer och enheter som är ansvariga för allvarliga och systematiska kränkningar av palestiniers mänskliga rättigheter på Västbanken och som därför listats inom ramen för EU:s globala MR-sanktionsregim. Detta är dock inte ett beslut som regeringen kan fatta enskilt, vilket jag tror att riksdagens ledamöter förstår, utan det krävs EU-enighet för denna sorts beslut. Vi fortsätter dock att ta upp frågan inom EU.

Jag tycker att Jacob Risberg på ett bra sätt beskrev bosättningsproblematiken och den expansion vi nu ser. Jag var som sagt på plats för två veckor sedan och fick en ingående redogörelse för hur Israel nu agerar väldigt offensivt. Inte bara utökar man det som vi traditionellt ser som bosättningar, utan man bygger också vägar på Västbanken som bara israeler får nyttja och skär därmed effektivt av palestiniernas möjligheter till exempelvis ekonomisk försörjning. Det är mycket allvarligt. Ett relativt nytt fenomen är herdeutposter, som har samma syfte, liksom arkeologiska utgrävningar med mera.

EU:s differentieringspolitik gör en tydlig åtskillnad i handeln med varor från Israel och varor med ursprung i ockuperat område. Enligt EU-reglerna får inte varor som kräver ursprungsmärkning och är tillverkade på ockuperat område märkas som varor från Israel när de förs in i EU. Det innebär exempelvis att dessa varor inte åtnjuter samma tullförmåner som varor från Israel. Konsumenten ser också varifrån varorna kommer.

Regeringen stöder som bekant – vi har ju diskuterat detta många gånger här i kammaren – inte en bojkott av Israel utan bedömer att samarbete och en rak dialog, som jag nu hade med Israels utrikesminister, ger bättre möjligheter att uppnå resultat. Dessutom innebär EU:s differentieringspolitik som sagt en tydlig åtskillnad i handeln med varor från Israel respektive varor med ursprung i ockuperat område.

Jag måste också säga någonting apropå att man från flera håll kritiserar att någon i regeringsunderlaget har lagt ut bilder på att personen äter mat från ockuperat område. Jag tycker inte att detta går att jämföra med det man väljer att inte nämna, det vill säga att det i Socialdemokraternas och Miljöpartiets eget tilltänkta regeringsunderlag finns personer som delar direkt antisemitiska bilder.